CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Ht 2007 CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY Vilken information lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Författare Mikaela Gustafsson Isabelle Jonasson Handledare Robert Joachimsson

SAMMANDRAG ÄMNE Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen? SYFTE Syftet är att rekapitulera studien Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden. GENOMFÖRANDE Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact. SLUTSATSER Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri. NYCKELORD Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning ii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 2 1.3 SYFTE... 2 2. TEORI... 3 2.1 CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY... 3 2.1.1 Bakgrund... 3 2.1.2 Argument för och emot CSR... 4 2.1.2.1 Argument för CSR... 5 2.1.2.2 Argument mot CSR... 5 2.2 INTRESSENTTEORI... 6 2.3 LEGITIMITETSTEORI... 7 2.4 FRIVILLIG INFORMATION... 8 2.5 LAGSTADGAD INFORMATION... 9 2.6 RIKTLINJER... 10 2.6.1 Global Reporting Initiative... 10 2.6.2 UN Global Compact... 11 2.7 SAMMANFATTNING... 11 3. METOD... 12 3.1 VAL AV METOD... 12 3.2 INNEHÅLLSANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR... 12 3.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 13 3.3.1 Checklista... 14 3.3.2 Empirins uppbyggnad och tillvägagångssätt i analysen... 15 3.4 VALIDITET OCH RELIABILITET... 16 3.5 SAMMANFATTNING... 17 4. EMPIRI & ANALYS... 18 4.1 UTFORMNING AV CSR-REDOVISNING... 18 4.2 INDIKATORER... 22 4.2.1 Övergripande indikatorer... 23 4.2.2 Ekonomiska indikatorer... 24 4.2.3 Miljöindikatorer... 24 4.2.4 Sociala indikatorer... 26 4.3 JÄMFÖRANDE ANALYS... 29 4.3.1 Förändring av GRI... 29 4.3.2 Utformning av CSR-redovisning... 29 4.3.3 Branschgenomsnitt... 30 4.4 SAMMANFATTNING... 31 5. SLUTSATS... 33 5.1 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 34 LITTERATURLISTA... 35 BILAGOR... 38 BILAGA 1 CHECKLISTA... 38 BILAGA 2 RESULTAT AV DATAINSAMLING... 40 iii

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING Diagram Diagram 1a s.18 Diagram 1b s.21 Diagram 2 s.23 Diagram 3 s.24 Diagram 4 s.25 Diagram 5 s.25 Diagram 6 s.26 Diagram 7 s.27 Diagram 8 s.27 Diagram 9 s.28 Figurer Figur 1 s.4 Figur 2 s.7 Figur 3 s.8 Figur 4 s.14 Figur 5 s.20 Relation Antal Indikatorer/Sidor Relation Antal Indikatorer/Sidor Analys Övergripande Indikatorer Ekonomiska Indikatorer Miljöindikatorer Specifika Miljöindikatorer Sociala Indikatorer: arbetsförhållande Sociala Indikatorer: mänskliga rättigheter Sociala Indikatorer: samhälle Sociala Indikatorer: produkter och tjänster The Pyramid of Corporate Social Responsibility Carroll & Buchholtz, Business & Society: Ethics and Stakeholder Management, 2006 Intressentmodellen, egen omarbetning efter Lépineux F, Stakeholder theory, society and social cohesion, 2005 Legitimitetsgap, egen omarbetning efter O Donovan, Environmental disclosure in the annual report: Extending the applicability and predicative power of legitimacy theory, 2002 Affärsvärldens branschindelning Fyrfältsmatris GRI/separat CSR-redovisning Tabeller Tabell 1a s.19 Tabell 1b s.29 Tabell 2 s.22 Tabell 3 s.30 Resultat på företagsnivå Jämförelse av resultat på företagsnivå Branschgenomsnitt av antal uppfyllda indikatorer Jämförande branschgenomsnitt i procent av antal uppfyllda indikatorer iv

FÖRKORTNINGSFÖRTECKNING CERES CSR GRI ILO Ind IPPC ISO UN GC UNEP Coalition for Environmentally Responsibility Economies Corporate Social Responsibility Global Reporting Initiative International Labour Organization Indikator Integrated Pollution Preventions and Control International Organization for Standardization United Nations Global Compact United Nations Environment Programme v

1. INLEDNING Vi kommer i detta inledande kapitel att ge bakgrund till ämnet Corporate Social Responsibility. Därefter diskuteras problemformulering samt frågeställning. Avslutningsvis presenteras syftet med uppsatsen. 1.1 Bakgrund Med ökat intresse för Corporate Social Responsibility (CSR) i samhället ökar kraven på företag att redovisa sitt engagemang i ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor. 1 Även om CSR inte är något nytt fenomen är det tydligt att det är en fråga av allt större vikt. Det har vuxit fram ett nytt synsätt som åsyftar att ett ansvarsfullt företagande kan vara lönsamt på flera plan, såväl ekonomiskt som relationsmässigt. Ett aktivt CSR-arbete skapar goda relationer till kunder, anställda och ägare, vilket gynnar både tillväxt och lönsamhet. 2 CSR definieras som ett begrepp där företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna. 3 En stor del av fokus kring CSR ligger på miljöfrågor men ämnet har breddats och omfattar idag även frågor som behandlar hållbar samhällsutveckling. 4 Hållbar utveckling står på tre pelare, ekonomisk tillväxt, social utveckling och miljöarbete, vilket tillsammans bildar Triple Bottom Line. 5 Eftersom större delen av CSR-redovisningen inte är lagstadgad har det vuxit fram ett antal riktlinjer som fungerar som rekommendationer och rådgivning samt syftar till att underlätta jämförelser. Några av dessa rekommendationer och guider är Global Reporting Initiative (GRI), United Nation Global Compact (UN GC), International Organization for Standardization (ISO) och Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). 6 EU-kommissionen har utformat en handbok om instrument för CSR arbete som är sammanställning av befintliga riktlinjer. 7 Idag finns ett ökat krav från intressenter på 1 www.deloitte.com (2007-11-09) 2 www.csrsweden.se (2007-11-09) 3 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Företagens sociala ansvar: näringslivets bidrag till en långsiktigt stabil utveckling, 2002, sv. övers. 2002, s. 3. 4 www.deloitte.com (2007-11-09) 5 Ola Löhman & Daniel Steinholtz, Det ansvarfulla företaget: Corporate Social Responsibility i praktiken (Stockholm, 2004), s. 176. 6 European Commission, Employment & social affairs, Mapping instruments for Corporate Social Responsibility, 2003, s. 8. 7 European Commission, Employment & social affairs, ABC of the main instruments of Social Corporate Responsibility, 2004, s. 5. 1

