Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020
Framtidens idrottsförening http://prezi.com/4p-chp7761mk/framtidens-idrottsforening/?auth_key=f6d762aaaac0cec081bf610f8728c7d6c6b06ec0 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS framtidsdiskussion på RIM 2011. Det beslutades att till stämman 2013 presentera ett antal scenarier som beskriver idrottsföreningens förutsättningar 2020, samt därtill hörande verktyg och lösningar. Verktyg för att möta framtidens möjligheter och utmaningar. Framtidsbilder Demografi Fler pensionärer och färre ungdomar I Sverige får vi en växande andel äldre samtidigt som gruppen ungdomar minskar. Detta får konsekvenser för hur de offentliga resurserna fördelas. Eftersom pensionärerna både blir fler och friskare borde denna grupp bli än mer intressant för rekrytering av både ledare och aktiva. Det blir samtidigt hårdare konkurrens om de ungas fritid. Ojämn tillväxt och förtätning De stora städerna (50 000+) växer samtidigt som små tätorter (5 000-10 000) avfolkas något. I de större städerna möts befolkningsökningen genom förtätning då öppna ytor bebyggs. Från de mindre tätorterna flyttar framförallt yngre och lämnar kommuner med allt större problem att få ekonomin att gå ihop. Förtätningen får konsekvenser för tillgängligheten till arenor för idrott. Det är troligt att nya arenor byggs i de större städernas ytterområden. Föreningarna i de små tätorterna konkurrerar än mer om kommunens sinande kassa samtidigt som rekryteringen av yngre blir allt svårare. Med andra ord växer de redan stora föreningarna och de mindre får det tuffare. De unga som flyttar till större städer tappar de nätverk där de varit aktiva, exempelvis som ledare. I de växande föreningarna anställs förmodligen fler människor vilket gör ledningen av föreningen mer komplex. Mångkultur Idag har nästan 20 % av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Detta gör med tiden att influenser och traditioner från andra kulturer blir ett allt tydligare inslag i samhället. Idrotten har här en stor potential när det gäller nya aktiva, ledare, verksamheter och föreningar. Individualisering (förstärkning av individen i kollektivet) Självförverkligande Människors behov av självförverkligande växer i samma takt som människans krav på föreningar, företag och myndigheter ökar. Självförverkligandet är drivkraften i skapandet av det personliga varumärket där personlig stil och smak betyder mycket. Dessa livsstilar tenderar till att bli allt smalare och mer nischade. Sammantaget tar detta sitt uttryck i ett behov av riskminimering hos individen, det vill säga ett försök att minimera risken att vara i fel förening, i fel verksamhet, i fel sammanhang. Allt för att stärka den personliga livsstilen och vägen till självförverkligande.
De föreningar som kan gestalta och förstärka individens personliga livsstil och varumärke vinner. Verksamheter som stärker och gestaltar det personliga varumärket vinner. Logiken i detta gör att föreningens varumärke och konceptualiserade produkter får en allt större betydelse i framtiden. Dessutom kan mötet mellan idrottens traditionella demokrati och individens behov av snabb förändring, omedelbar återkoppling och jag-fokusering bli en utmaning. En annan utmaning blir kulturkrocken när behoven av självförverkligande möter idrottens kollektiva uppbyggnad och den växande generation äldre som idag bär majoriteten av föreningens förtroendeuppdrag. Bättre än bra Behovet av självförverkligande inkluderar ambitionen att må bättre än bra. Flera nöjer sig inte med motion bara för att må bra - de vill träna både mer och bättre. I takt med denna utveckling ökar motionsutbudet och hälsoentreprenörer ger sig in på arenor där idrotten tidigare varit ensam. Det får som konsekvens att den enskilda individens krav på föreningar ökar; föreningen måste svara upp mot individens högt ställda förväntningar för att hen ska välja föreningen som arena i sin strävan efter bättre hälsa. Även här har föreningens förmåga att gestalta individens livsstil en avgörande roll. Bilden inte entydig Bilden av ökad individualisering är inte entydig - det finns samtida mottrender som är reaktioner mot ytliga begär, egoism och självförverkligande. Två av dessa trender kan sammanfattas i en längtan efter det genuint äkta och naturliga samt det lilla livet med de närmsta relationerna. Kanske våras det för ett äkta engagemang i en genuin idrottsförening som inte försöker vara häftigare än den egentligen är? Samtidigt finns det ett spirande intresse för nya gemenskaper och mikrokollektiv i vilka det är viktigt att få göra det på sitt sätt utan ärvda strukturer och system. Idrottsrörelsen behöver förstå att nyttja denna trend, annars riskerar de etablerade idrottsföreningarna att stå med tomma styrelser och utan aktiva samtidigt som det skapas nya föreningar i samma kvarter. Syns du inte - finns du inte Tillgänglighet Behovet av att kommunicera är fortsatt starkt och hittar ständigt nya kanaler där de digitala medierna tar allt större utrymme. De flesta är redan idag online vilket innebär snabb och omedelbar tillgång