Fokus Attityd 2010 Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar

Fokus Attityd 2010 Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar Rapport 2010:9 ISSN 1650-7965

Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Författare Ingrid Pousard ingrid.pousard@handelskammaren.net Citera oss gärna, men ange källa. 341 769

Förord Fokus Attityd genomfördes senast våren 2008. Västsverige och hela Sverige var då i slutet av en långvarig högkonjunktur. Ekonomin var god, företag gick bra och optimismen präglade samhället. Trots detta fanns tydliga varningssignaler på en överhettning av ekonomin - och i augusti kom kraschen. Det började i USA med en överhettad bolånemarknad som föll samman över en natt. Effekterna spred sig snabbt över Europa och vi såg alla de negativa följderna av en allt mer global ekonomi. I Västsverige blev konsekvenserna för fordonsindustrin ödesdigra. Depression präglade flera av regionens kommuner och i Trollhättan var länge överlevnaden för ortens största företag oviss. I spåren av krisen i fordonsindustrin följde varsel på varsel och många underleverantörer fick lägga ner sina verksamheter. Men under 2009 kom vändningen. En positiv följd av en allt mer global ekonomi är att även vändningen uppåt smittar av sig snabbt. När vi genomför årets Fokus Attityd skriver vi maj 2010. Västsverige återhämtar sig ur den djupaste ekonomiska krisen på årtionden. Flera storföretag och industrier har räddats och till och med börjat återanställa. Arbetslösheten börjar minska och är i maj 2010 omkring nio procent, vilket är ungefär samma nivå som i maj året innan 1. Diskussioner om varsel och nedläggningar byts ut mot dem om framtidstro och bristen på rätt kompetens. Samhället andas framtidsoptimism. Trots positiva tongångar i samhället visar statistik att Sverige fortfarande är ett av de europeiska länder med absolut högst ungdomsarbetslöshet. Steget från utbildning till arbete är alltjämt osmidigt och arbetsmarknaden är fortfarande svåråtkomlig för ungdomarna. Handelskammaren ställer sig i årets undersökning frågan hur framtidstron ser ut bland dagens västsvenska ungdomar. Vi tittar också på om attityderna har förändrats något sedan 2008. Dessutom undersöker vi ungdomarnas rörelsemönster, hur benägna är de att pendla eller flytta från hemorten för ett arbete och hur det påverkar västsvenska kommuner? I årets rapport gör vi också ett särskilt nedslag och tar reda på hur skillnader i attityder ser ut beroende på vilket gymnasieprogram eleverna läser. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Vi gör Västsverige starkare 1 Källa: SCB, AKU 3

4

Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 5 Framtidstro, rörlighet och utbildning 6 Handelskammaren anser att 7 Två år och en ekonomisk kris emellan 8 Ungdomarnas framtidstro avgörande för en kommuns överlevnad 10 Den oattraktiva branschen 12 Vilken kompetens stannar i hemorten? 13 Gymnasieskolan formar elevers attityder 16 Bilaga 1. Så gjordes undersökningen 20 Bilaga 2. Tabeller 22 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 30 5

Framtidstro, rörlighet och utbildning I Fokus Attityd 2010 undersöker vi de västsvenska ungdomarnas framtidstro. Tron på Sverige, tron på hemorten och inte minst, tron på sig själva. Detta gör vi i spåren av en djup ekonomisk kris som 2008 drabbade Västsverige med full kraft. Fokus Attityd 2010 genomfördes i maj, då vändningen i ekonomin var ett faktum. Resultatet i rapporten tyder på att framtidstron är relativt låg och att samhällets positiva tongångar inte präglar dagens ungdomar i samma utsträckning som vi hoppats. Slående är att attityderna, precis som under övriga år vi genomfört undersökningen, har förändrats mycket lite. Men, vi ser några tydliga trender. På kort sikt har medkänslan bland de västsvenska ungdomarna stärkts. Här drar vi slutsatsen att de negativa bilder som målats i media har påverkat ungdomarna. Dessutom har många sett föräldrar och närstående drabbas hårt av den ekonomiska krisen. Tittar vi på lång sikt ser vi några intressanta trender. Inställningen till att tekniska ämnen är roliga har förändrats näst mest i positiv riktning sedan 2002. Samtidigt ser vi en mycket tydlig negativ trend i den generella inställningen till utbildning. Instämmandegraden till samtliga påståenden inom kategorin utbildning i Fokus Attityd har minskat. Detta är en allvarlig utveckling med tanke på att det är elever på tre studieförberedande program som deltar i undersökningen. Återgår vi till framtidstron har ungdomarna allra högst tro till sig själva, följt av tron på Sverige. Däremot är tron på den egna hemorten i många kommuner mycket låg. Här ser vi tecken på ett framtida problem för det lokala näringslivet. Samtliga västsvenska kommuner behöver unga med en stark tilltro till ortens möjlighet att utvecklas och överleva. Om ungdomarna inte ser möjligheter att utvecklas på den egna orten kan de eventuellt göra det inom en närliggande kommun. Därför har vi även undersökt ungdomarnas pendlingsbenägenhet utifrån vilken kommun de bor i. Vi har valt att kategorisera samtliga 15 kommuner utifrån Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Anledningen till det är att kommunerna liknar varandra i näringslivsstruktur och folkmängd, utan att ligga geografiskt nära varandra. Resultatet är tydligt. Benägenheten att pendla för ett arbete är mycket hög bland elever i mindre varuproducerande kommuner, Herrljunga, Tranemo och Vårgårda, orter som är beroende av att kompetens vill utvecklas inom kommunen. 6

