Tidningen för alla travintresserade Nr 3 2013 TEMA Unghäst Chipmärkning sid 8 Lösa benbitar sid 16 Sommarens storlopp sid 33 Resereportage från USA sid 27
Vem möter Foto: Roland Thunholm dig i stallet? Oavsett om det är ett litet rufsigt muskelknippe eller en viljestark travare så behöver din häst en bra och prisvärd försäkring. Vi vet hur en trygg och bra hästförsäkring ska se ut för att göra samvaron lättare för dig och din fyrbenta vän. Och var du än bor i Sverige finns våra kunniga hästombud alltid tillhands. Vi älskar hästar, precis som du Blekinge Catarina Jönsson 0709-62 73 11 Dalarna Ingrid Ericsson 0225-310 65, 0705-30 59 00 Gävleborg Helene Baumgartner-Lassa 0708-31 54 45 Gävleborg Ann Dehlin 0650-54 34 05, 0761-25 30 58 Gävleborg Jan Sundell 0706-32 26 28 Jönköping Åsa Rosén-Hagert 036-12 58 98, 0706-50 26 25 Kronoberg Eva Isaksson 0472-740 27, 0706-74 99 99 Norrbotten Nils Göran Nilsson 0703-31 26 84 Skåne Ann Andersson 0708-31 64 81 Skåne Sune Arnesson 0411-155 52, 0703-48 58 53 Skåne Per Christer Bengtsson 040-48 80 58, 0708-48 81 58 Skåne Mia Bråve 042-725 55, 0707-77 25 55 Skåne Ann Christin Holmberg 0414-235 35, 0708-23 53 55 Skåne Lulzim Kolgjini 0708-31 54 30 Skåne Lena Maneschiöld 0413-721 77, 0707-91 33 60 Skåne Lotta Persson 0705-39 13 53 Skåne Ann Westling 0708-287 822 Stockholm Per Bentele 0708-31 57 03 Stockholm Sten Gradling 08-29 31 33, 0708-29 31 33 Stockholm Unni Gustafsson 070-433 03 97 Södermanland Per Bentele 0157-322 03, 0708-31 57 03 Södermanland Cathrin Dahlgren 0150-320 23, 070-696 08 64 Uppsala Mats Bälter 0173-60046 Värmland Enar Jonasson 0739-88 21 23 Värmland Kjell Skoog 0705-58 81 66 Västerbotten Kjell Ove Eriksson 0910-351 30, 0706-61 03 48 Västerbotten Peter Fahlén 0706-99 04 69 Västernorrland Peter Hägglund 060-13 83 42, 0708-31 57 54 Västmanland Nils Gunnar Hansson 021-501 72, 0705-51 44 59 Västmanland Eva Lundin 0706-62 23 39 Västra Götaland Kristina Blad 0512-411 21, 0733-44 88 00 Västra Götaland Lena Borssén 0521-329 29, 0708-31 62 00 Västra Götaland Göran Lindskog 0708-455 254 Västra Götaland Cecilia Nyberg 0705-65 46 06 Västra Götaland Terese Olsson 0705-53 64 75 Västra Götaland Greger Söderberg 0706-46 52 68 Västra Götaland Leif Thidell 0511-634 60, 0705-70 94 01 Örebro Eva Grüner 0583-631 14, 0706-88 24 72 Örebro Rune Johansson 019-36 11 90, 0705-57 29 79 Östergötland Ann Andersson 013-721 00, 0708-31 64 81 Östergötland Jein Falk 011-34 00 39, 070-592 23 73 Östergötland Tomas Thell 0142-280 40 Östergötland Alexandra Thell 0703-38 63 29
Medlemsblad för Avels föreningen för Svenska Varm blodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften på 450 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana 161 89 Stockholm Tel 08 445 23 00 Fax 08 445 23 09 www.asvt.se Ansvarig utgivare: Anders Lindh, Generalsekreterare ASVT anders.lindh@asvt.se, 08-445 23 01 Chefredaktör och stf ansvarig utgivare: Anne Adre-Isaksson, Frilansjournalist, travhasten@asvt.se, 070-561 16 57 Tidningsproduktion: LIME AB, 040-40 86 80 www.lime.nu Grafisk form och layout: Charlotta Behrens Annonsförsäljning: Göran Månsson, goran@lime.nu 040-40 86 80, 0708-66 11 61 Tryck: AS Printall Föreningen 4 Ledare 6 ASVT Just nu 19 ASVT samarbetspartner Lantmännen Krafft Marginalen Bank 23 Hästivalen i Axevalla ASVT arrangerade avelsseminarier 38 Trottex informerar Tema Unghäst 8 Chipmärkning Travhästen reder ut begreppen kring de nya reglerna. Reportage 33 Sommarsvep från sommarens storlopp Håkan Persson minns och kommenterar. Innehåll Travhästen 3 13 27 Nio dagar mot Hambletonian Resereportage från sommarens resa till USA. Blandad läsning 12 Uppfödarprofilen Thomas Bergbom Möt mannen bakom Stall Broken Bones. 16 Lösa benbitar Sammandrag av professor Nils Ivar Dolviks föreläsning under Hästivalen på Axevalla. Statistik 42 3-åringsstatistik 44 4-åringstatistik 46 Uppfödarstatistik 100 vinstrikaste uppfödare 2013. Omslagsfoto: Mistery Woman e. Donat o H anover. Tränare Jonas Czernyso n. Foto Anne Adre-Isaksson Kuskveteranerna i Ahlsell Legends lopp på Solvalla defilerade ut från banan i veteranbilar. Bernt Lindstedt var en av dem. Foto: Anne Adre-Isaksson Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på www.asvt.se. Travhästen nr 3 2013 3
