KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS



Relevanta dokument
KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Hur mycket jord behöver vi?

Vaddå ekologisk mat?

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Sveriges bönder om djur och etik.

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Djurhållning 5.4 Grisar

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Minifakta om djurungar på landet

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Svar till spelkorten

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Leo räddar en kalv Lärarmaterial

Upptäck Sverige Lgr 11

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Unga röster om ek om e o

Suggorna har potential utnyttja den!

Jordbrukets tekniska utveckling.

Världens närmaste mat

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

MATENS VÄG. Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Publicerat med tillstånd Teddy börjar skolan Text Lin Hallberg Bild Margareta Nordqvist Rabén & Sjögren 2010

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER Livsmedelskonferens U24, Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

Nyhetsbrev april 2016

Teckensaga: En ovanlig dag på bondgården

Praktik i Frankrike

Vems mjölk? Text & Bild: Ingrid Wisell

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

Vildsvin Några sanningar

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Boris flyttar in ULF SINDT

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Ramp -- svenska som andraspråk

Hur mycket jord behöver vi?

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Tidens Väg - Handledning till Hästagårdsskylten

Minifakta om igelkottar

Dagbok VALPSIDA Skriv ut VALPAR.

DNA- analyser kan användas för att

Utveckling och hållbarhet på Åland

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Egenkontroll Grisproduktion

Djurdoktorn: Linus och Teddy

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Vardag På kolonilotten

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Inspiration till förskolan från Sveriges bönder

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna plus facit ur Svenska i fokus 1.

Kastrera den du älskar

Klass 6B Guldhedsskolan

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Animal Farm FNL En gård fylld med liv

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

Mjölkkon & biologisk mångfald

Gris. producenter

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Görande 11 Skapa goda förutsättningar för en odlande förskola

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Lektion nr 3 Matens resa

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN HEGAS

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hälsningar alla barn och pedagoger på Signalen

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Det är inte längre en hemlighet var det naturligt saftigare och godare grisköttet kommer ifrån. Nu är all vår Rapsgris gårdsmärkt.

Mål resurshushållning i kursplanen

Transkript:

I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISARNA SOM SKA BLI MAT GRISFAMILJEN FLYTTAR UT VADDÅ EKOLOGISKT? DJUREN SKA HA DET BRA RULLANDE GRISHUS

SMÅGRISARNA FÖDS Mamma gris kallas för sugga. När hon ska föda får hon komma till vår BB-avdelning i stallet. Där bäddar hon med halm och sedan börjar smågrisarna födas. Ungefär tio smågrisar blir det på en kull. Så fort de kommer ut letar de upp en spene och börjar dricka mjölk. Den första tiden ligger smågrisarna mest i en hög och sover, men efter ett par dagar är det full fart när smågrisarna busar och brottas. Inom en vecka är det dags för kastrering. Det betyder att vi opererar bort testiklarna på pojkgrisarna, galtarna. Om vi inte gör det kommer köttet att smaka illa när grisarna blir stora. Vi använder bedövningsmedel så att kastreringen inte ska göra ont. Tjejgrisarna som kallas gyltor kastrerar vi inte.

GRISFAMILJEN FLYTTAR UT Några dagar efter kastreringen är det dags för suggan och smågrisarna att flytta ut. De får bo i ett av våra rullande grishus eller i en hage med elstängsel. Så fort småttingarna kommer ut kör de trynena i jorden och börjar böka. Smågrisarna fortsätter att dricka mammagrisens mjölk men efter en månad börjar de också äta växter och rötter i jorden. De får också mat av oss, ett mjöl som vi maler av vete, korn, ärter och annat vi odlar på gården. Ekologiska grisar måste få vara tillsammans med sin mamma i minst sex veckor, men hos oss blir det nio veckor eller tills mamma gris tröttnar på småttingarna och kommer hem av sig själv.