redovisning av CSR i siffror till skillnad från tidigare. 8 Det tydliggörs bland annat genom att Deloitte, sedan 1993, gör en årlig undersökning om utvecklingen av CSR i årsredovisningen hos ett antal svenska företag. 9 1.2 Problemdiskussion Idag utsätts företag för större påtryckningar från intressenter vilket leder till att de måste agera för att inte skada sitt varumärke. Det ställer större fordran på ett aktivt CSR arbete vilket också bör synas i redovisningen. De ökade kraven på information tydliggörs i exempelvis EUkommissionens handbok och Deloittes årliga undersökning. Då denna uppsats grundar sig på en tidigare studie av Möller, Sjöholm och Öster, Göteborgs Universitet 2005, syftar uppsatsen till att analysera hur de företagen som fanns listade på Stockholmsbörsens A-lista 2005, och fortfarande är noterade på Stockholmsbörsen, redovisar sin CSR information. Analysen av redovisningen görs utifrån två valda riktlinjer, GRI och UN Global Compact. Kartläggningen omfattar information som företagen lämnar i årsredovisningen alternativt i en separat CSR- redovisning. Frågeställningen i denna uppsats är: Vilken information om CSR lämnas i årsredovisningen av företagen? Vilken ger upphov till följande delfrågor: Hur följer företagen riktlinjerna? Var ligger skillnaderna i företagens CSR-redovisning? Hur har redovisningen utvecklats sedan bokslutet 2004? Vilka motiv kan företagen ha för att redovisa CSR-information? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att rekapitulera studien Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A-listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden. 8 Åsa Ekelund, Bolagen som vill rädda världen, Veckans Affärer, 2007-06-21 9 www.deloitte.com (2007-11-09) 2

2. TEORI Detta kapitel innehåller en djupare presentation av området CSR. Vidare kommer en teoretisk redogörelse av intressent- och legitimitetsteorin samt en diskussion om frivillig och lagstadgad information. Avslutningsvis presenteras valda riktlinjer som finns kring CSRredovisning. 2.1 Corporate Social Responsibility CSR handlar om att förstå och aktivt arbeta med företagets inverkan på omvärlden och de människor, djur och den miljö som berörs av verksamheten. Löhman & Steinholtz 10 Corporate Social Responsibility (CSR) definieras som: a concept whereby companies integrate social and environmental concerns in their business operations and in their interaction with their stakeholders on a voluntary basis 11 2.1.1 Bakgrund På grund av företags ökade betydelse för samhället, vilket även har gett dem ett ökat ansvar, har CSR expanderat. 12 Allt fler företag arbetar idag för att skapa en kultur präglat av socialt ansvarstagande och de flesta är eniga om att detta ansvar går utanför de lagstiftade skyldigheterna. 13 Det har under de senaste åren vuxit fram en kunskap och insikt om att det finns ett direkt samband mellan socialt ansvarstagande och finansiell avkastning, det ligger därmed i företags långsiktiga intresse att agera ansvarsfullt. 14 Carroll & Buchholtz delar in socialt ansvar i fyra delar, se figur 1, de gör en uppdelning mellan traditionellt ekonomiskt, juridiskt ansvar och utökat etiskt och filantropiskt ansvar. Det ekonomiska ansvaret avser till exempel att ge avkastning till ägare och betala löner till anställda medan det juridiska ansvaret innebär att följa lagar och regler. Det etiska och filantropiska ansvaret syftar till att agera moraliskt ansvarsfullt i verksamheten samt att vara 10 Löhman & Steinholtz, s.10. 11 European Commission, Employment & social affairs, CSR: A business contribution to sustainable development 2002, s. 3. 12 Löhman & Steinholtz, s. 33. 13 Europeiska Gemenskapernas Kommission, 2002, s. 4. 14 Ola Löhman, Det ansvarsfulla företaget tas på allvar Pharma Industry, Volume 5 2006, s. 66ff. 3

en god samhällsmedborgare genom till exempel engagemang i välgörenhet. 15 Det utökade ansvaret är inte lagstadgat men företag accepterar det för att möta samhällets förväntningar. 16 Figur 1. The Pyramid of Corporate Social Responsibility Carroll & Buchholtz, Business & Society: Ethics and Stakeholder Management, 2006 Det ligger i företagens intresse att redogöra för det ansvar det tar varför det blir intressant att återge information om CSR i årsredovisningen. CSR-redovisning, som betecknas hållbarhetsredovisning i Sverige, avser redovisning av tre dimensioner, ekonomi, sociala frågor och miljö 17. Redovisning av ekonomiska tal ligger inom det ekonomiska ansvaret medan miljöredovisning kan innebära både ett juridiskt och etiskt ansvar. Att redovisa sociala frågor kan innebära både juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar. Ekonomisk, miljömässig och social redovisning bildar begreppet Triple Bottom Line vilket har utvecklats i syftet att mäta hållbar utveckling. 18 Uttrycket Triple Bottom Line åsyftar att redovisa tre dimensioner av Bottom Line 19 i resultaträkningen, inte enbart ekonomiskt utan även miljömässigt och socialt. Triple Bottom Line skapar gynnsammare förutsättningar för intressenternas engagemang och gör information tillgänglig, vilket kan vara en bas i kommunikationen med intressenter. 20 2.1.2 Argument för och emot CSR Åsikterna går isär om hur långt företags ansvar sträcker sig, dock är alla berörda parter enade 15 Archie B. Carroll & Ann K. Buchholtz, Business & Society: ethics and stakeholder management (Taunton, 2006), s. 34ff. 16 John R. Boatright, Ethics and the conduct of business (New Jersey, 2003), s. 373ff. 17 Löhman & Steinholtz, s. 176. 18 Löhman & Steinholtz, s.23. 19 Med Bottom Line menas posten årets resultat. 20 Mollie Painter- Morland, Triple bottom-line reporting as social grammar: integrating corporate social responsibility and corporate codes of conduct Business Ethics: A European Review, Volume 15 Issue 4 2006, 4