Men vi går ännu längre än så. I årets rapport undersöker vi ungdomarnas benägenhet att flytta helt och hållet för ett arbete. Resultaten visar att västsvenska ungdomarnas benägenhet att flytta för ett arbete är generellt mycket hög. Detta ger en fingervisning om att utbildningsförvaltningar, skolpolitiker och enskilda skolor tillsammans med det lokala näringslivet i Västsverige behöver anstränga sig hårdare för att synliggöra de yrken som finns på de olika orterna. Annars kommer en stor andel kompetens att lämna kommunerna. Handelskammarens ambition 2010 slutar inte där. Vi analyserar vidare vilka attityder som kännetecknar elever med hög benägenhet att flytta från hemorten för ett arbete. Resultaten i rapporten visar att dessa elever har ett högre intresse för entreprenörskap, utmärker sig som mer ambitiösa och har större benägenhet att bli ledare på jobbet i framtiden. Gruppen har attityder och personliga egenskaper som det västsvenska näringslivet är beroende av för att säkerställa en framtida kompetensbas. Synliggör vi de yrken som finns på västsvenska företag, erbjuder kommunen bra skolor, service och en bra infrastruktur samt står sig västsvenska universitet och högskolor i den internationella konkurrensen, har vi större möjligheter att behålla dessa elever i Västsverige. I årets undersökning gör vi också ett särskilt nedslag och tittar på hur attityderna skiljer sig åt beroende på vilket gymnasieprogram eleverna läser. Resultaten visar att elevernas bild av vilka personliga egenskaper som krävs för ett visst yrke är bristfällig. Samtidigt ser vi ett generellt allvarligt resultat elevernas bild av inom vilken bransch man senare kan arbeta med en viss gymnasieutbildning stämmer ofta inte överens med verkligheten. Kopplingen mellan de teoretiska studieförberedande gymnasieprogrammen och vilket yrke det senare kan leda till måste tydliggöras. Handelskammaren vill med denna rapport inspirera Västsveriges kommuner och skolor att öka samverkan med näringslivet. Att ha en löpande kontakt med lokala företag är en investering för framtiden. Handelskammarens ambition med kompetensförsörjning är hög och vi driver flera omfattande projekt inom området. Genom Handslaget får en gymnasieklass kontakt med ett fadderföretag och följer varandra åt under en längre period. Eleverna får möta medarbetare på företaget, ställa frågor om utbildning, framtid och olika yrken. Vi anordnar löpande inspirationsträffar för lärare och skolpersonal, deltar som inspirationstalare vid elevträffar, samt driver ett särskilt projekt, Matena, inriktat på samverkan mellan västsvenska företag och grundskolelärare inom matematik, teknik och naturvetenskap. Syftet är att lärare skall få en tydligare bild av hur dessa ämnen tillämpas i näringslivet. Dessutom driver vi en omfattande politik inom området. Syftet är enkelt att föra in ett näringslivsperspektiv i den utbildningspolitiska debatten. Detta gör vi genom att anordna seminarier, debatter med relevanta politiker, skolrepresentanter och lärarfackförbund samt genom riktade nedslag i media. Kompetensförsörjning är ett av Handelskammarens prioriterade politikområden. Handelskammaren anser att Fler samarbeten mellan näringsliv och skola behövs. Men vi anser också att det krävs en hel del förändringar i den svenska utbildningspolitiken för att få till stånd de långsiktiga förändringar vi vill se. Samtliga lärare bör spendera en procent av sin arbetstid i näringslivet för att få lärdom om hur deras teoretiska undervisningsämnen används i näringslivet. Samtliga grundskoleelever behöver ha löpande kontakt med ett lokalt företag. Samtidigt bör skolan utveckla arbetet för att öka intresset för entreprenörskap inom samtliga gymnasieutbildningar. Vi anser också att samarbetet mellan lärarutbildningen och näringslivet måste utvecklas. Blivande lärare skall under sina studieår få kunskap om hur de teoretiska undervisningsämnena används i praktiken. Genomförs de föreslagna åtgärderna ovan har vi möjlighet att bryta negativa trender samt att på sikt förändra attityderna hos dagens ungdomar. 7

Två år och en ekonomisk kris emellan Handelskammarens målsättning med Fokus Attityd är att mäta förändringar i attityder bland västsvenska ungdomar. Hittills har förändringarna varit mycket små år till år, men vi ser några intressanta resultat. Det påstående som har förändrats allra mest över tid är: Att hjälpa andra är viktigt. Här ser vi en skillnad på hela 0,42 skalenheter mellan 2002-2010. Även den kortsiktiga förändringen i instämmandegrad till samma påstående visar på ett anmärkningsvärt resultat. Instämmandegraden har förändrats med 0,26 skalenheter sedan 2008. Slutsatsen är att den djupa ekonomiska kris som Västsverige precis har gått igenom tydligt har påverkat ungdomarna. Media har gång på gång målat upp svarta rubriker om läget i Västsverige och många har sett föräldrar och andra närstående drabbas hårt av arbetslöshet och de konsekvenser det för med sig i form av försämrad ekonomisk levnadsstandard och allmänt välbefinnande. Vi kan dra slutsatsen att medkänslan hos de västsvenska ungdomarna generellt är stark och påståendet får ett medelvärde på 3,98. Vi ser också en intressant förändring på lång sikt. Det påstående som har förändrats näst mest av samtliga påståenden i positiv riktning från 2002 är: Jag skulle i framti- den vilja jobba inom hälso- och sjukvård 2. Påståendet har ökat med 0,38 skalenheter. Förmodligen har analyserna av de arbetsmarknadsundersökningar som regelbundet görs påverkat eleverna. Hälso- och sjukvård är en bransch där ett stort antal människor kommer att behöva anställas inom kort. En anledning är kommande pensionsavgångar, men vi ser också ett ökat vårdbehov bland en åldrande svensk befolkning 3. Glädjande för näringslivet är det påstående som hamnar på tredje plats i positiv förändring över tid: Tekniska ämnen är roliga. Påståendet har ökat med hela 0,29 skalenheter sedan 2002. Att vi behöver många duktiga tekniker i framtiden är en förutsättning för att våra västsvenska företag skall fortsätta att utvecklas. Samtidigt är det inom denna yrkeskategori som många innovationer och nya idéer uppstår, varför förändringen är så viktig för det västsvenska näringslivets framtid. De påståenden som visar en statistiskt säkerställd ökning i instämmandegrad mellan åren 2002 och 2010 anges i tabell 1. 2 I undersökningen 2010 ändrades påståendet från Jag skulle i framtiden vilja jobba inom sjukvård till Jag skulle i framtiden vilja jobba inom hälso- och sjukvård. 3 Se till exempel Arbetsförmedlingens publikation Var finns jobben bedömning för 2010 och en långsiktig utblick. Påståenden som förändrats mest i positiv riktning Påstående 2002 2010 Förändring Att hjälpa andra är viktigt 3,56 3,98 0,42 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom hälso- och sjukvård 1,65 2,03 0,38 Tekniska ämnen är roliga 2,43 2,72 0,29 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 2,51 2,72 0,21 Tabell 1. Påståenden som förändrats mest i positiv riktning mellan 2002 och 2010. 8