Ledare Osäkerhet och oro men det finns ljuspunkter Anders Lindh Generalsekreterare ASVT anders.lindh@ asvt.se 08-445 23 01 I skrivandets stund känns det som den svenska travsporten håller andan inför vad som komma skall. Spelutvecklingen är fortfarande svajig och det råder stor osäkerhet kring framtida villkor och förutsättningar. Det senaste avtalet med staten blev kort och i svallvågorna efter offentliggörandet av detta har ST:s ordförande Hans Ljungkvist skramlat med vapnen och bland annat hotat med att etablera spelbolagsverksamhet utomlands, i vart fall on-line delen. Framtidstro behövs Vi behöver verkligen få till förbättringar för att skapa framtidstro i hela näringen. Jag är säker på att alla aktiva står bakom ST med Hans i spetsen i kampen för detta! Det handlar dock inte bara om vad som kan komma ut av diskussionerna med staten. F inansdepartementets företrädare verkar tyvärr inte särskilt angelägna att stimulera och hjälpa en näring som sysselsätter runt 30 000 människor runt om i landet. Vi har också en egen läxa att göra i syfte att effektivisera. Vad h änder egentligen med frågorna kring struktur och organisation som pekats ut som mycket viktiga i Horisont 2017? Avel och u ppfödning är en mycket viktig och naturlig del av helheten. Aveln drivande hjulet Man kan likna travsporten vid en bil där häst ägandet och spelet är motorn och där avel och uppfödning är de drivande hjulen. Det har hittills inte hjälpt med den stimulans motorn fått och snart riskerar drivhjulen att kollapsa. I s krivandets stund ska jag inte föregripa utfallet av årets betäckningssäsong, men när jag rör mig ute i trav Sverige kan jag höra larmklockorna ringa. I läsandets stund vet vi besked, dels från centralt håll och dels genom uppdateringen av ASVT:s egen utredning Vart är vi på väg?, som speglar såväl de kvantitativa som kvalitativa förhållandena i den svenska aveln och uppfödningen. De möten ST brukar hålla, extra Fullmäktige och Förtroende råd, i Malmö i samband med Derbyhelgen har flyttas till dagen efter Kriteriet istället. Det är dags att våga fatta beslut! Det finns också ljuspunkter att rapportera om! Våra treåringar tjänar allt bättre pengar. Per start har treåringarna i år tjänat knappt 11 000 kronor. Jämfört med förra året är det 4 procent bättre och jämfört 2011, 17 procent bättre! Allt fler treåringar kommer också allt tidigare upp i både 50 000 kronor och 100 000 kronor intjänat! V iktigt att poängtera inte minst inför den stundande Kriterieauktionen. Positivt och helt i linje med en av ASVT:s viktigaste målsättningar! I denna tidning finner ni intressanta artiklar i viktiga ämnen som chipmärkning och lösa benbitar/osteochondros. Bland våra samarbetspartners har turen att p resenteras kommit till Lantmännen KRAFFT och Marginalen Bank. Travsommaren, de flesta dagar understödd av vackert väder, har, som ni kan läsa om i Sommarsvepet, varit fantastisk. Avslutningsvis vill jag passa på tillfället att särskilt gratulera vinnarna i de lopp uppfödarna traditionellt erhållit ASVT:s silverskål, Blended Scotch i Sto Championatet, Fascination i Derbystoet och Mosaique Face i Svenskt Trav Derby! Trevlig läsning! Anders Lindh Solvalla i månadsskiftet augusti/september 4 Travhästen nr 3 2013
VINNANDE AVELSPRODUKTER FÖR DRÄKTIGA & DIAGIVANDE STON SEDAN BOKO STABLES GRUNDADES 1971 AV MIN FAR, KLAAS BOOTSMAN, HAR PAVO ALLTID VARIT DET SJÄLVKLARA VALET TILL ALLA VÅRA HÄSTAR John Bootsman FÖR FÖL 0-8 MÅNADER FÖR UNGHÄSTAR 8 MÅN- 2,5 ÅR ANNIKA & JOHN BOOTSMAN - BOKO STABLES - ÅRETS UPPFÖDARBRAGD 2012 & GULDNÅLEN 2013 PATENTERAT TILLSKOTT TILL FÖL 0-12 MÅNADER. MINSKAR SANNOLIKHETEN FÖR ATT FÖLET UTVECKLAR LÖSA BENBITAR MED EN FAKTOR 4. WWW.PAVO.NU Att erbjuda marknaden LED-ande Ljusbehandlingsprodukter innebär att man blir jagad...av konkurrenterna - Tack för det betyget! OBS! Nytt lägre pris 9 990:- inkl moms. När PharmaLights kraftfulla LED Ljusbehandlingar används i stall och på djur är inte framgången långt borta. Nöjda kunder och användare hör av sig och är mest förvånade över att inte alla redan har provat och har kunskap om ljusets läkande förmåga. Redan 1903 delades Nobelpriset ut för bevisad effekt i läkning med hjälp av rött ljus. Det är över 100 år sedan priset delades ut... PharmaLight.se arbetar varje dag med att lära ut och sprida kunskapen till så många vi kan. Möjligheterna med att läka/friskvårdsbehandla med hjälp av PharmaLights LED-ande Ljusbehandlingsprodukter är förvånansvärt omfattande. En av våra produkter är WARP 10 /75 från USA Fördelarna med LED ljusbehandling har visats i vetenskapliga studier och i en rad kliniska studier/case genom bland annat NASA och DARPA i USA. Leverantören som Amerikanska rymdbolaget NASA arbetat med ingår i PharmaLights produktsegment. Ett exempel är Warp 75, utrustningen som stimulerar cellernas tillväxt till 150-200%. Originalet levereras från PharmaLight.se även om andra leverantörer hänvisar till NASAs forskning. Kopplingen till NASA...för kunskapstörstarna Det amerikanska bolaget Quantum Devices Inc, har utvecklat HEALS - High Emissivity Aluminiferous Luminescent Substrate- teknologin åt NASA. Denna teknologi är det som gör att Quantum Devices får använda LED energinivåer på 60 MW/cm2, den energinivå som enligt forskning är mest fördelaktig för smärtlindring. Bra att känna till, att PharmaLights WARP 10 är det enda FDA-godkända behandlingsinstrumentet som använder sig av HEALS teknologin, utvecklad för att användas av NASA och DARPA. Quantum Devices har det enda fotobiologiska systemet som finns på NASA:s Hall of Fame. WARP 10 är framtagen för och används inom US Army. Från hästar till pensionärer I Sverige