om att det är positivt med en öppen debatt kring socialt ansvar. 21 2.1.2.1 Argument för CSR Argumenten för CSR grundar sig i ett optimistiskt cirkelresonemang; den utgift som företag åtar sig på grund av CSR, kommer att ge finansiell avkastning eftersom det förbättrar företagets rykte och ökar därmed varumärkets värde. 22 CSR-utgifter bör därför inte betraktas som en kostnad utan snarare som en långsiktig investering. Socialt ansvar leder till ökat engagemang, stolthet och vilja hos organisationen och dess individer vilket i sin tur bidrar till ökad innovationsgrad, ökad kvalitet och effektivitet. 23 Fördelarna av ett socialt ansvarstagande kan även utökas till att omfatta ett ökat förtroende hos investerare, minskad personalomsättning samt motverka bedrägeri och korruption. 24 Ansvarsfullt agerande för miljö och samhälle attraherar både kunder och kompetenta anställda vilket är viktigt för såväl innovationsförmåga som kassaflöde. 25 Boatright listar tre argument varför företag borde ta socialt ansvar: Marknadens moraliska minimum: ett visst etiskt uppförande är nödvändigt för att affärsaktiviteter ska äga rum, till exempel öppen och fri konkurrens, ärlighet och god tro men även frånvaro av bedrägeri och svindel. Makt och ansvar: det är nödvändigt för stora företag att ta ett frivilligt socialt ansvar efter som de på sikt kommer att förlora sin makt om de inte använder den i enighet med samhällets åsikter. Ge regeringen en hjälpande hand: det är inte företags skyldighet att hantera sociala problem dock bör de bidra till att lösa problem som är nära relaterade till dess aktiviteter. 26 2.1.2.2 Argument mot CSR few trends could so thoroughly undermine the very foundations of our free society as the acceptance by corporate officials of a social responsibility other than making as much money for their stockholders as possible 27 s.358. 21 Europeiska Gemenskapernas Kommission, 2002, s. 4. 22 Oliver Falck & Stephan Heblich, Corporate social responsibility: Doing well by doing good Business Horizons, Volume 50 2007, s. 248. 23 Löhman, & Steinholtz, s. 64. 24 Painter- Morland, s. 352. 25 Löhman, s. 68. 26 Boatright, s. 376ff. 27 Boatright, s. 372. 5

Argument mot CSR kan sammanfattas som att företags uppgift är att maximera avkastningen gentemot ägarna. Eftersom företag ingår ett avtal med dess ägare vore det inte legitimt att ta hänsyn till någon annan utanför detta avtal. 28 Företag är inte kapabla att fatta sociala beslut, 29 och att frångå kärnkompetensen leder till minskad effektivitet och minskad konkurrenskraft. 30 Argument mot CSR är även att företag redan besitter mycket makt och samhället därför inte borde ge dem mer. 31 Samt att socialt ansvar kan ses som en användning av olika intressenters tillgångar. 32 2.2 Intressentteori Intressentteorin innebär att företag tar hänsyn till dem som har intresse eller del i företaget, det vill säga intressenterna, teorin beskriver relationen mellan dessa och företaget. 33 Intressentmodellens skapare Freeman definierar en intressent som individ, grupp eller annan företeelse som kan påverka, eller påverkas av, företagets verksamhet. 34 Att arbeta aktivt och medvetet med sina intressenter leder till fördelar för företaget, 35 en stor del av framgången är beroende av välvårdade relationer. 36 Ett sätt att kommunicera med sina intressenter är genom hållbarhetsredovisningen. 37 De olika intressenterna har olika del av, och påverkan på, CSR-arbetet: Ägare och ledning vill ha avkastning på den satsning de gjort. Investerare är intresserade av immateriell information som grund för värdering. Kunder ställer flera krav och att enbart leverera en produkt är inte tillräckligt för att tillfredsställa dessa. Företag kan förväntas att även leverera mervärden i form av emotionella faktorer, de bör representera ståndpunkter som kunden kan identifiera sig med. De anställda är företagets viktigaste instrument, de gör strategin levande och ser till att ledningens idéer förverkligas, vilket leder till nöjdare kunder. Det är därför viktigt att företag tydligt formulerar varför de finns och vilka värderingar de bygger sin verksamhet på. En förutsättning för att få aktiviteter att genomsyras av ett CSR-perspektiv är att de anställda vet om och förstår vad det innebär för företaget. Fackförbund agerar för att säkerställa de 28 Ivar Kolstad, Why Firms Should Not Always Maximize Profits Journal of Business Ethics, Volume 76 Issue 2 2007, s. 139. 29 Carroll & Buchholtz, s. 42. 30 Kolstad, s. 139. 31 Carroll & Buchholtz, s. 42. 32 Boatright, s. 379. 33 Boatright, s. 390. 34 R. Edward Freeman, Strategic Management: a stakeholder approach (London, 1984), s. 25. 35 Löhman & Steinholtz, s. 130. 36 Boatright, s. 391. 37 Löhman & Steinholtz, passim, s. 42-143. 6

anställdas arbetsvillkor. Leverantörer uppmärksammas också inom CSR-arbetet och då i huvudsak underleverantörer utomlands där arbetskraften är billig. Lépineux har utvecklat Freemans intressentteori där han inkluderar samhället som en intressent. 38 Figur 2 visar sambanden mellan företaget och dess intressenter. Lépineux skiljer mellan två typer av intressenter: samhälleliga intressenter och relationsintressenter. Relationsintressenter är de aktörer som har en direkt relation till företaget medan de samhälleliga intressenterna har fokus på hela samhället. De mindre pilarna visar de ömsesidiga beroende som finns mellan företaget och dess intressenter. Den större pilen visar på att det även finns en relation mellan de samhälleliga intressenterna och relationsintressenterna oavsett företaget. Figur 2. Intressentmodellen, egen omarbetning efter Lépineux F, Stakeholder theory, society and social cohesion, 2005 2.3 Legitimitetsteori Legitimitet definieras som en överstämmelse mellan en organisations och det större sociala samhällets värderingar. 39 Företag har ingen möjlighet att fortleva om de inte uppnår legitimitet. Legitimitetsteorin vilar på antagandet att företag måste agera inom ramarna för vad 38 François Lépineux, Stakeholder theory, society and socail cohesion Corporate Governance, Volume 5 Issue 2 2005, passim, s. 99-104. 39 Charl de Villiers & Chris van Staden, Can less disclosure have a legitimising effect? Evidence from Africa Accounting, Organizations and Society, Volume 31 2006, s. 764. 7