Däremot har den generella inställningen till utbildning blivit mer negativ sedan 2002. Fyra av fem påståenden inom kategorin utbildning i Fokus Attityd hamnar i botten av förändringar över tid(se tabell 2). Västsvenska ungdomar ser inte längre i samma utsträckning utbildning som en förutsättning för att få ett arbete. Detta resultat bland elever som läser studieförberedande program på gymnasiet tyder på ett problem för framtiden. Näringslivet har behov av ett stort utbud av välutbildade personer. En annan långsiktig negativ trend, som innebär en allvarlig utveckling för näringslivet, är inställningen till påståendet: Det är ok att låna pengar till att starta eget företag som har minskat med 0,35 skalenheter sedan 2002. Västsvenskt näringsliv är beroende av duktiga entreprenörer som är beredda att satsa pengar på nyföretagande i framtiden. I tabell 2 redovisas de påståenden som förändrats mest i negativ riktning sedan 2002. Påståenden som förändrats mest i negativ riktning Påstående 2002 2010 Förändring Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete 3,71 3,51-0,20 Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning 4,02 3,80-0,22 Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt 3,07 2,84-0,23 Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning 3,45 3,17-0,28 Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning 3,88 3,54-0,34 Det är ok att låna pengar till att starta eget företag 4,02 3,67-0,35 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom forskning och utveckling 2,73 2,38-0,35 Det är ok att låna pengar till att utbilda sig 4,30 3,84-0,46 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom it 2,69 2,21-0,48 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom media 2,96 2,45-0,51 Tabell 2. Påståenden som förändrats mest i negativ riktning mellan 2002 och 2010. Som vi ser i tabell 2, har instämmandegraden till att i framtiden jobba inom media minskat mest av alla påståenden sedan 2002. Trots det är media alltjämt den bransch som ungdomarna helst vill arbeta inom, men trenden är alltså stabilt sjunkande. Även branschen forskning och utveckling har tappat i intresse bland ungdomarna. Samtidigt som eleverna värderar teknikämnet som allt roligare tycks kopplingen mellan teknik och forskning och utveckling vara otydlig. Både västsvenska företag och skolor har ett stort ansvar att synliggöra de olika yrken som finns i näringslivet. Kopplingen mellan tekniska ämnen och vilken karriär det kan leda till måste bli mycket tydligare. Ungdomarnas inställning till olika framtidsbranscher redovisas i tabell 3. Ungdomarnas inställning till olika framtidsbranscher. Påstående Instämmandegrad 2010 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom media 2,45 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom service/handel 2,38 Jag skulle i framtiden vilja jobba med forskning och utveckling 2,38 Jag skulle i framtiden vilja jobba med försäljning 2,37 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom energi och miljö 2,24 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom it 2,21 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom bank/finans 2,17 Jag skulle i framtiden vilja jobba med hälso- och sjukvård 2,03 Jag skulle i framtiden vilja jobba med utbildning 1,98 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri 1,75 Tabell 3. Ungdomarnas inställning till olika framtidsbranscher. 9

Ungdomarnas framtidstro avgörande för en kommuns överlevnad När vi återgår till att undersöka framtidstron bland ungdomarna kan vi konstatera följande: Västsvenskt näringsliv är beroende av hoppfulla, entreprenöriella ungdomar som är benägna att utveckla nya affärsidéer och produkter. Västsverige behöver också unga som är beredda att bli ledare på jobbet. För att mäta optimismen bland ungdomarna och sätta påståendet i ett vidare perspektiv utgår vi ifrån kategorin framtidstro hämtad ur Fokus Attityd och tittar närmare på skillnader mellan de kommuner som deltar i undersökningen. De kommuner som eleverna bor i ser vid en närmare titt väldigt olika ut. Det finns däremot en hel del likheter mellan kommunerna avseende näringslivets struktur och folkmängd som gör dem likvärdiga, utan att de för den sakens skull ligger geografiskt nära varandra. Handelskammaren anser att det är intressant att jämföra likvärdiga kommuner i Västsverige. Vi skapar då en bild av om en kommunstruktur i sig kan vara avgörande för hur människor trivs och upplever sin hemort, eller om det är underordnat geografisk närhet till en större stad. Handelskammarens analys av framtidstron utifrån kommuner som strukturellt liknar varandra visar på en rad intressanta resultat. Vi har valt att kategorisera kommunerna i huvudsak utifrån den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör. Här framträder nio olika kategorier och Fokus Attityds femton kommuner platsar i fem av dem. I kategorin storstadskommun hittar vi endast Göteborg. Mölndal, Lerum och Kungälv definieras som kranskommuner. I kategorin större kommuner ingår Varberg, Trollhättan, Borås, Skövde och Uddevalla. Varuproducerande småkommuner omfattar Herrljunga, Tranemo samt Vårgårda och i gruppen mellanstora kommuner hittar vi Mark, Alingsås och Lidköping 4. 4 Jämfört med Sveriges Kommuner och Landstings indelning från 2005 har Skövde och Uddevalla förts till gruppen Större kommuner. I övrigt har inga skillnader gjorts, förutom att vi bytt namn på vissa av kommungrupperna. 10

Vid en närmare anblick ser vi stora skillnader inom kategorin framtidstro mellan framförallt storstadskommunen Göteborg och de varuproducerande småkommunerna Herrljunga, Tranemo och Vårgårda. Till påståendet: Jag tror att det kommer att gå bra för min hemort i framtiden är skillnaden hela 0,64 skalsteg där Göteborgseleverna har en genomsnittlig instämmandegrad på 3,36. Motsvarande värde i den kommungrupp som Herrljunga, Tranemo och Vårgårda tillhör, ligger på 2,72. I övriga tre kommungrupper ligger medelvärdet på mellan 3,05 och 3,14. Här framträder ett allvarligt problem för flera västsvenska kommuner. Det är viktigt att eleverna har en positiv inställning till hemorten och dess möjligheter att utvecklas i framtiden. Flera av de kommuner där eleverna har en jämförelsevis låg tro på hemortens framtid är starkt beroende av att kompetent arbetskraft stannar kvar inom kommunen. Det finns också ett stort behov av nya företagsidéer, något det antagligen blir mindre av när ungdomarna inte ser framtidsmöjligheter på den egna orten. Tron på hemorten rankas även lågt jämfört med samtliga påståenden i undersökningen och återfinns först på en 30:e plats med ett medelvärde på 3,16. De positiva signaler som det lokala näringslivet i många kommuner börjar sända ut efter krisen verkar inte ha smittat av sig bland ungdomarna ännu. Går vi över till att studera framtidstron vad gäller Sverige blir bilden annorlunda. Den är allra störst i de varuproducerande småkommunerna med en instämmandegrad på 3,54. Eleverna i dessa kommuner är alltså mycket optimistiska om Sveriges framtid, medan pessimismen är utbredd om den egna hemortens framtid. Lägst framtidstro till Sverige har man i mellanstora kommuner med medelvärdet 3,12. Den genomsnittliga framtidstron till Sverige är något högre än framtidstron till hemorten, i snitt hamnar påståendet på en 26:e plats av undersökningens samtliga 51 med medelvärdet 3,37. Allra ljusast ser dock eleverna på den egna framtiden. Påståendet Jag tror att det kommer att gå bra för mig i framtiden får medelvärdet 3,98, vilket räcker till en 12:e plats. Här finns det däremot inga större skillnader mellan kommungrupperna (se tabell 4). Resultaten är tydliga. Västsvenska ungdomar har generellt en relativt hög tilltro till sig själva, något lägre tilltro på Sverige, men allra lägst tilltro har man till den egna hemorten. Skillnader i framtidstro mellan de fem kommungrupperna Kommungrupp Hemortens framtid Sveriges framtid Egen framtid Göteborg 3,36 3,44 4,05 Kranskommuner 3,10 3,33 3,98 Större kommuner 3,14 3,43 3,98 Mellanstora kommuner 3,05 3,12 3,86 Varuproducerande småkommuner 2,72 3,54 3,99 Totalt 3,16 3,37 3,98 Tabell 4. Skillnader i framtidstro mellan de fem kommungrupperna. Den kommungrupp som har högst instämmandegrad markeras med grön färg, medan den kommungrupp med lägst instämmandegrad får en röd färg. 11