blev WARP 10 redan från början en storsäljare och nöjda kunderna finns över hela landet. En anledning till framgången är det låga priset 11.000 9.990 SEK inklusive moms. Den är kraftfull vilket ger korta behandlingstider med färre antal behandlingar, drivs med uppladdningsbara batterier, levereras tillsammans med laddare, lättanvänd med endast en startknapp, smidig - den får plats i fickan och den har den nyaste tillgängliga teknologin. Den är framtagen på uppdrag från USA Army - då förstår de flesta att den är både effektiv tålig och har en beräknad lång livslängd. På PharmaLight.se hemsida står mycket information om WARP 10 och alla andra produkter - jämför oss gärna med konkurrenternas hemsidor. De 18 PharmaLightryttarna - vilka alla ligger på landslagsnivå - berättar och refererar osminkat om PharmaLights olika produkter samt deras upplevda resultat av friskvårdsbehandlingar. Kicki och Marcus är varje vecka ute och behandlar hästar i stall världen över. Erfranheten förmedlas vidare till alla PharmaLightare. En kund gav dem en ny titel med tanke på det stora kapitalet som var bundet i stallets tävlingshästar. Stallets Kapitalförvaltare. Välkommen till framtiden redan idag tillsammans med PharmaLight.se PharmaLight Ättarpsvägen 88-45, SE-245 91 Staffanstorp, Sweden Kicki +46 (0)702 58 53 54 Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se www.ceratex.se
ASVT just nu ASVT:s styrelse Ingemar Alin (ordf) 070-549 34 23 ingemar.alin@erfasearch.se Ylva Lindh (vice ordf) 070-661 98 87 ylva.lindh@l-import.se Håkan Karlsson 070-348 84 42 sabybrick@telia.com Peter Martinson 073-358 49 38 pmartinson@hotmail.com Gunilla Wilhelmsson 070-676 28 35 stallbac@vestnet.nu Håkan Persson 070-330 31 10 hp@stallbredbyn.com Johan Hellander 070-772 05 24 johan.hellander@ menhammar.com Christer Häggström 070-779 07 43 sutchrister@hotmail.com Per-Åke Holm 0703-21 89 47 pmholm@telia.com 26-28 september är det dags för Kriterieauktionen! Kom ihåg... att gå in och gilla ASVT på Facebook! Se föredragen på nätet! ASVT videofilmade föredragen i samband med Hästivalen på Axevalla 9-10 augusti. Dessa finns nu på asvt.se för den som vill se. Logga in på Medlemssidorna och klicka på "Fakta & kurser". ASVT Logg på hemsidan Nu kan du läsa ASVT:s skrivelser på hemsidan. När vi fått svar läggs även dessa ut. Kika in på h emsidan Ta del av all den nyttiga information som finns på ASVT:s hemsida. Föreningens webansvariga Ylwa Nannebro håller sidan ständigt uppdaterad. Föreläsning på Kriterieauktionen Den 26 september klockan 15.00 föreläser Johan Lindberg, nytillträdd biträdande generalsekreterare för Svensk Travsport, om Att sälja travsporten. Följ Kriterieauktionen live Även i år finns möjlighet att följa auktionen live alla dagar via ASVT:s hemsida. Här ligger föredragen av Håkan Persson, Hans Nelén, Nils Ivar Dolvik och Anders Lindh & Staffan Philipsson. Här finns också möjlighet att skriva ut deras presentationer. AVELS- RÅDET Avelsseminarium Ett avelsseminarium planeras i Stockholmstrakten 16-17 november. Svensk Travsport kommer att vara medarrangör tillsammans med andra hästavelsorganisationer. Mer information kommer på asvt.se och travsport.se. Ändrade importregler Svensk Travsport förändrade vid årsskiftet reglerna för att importera hästar. En första utvärdering efter åtta månader visar att det har blivit en mer logisk hantering, vilket minskat arbetet och gett bättre kostnadstäckning. Stambok på nätet Under hösten kommer den första lanseringen av "stambok på nätet" på travsport.se, utifrån en gemensam prioritering mellan ASVT och ST. Lanseringen ger bland annat möjlighet att läsa betäckningsstatistik. 6 Travhästen nr 3 2013
Aktuellt SEPTEMBER 24 Internetauktion www.asvt.se 26-28 Kriterieauktion, Scandic Infra City i Upplands Väsby OKTOBER 17 Trottex styrelsemöte 18 Sista anmälan internetauktion via blankett 24 Sista anmälan internetauktion via internet 29 Internetauktion www.asvt.se NOVEMBER 1 Avelsvärdering varmblod och BCauktion, Eskilstuna 15 Sista anmälan internetauktionen via blankett 21 Sista anmälan internetauktionen via internet 26 Internetauktion DECEMBER 12 Avelsrådet möte på Solvalla För mer information om vad som h änder i föreningen: www.asvt.se Helenas recept för hållbar häst HAMMARS Elegant HElENa BURMaN, Malmö: När vi bygger upp hästens styrkor gäller det att också hitta svagheterna och förebyggande stödja dem till en långsiktigt hållbar häst som kan prestera maximalt. På samma sätt som för elitidrottare är det många detaljer som tillsammans ger en stark helhet. TRIKEM är välkänd inom travsporten som en seriös tillverkare - inte minst genom RadITal liniment. Jag gillar också Trikems VIMITal-tillskott för att de är logiska och tydligt kompletterar brister som hästarna kan ha utifrån träningsmängd, individuella behov och naturlig tillgång. Generellt är hästarna i väldigt fint skick - det tycker både vi själva och alla experter runt omkring. Modell Elegant med skjutdörr, dekorationsbågar och oljad ek. Alltid med fokus på kvalitet och hållbarhet. 5 års funktionsgaranti www.hammars.se 023-705070 www.trikem.se Travhästen nr 3 2013 7 Travha sten_90x270.indd 1 2013-01-29 10.15
