Energianalys ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson och energi&klimatrådgivare Annika Varghans. Även affärsinnehavaren, Pär Hane, har varit delaktig och bidragit med viktig information.
Energianalys inom projektet SMEEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson och energi&klimatrådgivare Annika Varghans. Även affärsinnehavaren, Pär Hane, har varit delaktig och bidragit med viktig information. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna Sammanfattning Rapporten visar i första hand fördelningen av den tillförda energin på ICA nära i Gagnef. Den totala elenergitillförseln år 2008 uppgick till 337 MWh, de största energianvändarna var kyla 140 MWh och belysning 70 MWh vilket väl överensstämmer med liknande livsmedelsbutiker i Sverige. Ett nyckeltal för ICA butikens energianvändning är 454 kwh/m 2 år. I en utredning som ICA Fastighets AB gjorde år 1996 noteras att snittet för energianvändningen i en jämförbar livsmedelsbutik är 473 kwh/m 2 och år. De största potentialerna för energieffektivisering är: Isolera dörren till frysrummet samt installera kasetter för att torka luften i frys/kylutrymmen. Minskad energianvändning kan enligt bilaga 7 bli 25-30 MWh/år Byte till effektivare belysning minskar energianvändningen mellan 15-20 MWh/år. Kontrollera reglerutrustningen för ventilationen samt tidstyrning av ventilationen under sommarhalvåret. Minskad energianvändning 4-8-MWh/år beroende på ventilationsbehov.
Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen tex naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startar det två-åriga pilotprojekt SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficiency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga butikens energianvändning Målsättningen är att främja förutsättningar att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året.
Genomförande Insamling av data I ett första steg har den totala energianvändningen på företaget studerats. En genomgång av energistatistik visade hur mycket elenergi och olika bränslen som används i företaget Därefter genomfördes mätningar med strömtång samt datainsamling i syfte att få grepp om hur effekterna är fördelade på de olika processerna. Drifttiderna fås dels genom mätningarna dels genom samtal med personal. Energianvändningen för de olika enhetsprocesserna, räknas ut och presenteras i tabellerna Strömtång med loggningsfunktion Strömtänger med loggningsfunktion mäter och loggar strömmen över tiden se figur nedan. Med hjälp av förenklade modeller av kurvor har numerisk integration tillämpats och därmed har effekten och energin bestämts. Mätningen har pågått ca en vecka så att mätvärden över både vardagar och helgen kommit med. Analys Därefter gjordes en analys av mätningarna, i samarbete med Pär Hane för att för att hitta åtgärdsförslag vad gäller reducering av energiförbrukningen samt besparingspotentialer för varje åtgärdsförslag. Ytterligare referenser som utnyttjats för att få fram energibesparande åtgärder var den noggrant förda statistiken som finns på företaget
Del I. Energifördelning Energianvändning per energislag Användning av elektrisk energi år 2008 El-energianvändning 2008 338 kwh/år Energibalans Fördelning på förbrukande enheter Diagrammet och tabellen nedan visar hur energianvändningen i butiken är fördelad år 2008. Energibalansen ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. Under posten övrigt finns fikarum, fläkt i charken samt annan mindre energikrävande utrustning. Diagram1-1: Fördelning av energiförbrukningen år 2008 ICA Gagnef Energibalans [MWh] 160 140 120 100 80 60 40 20 0 140 70 40 20 12 12 11 10 10 10 4 4 1,5
Tabellen nedan visar samma sak som diagram 1.1. Tabell 1-2: Fördelning av energiförbrukningen år 2008 ICA Gagnef Enhet Kyla Belysning Ventilation Elvärme Grill Värmeridå Övrigt Varmvattenberedare Grönsakskyl Varukylar Motorvärmare Adm. Bakugn Förbrukad energi 140 MWh 70 MWh 40 MWh 20 MWh 12 MWh 12 MWh 11 MWh 10 MWh 10 MWh 10 MWh 4 MWh 4 MWh 1,5 MWh
Energiåtervinning Återvinningsutrustning som finns och mängden återvunnen energi. Återvinning Minskad energianvändning Ett Kryotherm kylsystem täcker både kylbehovet från diskarna och kylrum samt värmebehovet från byggnaden. Genom att återvinna kondensorvärme för uppvärmning av byggnaden optimeras energiförbrukningen för kyla/värme. Värmeåtervinningen minskar kostnaderna för uppvärmningen Tillsatsvärmebatterier är placerade i tilluftkanalen och används när kondensatorvärmen inte räcker till. Alla kyl och frysdiskar täcks över under icke öppettider. Energibehovet för uppvärmning ligger mellan 120-150 MWh/år på en liknande byggnad beroende på klimatskalets status. Tillskottsvärme från reservvärmebatterierna bedöms till ca 20 MWh/år resten dvs 100-130 MWh fås på köpet från kylanläggningen. Hänsyn är ej tagen till att kylanläggningen kräver lite högre kondensorvärme då man har värmeåtervinning. Svårbedömt.