Den oattraktiva branschen Eftersom industrin utgör en stor del av basen i det västsvenska näringslivet tittar vi på hur intresset för att arbeta inom branschen ser ut mellan de olika kommungrupperingarna. Under de år som Fokus Attityd genomförts har ungdomarna under samtliga år rankat industri allra lägst av de branscher som vi kategoriserar som framtidsbranscher. Och resultatet är samma även i år industri är fortsatt den bransch som eleverna är minst intresserade av att arbeta inom. Industrin är stommen i näringslivet i flera av de kommuner som deltar i Fokus Attityd. I Herrljunga, Tranemo och Vårgårda är enligt SKL mer än 40 procent av befolkningen sysselsatta inom varutillverkning och industriell verksamhet. Men det visar sig att det är här som intresset för att arbeta inom industri är allra lägst. Påståendet Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri ges ett medelvärde på 1,19. Likaså är intresset för branschen lågt inom Västsveriges större kommuner och bland den grupp som kategoriseras mellanstora kommuner. Högst intresse för branschen finner vi bland Göteborgseleverna med en instämmandegrad på 2,01 och elever i kranskommuner som instämmer med ett genomsnittligt värde på 1,90. Göteborg är en industrität stad och siffrorna kan tyda på att Göteborgsbaserade företag har lyckats bättre med att marknadsföra vilka olika yrken som finns inom industrin jämfört med företag från andra kommuner i undersökningen. Trenden tycks också ha smittat av sig till kranskommunerna. Även om påståendet ges en relativt låg instämmandegrad, 2,01, i Göteborg är skillnaden mot elever i gruppen varuproducerande småkommuner hela 0,82 skalsteg. En invändning mot detta resultat skulle kunna vara att sammansättningen av elever på olika program skiljer sig åt mellan de olika kommungrupperna. Elever som läser samhällsvetenskapligt program är vanligtvis mindre intresserade av arbete inom industri och om det visar sig att dessa är överrepresenterade bland de varuproducerande småkommunerna blir skillnaden skenbar. Men så är inte fallet. Även när vi jämför till exempel naturvetenskapsprogrammets elever i de olika kommungrupperna blir bilden tydlig i de varuproducerande småkommunerna är intresset för industri klart lägst. Resultaten tyder på tendenser till ett stort framtida arbetsmarknadsmässigt problem för flera av kommunerna. Till exempel Trollhättan, Skövde och Vårgårda är starkt beroende av industri och intresset för branschen är i samtliga kommuner lågt. Företag och skolor måste bli mycket bättre på att synliggöra de industriföretag som finns i dessa kommuner. Företagens överlevnad är många gånger en förutsättning för ortens överlevnad, något vi har sett väldigt tydligt de senaste åren med situationen för Saab och diskussionerna om Trollhättans framtid. Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri Kommungrupp Instämmandegrad Göteborg 2,01 Kranskommuner 1,90 Större kommuner 1,68 Mellanstora kommuner 1,52 Varuproducerande småkommuner 1,19 Totalt 1,75 Tabell 5. Instämmandegrad till påståendet Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri bland de olika kommungrupperna. 12

Vilken kompetens stannar i hemorten? Inom samtliga kommuner som deltar i undersökningen finns det små och stora företag som är starkt beroende av att duktig kompetens stannar och utvecklas på orten. Bor man i en mindre kommun kan det ibland vara svårt att se en framtida karriär där. Däremot kan det finnas möjlighet till ett spännande jobb i en närliggande ort. Ett av påståendena i undersökningen rör just pendling för att arbeta: Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige. Vi väljer att titta vidare på detta resultat eftersom att vi då får en bild av de västsvenska ungdomarnas pendlingsbenägenhet. Tittar vi vidare på resultaten kopplat till påståendet utifrån tidigare kommungrupperingar ser vi flera intressanta tendenser. Störst benägenhet att pendla för arbete har eleverna i varuproducerande småkommuner med en instämmandegrad på 3,02 följt av kranskommuner på 2,80. Lägst instämmandegrad till påståendet har elever i Göteborg, 2,53. Att Göteborgseleverna ser möjligheter till att få jobb på hemorten och inte behöva pendla för arbete ter sig naturligt med tanke på att det är största staden i regionen. Flest jobb och flest företag finns i och omkring Göteborg. Likaså är det naturligt för elever i kranskommuner att pendla för att arbeta. Jag kan tänka mig att pendla till arbeten inom Västsverige Kommungrupp Instämmandegrad Göteborg 2,53 Kranskommuner 2,80 Större kommuner 2,74 Mellanstora kommuner 2,78 Varuproducerande småkommuner 3,02 Totalt 2,72 Tabell 6. Instämmandegrad till påståendet Jag kan tänka mig pendla till arbeten inom Västsverige bland de olika kommungrupperna. Resultaten kring pendlingsbenägenhet för arbete innebär inget större problem för Göteborg och kranskommuner, men för näringslivet i vissa av kommunerna är det viktigt att människor inte bara bor i kommunen utan också arbetar där. Så är fallet i exempelvis varuproducerande småkommuner där benägenheten att pendla för arbete är allra störst. Här är det viktigt att människor även arbetar i kommunen för att säkerställa kompetensförsörjningen till det lokala näringslivet vid exempelvis generationsskiften, men också för att ta tillvara på spetskompetens som kan utveckla och modernisera befintliga företag. Ytterligare ett påstående inom kategorin 13