Tema: Unghäst I maj kom ett besked från Svensk Travsport att de beslutat överge frysmärkningen av travhästarna och införa chipmärkning. Det gäller för föl som föds från och med 2013. Det nya märkningsförfarandet har väckt en hel del frågor bland landets uppfödare, något som Travhästen här försöker reda ut. Chipmärkning av travhästar Text: Anne Adre-Isaksson Vi vänder oss direkt till Svensk Travsports avelschef Christina Olsson som hjälper oss att förklara bakgrunden till beslutet. I våras när hästköttskandalen pågick väcktes frågorna om hästpass och registerföring av hästar igen hos EU-kommissionen. De ställer betydligt större krav på medlemsstaterna, i Sverige via Jordbruksverket, när det gäller kontrollen av hästpassen. Det har blivit skärpta direktiv för att hästarna ska ha hästpass inom föreskriven tid. Därför har vi fått nya och utökade krav på oss från Jordbruksverket och en övergång till chipmärkning gör att vi snabbare kan identifiera hästarna. Förändringen kom med kort varsel i maj. Varför? Egentligen kom beslutet inte med så kort varsel. Diskussionen har pågått en längre tid, bland annat inom avelsrådet Vanliga frågor Om jag har en häst som är frysmärkt, måste den märkas om? Nej, frysmärkningen behöver inte kompletteras. Däremot kräver vissa andra länder redan nu att hästarna som kommer till dem skall vara chipmärkta. Om jag ändå vill märka min frysmärkta häst, hur gör jag då? Om hästen redan är frysmärkt, är den redan identifierad och r egistrerad. Då räcker det med att en godkänd chipmärkare eller veterinär utför chipmärkningen. De ska efter märkningen sända in en chipmärkningsrapport till Svensk Travsport för att få chipnumret inlagt i deras databas. Om jag har en importerad häst, hur gör jag då? Importerade hästar är redan märkta och identifierade i sitt ursprungsregistreringsland. Någon ny märkning av hästen ska inte göras. Däremot ska härstamningen kontrolleras med hjälp av DNA och hästen identifieras i samband med att den importeras och registreras i Sverige. Christina Olsson, avelschef på Svensk Travsport. 8 Travhästen nr 3 2013
hos oss på Svensk Travsport. Det togs ett inriktningsbeslut redan 2012 att övergå till chipmärkning, vilket har kommunicerats ut i olika sammanhang, bland annat i tidningen Travhästen. I samband med hästköttskandalen ställdes frågan på sin spets och det ledde till att Jordbruksverket den 14 maj med kort varsel informerade de svenska hästavelorganisationerna om EU:s avsikter. Det har också varit ett växande önskemål från många uppfödare att börja chipmärka, bland annat för att det underlättar för det internationella tävlandet och att det numera finns så kallade intelligenta chip som kan erbjuda fler funktioner än att bara identifiera hästarna. Allt fler väljer därför att själva chipmärka sina redan frysmärkta hästar. Ett antal hundra hästar i varje årskull märks därför idag med både frysmärkning och chip (dubbelmärks) med allt vad det innebär i kostnader etc. Christina berättar även att EUkommissionen samt Jordbruksverket har aviserat att de kommer att kräva att de hästar vars registreringsansökan Frysmärkning är nu ett avslutat kapitel. Föl som föds från och med i år ska nu chipmärkas. Foto: Anne Adre-Isaksson Viktigt att veta Svensk Travsport skickar ut papper om chipmärkningen till hästägaren. Det gör att fodervärdarna måste samla in u nderlagen från hästägarna innan h ästarna ska identifieras och märkas. V iktigt att tänka på speciellt för stuterier med i nackorderade hästar. Identifieraren/chipmärkaren måste vara godkänd av Svensk Travsport för att få märka din häst. Annars komme r i dentifieringen att bli ogiltig. En f örteckning över dem som är godkända finns på travsport.se och de har också en personlig s tämpel som ska användas för att verifiera i dentifieringen. Hästarna måste chipmärkas/identifieras i Sverige senast innan årsskiftet under födelseåret. Hästar uppstallade utomlands måste alltså som tidigare tas till Sverige fysiskt för att märkas/identifieras, om de ska kunna registreras som svenskfödda. Listan med godkända märkare finns på travsport.se under; Avel & Uppfödning -> Fölregistrering -> Märkning & identifiering -> Relaterade dokument. Travhästen nr 3 2013 9