som är socialt acceptabelt för att vara framgångsrikt. Det kan ses som att det existerar ett socialt kontrakt mellan företag och samhället vilket ger företag en moralisk skyldighet att agera ansvarsfullt. 40 Legitimitetsteorin kan ses som en utvecklad intressentteori, som inkluderar konflikter och oenigheter, då företag erhåller legitimitet från intressenter då värderingar och agerande sammanfaller. 41 Figur 3. Legitimitetsgap, egen omarbetning efter O Donovan, Environmental disclosure in the annual report: Extending the applicability and predicative power of legitimacy theory, 2002 Figur 3 visar samspelet mellan samhälle och företag där cirkeln Y utgör samhällets förväntningar om företags ansvarsfulla agerande och cirkeln Z representerar företags faktiska agerande. Det överlappande området X bildar då företagets legitimitet medan fälten Y minus X och Z minus X kan identifieras som det legitimitetsgap som uppstår mellan företag och samhälle. Företag bör alltså arbeta för att maximera ytan X och minska legitimitetsgapet. 42 För att inte förlora sin legitimitet är det angeläget att vara uppdaterad om samhällets förväntningar och agera utifrån dem. Legitimitet är kopplat till redovisning eftersom samhället måste informeras om företags agerande för att möjliggöra legitimitet. 43 2.4 Frivillig information Även om CSR är frivilligt och till stor del sträcker sig utöver vad lagen kräver, 44 väljer många företag att lämna en redovisning av deras sociala och miljömässiga arbete. 45 En anledning till detta är att företags ekonomiska intressenter, till exempel ägare, investerare och banker, vill få 40 Vanessa Magness, Strategic posture, financial performance and environmental disclosure Accounting, Auditing & Accountability Journal, Volume 19 Issue 4 2006, s. 541f. 41 David Cambell, Barrie Craven & Philip Shrives, Voluntary social reporting in three FTSE sectors: A comment on perception and legitimacy Accounting, Auditing & Accountability Journal, Volume 16 Issue 4 2003, s. 559. 42 Gary O Donovan, Environmental disclosure in the annual report: Extending the applicability and predicative power of legitimacy theory Accounting, Auditing & Accountability Journal, Volume 15 Issue 3 2002, s. 344ff. 43 de Villiers & van Staden, s. 765. 44 Carroll & Buchholtz, s. 34. 8

information som går utöver den traditionella ekonomiska redovisningen för att bättre kunna bedöma framgångs- och riskfaktorer. 46 Företags CSR-redovisning kan även användas för att ge respons på eventuell kritik eller negativa rapporter i media. Den kan nyttjas för att korrigera missuppfattningar om företag och dess ansvarsfulla agerande. 47 Wilmshurst och Frost har gjort en undersökning kring de starkaste argumenten som motiverar företag att redovisa CSR. Deras undersökning visade att de viktigaste anledningarna var ägarnas rätt till information och att möta juridiska krav samt att ge en sann och rättvisande bild av företaget. 48 Ett strukturerat sätt att skapa mätbarhet inom området CSR är att låta redovisningen omfatta, och utgå ifrån, företagets ändamålsenliga värderingar med hänsyn till intressentperspektivet. 49 Frankental spår att redovisningen av CSR kommer att breddas eftersom utökade mål inom socialt ansvarstagade leder till mer sofistikerad rapportering. Detta medför även en utveckling av de standarder och rekommendationer som finns angående CSR-redovisning. 50 I sin artikel Voluntary social reporting in three FTSE sectors: a comment on perception and legitimacy konstaterar Campbell, Craven och Shrives att CSR-redovisningen i årsredovisningen varierar mellan företag, sektorer och över tid. De företag som enligt legitimitetsteorin borde tillhandahålla mycket information, på grund av samhällets negativa uppfattning, gör inte alltid så, likväl som att företag med mindre legitimitetsgap ibland redovisar mer än nödvändigt. 51 2.5 Lagstadgad information För företag som bedriver miljöpåverkande verksamhet krävs särskilt tillstånd enligt Miljöbalken 9:6. 52 De måste även lämna särskild information om detta i förvaltningsberättelsen i överensstämmelse med Årsredovisningslagen 6:1. Det framgår också att de måste lämna upplysningar om hur deras verksamhet påverkar den yttre miljön. Bokförningsnämnden listar, i U 98:2 miljöinformation i förvaltningsberättelsen, den lägsta redovisningsnivå som de anser ett företag ska ha. 53 45 Löhman & Steinholtz, s. 148. 46 Europeiska Gemenskapernas Kommission, 2002, s. 6. 47 O Donovan, s. 351. 48 Trevor D. Wilmhurst & Geoffrey R. Frost, Corporate environmental reporting: A test of legitimacy theory Accounting, Auditing & Accountability Journal, Volume 13 Issue 1 2000, s. 18. 49 Löhman & Steinholtz, s. 148. 50 Peter Frankental, Corporate Social Responsibility: A PR invention? Corporate Communications: An International Journal, Volume 6 Issue 1 2001, s. 20. 51 Campbell, Craven & Shrives, s. 373. 52 Annika Belfrage Carlberg, Ekonomiboken (Stockholm, 2006), passim, s. 423-426. 53 FAR Förlag AB, Samlingsvolymen 2007 del 1 (Stockholm, 2007). 9