till information och kunskap. Det kan ge en helt ny dimension till beslutsfattande i vardagen. Hänger den växande skaran äldre med i utvecklingen? Kan umgänge via sociala medier leda till social isolering där törsten efter fysiska möten ger den traditionella klubblokalen en ny renässans? Eller ersätts den fysiska klubblokalen med en digital dito? Kommunikation Dagens kommunikationsmönster bygger i stor utsträckning på dialog och interaktion vilket inte minst syns i att kommunikationen mellan konsumenter är viktigare än företagens kommunikation direkt med kunderna, vilket inte minst syns i företagens reklamkampanjer. Konsekvenserna av det nya kommunikationslandskapet är svåra att överskåda. Den stora utmaningen är att bryta igenom mediebruset - syns du inte, finns du inte. Kraven på väl underbyggda kommunikationsplaner ökar därmed. Profilering Datorer och smarta mobiltelefoner är en del av livet och för många ett naturligt sätt att umgås. De är inte bara en arena för nätverk utan också en möjlighet att uttrycka värderingar och stärka bilden av sig själv. Behovet att profilera det egna jaget via till exempel Twitter och Facebook gör det än viktigare för föreningen att finnas i nya mediekanaler, alldeles oavsett vilka de är i framtiden. Det handlar återigen om att synas i mediebruset.
Kommersialisering Aktör på en marknad Gränserna mellan offentlig-, privat- och frivillig sektor suddas sakta ut och vi kan vänta oss att frivilligsektorn utvecklas till en egen konkurrensutsatt bransch. Utvecklingen talar också för att det sker en förflyttning från ideologibaserad- till aktivitetsbaserad organisation - föreningen blir en av aktörerna på en marknad. Marknaden ger oss andra spelregler och ställer högre krav på föreningarna. Vi kan vänta en ökad professionalisering med den yttersta konsekvensen att föreningar kan komma att använda affärsmodeller från näringslivet. Detta sker förstås redan idag men kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden. Utvecklingen drivs av idrottens ökande ekonomisering. Ekonomiseringen driver en ökad professionalisering som växer i takt med att verksamheten och dess stödsystem (ekonomi, IT, administration) utvecklas och blir större, vilket i sin tur driver behovet av anställda managers. Managers skapar nya affärsmodeller, kontrollsystem och administrativa system vilka kräver anställd personal. Med utvecklingen drivs föreningen mer och mer likt ett företag. Den springande punkten handlar om hur dessa två världar fungerar tillsammans. Hur går det att driva en ideell förening på affärsmässiga grunder, eller tvärt om - ett företag vilande på idrottens värdegrund och ideella struktur? Idag vet vi väldigt lite om dessa idrottshybrider. Ökade krav på professionalism kan leda till svårigheter att rekrytera ideella ledare. Om dessa ledare istället ska arvoderas på något sätt ökar kostnaderna för föreningen vilket i sin tur innebär högre avgifter för deltagaren. Vem tar då ansvar för dem som inte har råd? Och vad händer med idrottens folkrörelsekaraktär? Verktyg, idéer och lösningar Ideellt i framtiden? LIVE Behovet av att träffas, både virtuellt och fysiskt, är fortsatt stort. Föreningens sociala dimension kanaliseras i högre utsträckning genom andra arenor, till exempel kaféer, restauranger och pubar. Att möta detta behov stavas LIVE - Living, Immersive, Vibrant, Entertaining. Att tillhandahålla mötesplatser som är levande, uppslukande, vibrerande och underhållande, gärna i samarbete med andra aktörer - en utmaning för idrottsföreningen. Ökade krav, ökad komplexitet och lägre belöningar Sammanfattningsvis kan vi se att kraven på föreningen ökar från i stort sett varje håll, samtidigt som föreningen blir alltmer komplex att leda och förvalta. Detta sker i en kontext där individen söker omedelbar avkastning för investerad tid och engagemang. Det är lättare att uppleva snabb belöning om man konsumerar ett föreningsengagemang, än om man bär upp det. Slutsatsen är att det blir färre som vill axla ansvaret för föreningens infrastruktur i framtiden. Projektets huvudinriktning framöver är att med stöd i framtagna scenarier och rapporter ta fram verktyg, idéer och lösningar som kan 1. underlätta och förenkla ledningen av framtidens idrottsförening 2. vitalisera verksamheten för att möta individens och samhällets förväntningar
Vår resa Under tiden fram till sommaren 2012 har vi ritat kartan. Arbetet har handlat om att förfina och komplettera framtidsbilderna, sammanställa och sammanfatta relevant forskning samt andra rapporter som var nödvändiga för ritandet av kartan. För att göra kartan levande behöver vi genom spaning hålla oss uppdaterade med trender i vår omvärld. Kartan är utgångspunkten för arbetet att ta fram verktyg, idéer och lösningar. Detta arbete pågår främst under hösten/vintern 2012 och ska ske i dialog genom olika möten, såväl fysiska som virtuella. Ambitionen är att nå många och skapa en bred delaktighet. På Riksidrottsforum i november ska några av trenderna samt tillhörande verktyg testas och bearbetas. Projektresultatet presenteras på Riksidrottsmötet 2013.