Tema: Unghäst Godkända chip 2013 Datamars Slim Microchip T-SL LifeChip Thermo Micro-ID Identifierarna ska veta v ilka chip som är g odkända, så det behöver inte kundern a hålla reda på. Svensk Travsport följer löpande utvecklingen på chipen. kommer in efter 31/12 födelseåret (eller efter sex månaders ålder om hästen är född efter 1 juli) ska märkas som ej avsedd för livsmedel i passet. Varför införs chipmärknin g? Fungerar det inte att fortsätt a med frysmärkning? Alla europeiska travländer, utom Sverige chipmärker idag. Vi har haft en väl fungerande identifiering med hjälp av frysmärkning och har därför inte haft något behov av att byta metod. Nu tävlar hästarna mer internationellt, både utländska hästar som tävlar i Sverige och svenska hästar som åker utomlands. Det har inneburit att de svenska hästarna även har haft ett behov av att chipmärkas för att kunna tävla utomlands, samt att en ganska stor och växande del av starthästarna i Sverige ändå identifieras med hjälp av chip. En annan anledning som Christina lyfter fram är möjligheten att kunna märka fölen tidigare, än vad som är fallet med frysmärkningen. Dessutom märker alla andra hästraser i Sverige med chip. Det är vanligt förekommande på andra djurslag och Christina nämner bland annat att exempelvis hundar och katter chipmärks. En vanlig fråga bland uppfödarna är hur detta kommer att påverka dem. Svensk Travsport har utbildat cirka 60 identifierare/chipmärkar e under sommaren och några y tterligare kommer att tillkomma. De är spridda över landet. Det är sen upp till uppfödarna att själva ta kontakt med dessa för att få sina föl märkta på tidpunkt och plats som de kommer överens om. Jag vet att det inom bland annat Sleipner och hos er på ASVT diskuteras möjligheter att samordna med tillfällen där en i ndentifierare/chipmärkare under en dag besöker exempelvis en travbana för att märka hästarna. När en korrekt registreringsansökan har kommit in till Svensk Travsport skickar de ut ett brev med information och en förteckning över vilka chipmärkare som är godkända. Den listan kommer också att finnas på travsport.se. Det är mycket viktigt att man ser till att den identifierare/ chipmärkare som man använder är godkänd av Svensk Travsport, annars kommer identifieringen att bli o giltig. Det är också viktigt att hästarna märks och identifieras i Sverige, senast innan årsskiftet under födelseåret. Varför räcker det inte med att en chipmärkare är utbildad, till exempel som min veterinär? Svensk Travsports utbildning i nnefattar inte utbildning i själva chipmärkningen (injiceringen), det måste man ha behörighet i sen t idigare. Det är för travet specifika frågor som reglementesbestämmelser, p appershantering samt olika praktiska frågor som en identifierare behöver veta som avhandlas och som inte ingår i de utbildningar som ger behörighet för själva chipmärkningen. Vi har dessutom mycket hårdare krav inom travsporten, då vi måste tänka på spelsäkerheten. De som inte varit med om att chipmärka en häst tidigare, kanske har frågor om hur det går till rent praktiskt. Chipet är ungefär lika stort som ett riskorn och ligger i en glascylinder. Med hjälp av en kanyl injiceras det i muskeln på vänster sida av halsen, strax under manen. Det är relativt smärtfritt för hästen och oftast reagerar hästarna mindre än vid till exempel en vaccinering. Chipet är bara aktivt när en chipläsare sänder ut radiovågor och då skickar chipet tillbaka sin unika kod som kommer upp på displayen på läsaren. ASVT Informerar ASVT kommer att försöka få till uppsamlingsplatser på några av landets travbanor, om det finns intresse för detta. Där kommer vi att erbjuda en dag när vi har en identifierare/märkare på plats. Tyvärr är inte alla detaljer klara vid tryckningen av denna tidning. Information kommer att uppdateras löpande på vår hemsida asvt.se. Vi gör detta på försök i år, men hoppas kunna få till ett ännu bättre koncept till nästa år. Viktigt Är du intresserad av att märka din häst måste du föranmäla till ASVT. Skicka ett mail till ylwa.nannebro@ asvt.se och ange hur många hästar du vill märka och vilken bana som du vill åka till, samt dina kontaktuppgifter. Om intresset är för litet på någon bana har ASVT rätt att ställa in vårt arrangemang av märkningen. Om du är intresserad av att märka din häst med chipet som har inbyggd tempangivelse, måste du meddela det i samband med din föranmälan. 10 Travhästen nr 3 2013
Uppfödare tycker till Johan Hellander, stuterichef, Menhammar Stuteri. Rein Hjalmarsson, Salsbro Stuteri. Jag tror att chipmärkning kan bli minst lika bra som frysmärkningen har varit. Dessutom kan chiptekniken kombineras med andra funktioner som exempelvis temperaturavläsning. Det är dock synd att den ST-organiserade centrala ID-märkningen försvinner eftersom den bland annat har gett en extra säkerhet för registrering, men jag har förståelse för att vår ekonomi inte längre tillåter denna service. Foto Håkan Persson. Chipmärkningen i sig är bra. Vi har chipmärkt våra hästar i fem år så vi kan se kroppstemperaturen på dem. Men jag tycker inte om sättet det ska gå till på. ST har sänkt registreringsavgiften och säger att det ska bli billigare för stoägaren. Men så är det inte! Chipmärkarna är egna företagare och kommer att ta betalt så det kommer att bli dyrare. Det här är helt galet! ST hade kunnat lägga upp det här på ett bättre sätt. Man måste tänka på stoägarna och deras kostnader. Bernt Staaf, stuterichef, Norrby Säteri. För vår del är det positivt, eftersom vi ändå chipmärker hästarna för att göra tempkoll på dem. Ur arbetssynpunkt är det också bättre, tidigare har vi fått avsätta en hel dag för frysmärkning, men nu kan vi sprida ut märkningen och ta det när det passar. Frysmärkningen har fungerat bra, men vi förstår att det kommit krav utifrån som påverkar förändringen. Nackdelen som jag ser det är att det kan slå hårt mot uppfödarna på landsbygden som kan få ökade kostnader. För vår del bör det inte göra någon skillnad. Foto: Anne Adre-Isaksson Uppfödarresor hösten 2013 Lexington m Kentucky Futurity 30/9 7/10 Normandie 23 27/10 ASVT medlemsrabatt Equi tours www.equitours.se info@equitours.se 040-29 88 08 Travhästen nr 3 2013 11