Företag kan även lämna information om verksamhetens miljöpåverkan på annat sätt, till exempel miljörapport enligt Miljöbalken, fristående bilagor till årsredovisningen samt separat miljöredovisning. Inom miljöområdet har det även införts flera bestämmelser från EU. Ett exempel är Integrated Pollution Preventions and Control (IPPC), som är ett direktiv om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. 54 I Årsredovisningslagen 5:18-20, och Bokförningsnämndens R4, finns regler och rekommendationer om vilken information som ska lämnas om medelantalet anställda, sjukfrånvaro, könsfördelning, löner och andra ersättningar. 55 2.6 Riktlinjer Det publiceras ett flertal standarder och rekommendationer angående redovisning av CSR, dessa instrument syftar till att fylla det tomrum som uppstår mellan lagar och deklarationer om hållbar utveckling. Då samhällets förväntningar på CSR ökar fyller CSR-riktlinjerna en funktion att tillgodose redovisning av ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. 56 Nedan redogörs för riktlinjerna Global Reporting Initiative (GRI) och UN Global Compact då dessa är relevanta för uppsatsen eftersom de användes i den tidigare studien. 2.6.1 Global Reporting Initiative Global Reporting Initiative (GRI) etablerades 1997 av Coalition for Environmentally Responsibility Economies (CERES) tillsammans med United Nations Environment Programme (UNEP), med syftet att på företagsnivå skapa globalt tillämpbara riktlinjer för redovisning av frågor rörande hållbar utveckling. 57 58 Visionen är att rapporter om ekonomiskt, socialt och miljömässigt arbete ska bli en rutin och jämförbar mellan organisationer, likväl såsom de finansiella rapporterna. 59 Då riktlinjerna inkluderar de tre dimensionerna ekonomi, socialt arbete och miljöhänsyn täcker GRI samtliga aspekter av Triple Bottom Line. 60 De första allmänna riktlinjerna kom 2000, för att sedan uppdateras 2002 och senast 2006 kom den nyaste versionen, G3. 61 62 Riktlinjerna kan användas som mall och 54 http://eur-lex.europa.eu (2007-11-19) 55 FAR Förlag AB. 56 European Commission, Employment & social affairs, 2003, s.5ff. 57 Lars-Olle Larsson, Transparancy: Det genomsynliga företaget (Ljungby, 2002), s. 178. 58 José M. Moneva, Pablo Archel & Carmen Correa, GRI and the camouflaging of corporate unsustainability Accounting Forum, Volume 30 2006, s. 126. 59 www.globalreporting.org (2007-11-17) 60 European Commission, Employment & social affairs, 2003, s. 6. 61 Moneva, Archel & Correa, s. 126. 10

hjälp både för att veta vad som är viktigt i ett CSR-arbete och som utgångspunkt i redovisningsprocessen. 63 Det primära målet med rapportering är att bistå en pågående intressentdialog. 64 GRI har stor internationell prestige och dess rapporteringsmodell används av ett ansenligt antal företag. 65 2.6.2 UN Global Compact UN Global Compact är f.d. generalsekreterare Kofi Annans och FN:s tio principer för företags och organisationers agerande med avseende på mänskliga rättigheter, arbetsförhållande, miljö och anti-korruption. 66 67 UN Global Compact lanserades första gången i juli 2000 som ett upprop till världens företag att bidra till en hållbar utveckling genom att följa nio principer. 68 Sedan juni 2004 har antalet principer utökats till tio. 69 Principerna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, International Labour Organizations (ILO) åtta kärnkonventioner, FN:s konvention mot korruption samt Rio-deklarationen. 70 2.7 Sammanfattning De finns en ökad medvetenhet att socialt ansvarstagande leder till ekonomiska fördelar såsom tillväxt och lönsamhet. Företags intresse för CSR kan förklaras genom modeller av intressentoch legitimitetsteorin. CSR kan ses som ett verktyg gentemot intressenterna för att erhålla legitimitet. Majoriteten av informationen som publiceras kring CSR är frivillig men syftar till att ge en positiv bild av företaget och dess sociala ansvarstagande. Viss information är lagstadgad såsom särskild miljöinformation och uppgifter om könsfördelning och löner. Som assistans till företags CSR-redovisning har ett flertal organ arbetat fram riktlinjer för hur denna bör utformas, de främsta är GRI och UN Global Compact. 62 Brian Thomas, Companies report of CSR performance Institutional Investors, Volume 41 Issue 9 2007, s. 3. 63 Löhman & Steinholtz, s. 147. 64 Painter-Morland, s. 356. 65 Moneva, Archel & Correa, s. 134. 66 Larsson, s. 109. 67 www.globalcompact.org (2007-11-17) 68 Löhman & Steinholtz, s. 22. 69 www.globalgompact.org (2007-11-17) 70 www.globalcompact.org (2007-11-20) 11

3. METOD I detta kapitel redogörs för val av metod. Därefter följer en diskussion om innehållsanalys av årsredovisningar samt tillvägagångssätt för insamling av data, sammanställning och analys. 3.1 Val av metod I denna uppsats används både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen avser en innehållsanalys där innehållet i årsredovisningar kommer att kvantifieras. 71 Därefter sker en analys av datainsamlingen vilket utgör den kvalitativa undersökningen. Analysen sker i två steg; kodning och tolkning, där kodning innebär att finna mönster och teman medan tolkning är en tydning av dessa mönster. 72 3.2 Innehållsanalys av årsredovisningar Då denna uppsats syftar till att rekapitulera en tidigare studie är valet av metod givet. Vi kommer dock att återge de skäl som framförts till valet av datainsamling. Årsredovisningar ligger som grund för kartläggning och analys på grund av dess trovärdighet och spridning 73 samt att det ofta är den enda källa till information angående CSR för intressenter. Dessa argument tydliggörs genom att ett flertal forskare använt årsredovisningar som data i sina studier. 74 Fördelar med att använda årsredovisningar är att innehållet signalerar vad ledningen anser viktigt samt att de produceras regelbundet och därför ger en möjlighet till jämförande analyser. 75 Vidare argument för att använda årsredovisningar i studier om CSR är att det över en lång tidsperiod inte är möjligt att identifiera all information om hållbarhetsfrågor som företag publicerar. 76 För att uppfylla Eriksson & Wiederheim-Pauls krav på aktualitet har årsredovisningar från räkenskapsåret 2006 använts 77. Det finns en medvetenhet hos författarna om att årsredovisningar kan vara missledande från sanningen då företag kan ha ett intresse av marknadsföring genom årsredovisningen samt en önskan att tillfredställa utvalda intressenter 71 Ulf Lundahl & Per.Hugo Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer (Lund, 1999), s. 135. 72 Lundahl & Skärvad, s. 104. 73 Jeffery Unerman, Methodological issues: Reflections on quantification in corporate social reporting content analysis Accounting, Auditing & Accountability Journal, Volume 13 Issue 5 2000, s. 669. 74 O Donovan, s. 351. 75 J. Guthrie, R. Petty, K. Yongvanich & F. Ricceri, Using content analysis as a research method to inquire into intellectual capital reporting Journal of Intellectual Capital, Volume 5 Issue 2 2004, s. 287. 76 Unerman, s. 670. 77 För de företag med brutet räkenskapsår har årsredovisningar från 2005/2006 använts. 12