rörlighet ger en bild av elevernas benägenhet att flytta helt och hållet från hemorten för arbete. Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete ges ett medelvärde på 3,44 av samtliga elever i undersökningen. Högst är instämmandegraden i de mellanstora kommunerna och lägst är den i Göteborg (se tabell 7). Den i flera kommuner relativt höga instämmandegraden till att flytta för att arbeta tyder på att eleverna inte ser det som självklart att få en framtida karriär på hemorten. Som vi såg i tabell 6 skiljer sig pendlingsbenägenheten mycket bland elever i de olika kommungrupperingarna. Samtidigt ser vi att den generella benägenheten att flytta för ett arbete är hög. Vad kännetecknar då de elever som är särskilt benägna att flytta för att få ett arbete 5? Till att börja med kan vi slå fast att de i högre utsträckning är intresserade av att utbilda sig än genomsnittseleven. Till påståendet: Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning är instämmandegraden 4,31 jämfört med genomsnittet på 3,80. Det skiljer alltså hela 0,51 skalsteg från genomsnittseleven i undersökningen. Även påståendena: Jag vill studera på högskola/universitet samt: Det är värt att avstå inkomst en tid för 5 Vi har här utgått från påståendet Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete. Elever som har svarat alternativ 4 (instämmer i hög grad) eller 5 (instämmer i mycket hög grad) har klassificerats som flyttbenägna. att få en utbildning, rankas signifikant högre än genomsnittet. Om en elev kan tänka sig att flytta för arbete är det inte helt förvånande att man också kan tänka sig att flytta för en utbildning. Men, vi ser också att en del andra, för näringslivet mycket viktiga attityder är starkare i denna grupp. Till samtliga påståenden inom kategorin ledarskap har dessa elever högre instämmandegrad än genomsnittseleven. Jag skulle vilja vara ledare på jobbet ges en instämmandegrad på 3,80 jämfört med genomsnittet på 3,58 och till påståendet Jag vill ha stort inflytande på jobbet är instämmandegraden 4,18 jämfört med genomsnittets 4,00. De elever som är beredda att flytta från hemorten för ett arbete urskiljer sig med att ha betydligt starkare ledarambitioner än genomsnittseleven. Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete Kommungrupp Instämmandegrad Göteborg 3,28 Kranskommuner 3,36 Större kommuner 3,50 Mellanstora kommuner 3,63 Varuproducerande småkommuner 3,49 Totalt 3,44 Tabell 7. Instämmandegrad till påståendet Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete bland de olika kommungrupperna. 14

Vi ser också en högre instämmandegrad till påståendena kring det för näringslivet så viktiga entreprenörskapet. Till påståendet: Jag skulle vilja starta eget företag är instämmandegraden 3,14 jämfört med genomsnittets 2,95. Instämmandegraden till Jag skulle vilja utveckla nya varor och tjänster rankas av den för arbete flyttbenägna gruppen 2,99 jämfört med genomsnittets 2,81. Vi kan alltså konstatera att denna grupp också är mer benägna att starta företag och utveckla nya idéer jämfört med genomsnittseleven i undersökningen. Ytterligare en intressant trend är att samtliga påståenden inom kategorin ambition värderas högre än genomsnittet av denna grupp. Att arbeta är roligt ges 3,63 jämfört med ett genomsnitt på 3,40. Jag kommer att arbeta hårt rankas 4,26 jämfört med genomsnittet på 4,08 samt Det är kul att lära sig nya saker ges 4,32 mot ett genomsnitt på 4,15. Det är tydligt att de elever som är beredda att flytta för att få ett arbete urskiljer sig som mer ambitiösa än genomsnittet. Av tabell 8 framgår vilka påståenden där flyttbenägna elever utmärker sig. Vi kan konstatera att de elever som är beredda att lämna hemorten för ett arbete i högre utsträckning är intresserade av entreprenörskap och att i framtiden ha en ledande position på jobbet. Dessa karaktärsdrag värderas högt i arbetslivet och är en förutsättning om vi skall få fler duktiga och ambitiösa entreprenörer och företagsledare i Västsverige. Denna grupp elever är inte bara mer benägna att flytta för ett arbete. De är överlag mer rörliga och kan tänka sig att flytta för en utbildning, åka utomlands för att utbilda sig och i högre utsträckning pendla till arbete än genomsnittseleven. Kan inte en kommun erbjuda ett spännande och utvecklande jobb är man beredd att flytta till en annan. Finns inte utvecklingsmöjligheterna i Västsverige är risken stor att eleverna flyttar utanför regionen eller till och med utomlands. Samtliga västsvenska kommuner behöver anstränga sig hårdare för att attrahera dessa elever att stanna kvar inom Västsverige. Skillnader mellan flyttbenägna elever och genomsnittet Påstående Flyttbenägna Genomsnitt Skillnad Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete 4,02 3,51 0,51 Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning 4,31 3,80 0,51 Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning 3,62 3,17 0,45 Jag vill gärna åka utomlands för att arbeta 4,04 3,63 0,41 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 3,02 2,72 0,30 Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning 3,79 3,54 0,25 Att arbeta är roligt 3,63 3,40 0,23 Jag vill studera på högskola/universitet 4,32 4,10 0,22 Jag skulle vilja vara ledare på jobbet 3,80 3,58 0,22 Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt 3,04 2,84 0,20 Jag skulle vilja starta eget företag 3,14 2,95 0,19 Jag vill ha stort inflytande på jobbet 4,18 4,00 0,18 Jag kommer att arbeta hårt 4,26 4,08 0,18 Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster 2,99 2,81 0,18 Jobbet bidrar till att man får ett bra liv 4,13 3,95 0,18 Det är ok att låna pengar till att utbilda sig 4,01 3,84 0,17 Det är kul att lära sig nya saker 4,32 4,15 0,17 Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 4,54 4,37 0,17 Tabell 8. Påståenden där det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan flyttbenägna elever och genomsnittet. 15