Uppfödarprofilen Thomas Bergbom och Anette Knuter på besök på Norrby Säteri. År 2008 segrade Thomas i Stall Bredbyns prestigefyllda Hingsttävling. Bland drygt 100 deltagare som skulle tippa hur de nya hingstarna skulle klara sig, stod till slut Thomas som segrare. Och det är han mycket stolt över. Thomas Bergbom - reser gärna land och rike runt för att se sina hästar tävla Är man överläkare, specialist i ortopedisk kirurgi, travintresserad och dessutom lite full i sjutton väljer man förstås stall namnet Stall Broken Bones. Travhästen träffar ägaren bakom stallnamnet, Thomas B ergbom, en dag i juni hos Bernt Staaf på Norrby Säteri, i Södermanland. Text och foto: Anne Adre-Isaksson I en av hagarna går 30 stoföl tillsammans med sina föl. Thomas har två föl här, ett efter Triton Sund (Todays Happiness) och ett efter Maharajah (Todays Dominator). T homas berättar att han varit travintresserad sedan barnsben. Hans farbror körde häst åt Nisse Bergman på Torpgärdan i Boden i början av 50-talet. Hans pappa var också travintresserad och Thomas följde gärna med till banan. Men några pengar att satsa på trav fanns inte. Men när jag flyttade från Boden till Örnsköldsvik bestämde jag mig för att, nu jäklar köper vi häst, säger Thomas. Det blev Queen Cape (e. Coktail Jet) och sen Starlight Cape (e. America n Winner). Uppfödning i liten skala Sedan dess har han haft många hästar och förutom tävlingsverksamheten började han också med u ppfödning i mindre skala. Jag tycker att jag har två välstam 12 Travhästen nr 3 2013
Todays Dominator (e. Maharajah u. Queen Cape) är ett av årsfölen på Norrby Säteri, som Thomas Bergbom förstås hoppas mycket på framöver. Uppfödarprofilen made fölston och satsar på hingstar av yppersta världsklass, vilket gör framtiden mycket spännande. Det är förstås alltid lika spännande och fascinerande när fölen kommer. Men proceduren innan är minst lika intressant, tycker Thomas. Jag tittar på hingstens prestationer, härstamning och exteriör. Jag försöker hitta hingstar som kompenserar för de svagheter stona har. Det är ett lotteri, men satsar du på en bättre hingst får du en bättre lottsedel. Fungerar det inte om man försöker tre gånger med samma hingst, som jag gjort med Cantab Hall, då måste man ju inse att det är en felsatsning. Ceremoni kring namngivning När han berättar om alla de hästar han haft under årens lopp konstaterar han att det inte är lätt. Statistiskt sett får man den bästa hästen inom de sex första avkommorna. Men det finns undantag, säger han och skrattar. Det är därför jag fortsätter! När fölen sedan fötts har han och sambon Anette alltid en liten ritual när hästarna ska döpas. Då äter de middag och dricker champagne. Man ska ju ta chansen att göra något speciellt av det säger, säger han med glimten i ögat. Så ofta han kan åker han och Anette och tittar på hästarna när de startar. Och de drar sig inte för långa resor. Som exempelvis förra året. Jag slutade jobbet i Gällivare på fredagen, mellanlandade i Örnsköldsvik och körde sedan tidigt på lördag morgon till Eskilstuna och Breeders Crown och sen hela vägen hem igen. Är man i final så vore det väl fasen om man inte tog sig dit. Jag hade jour den helgen men kunde byta bort den. När man planerar jobbet vet man ju inte hur hästarna ska gå. Hälsar ofta på Han följer hästarna noggrant från det de föds. Han träffar dem så ofta han kan, ser dem på tävlingsbanorna och tycker att det är en stor tillfredsställelse i det. Thomas har haft hästar hos flera av de stora tränarna men säger att hans hästar inte kunnat matcha deras koncept. Det är trots allt en utslagning och konkurrensen är knivskarp. Många tränar dem för att få ut dem som tvååringar men mammorna till mina föl var sena båda två och man HÄSTAR Fölston Queen Cape e. Coktail Jet, u. Mauve Lobell. Dräktig med Orlando Vici Racing Nelly e. Echo, u. Chianti. Dräktig med Triton Sund Todays Pearl e. Muscles Yankee, u. Racing Nelly. Dräktig med Scarlet Knight. Äldre Means Nothing e. Credit Winner, u. Engaged 4-åringar Todays Butterfly e. Muscles Yankee, u. Racing Nelly 3-åringar Todays Enforcer e. Broadway Hall, Racing Nelly Todays Shotgun e. Muscles Yankee, u. Queen Cape 2-åringar Todays Popular e. Igor Font, u. Racing Nelly 1-åringar Todays Victory e. Muscle Hill, u. Queen Cape Årsföl Todays Dominator e. Maharajah, u. Queen Cape Todays Happiness e. Triton Sund, u. Racing Nelly Travhästen nr 3 2013 13