Del II. Förbättring och åtgärder Förslag på åtgärder. Åtgärd Besparingspotential Kontrollera reglerutrustningen till kylan. Butikskyla är generellt relativt traditionell, dvs. det finns inte speciellt mycket ny teknik implementerad ännu. Enligt Kryotherm finns det ingen anledning att byta ut några kylkompressorer så länge de fungerar, antingen fungerar de eller så går de sönder. De nya är inte så mycket energisnålare än de som finns installerade. Har även talat med Huurre vilka säljer och servar kylanläggningar, även dom ansåg att de aggregat ni har är bra. Att byta ut kylanläggningen blir kostsamt. Det som man bör göra för att minimera energikostnaden är att kontrollera reglerutrustningen. Installera torkkassetter i frys/kylrum samt boxar. Installera kasetter i frysar/kylar som torkar luften. Kassetten består av blandade och utprovade mineraler som tar upp fukt ur luften, vilket gör att den luft som cirkulerar i kylar och frysar blir torrare. Det gör att energiåtgången för kyla minskar, eftersom torrare luft kyls lättare än fuktig. Se bilaga7 Se över lister till frysrum. Thermograferingen visa att kyla läcker ut från frysrummet vilket gör att det åtgår mer energi än nödvändigt. Avfrosta endast vid behov. Ofta sker avfrostning oavsett om det behövs eller inte. Typiskt avfrostas kyl- och frysdiskarna en till två gånger per dygn. Behovet av avfrostning ökar då vatteninnehållet i luften inne i butiken är högt. Oftast är vatteninnehållet inne i butiken nära vatteninnehållet i uteluften. Detta innebär att under kalla vinterperioder blir vatteninnehållet lågt och därmed också den relativa luftfuktigheten. Således minskar behovet av avfrostning under vintern. Behovet av avfrostning bör minska om kassetterna ovan håller vad säljaren lovar. Om spjällen är otäta (vilket vi inte vet)leder det till ökad energiförbrukning. Enligt Huurre fanns det en hel del energi att spara om ett otätt spjäll tätas. Även byte av filter i systemet är viktigt ur energisynpunkt. 20 % av energianvändningen för kyla enligt artikel. (Låter mycket men då kassetterna är relativt billiga kan det vara värt att testa) Svärbedömt. Svårbedömt.
Byte av belysning. Den mest förekommande belysningen i butiken består av 125 gamla lysrörsarmaturer. Effekterna på lysrören är 36 W per rör, som inklusive drossel blir 45 W per rör. Den installerade effekten i butikslokalen är hög 22,6 W/m 2. Rekommenderad installerad effekt i butikslokaler är 15 W/m 2 I nya effektivare belysningslösningar satsar men ofta på inredningsorienterad belysning, med pendlade armaturer över kyl- och frysdiskar och annan låg inredning. Höga hyllor kan förses med armaturer som monterats med specialkonsoler. Tidstyr ventilationen. Under sommarhalvåret då ingen uppvärmning av lokalerna behövs bör ventilationen kunna stängas av mellan 19:00 och 06:00. Med ny energieffektiv belysningslösning kan man sänka energiförbrukningen för butiken med 15 MWh/år, samtidigt som man nått en högre kvalitet när det gäller exponeringen av varor. Dessutom kan man värmetillförseln till frysdiskarna från belysningen. (Investeringskostnaden för en sådan åtgärd kan bli stor lite beroende på vad man väljer) 8 MWh/år Arbetssätt för att effektivisera energianvändningen i verksamheten. Informera personalen. Effektiviseringsarbetet kan ske med planerade möten med personalen sker dels utifrån åtgärder som föreslagits vid energikartläggningen dels utifrån idéer som kontinuerligt kommer från olika medarbetare. Uppföljning av energianvändningen. Följ aktivt utvecklingen av ny energieffektiv utrustning. För hela tiden statistik på energianvändningen. Följ upp nyckeltalen nedan vid varje årsskifte.