Gymnasieskolan formar elevers attityder Elever med de starka och för näringslivet mycket viktiga attityder som just har beskrivits finns representerade inom samtliga gymnasieprogram i undersökningen. Gruppen är viktig för alla kommuner och det kommer att krävas riktade åtgärder inom samtliga gymnasieprogram för att inspirera eleverna till att utvecklas inom Västsverige. Det gymnasieprogram en elev går på blir i många fall avgörande för vilken universitetsutbildning eleven senare läser eller vilket yrke eleven väljer i framtiden. Det kommer inom ett par år att vara en stor brist på duktiga forskare och välutbildade ingenjörer i Västsverige. Men, samhället behöver också specialiserade ekonomer, entreprenörer och individer som är intresserade av vård och omsorg. När Arbetsförmedlingen undersökte bristyrken i rapporten Var finns jobben bedömning för 2010 och en långsiktig utblick, fanns alla dessa grupper med. Vad kännetecknar då de elever som läser ett visst program? Hur ser intresset för entreprenörskap och företagande ut beroende på vilket gymnasieprogram eleverna läser, finns det några skillnader? Resultaten i Fokus Attityd visar på skillnader som kan vara allvarliga för det västsvenska näringslivet. Det ger också en fingervisning om att samverkan mellan näringsliv och skola är viktigare än någonsin. Utgår vi ifrån kategorin entreprenörskap ser vi att intresset för det skiljer sig stort åt bland elever på de olika programmen. Till påståendet: Jag drömmer om att uppfinna något har elever som läser på teknikprogrammet högst instämmandegrad med ett medelvärde på 2,80. För eleverna på naturvetenskapsprogrammet är medelvärdet 2,56, medan eleverna på samhällsprogrammet har en betydligt lägre instämmandegrad, 2,01. Det ger en skillnad på hela 0,79 skalsteg jämfört med eleverna på teknikprogrammet. Till påståendet: Jag skulle vilja göra affärer har elever på teknikprogrammet en instämmandegrad på 3,30. Skillnaden är 0,35 skalsteg jämfört med den grupp som har lägst instämmandegrad, vilken är naturvetenskapseleverna med 2,95. Även till påståendet Jag skulle vilja starta eget företag är det elever på teknikprogrammet som ligger i topp med ett medelvärde på 3,07. Också här har eleverna på naturvetenskapligt program den lägsta instämmandegraden, 2,75. Resultaten visar att elever på teknikprogrammet generellt har ett större intresse för entreprenörskap än både de elever som läser på naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program. Vidare ser vi ett intressant resultat rörande branschen service/handel. Eleverna som läser på samhällsprogrammet har högst instämmandegrad till påståendet: Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom service/handel och värderar påståendet till 2,57. Eleverna på teknikprogrammet, där vi kunde konstatera att intresset för entreprenörskap är högt, har däremot en relativt låg instämmandegrad till samma påstående. Motsvarande resultat framträder när vi tittar på påståendet: Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom försäljning. Återigen instämmer eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet mer än vad teknikeleverna gör. För att bli en framgångsrik entreprenör krävs att personen har en känsla för service/handel och försäljning. Resultaten i Fokus Attityd tyder på att elevernas kunskap om vilka personliga egenskaper som krävs inom dessa branscher är bristfällig. Tittar vi på vad som kännetecknar elever på naturvetenskapligt program är det framträdande att de är mer studiemotiverade än elever på samhällsvetenskapligt respektive tekniskt program. Elever på naturvetenskapligt program har en genomsnittlig instämmandegrad på 4,41 till påståendet Jag vill studera på högskola/universitet. Skillnaden i instämmandegrad jämfört med elever på teknikprogrammet som ger påståendet 3,91, är hela 0,5 skalsteg. Elever på samhällsvetenskapligt program har också en jämförelsevis låg instämmandegrad, 4,07. Resultaten bland elever på naturvetenskapligt program är glädjande med tanke på att det allmänna intresset för utbildning är stabilt sjunkande i Fokus Attityd. Samtidigt är det en varningssignal att intresset för utbildning är betydligt lägre bland elever på de övriga två programmen är allvarligt eftersom att de också är studieförberedande. Påståenden med störst skillnader mellan de olika programmen redovisas i tabell 9. 16

Skillnad mellan programmen naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och tekniskt Påstående NV SP TE Skillnad Tekniska ämnen är roliga 3,07 1,94 3,54 1,60 Naturvetenskapliga ämnen är roliga 3,56 2,06 2,73 1,50 Matematik är ett roligt ämne 3,54 2,11 2,89 1,43 Jag skulle i framtiden vilja jobba med forskning och utveckling 3,09 1,74 2,76 1,35 Tekniska ämnen är viktiga 3,57 2,65 3,83 1,18 Jag skulle i framtiden vilja jobba med hälso- och sjukvård 2,70 2,04 1,52 1,18 Naturvetenskapliga ämnen är viktiga 3,95 2,84 3,30 1,11 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom it 2,10 1,78 2,87 1,09 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom energi och miljö 2,70 1,88 2,40 0,82 Jag drömmer om att uppfinna något 2,56 2,01 2,80 0,79 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri 1,69 1,44 2,23 0,79 Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster 2,81 2,49 3,25 0,76 Matematik är ett viktigt ämne 4,07 3,35 3,95 0,72 Jag skulle i framtiden vilja jobba med försäljning 2,02 2,57 2,36 0,55 Jag skulle i framtiden vilja jobba med utbildning 2,20 2,10 1,66 0,54 Jag vill studera på högskola/universitet 4,41 4,07 3,91 0,50 Tabell 9. Påståenden där svaren skiljer sig mest mellan de tre programmen naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och tekniskt. Programmet med den högsta instämmandegraden har en grön färg, medan en röd färg ges till programmet med lägst instämmandegrad. Västsveriges kommuner och skolor har ett ansvar att påvisa vilka egenskaper och inte minst vilken utbildning som krävs för ett visst arbete. Samtidigt måste kommuner och företag arbeta tillsammans med att visualisera vad olika gymnasieutbildningar kan leda till för framtida yrken. Vikten av vidareutbildning behöver också lyftas. Alla elever behöver inte läsa vidare på högskolan, det går att lyckas ändå. Men, vi måste gemensamt inspirera dem som läser studieförberedande program på gymnasiet att faktiskt läsa vidare. Näringslivet är starkt beroende av duktig spetskompetens i framtiden. Annars blir det omöjligt för Västsveriges företag att stå sig i den internationella konkurrensen. 17