Uppfödarprofilen Todays Dominator, e. Maharajah u. Queen Cape (närmast i bild). kan inte bortse från arvet. Thomas tycker att det är viktigt att utgå från hur hästen mognar och att tränaren ser till individens bästa. Han lämnade Starlight Cape till Henrik Svensson på Bergsåker 2005 när han blev proffs och har varit honom trogen sedan dess. Han är bra att ha att göra med och är kundvänlig. Han håller mig informerad hela tiden och det kommer inga oväntade fakturor. Vill bestämma själv Thomas säger att han vill ha total bestämmanderätt och har därför valt att äga hästarna själv. Todays Butterfly (e. Muscles Yankee u. Racing Nelly) är stallets kanonhäst. Hon gick till final i Breeders Crown och till StoChampionatet 2013 men blev tyvärr struken. Det går ofta bra att vara flera ägare så länge hästen går bra men i motgång är det inte lika lätt. Då tar jag hellre smällen själv. Thomas har nu en tvååring, Todays Popular, efter Igor Font (u. Racing Nelly). Det finns bara två avkommor efter honom i Sverige. Jag valde honom för att han är en Andover Hall-avkomma och har ett oerhört vackert huvud. Morfar var S.J. s Photo, som var en fantastisk spurtare. Han hade inte tänkt betäcka Racing Nelly i år men kunde inte låta bli. Det resulterade i Todays Happiness e. Triton Sund. Han vill inte ha mer än 25 procent franskt i hästarna och hans egen gräns för inavel ligger på 12 procent. Sen blir det nästan oetiskt. Det finns så många hingstar att välja på, så man behöver inte inavla så mycket som man gör. FOTNOT: Mer information om Stall Broken Bones finns på www.brokenbones.se Satsar på kvalité och smarta lösningar! City-Boxen är helhetsleverantör av stallinredning och stalltillbehör med egen tillverkning. Hos oss hittar du allt du behöver för att inreda och färdigställa ditt stall. Rejäla och lättmonterade boxar, utestall, vindskjul, stallfönster, dörrar, boxmattor, vattensystem, krubbor, solarium, skrittmaskin m.m. Missa inte! 15% rabatt på plastplank City-boxen International AB Televägen 2, 291 62 Kristianstad Tel: 044-20 44 40 Fax: 044-20 44 45 e-mail: info@cityboxen.se www.city-boxen.se 14 Travhästen nr 3 2013
www.masseyferguson.com/5600 NYA MF 5600 85 till 105 hk Ett REjäLt LYFt FÖR EN NY generation is a worldwide brand of AGCO. är ett världstäckande varumärke från AGCO. FRÅN MASSEY FERgUSoN Fem års maskinförsäkring
Ett sammandrag från professor Nils Ivar Dolviks föreläsning på Hästivalen, Axevalla. Lösa benbitar och osteochondros Professor Nils Ivar Dolvik. Text: Håkan Persson Foto: Håkan Persson, Nils Ivar Dolvik Nils Ivar Dolvik är professor på Norska veterinärhögskola n. Han jobbar på institutet för sport- och husdjur (Sport- FaMed) vid sektionen för hästsjukdomar. Nils Ivar är medlem i Det veterinärmedicinska rättsrådet och Avelsrådet vid Norsk Hestesenter. Han har också varit med i den norska avelsvärderingsnämnden. Ostechondros (OCD) är den vanligaste orsaken till lösa benbitar hos hästar. Det är en sjukdom som också finns hos en rad andra djurslag, bland annat nöt, svin, hundar och fjäderfän men även hos människor. Det internationella forskarlag som Dolvik ingår i, tror sig ha kommit fram till att det är en ren brosksjukdom, och inte en brosk- och bensjukdom som andra forskare kommit fram till. OCD kan finnas i bakknän, hasled, kotled och i bogen, men även i hovleden. Det kan också förekomma lösa benbitar i lederna på grund av olika frakturer, vilket inte ska förväxlas med benbitar orsakade av OCD. I kotleden finns det risk för att få lösa benbitar i form av chip-, birkelands- eller hörnstödsfrakturer. En undersökning visade att 4 procent av unghästarna har chipfrakturer, vilka kan uppstå vid kraftiga genomtramp av kotleden. Hörnstödsfrakturer kan växa fast på plats igen. Hur vanligt är det med OCD och Birkelandsfrakturer? Frågan är varför det skett en ökning. En tänkbar orsak kan vara att det är vanligare bland de mest talangfulla hästarna. Vi tror att siffran 11,8 procent för birkelandsfrakturer från 1991/92 är fel. Både i den svenska undersökningen från 1993 och i vår undersökning togs bilder från fler vinklar. Den första undersökningen kan ha missat några frakturer, förklarar Dolvik. Det finns Författare och år Antal hästar och ålder OCD i hasen Birkelandsfraktur Grøndahl, 1991/92. Födda 1998. 753 hästar, 6-18 månader 14,3% 11,8% Sandgren, Dalin & Carlsten. 1993 Lykkjen, Røed & Dolvik, 2011. Födda 2006. 674 hästar, c:a 18 månader 10,5% 21,5% 363 hästar, 9-18 månader 19,3% 23,1% 16 Travhästen nr 3 2013