för att uppnå legitimitet. Utgångspunkten är dock att det inte borde förekomma någon direkt felaktig information i den tryckta årsredovisningen, kravet på tendenskritik torde därför anses uppfyllt. Årsredovisningarna är oberoende av varandra och den tryckta versionen har använts för att tillförsäkra äktheten i informationen. 78 3.3 Tillvägagångssätt Teoridelen i uppsatsen syftar till att ge en bakgrund till ämnet Corporate Social Responsibility samt en förståelse för de teorier som finns angående varför företag redovisar CSR. Valet av intressent- och legitimitetsteorierna grundar sig på att de är de mest frekvent använda teorierna i litteratur inom området. 79 Teorierna är kopplade till årsredovisningar då företag publicerar information för sina intressenter för att uppnå legitimitet. Efter en utarbetad checklista har företagens årsredovisningar undersökts och denna information har sedan analyserats, utifrån denna analys presenteras sedan slutsatsen. Målet är att ta reda på vilken information företagen lämnar om CSR, vilka skillnader som finns mellan företag, hur de följer riktlinjerna, hur detta har förändrats sedan räkenskapsåret 2004 samt vilka motiv företagen kan ha för att lämna information om CSR. Det bör betonas att inriktningen ligger på den redovisade informationen enligt checklistan, undersökningen berör inte nivån på verksamhetens arbete med etik, miljö och socialt ansvar. De artiklar och tryckta källor som är refererade i uppsatsen utgår från den tidigare studiens referenser samt artiklar publicerade efter 2005 för att upprätthålla kravet om aktualitet. Artiklar har sökts genom universitetsbibliotekets databas och hemsidor har använts i de fall då det har varit mer relevanta. Vid sökning har följande nyckelord använts: Corporate Social Responsibility, legitimitetsteori, intressentteori, årsredovisning. Resultatet var ett flertal aktuella artiklar som behandlar ämnet information om CSR i årsredovisningar. Valet av företag grundar sig i den tidigare studien Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista av Möller, Sjöholm och Öster, Göteborgs Universitet 2005, och föresatsen var att undersöka samtliga företag som ingick i denna studie. Då Stockholmsbörsen idag inte längre är uppdelad i A- och O-lista utan istället i Large, Mid och Small Cap är det inte möjligt att göra en helt jämförande studie. Vi har istället valt att undersöka de företag som ingick i den tidigare studien och som 78 Eriksson & Wiederheim- Paul, Att forska, utreda och rapportera, (Malmö, 2006), s. 167f. 79 Guthrie, Petty, Yongvanich & Ricceri, s.283. 13

idag fortfarande finns noterade på antingen Large, Mid eller Small Cap. Urvalet motiveras av att det inte är relevant att jämföra företag som inte längre är noterade på Stockholmsbörsen då dessa kan omfattas av andra lagar och rekommendationer än vad som är gällande i Sverige. Av de 53 företag som ingick i den tidigare studien är 37 idag noterade på Large Cap, sju är noterade på Mid Cap medan två företag är noterat på Small Cap, denna undersökning kommer således att omfatta 46 företag. Företagen är uppdelade enligt Affärsvärldens branschindelning i figur 4 80. Figur 4. Affärsvärldens branschindelning I denna studie kommer enbart sekundärdata behandlas. Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka vilken information som finns i årsredovisningarna, alternativt separat CSRredovisning, är det inte relevant att ta hänsyn till eventuell övrig information på exempelvis företagens hemsidor. Detta val grundar sig i den tidigare studiens avgränsningar som motiverar att den för uppsatsen intressanta informationen är den som återfinns i tryckt form. Valet underbyggs även av argumentet att hemsidor är lättföränderliga vilket ger företag större möjlighet att förändra innehållet, denna källa kan därför inte anses tillförlitlig. 3.3.1 Checklista Checklistan (bilaga 1) är utarbetad för att kunna besvara problemformuleringen kring vilken information som finns i årsredovisningar. Listan bygger på GRI:s och UN Global Compacts riktlinjer, de har översatts och bearbetats utifrån den tidigare checklistan med komplettering från uppdatering av GRI. Samtliga indikatorer från GRI som uteslöts i den tidigare checklistan är uteslutna även i denna lista. Valet av riktlinjer, GRI och UN Global Compact motiveras av att de är de mest frekvent använda guiderna och att de användes i den tidigare studien. 80 www.affarsvarlden.se (2007-12-01) 14

Då GRI är uppbyggt enligt Triple Bottom Line som är indelad i ekonomiska, sociala och miljömässiga indikatorer följer checklistan dessa tre delar. Indikatorerna är inte enbart uppbyggd av de enskilda indikatorerna i GRI, utan omfattar även dess allämna rekommendationer. UN Global Compacts riktlinjer är uppbyggda i fyra delar; mänskliga rättigheter, arbete, miljö och anti-korruption. UN Global Compacts tio principer har fördelats under de kategorier inom GRI som anses lämpligt. De har i checklistan nummer: 13, 14, 15, 54, 55, 58, 59, 60, 61 och 63. I indikatorerna ett, två och tre i checklistan efterfrågas information om hur företagen ser på sin CSR-redovisning. Dessa syftar till att visa företagets visioner och strategier samt att redogöra för huruvida företaget har någon intern eller oberoende extern granskning av informationen. Ekonomiska indikatorer Sju indikatorer som behandlar information om direkt ekonomisk påverkan. Miljöindikatorer Redovisning av bland annat företagets kvantitet och förbrukning av olika sorters material och avfall. Denna kategori innefattar fem indikatorerna och underkategorin specifika miljöindikatorer innehåller 21 indikatorer. Sociala indikatorer Under denna rubrik finns 39 indikatorer som behandlar information avseende arbetsförhållande, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. Årsredovisningarna har granskats utifrån checklistan och en indikator anses uppfylld om information lämnats om denna. Samtliga indikatorer angående överträdelser anses som uppfyllda om företaget informerat om överträdelser som gjorts eller att de inte haft några överträdelser. 3.3.2 Empirins uppbyggnad och tillvägagångssätt i analysen Empirin är utformad för att ge en lättöverskådlig bild av resultatet från datainsamlingen, underlaget för empirin återfinns i bilaga 2, resultat av datainsamling. Analysen avser att koppla samman resultatet från datainsamlingen som presenteras i empirin med de modeller som redogjorts för i teorin. Kapitlet inleds med en sammanställning över hur företagen utformar sin CSR-redovisning. Detta analyseras och tydliggörs i diagram och tabeller med inriktning på vilka företag som åtagit sig att följa GRI och UN Global Compact, vilka som publicerar separata CSR-redovisningar samt förhållandet mellan antal uppfyllda indikatorer och antal publicerade sidor. Därefter följer ett flertal diagram som tydliggör vilka indikatorer 15