Framtidsbilder - Sverige och idrotten 2020 http://prezi.com/efiuusyasarb/framtidsbilder-sverige-och-idrotten-2020/?auth_key=936730564a0dc31128cf955c6313766629d1591d Med inspiration från trenderna i Framtidens idrottsförening har ett flertal framtidsbilder tagits fram. Många av dem utgår från nutida exempel och spaningar, vars existens troligen kommer att bli alltmer påtaglig de kommande åren. Nya föreningsformer I spåren av jakten på självförverkligande och av ökad individualisering växer behoven att hitta aktiviteter och sammanhang som stärker det personliga varumärket. Dessa mikrolivsstilar förstärks genom medvetna val, av alltifrån kläder till idrottsaktiviteter. Livsstilarna blir allt smalare vilket kan exemplifieras genom försäljningen av löparskor. För fem år sedan kunde du besöka den lokala sporthandlaren och i grova drag välja mellan vita eller svarta skor. Idag finns skor i allsköns färger, för distanslöpning, intervallöpning, barfotalöpning, terränglöpning etc. Och varje löpstil har sina speciella accessoarer i form av klockor, kläder och andra attribut. Vi kan även se idrotter som på senare år knoppar av nya stilar, exempelvis stadsorientering och sprintdistanser (längdskidåkning). Andra idrotter ändrar sina regler. Allt för att tillfredsställa individens behov, oavsett du är aktiv eller åskådare. Ibland räcker inte föreningslivets utbud av aktiviteter. Kompisar bildar egna grupper för att tillfredsställa deras speciella behov att leva ut sin mikrolivsstil. Dessa grupperingar kan uppstå i kvarteret, på jobbet, i bekantskapskretsen, på Facebook, ja nästan vart som helst. Frågan är vilken plats dessa grupper har inom den organiserade RF-idrotten. Ingen ny fråga, men aldrig så aktuell som nu. Under andra halvan av 00-talet började några kompisar träna tillsammans. Kontakten hölls via telefon och Facebook. Den 4 november 2009 startades föreningen Nocout.se, utan anslutning till något SF. De beskriver sig själva som den nya tidens idrottsförening, en digital klubbstuga för dig som vill utveckla din träning, hitta likasinnade och ha kul oavsett vilken idrott du sysslar med. För dig som vill kombinera ett aktivt träningsliv med en social gemenskap. Hade det inte varit för några medlemmars tävlingsintresse hade förmodligen föreningen fortfarande funnits vid sidan av föreningarna anslutna till ett SF. För att få tävla är föreningen idag ansluten till Skidförbundet, Friidrottsförbundet och Triathlonförbundet. Men den intressanta frågan är vilken plats denna typ av multi-idrottsförening har i RF-familjen. Och om några enstaka själar inte hade velat tävla - vilka argument hade fått dem att ändå vilja ansluta sig? Vill vi ha med dessa grupper som ibland inte ens bildat en förening? Om vi vill erbjuda plats för nya typer av föreningar och andra mer löst organiserade grupper behöver vi se över hur detta kan fungera. Annars kan vi se etablerade idrottsföreningar stå med med tomma styrelserum och en sinande medlemsskara, samtidigt som nya föreningar skapas i samma kvarter. Oväntade samarbeten I spåren av demografiska förändringar, ökad konkurrens och ibland minskat rekryteringsunderlag växer behoven av nya samarbetsformer. Föreningar går ihop för att erbjuda allt-i-ett-lösningar där idrott möter idrott, äldre möter yngre, etc. Vi kan även se hur multiarenor växer fram eller som i Växjö där en hel arenastad byggs för att samla flera idrotter under samma tak. I det senare exemplet döljer sig även en satsning på idrottsturism. Kairos Future har till och med döpt lösningen för att skapa levande mötesplatser - LIVE (Living Immersive Vibrant Entertaining) Lösningen bygger alltså på levande, uppslukande, vibrerande och underhållande mötesplatser.