Del III. Nyckeltal Generell fördelning av energiförbrukningen i ett antal butiker Livsmedelsbutiker är stora användare av energi i alla länder. I Sverige är den totala elanvändningen från livsmedelsbutiker cirka 1,8 TWh/år. Energiförbrukning i en mellan stor butik kan delas upp enligt Figur 3-1. (Furberg 2000). Figur 3-1: Procentuell fördelning av energiförbrukning i en livsmedelsbutik I en utredning som ICA Fastighets AB gjorde år 1996 noteras att energiförbrukningen i en genomsnittlig livsmedelsbutik är 421 kwh/m2 och år, och att denna varierar beroende på butikens storlek och roll på dagligvarumarknaden. I Tabell 3-2 presenteras den totala energiförbrukningen för respektive butikstyp. Generella nyckeltal Tabell 3-2: Energiförbrukning i olika butikstyper. Butikstyp Antal Genomsnittlig uppvärmd yta Energiförbrukning/ m 2 uppvärmd yta Områdesbutik liten 43 601 m 2 471 kwh/m 2 år Områdesbutik 88 805 m 2 478 kwh/m 2 år mellan Områdesbutik stor 82 1646 m 2 452 kwh/m 2 år Storbutik 21 4100 m 2 391 kwh/m 2 år Stormarknad 10 7287 m 2 326 kwh/m 2 år Lågpris 12 1316 m 2 426 kwh/m 2 år
Fördelning av energiförbrukningen ICA Figur 3-4: Procentuell fördelning av energiförbrukning ICA Gagnef Nyckeltal ICA Gagnef Tabell 3-3: Energiförbrukning ICA Gagnef Butik Uppvärmd yta Energiförbrukning/ m 2 uppvärmd yta Ica Gagnef 745 m 2 454 kwh/m 2 år
Bilaga 1 Ventilation Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 4,92 0,00 18,77 648,29
Bilaga 2 Kylanläggning Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 3,78 0,00 10,55 506
Bilaga 3 Grönsakskyl Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 0,94 0,00 3,98 89,5
Bilaga 4 Grill Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 1,11 0,81 9,71 146
Bilaga 5 Bakugn Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 0,14 0,00 1,59 13,1
Bilaga 6 Totala energianvändningen okt, nov. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kwh/h Aktiv 37,32 21,00 61,00 54 607
Bilaga 7 Läste en artikel i BENSIN OCH BUTIK som är en BRANSCHTIDNING FÖR TRAFIKBUTIKER OCH SERVICEHANDEL som kan vara av intresse En ICA handlare som hade problem med för hög temperatur och isbildning i sina frysar, och ett frysrum bedömdes som uttjänat fick rådet att sätta in några kassetter i frysrummet. Kassetten består av blandade och utprovade mineraler som tar upp fukt ur luften, vilket gör att den luft som cirkulerar i kylar och frysar blir torrare. Det gör att energiåtgången för kyla minskar, eftersom torrare luft kyls lättare än fuktig. Och ju torrare luften är, ju mindre är risken för isbildning, och ju jämnare blir temperaturen. Kassetterna dimensioneras efter kylarnas volym så att de behöver torkas en gång om året, enklast genom att ta ut kassetterna i solen en dag. Det är också möjligt att lägga dem i ugnen, 60 grader, i cirka en timme. Sedan in med dem igen för ytterligare ett års tjänstgöring! Och det finns inga rörliga delar som kan gå sönder, och ingen el behöver kopplas in. I kassetten finns bara dessa mineraler! En annan sak som sparat minst lika mycket pengar som den minskade elanvändning är, enligt ICA-handlaren, att antalet kassationer också minskat tack vare kassetterna. Förr kunde förpackningar med bär och glass vara isbelagda, vilket försämrade kvalitén så mycket att vissa varor måste kasseras För mer info se www. digitech.se.