MAMMA & PAPPA GRIS När smågrisarna klarar sig utan mamma suggan får hon komma hem till stallet. Där får hon träffa pappa gris som kallas för galt. De får vara tillsammas i stallet några dagar. Galten betäcker suggan så att hon blir dräktig igen. Vi gör en undersökning med ultraljud för att se om suggan har smågrisar i magen. Den sorts gris som föds upp i Sverige kallas för Piggham. Den är bra på många sätt men den är inte van vid att bo utomhus som våra grisar gör. Därför har vi tagit fram en egen sorts gris som vi kallar Källundagrisen. Den är frisk och stark och köttet vi får från den är jättegott.

MAMMA GRIS PÅ SEMESTER Det tar ungefär fyra månader innan smågrisarna föds. Under den tiden har mamma gris semester någonstans på gården, till exempel i förra årets potatisåker där hon letar upp alla potatisar vi missade vid skörden, i skogen där hon bökar så att nya träd kan växa eller på en äng som ska bökas upp så att vi kan odla där. När det är en vecka kvar tills småttingarna ska födas får mamma gris komma in i stallets BBavdelning för att förbereda sig för födseln.

GRISARNA SOM SKA BLI MAT När mamma gris har gått hem till galten får smågrisarna flytta till ett eget hem ute på åkern. Där har de en stor hage där de kan böka i jorden så mycket de vill. På natten sover de i ett hus som hänger ihop med hagen. Huset är på hjul och varje dag drar vi huset framåt med traktorn så att det blir ny mark i hagen. Två gånger om dagen får grisarna mat av oss. Maten är ett mjöl av vete, havre, ärtor och annat vi odlar på gården. På vintern när det inte går att böka i marken får grisarna halm, konserverat gräs och potatis. Till sist kommer dagen då det är dags att slakta grisarna. Då hämtar vi några grisar hagen och kör dem själva till slakteriet i en hästtransport. Köttet säljer vi till butiker eller direkt på gården.

VADDÅ EKOLOGISKT? Ekologisk mat tillverkas utan konstgjord gödsel och gifter. Istället odlar bonden på ett naturligt sätt. Djuren på en ekologisk gård får leva ett naturligare liv utomhus. All ekologisk mat är märkt med EU-lövet som du ser här brevid. Den maten kallar vi EU-ekologisk. Ekologisk mat kan också vara KRAV-märkt. Det betyder att bonden måste följa ännu strängare regler och djuren har det ännu bättre. För grisar är det stor skillnad. O-ekologiska grisar bor inne i ett stall och får aldrig gå ut. EU-ekologiska grisar får gå ut, men bara på en betongplatta där de inte kan böka. K RAV-grisar har det bäst, de är ute på sommaren och bökar i jorden och lever ett mer naturligt liv. Självklart är Källundagrisen KRAV-märkt!

DJUREN SKA HA DET BRA Vi tycker att om människor ska föda upp och äta djur så ska vi göra allt vi kan för att djuren ska ha det bra. För att grisar ska trivas och vara friska behöver de: - en varm och trygg plats att sova på - få vara ute och äta gräs och böka i jorden - mat och vatten - ett gyttjebad att svalka sig i när det är varmt och soligt Källundagrisarna får allt det och vi mår bra när vi ser att grisarna har det bra. Om en gris ändå blir sjuk ringer vi veterinären som talar om hur vi ska hjälpa den. Varje år kommer inspektörer från KRAV och svenska djurhäsovården och kontrollerar att grisarna har det bra och att vi följer alla regler.

RULLANDE GRISHUS Vi har funderat mycket på hur vi på bästa sätt kan se till att grisarna har det bra och samtidigt använda grisarna ute på åkrarna. Grisar gillar inte att vara på samma ställe för länge och när de drar fram över åkern och bökar rensar de bort ogräs och gödslar jorden. Perfekta jordbruksarbetare alltså! Därför har vi uppfunnit ett rullande grishus. Där bor grisarna i ett hus på hjul med en stor hage bakom. Varje dag flyttar vi fram huset så att det blir ny mark i hagen. Mat och vatten finns i huset. All el som huset behöver tillverkas av en solpanel. Alltså ett grisvänligt, miljövänlig och klimatsmart hus som vi faktiskt har fått pris för!