Utmärkta kontakter belönas med utmärkelse Målmedvetenhet, företagsamt lärande och personliga relationer utmärkte de två skolor som premierades med Utmärkelsen kvalitet och samverkan i skola-arbetslivskontakter 2010. Bäst i år var Aniaragymnasiet i Göteborg och Smedingeskolan i Kungsbacka. För andra året i rad delades Utmärkelsen ut till skolor som satsar på att utveckla samarbetet och kvaliteten i skola-arbetslivskontakter. Priset delades ut i samband med mässan Kunskap & Framtid på Svenska Mässan och syftet med det är att uppmärksamma skolorna för sitt goda arbete, dels att inspirera andra genom att lyfta fram bra exempel.»det känns helt fantastiskt! Jag känner mig jättestolt!«katrin Andersson, Smedingeskolan om att få ta emot priset. Att elever får lära känna arbetslivet är en viktig del under skolåren. Det ger arbetsgivare en chans att träffa sina framtida medarbetare och kunder samtidigt som elever får en chans att knyta kontakter och hjälp inför framtida yrkesval. - Det är viktigt att eleverna får insikt i att det de lär sig i skolan faktiskt efterfrågas i arbetslivet. Skolan ska inte vara någon separat del av samhället utan en del av samhället, säger Theresa Carlsson, projektledare för Utmärkelsen GR Utbildning. Idag bedrivs ett omfattande arbete med att utveckla skola-arbetslivskontakter i Göteborgsregionen. Bra samverkansformer mellan skola och arbetsliv stärker regionens konkurrenskraft eftersom det ger en förutsättning för god personalförsörjning inför framtiden. - Göteborgsregionen är unik i Sverige för det jobb som görs över kommun- och politiska gränser där ungdomar sätts i fokus, säger Helene Odenjung, ordförande utbildningsgruppen GR. För snart tio år sedan utarbetades ett antal kvalitetskriterier för dessa kontakter. Dessa undertecknades av Handelskammaren samt Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Svenskt Näringsliv, Företagarna, Business Region Göteborg (BRG), LO, SACO, TCO och Arbetsförmedlingen. För att ytterligare uppmuntra skola- arbetslivssatsningar initierades Utmärkelsen där grundskolor, gymnasieskolor och arbetsplatser som satsar på att utveckla samarbetet och kvaliteten i skolaarbetslivskontakter premieras. 18

Handslaget där det handlar om att ge och ta På Smedingeskolan i Kungsbacka, som i år tog emot Utmärkelsen, satsar man just nu på att bygga upp en praobank där företag och elever ska kunna matchas för bästa utbyte. - Arbetslivet och det som finns utanför skolan lär dem saker som vi inte kan lära dem i skolan. Hur verkligheten ser ut och hur det går till i verkligheten helt enkelt. Det kan vi inte ge dem om de inte kommer ut, säger Katrin Andersson, Smedingeskolan. Ballasttillverkningsföretaget Jehander AB tycker att samarbetet med skolan har varit en positiv resa. - Jag tror att det är väldigt viktigt, både för oss som företag och bransch att ge ungdomar en bild av vad som finns i samhället idag och varför det finns. Och sedan också att ge dem en inriktning och bredd när de själva ska söka en yrkeskarriär, säger Niklas Osvaldsson. Handslaget har betytt mycket för Aniaragymnasiet kontakt med arbetslivet. - Det är jätteviktigt och jättebra. Jag har faktiskt alltid drömt om att ha den här kontakten. Det som det ger oss är verklighetsanknytningen. Att få riktiga uppgifter som ungdomarna ska göra, det är någon som tar dem på allvar därute. Det känns värdefullt det vi gör, säger Christel Berver, Aniaragymnasiet. Under 2008 och 2009 hade skolan ett samarbete med ballasttillverkningsföretaget Jehander AB inom Handelskammarens samverkansprogram Handslaget. Företaget bjöd dit eleverna på studiebesök, tog emot praoelever, föreläste om berg och visade eleverna hur sprängningar går till. I gengäld ville de ha ritningar på hur deras grustag kunde utnyttjas på bästa sätt. Efter att eleverna utarbetat dessa bjöd de in företaget till skolan och presenterade sina visioner.»det vi får ut mest av det hela är att vi tryggar vår egen framtid litegrann.«niklas Osvaldsson, Jehander AB om sitt engagemang i Handslaget. - Detta sker både i form av marknadsföring genom att tala om att vi finns och varför vi finns, men också för att säkerställa rekryteringen. Eftersom det är en ganska liten bransch så är det väldigt viktigt att synas och fånga killarna och tjejerna som är intresserade av det vi gör, säger Niklas Osvaldsson, Jehander AB. Aniaragymnasiet i Göteborg, årets andra pristagare, har som vision att göra sina elever job ready. Detta anser man inte att man kan göra på egen hand. - Det kan inte vi göra på skolan utan det är faktiskt så att det måste vi göra tillsammans med arbetslivet. Att tilllämpa de teoretiska kunskaperna praktiskt, det är mixen som är så viktigt, säger Christel Berver, Aniaragymnasiet. Alla lärare med heltidstjänster har 15 kontaktföretag som de ansvarar för att skolan har en bra och nära relation med. Gemensamt kommer man fram till om det är något företaget kan göra för skolan och om det är något eleverna kan göra för företaget. Aniaragymnasiet har just nu ett handslag med Stena Line och är av uppfattningen att framgången i samverkan mellan skola och näringsliv bygger på de nära personliga relationer som skolor och företag bygger genom Handelskammarens kompetensförsörjningsprojekt. - Framgångsfaktorerna är att man knyter en relation. Allting handlar om relationer. I och med att vi har ett handslagsföretag så har vi en relation med människor bakom det här stora företaget och det är jätteviktigt, säger Christel Berver, Aniaragymnasiet. Fakta om Handslaget Handslaget är ett samverkansprojekt mellan näringsliv och skola som drivs av Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Ett företag och en gymnasieklass följer varandra åt under tre år. Företag och skola träffas en gång per termin. Eleverna får lära känna företaget och se hur skolans ämnen används i arbetslivet. Företaget får möjlighet att bygga relationer med nästa generations arbetstagare. För mer information se: www.handelskammaren.net/handslaget 19

Bilaga 1. Så gjordes undersökningen Fokus Attityd riktar sig till elever på gymnasieskolans andra årskurs vid de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga programmen. Dessa program valdes för jämförbarhetens skull. Programmen finns på de flesta orters gymnasieskolor och liknar dessutom varandra till upplägg och innehåll. I 2010 års undersökning deltog 27 skolor från 15 kommuner. Undersökningen har gjorts sedan 2002. 2010 års undersökning distribuerades till 3 836 elever. Svar inkom från 1 971 elever, vilket gör att svarsfrekvensen landade på drygt 51 procent. Av tabell 10 framgår hur svarsfrekvensen sett ut tidigare år. Svarsfrekvens för Fokus Attityd från 2002 och framåt År Antal skickade Antal svar Svarsfrekvens 2010 3836 1971 51% 2008 4562 2597 57% 2007 3813 2603 68% 2006 4426 3576 81% 2005 4355 3484 80% 2004 4576 3312 72% 2003 4860 2251 46% 2002 4280 3306 77% Tabell 10. Svarsfrekvens för Fokus Attityd från 2002 och framåt. Eleverna tar ställning till 51 påståenden och bedömer sin grad av instämmande enligt en skala från 0 till 5, där: 0 betyder instämmer inte alls 1 betyder instämmer i mycket låg grad 2 betyder instämmer i låg grad 3 betyder instämmer i viss grad 4 betyder instämmer i hög grad 5 betyder instämmer i mycket hög grad Svarsskalans mittvärde motsvaras därmed av 2,5. 20