Säkert uppstår ibland även mer oväntade samarbeten, eller vad sägs om detta exempel hämtat från golfen: Under rubriken Svensken har lagt ned golfklubban rapporterar DN om det som de kallar för golfkrisen. Öijareds golfklubb i Göteborg är en av Sveriges största golfanläggningar med sina 72 hål. I början av 2000-talet hade klubben många människor i kö i väntan på att få börja spela. Idag har klubben tappat både medlemmar och fått sämre ekonomi, så dålig att klubbens driftsbolag genomgick en rekonstruktion 2009. Det går inte längre att dra runt anläggningen med bara golfspel. Klubbledningen har börjat leta efter nya samarbetspartners. Vintertid har skidåkarna under många år haft en given plats på banan. Men nu vänds blickarna även mot aktiviteter som svampskola, lerduveskytte och mountainbikeåkning. De har även börjat se över sitt eget utbud, skapat en konferensanläggning, planerar för ett hotell och förutspår att golfspelandet bara står för halva omsättningen om några år. Det var ju inte så länge sedan folk betalade till och med för att stå i kö till golfklubben. Den tiden är förbi, konstaterar Öijareds golfklubb. Världens bästa idrottsskola Gränserna mellan privat, offentlig och ideell sektor suddas ut. Idrotten var tidigare en arena exklusiv för idrottsföreningar. Flera har sett idrottens värde, inte bara de positiva effekterna utan kanske främst det ekonomiska värdet. Idrottsföreningarna själva har på ett sätt bäddat för utvecklingen då de glider från att vara ideologibaserade till att i vissa fall bara erbjuda aktiviteter likt vilket gym som helst. Att gymmen har attraherat flera av idrottsföreningarnas medlemmar är säkert ingen nyhet. Däremot har det på senare år vuxit fram aktörer som klär sig i föreningens språkdräkt och erbjuder idrottsskolor. I själva verket handlar det om företag som exempelvis Sweden Sport Academy och Knatteskutt. I kommersialiseringens spår pratar föreningar istället om kunder och affärsmodeller från näringslivet samtidigt som företag startar klubbar, gör sina kunder till medlemmar och använder föreningslivets värderingar i sina marknadsplaner. I vissa kommuner har de privata idrottsskolorna till och med samma status som föreningar när det gäller hyra av lokaler och i undantagsfall även andra typer av bidrag. Å ena sidan kan man tänka att utvecklingen är positiv då de etablerade idrottsföreningarna får konkurrens från privata aktörer. Föreningarna tvingas då se över både sin organisation och sitt utbud, men framförallt hur det paketeras. För att möta företagens professionella marknadsföringskampanjer och snyggt konceptualiserade utbud krävs ny kompetens inom idrottsföreningarna. Föreningen behöver förmodligen drivas mer likt ett företag vilket ställer högre krav på såväl styrelse som för en ökande skara anställda. Kanske ska RF hjälpa till att ta fram en konceptualiserad idrottsskola vars form och innehåll kan nyttjas av föreningar landet över? Å andra sidan kan man tänka att utvecklingen tar död på idrottens grundfundament - idrott för alla. Om verksamheten i svenskt föreningsliv blir mer aktivitetsbaserad på bekostnad av ideologiska värden, vem står då upp för det idrotten gemensamt har format i idéskriften Idrotten vill? Vem ser till att idrott erbjuds alla oavsett plånbokens tjocklek? Det är ju svårt att se en professionalisering av idrottsföreningen utan ökade kostnader för den aktive. Föreningsfranchise Idrott innebär i de flesta fall någon form av tävling. Idrottens logik gör att momenten av tävling och prestationsutveckling växer med åren. När man närmar sig 20 års ålder är det i många fall svårt att hitta föreningar som erbjuder idrott utan prestationsmål, utan tävling eller matcher - bara idrott för motions skull och för att det är roligt. Flera fortsätter säkert ett aktivt liv med löpning, gruppträning på gym och liknande aktiviteter. Hälsotrenden är fortfarande stark och omsätter flera miljarder varje år. Men frågan