som företagen uppfyller, diagrammen är uppdelade enligt kategorierna i checklistan. Varje kategori av indikatorer återföljs av en analys som syftar till att ge möjliga svar på varför företag redovisar CSR-information. Avslutningsvis presenteras en jämförelse mellan den tidigare studien och denna. Där diskuteras de likheter och skillnader som uppkommit under tiden 2004 till 2006. Ett jämförande branschgenomsnitt av antal uppfyllda indikatorer presenteras som är baserat på de 46 företag som ingår i denna studie, detta för att uppnå en mer rättvisande jämförelse. 3.4 Validitet och reliabilitet Validiteten, som avser frånvaro av systematiska mätfel 81, skulle i denna uppsats kunna ifrågasättas då mängden information om CSR i vissa fall är större i andra dokument än i årsredovisningen, till exempel pressmeddelanden och hemsidor. Någonstans måste dock gränsen dras för hur många dokument som kan inkluderas i en studie. Eftersom stora företag publicerar en stor mängd dokument per år skulle det inte vara möjligt att ta hänsyn till all denna information, därtill är det möjligt att alla dokument inte arkiveras vilket sänker tillförlitligheten då det inte kan garanteras att informationen är fullständig. 82 Indikatorerna i checklistan syftar till att besvara vilken information om CSR om lämnas i årsredovisningen. För att öka validiteten har vissa indikatorer i GRI:s riktlinjer uteslutits eftersom de ej ansågs relevanta då de inte kunde tillföra någon ytterligare information. Eftersom denna studie grundar sig på en undersökning efter en framtagen checklista kan studien genomföras oberoende av vem som utför granskningen. Dock finns en risk för tolkningsfel då informationen i årsredovisningar inte till fullo motsvarar indikatorer i checklistan. Reliabiliteten för den kvantitativa ansatsen, som åsyftar frånvaro av slumpmässiga mätfel 83, kan dock ändå anses vara relativt hög. Då det inte bedöms meningsfullt att bedöma reliabiliteten i en kvalitativ undersökning, 84 bör inte eventuella skillnader i slutsatser mellan denna uppsats och den tidigare studien påverka reliabiliteten negativt. Dock kan det förväntas att den kvantitativa undersökningen ger liknande resultat, detta kan emellertid inte garanteras främst på grund av den uppdatering som skett av GRI:s riktlinjer 2006. 81 Lundahl & Skärvad, s. 150. 82 Unerman, s. 671. 83 Lundahl & Skärvad, s. 152. 84 Alan Bryman & Emma Bell, Business research methods (New York, 2003), s. 286. 16

3.5 Sammanfattning Uppsatsen bygger på en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Användningen av årsredovisningar grundar sig på att de anses som viktiga CSR- dokument samt att de har god spridning, hög trovärdighet och därtill att det är den enda källan för information kring CSR för många intressenter. Det finns många exempel inom litteraturen som styrker resonemanget att använda årsredovisningar som källa för forskning kring redovisning av CSR. I uppsatsen analyseras 46 företag som finns noterade på Large, Mid eller Small Cap på Stockholmsbörsen, urvalet grundar sig på en tidigare studie vilken denna uppsats avser att rekapitulera. Analysen bygger på en utarbetad checklista som är baserad på den checklista som återfinns i den tidigare studien med förändringar för den uppdatering av GRI:s riktlinjer som gjordes 2006. För att öka validiteten har vissa indikatorer ur riktlinjerna valts bort då de ansetts vara allt för detaljerade och alltså inte tillfört studien väsentlig information. De artiklar och tryckta källor som använts grundar sig på den tidigare studiens referenslista samt aktuella artiklar som publicerats inom området CSR. 17

4. EMPIRI & ANALYS I detta kapitel sammanställs och analyseras resultaten från datainsamlingen. Först redogörs för utformningen av CSR-redovisningen, därefter följer en genomgång av uppfyllandet av indikatorerna enligt kategorierna ekonomi, miljö och socialt ansvar. Avslutningsvis följer en jämförande analys mellan den tidigare studien och denna. Här presenteras och analyseras resultaten från datainsamlingen i överensstämmelse med bilaga 2. 4.1 Utformning av CSR-redovisning Majoriteten av de företag som ingår i denna studie redovisar någon form av CSR-information i sin ordinarie årsredovisning. Ett antal publicerar dock en separat hållbarhetsredovisning medan ett fåtal helt saknar sidor med specifik information om CSR. De företag som publicerar separata hållbarhetsredovisningar är; ABB, Assa Abloy, Astra Zeneca, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Holmen, Sandvik, SAS, SCA, SKF, Stora Enso, Telia Sonera och Trelleborg. De företag som saknar specifika sidor med CSR-information är: Beijer, Bure Equity, Elekta, Industrivärden, Investor, OMX och SSAB. Diagram 1 visar korrelationen mellan antal redovisade indikatorer (ind) och antal sidor med information om CSR. Av diagrammet framgår att majoriteten av företagen har färre än tio sidor med information angående CSR samt uppfyller färre än 30 indikatorer. Av de företag som publicerat mer än 20 sidor information om CSR infriar samtliga fler än 30 indikatorer. Relation Antal Indikatorer/Sidor Antal Indikatorer 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Antal Sidor Diagram 1a 18