Av de svarande är 45,4 procent kvinnor och 54,6 procent män. 23,4 procent studerar på det naturvetenskapliga programmet, 44,3 procent studerar på det samhällsvetenskapliga programmet, medan 32,3 procent studerar på det tekniska programmet. Fördelningen mellan kön och program uppvisar inga större skillnader mot tidigare års undersökningar. Indelningen i kommungrupper följer i princip den som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör. Skövde och Uddevalla har vi flyttat till gruppen Större kommuner, då de passerat 50 000 invånare sedan SKL:s senaste revidering, som gjordes 2005. Indelningen samt antal svar från respektive kommungrupp, redovisas i tabell 11. Svarsfrekvens i kommungrupper Kommungrupp Kommun Antal svar Göteborg Göteborg 502 Kranskommuner Kungälv 307 Lerum Mölndal Större kommuner Borås 775 Trollhättan Varberg Skövde Uddevalla Mellanstora kommuner Alingsås 302 Lidköping Mark Varuproducerande småkommuner Herrljunga 85 Tranemo Vårgårda Tabell 11. Indelning i kommungrupper I bilaga 2 redovisar vi bland annat resultaten på kommungruppsnivå. Vi redovisar även resultaten på kommunnivå. Observera dock att för vissa kommuner har vi fått alltför få svar för att kunna dra några säkra slutsatser. Det är också en av anledningarna till att vi i rapporten fokuserar på kommungrupper, där svarsunderlaget är större. 21

Bilaga 2. Tabeller 1. Rankinglista, samtliga påståenden 2010 Rank Påstående Medelvärde 1 Det är viktigt att ha ett bra arbete 4,42 2 Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 4,37 3 Fritiden bidrar till att man får ett bra liv 4,36 4 Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt 4,32 5 Att vara ledig/vara med familjen är viktigt 4,30 6 Man skall göra rätt för sig 4,26 7 Det är kul att lära sig nya saker 4,15 8 Jag vill studera på högskola/universitet 4,10 9 Jag kommer att arbeta hårt 4,08 10 Jag vill ha stort inflytande på jobbet 4,00 11 Att hjälpa andra är viktigt 3,98 12 Jag tror att det kommer att gå bra för mig i framtiden 3,98 13 Jobbet bidrar till att man får ett bra liv 3,95 14 Det är ok att låna pengar till att utbilda sig 3,84 15 Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning 3,80 16 Matematik är ett viktigt ämne 3,71 17 Att tjäna mycket pengar är viktigt 3,69 18 Det är ok att låna pengar till att starta eget företag 3,67 19 Samhällskunskap är ett viktigt ämne 3,66 20 Jag vill gärna åka utomlands för att arbeta 3,63 21 Jag skulle vilja vara ledare på jobbet 3,58 22 Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning 3,54 23 Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete 3,51 24 Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete 3,44 25 Att arbeta är roligt 3,40 26 Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden 3,37 27 Naturvetenskapliga ämnen är viktiga 3,25 28 Tekniska ämnen är viktiga 3,24 29 Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning 3,17 30 Jag tror att det kommer att gå bra för min hemort i framtiden 3,16 31 Jag skulle vilja göra affärer 3,11 32 Samhällskunskap är roligt 3,04 33 Jag skulle vilja starta eget företag 2,95 34 Business (Affärsverksamhet) är roligt 2,89 35 Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt 2,84 36 Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster 2,81 37 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 2,72 38 Tekniska ämnen är roliga 2,72 39 Matematik är ett roligt ämne 2,70 40 Naturvetenskapliga ämnen är roliga 2,62 41 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom media 2,45 42 Jag drömmer om att uppfinna något 2,39 43 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom service/handel 2,38 44 Jag skulle i framtiden vilja jobba med forskning och utveckling 2,38 45 Jag skulle i framtiden vilja jobba med försäljning 2,37 46 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom energi och miljö 2,24 47 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom it 2,21 48 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom bank/finans 2,17 49 Jag skulle i framtiden vilja jobba med hälso- och sjukvård 2,03 50 Jag skulle i framtiden vilja jobba med utbildning 1,98 51 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri 1,75 22

2. Långsiktig trend, förändring från 2002 till 2010 Påstående Förändring i skalsteg Att hjälpa andra är viktigt 0,42 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom hälso- och sjukvård 0,38 Tekniska ämnen är roliga 0,29 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 0,21 Naturvetenskapliga ämnen är viktiga 0,18 Matematik är ett viktigt ämne 0,16 Tekniska ämnen är viktiga 0,14 Jag kommer att arbeta hårt 0,13 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri 0,13 Att arbeta är roligt 0,12 Samhällskunskap är ett viktigt ämne 0,11 Matematik är ett roligt ämne 0,09 Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden 0,08 Jag vill ha stort inflytande på jobbet 0,06 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom utbildning 0,06 Jobbet bidrar till att man får ett bra liv 0,05 Man skall göra rätt för sig 0,05 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom service/handel 0,03 Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 0,02 Jag skulle vilja vara ledare på jobbet 0,02 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom bank/finans 0,02 Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt 0 Jag tror att det kommer att gå bra för min hemort i framtiden 0 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom försäljning 0 Naturvetenskapliga ämnen är roliga -0,02 Business (Affärsverksamhet) är roligt -0,03 Att tjäna mycket pengar är viktigt -0,04 Samhällskunskap är roligt -0,04 Att vara ledig/vara med familjen är viktigt -0,05 Jag tror att det kommer att gå bra för mig i framtiden -0,05 Jag skulle vilja starta ett eget företag -0,06 Jag vill studera på högskola/universitet -0,06 Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete -0,07 Jag vill gärna åka utomlands för att arbeta -0,08 Jag drömmer om att uppfinna något -0,08 Det är viktigt att ha ett bra arbete -0,13 Det är kul att lära sig nya saker -0,13 Fritiden bidrar till att man får ett bra liv -0,14 Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete -0,20 Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning -0,22 Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt -0,23 Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning -0,28 Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning -0,34 Det är ok att låna pengar till att starta eget företag -0,35 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom forskning och utveckling -0,35 Det är ok att låna pengar till att utbilda sig -0,46 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom it -0,48 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom media -0,51 23