är om vi är nöjda med denna utveckling. I Danmark växer de privata alternativen kanske snabbare än i Sverige. De har, liksom vi, allsköns företag inom hälsobranschen och privata aktörer som driver anläggningar för bowling, golf, simning, tennis, squash men även för fotboll. Motsvarigheten till RF i Danmark (DIF) tillfrågade en större grupp människor som motionerade genom olika privata alternativ; om samma aktivitet skulle erbjudas av en förening, skulle de då välja föreningen före det privata alternativet? Över 70 % av de tillfrågade skulle helst motionera i förening. Som svar på detta behov startade DIF och dess systerorganisation DGI en sorts franchiseidé som de kallar Föreningsfitness. Sedan 2008 är föreningsfitness är ett koncept som föreningar kan erbjuda med syftet att erbjuda idrott utan prestationskrav. Ett alternativ till de privata aktörerna i Danmark. Närmast kan de liknas vid någon form av Friskis & Svettis-verksamhet med skillnaden att det kan vara vilken förening som helst som står bakom. Är något liknande aktuellt även för oss i Sverige? Eller ska DF initiera och driva nya idrottföreningar som erbjuder idrottsaktiviteter utan prestationsmål. Andra framtidsbilder En sak står klar. Samstämmighet råder. Flera rapporter och undersökningar förutspår att det blir alltmer komplext att driva förening i framtiden och att det blir allt svårare att få tag på människor beredda att axla föreningens infrastruktur, främst som ordförande och kassör. Utmaningen ligger i att göra engagemanget mer attraktivt. På vissa håll i landet har föreningspooler startats med goda resultat. I en pool samarbetar och delar ett antal föreningar på vissa funktioner exempelvis ekonomi, administration och vaktmästarsysslor. Samarbetet sker i en ekonomisk förening eller i ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Att förändra och utveckla handlar om någon form av förflyttning, från ett ställe till ett annat. Förflyttningen kan göras på flera sätt och innebär ofta nya styrsystem, nya sätt att tänka och nya strukturer. Att ändra människors sätt att tänka och handla genom attitydförändringar tar lång tid. Ta exempelvis frågan om jämställdhet inom idrotten, där Sverige under många år arbetat med planer och policys i syftet att få till stånd förändring. I vårt grannland Norge bestämde man sig för att även ändra strukturerna - man valde att kvotera antalet män och kvinnor i styrelser. Kanske är det dags för oss att se över våra styrsystem och strukturer för att utveckla idrotten. Det kan handla om kvotering av ungdomar, förändrade penningströmmar och nya belöningssystem. Utan ungdomar ingen idrott. Satsningarna på ungdomsintegrering har genom åren varit många och för en vital idrott behövs än fler framöver. Men vilka insatser är det som ger reell förändring? I en spännande studie presenterad av Mats Trondman kan man följa ett resonemang om ungdomars delaktighet växa fram. Efter mycket vridande och vändande konstaterar han att ungdomar som känner identifikation med sitt idrottande känner ett starkare engagemang. Känslan gör att de engagerar sig i större omfattning. Engagemang föder engagemang och så vidare. Men vad handlar då denna identifikation om? Jo, att få utöva idrott på sin nivå utifrån sina förutsättningar och ambitioner. Alltså är det av största vikt att vi erbjuder idrott för alla. På riktigt. När vi verkligen gör som vi (idrotten) säger att vi vill kommer ungdomars integrering att stärkas. Med en ökad kommersialisering föds nya former för att organisera idrott, så kallade idrottshybrider. Dessa hybrider är ett slags blandning mellan förening och företag. En brännande fråga handlar om hur långt kommersialiseringen kan fortgå utan att den ideella föreningens grundfundament ändras och den ideella föreningen blir något annat. Om en förenings ekonomiska intressen växer förbi de sportsliga intressena kan styrelsen vakna upp som en oregistrerad ekonomisk förening med helt andra spelregler än den ideella föreningen. Ett uppvaknande som kanske inte alltid är så önskvärt. Detta gäller framförallt elitföreningar vars folkrörelsekaraktär ibland kan ifrågasättas och med det även deras status som ideell förening. Låt oss avslutningsvis ta hjälp av ett gammalt reportage från Sportspegeln för att exemplifiera en idrottshybrids framväxt (se filmen som finns tillgänglig i det senare bildspelet).