Ett flertal företag anger att de förbundit sig att följa utstakade riktlinjer avseende förhållningssätt angående CSR samt normer beträffande redovisning av hållbar utveckling. Följande företag har åtagit sig att följa GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning; ABB, Atlas Copco, Ericsson, Holmen, Sandvik, SAS, SCA, SKF, Stora Enso, Trelleborg och Volvo. UN Global Compact har skrivits under av; ABB, Atlas Copco, Autoliv Inc., Electrolux, Ericsson, Gunnebo, Haldex, Hexagon, Holmen, Lindex, Nordea, SAS, SEB, SKF, SSAB, Stora Enso, Swedbank, TietoEnator och Volvo. Övriga företag tillämpar varken GRI eller UN Global Compact, det är därmed inte uteslutet att de följer några andra riktlinjer för CSR-redovisning. Det ligger dock utanför ramen för denna uppsats att redogöra för det. I tabell 1a visas en sammanställning för det antal indikatorer som varje företag redovisat. Tabellen visar att 14 av 46 företag befinner sig i intervallet 11-20 indikatorer. Intervallet 21-30, som har den nästa största frekvensen, innefattar tio företag, vilket är två respektive fyra företag fler än intervallen 31-40 samt 1-10. Åtta företag har redogjort för fler än 41 indikatorer. Analys De åtta företag som uppfyller fler än 41 indikatorer följer samtliga GRI:s riktlinjer. De övriga tre företag som följer GRI ligger i intervallet 31-40 indikatorer. Att dessa företag uppfyller många indikatorer kan förklaras av att checklistan grundar sig på GRI som i sin tur följer Triple Bottom Line (2.1.1). De fem företag som uppfyller fler än 50 indikatorer har en separat CSR-redovisning. Sju av de 14 företag som har separat redovisning ligger i intervallet 31-50 19

indikatorer. Resterande två företag med separat redovisning, Assa Abloy och Telia Sonera, uppfyller 29 respektive 19 indikatorer. Förklaringen till att dessa företag uppfyller så få indikatorer trots att de publicerar en separat CSR-redovisning kan vara att hållbarhetsredovisningen 2006 var den första separata CSR-rapporten som Assa Abloy publicerade. Telia Sonera har inte åtagit sig att följa GRI, de har inte heller skrivit under UN Global Compacts principer vilket påverkar innehållet i rapporten. Av de 14 företag som har separat CSR-redovisning följer tio GRI:s riktlinjer. Det enda företag som följer GRI men inte har en separat CSR-redovisning är Volvo. I figur 5 visas en översikt vilka företag som följer GRI:s riktlinjer samt har en separat CSR-redovisning. Markeringarna A, B och C avser indelningen i diagram 1b. Figur 5 Fyrfältsmatris GRI/separat CSR-redovisning Matrisen i figur 5 kan kopplas ihop med diagram 1a vilket ger diagram 1b. De tio företag som följer GRI och har en separat redovisning hamnar i matrisens övre vänstra hörn, vilka är de företag som ligger i område C i diagram 1b, dessa uppfyller ett stort antal indikatorer och publicerar ett flertal sidor. Undantag från detta är SKF som ligger i fält B. Fält B består dessutom av de fyra företag som inte följer GRI men har en separat CSR-redovisning. 85 Här finns även Volvo, som följer GRI utan separat CSR-rapport. Majoriteten av företagen, de som varken har en separat redovisning eller följer GRI, står i matrisens nedre högra hörn, område A. 85 Två av företagen befinner sig i samma punkt i diagrammet. 20

Diagram 1b I tabell 1a kan utläsas att sex av de sju företag utan specifika sidor om CSR ligger i intervallet 1-20. Att ändå vissa indikatorer uppfylls kan förklaras av att viss information är lagstadgad eller att den finns med i den finansiella delen av årsredovisningen. Det sjunde företaget är SSAB som uppfyller 35 indikatorer, detta främst genom att de har mycket information om CSR i sin förvaltningsberättelse. Att inte redogöra för CSR-arbete kan kopplas till teorin om att ett företags primära ansvar är att maximera ägarnas vinst (2.1.2.2). En annan förklaring till att företag inte inkluderar information om CSR i årsredovisningen är, enligt Campbell, Craven och Shives studie, att företagen inte nödvändigtvis ser CSR som ett sätt att minska legitimitetsgapet. Det kan även bero på legitimitetsgapets storlek, att informationen anses onödig eller att de använder andra sorters media för att sprida informationen (2.3). UN Global Compact har skrivits under av 19 företag i studien. Vid en granskning av resultatet av datainsamlingen framkommer att endast sju av dessa 19 uppfyller samtliga av UN Global Compacts tio principer. Fem företag uppfyller mellan sju och nio principer, främst saknas principen om att ej delta i brott mot mänskliga rättigheter (ind 55) och principen om korruption (ind 63). Detta kan förklaras av att företagen stödjer FN:s deklaration om mänskliga rättigheter men inte specifikt har informerat att de inte är delaktiga i brott mot dessa. Principen angående korruption tillkom 2004 och vissa fortfarande inte har anpassat sig till detta. Sju av de 19 företagen uppfyller hälften, eller färre än hälften, av principerna. Här saknas ovanstående principer om brott mot mänskliga rättigheter och korruption, men även de övriga principerna kring mänskliga rättigheter samt att företaget ska främja utveckling och 21

spridning av miljövänliga teknologier. Anledningen till att vissa företag uppfyllt så få av UN Global Compacts principer trots att de skrivit under att följa dessa är att det saknas information om till exempel avskaffande av barnarbete och tvångsarbete. De företag som ej har någon forskning och utveckling kan rimligtvis inte leva upp till principen om utveckling av miljövänliga teknologier. 4.2 Indikatorer Nedan fortsätter sammanställningen och analysen över resultatet från datainsamlingen vilken är uppdelad i följande kategorier; ekonomiska, miljömässiga och sociala. Vilka i sin tur är indelade enligt underkategorierna specifika miljöindikatorer, arbetsförhållande, mänskliga rättigheter, samhälle samt produkter och tjänster (bilaga 1). I tabell 2 visas ett branschgenomsnitt, baserat på den branschindelning av företagen som presenterats i figur 4, uppdelat på de tre kategorierna ekonomiska, miljömässiga och sociala indikatorer. Kolumnen totalt innefattar de övergripande indikatorerna. Analys Genomsnittet i tabell 2 visar att de största skillnaderna finns i kategorin miljö men även de sociala indikatorerna uppvisar stora skillnader avseende branschgenomsnitt. Branscherna industri och råvaror har ett högre totalt genomsnitt än övriga branscher. Detta kan förklaras av att dessa branscher har verksamheter med stor miljöpåverkan och således har ett större behov att redovisa information på grund av samhällets krav. Detta förtydligas av att branscherna finans och tjänster, som har icke-miljöpåverkande verksamheter, har det lägsta totala genomsnittet. Detta stödjer Campell, Craven och Shrives resultat att CSR-redovisning i 22