dock inga undersökningar gjorda på knäleder. Ovanligare hos kallblod Undersökningen från 2011, som Dolvik deltog i, visade att 179 av de 363 (49 procent) undersökta hästarna var helt rena från alla typer av OCD och lösa benbitar i lederna. 99 hästar hade förekomster i en led, 59 i två leder, 17 i tre leder, fem i fyra leder, tre i fem leder och en häst hade förekomster i sex leder. Vid en jämförelse med kallblod, som gjordes i en svensk-norsk undersökning 2001 där 611 hästar ingick, hade endast 2,3 procent birkelandsfraktur och 1,3 procent OCD i hasleden. Det är tydligt att det är betydligt ovanligare hos kallblodsrasen. Varför uppstår OCD? När benet bildas är den yttersta delen växtbrosk med blodkärl. (se bilden X med ett ben från ett föl). Växtbrosket omvandlas sedan till ben (se bilden med ett ben från vuxen häst). Det finns två hypoteser. Den ena, som Dolviks undersökning stödjer, är den som visar att det är nekroser, död cellvävnad, som skapar OCD. Den hypotesen är publicerad i två större läroböcker i kirurgi, så den är accepterad. Den andra hypotesen visar att broskcellerna skadas när man får OCD. Vi tror att det är tvärtom, först får man död cellvävnad (nekroser) för att blodkärlen skadas (ischaemia) och sedan bildas broskbitarna, förklarade Dolvik. I samtliga fall där vi har hittat OCD finns det skadade kärlkanaler i närheten av den döda cellvävnaden, vilket stärker vår teori, förklarade Dolvik. Ny fransk undersökning Dolvik berättade att det alldeles nyligen kom en fransk undersökning, Föl publicerad i en stor veterinärstidsskift, The Veterinary Journal, i juli i år, med 13 artiklar om OCD. Där hade man även studerat utfodringen och rörelsen hos hästarna, men kunde inte påvisa några skillnader beroende på hur hästarna hade utfodrats och rört sig. Det finns dock äldre litteratur som visar att föl som utfodrats för hårt med kraftfoder och därmed växt för snabb, kan utveckla OCD. Om jag varit uppfödare hade jag varit väldigt försiktig med fölet till det är tre månader. Efter det kan hästen inte utveckla OCD, menade Dolvik. Kom ihåg att de första veckorna är viktiga. Vi har undersökt unghästar som har fått allvarliga infektioner när de varit nyfödda. Dessa får ofta OCD eller förändringar i leden och de kan vara ganska allvarliga. Just nu studerar vi 39 hästar som har haft kraftiga infektioner (feber, gallor, diarréer) som unghästar och vi har hittat lösa benbitar hos 60 procent av dem. Materialet är dock för litet för att kunna säkerställa teorin, menar Dolvik. Olika tid för operationer När djurägare frågar om en operation bör göras, föreslår jag att man v äntar till hästen är minst två år om den ska opereras i ett bakknä. Gäller det hasen bör hästen inte opereras före ett års ålder. Det finns möjlighet att det kan bli bättre utan operation, förklarade Dolvik. Om hästen inte fått OCD i hasen efter åtta veckors ålder kommer den aldrig att få det. Och de får aldrig OCD i ett knä efter 12-14 veckors ålder. I kotan utvecklas aldrig OCD efter sex veckors ålder, påstår Dolvik. Men det betyder inte att vi kan diagnostisera det under den tiden. Teoretiskt är det möjligt med magnetröntgen, men det är idag svårt att magnet röntga en levande häst. Vuxen Kan man producera OCD? Dolvik redovisade resultatet från ett försök som gjorts på nio fjordhästföl som hade normala bakknän på röntgen. Han förklarade att man valde fjordhästen eftersom man tidigare inte hittat OCD hos rasen, som är en ponnyras. Försöket gick ut på att bevisa att det Fissur är slutna blodkärl som skapar OCD. Därför gick man in och snittade av blodkärl i benet med hjälp av artoskopi för att se vad som händer. [se bild: c-lateral-view]. Bilden Fissur visar benet 42 dagar efter operationen och det finns en tydlig sprickbildning (fissur) i benet. Man fick i försöket stabila resultat, att det gick att producera OCD och kunde publicera resultatet i en humanmedicinsk journal. Ärftligheter Dolvik har nyligen deltagit i en u ndersökning om ärftlighet för OCD och birkelandsfrakturer. I undersökningen ingick 1 200 hästar och den publicerades i Equine Veterinary J ournal i januari 2013. Den undersökningen visades på arvbarheter runt 0.30 (medelhög arvbarhet) beroende på vilken led det handlade om, och om det är OCD eller birkelandsfraktur. Hästar som har lösa benbitar i hasen Travhästen nr 3 2013 17
behöver inte ha det i kotan, utan tvärtom om de har lösa benbitar i hasen har de det oftast inte i kotan. I under sökningen ingick inte bakknän. Enligt den genforskning som gjorts, finns det 2,7 miljarder genpar i en häst. Dolvik ingår nu i ett forskningslag som söker efter gener som kan kopplas till birkelandsfrakturer. Det finns även franska, engelska och nederländska forskare som söker efter gener som kan visa på OCD. Tyvärr tror Dolvik att underlaget är för litet för forskarna. Det ingår 160 hästar (80 hästar med birkelandsfraktur och 80 utan) i undersökningen, vilket kan vara för få för att hitta denna typ av gener. Han tror dock att man i framtiden via ett blodprov ska kunna få svar på om en häst har anlag för OCD eller inte. Men där är man inte ännu. Ska man operera bort lösa benbitar? Det finns olika sätt att se på detta och diskussionerna går höga, enligt Dolvik. Vissa opererar för att hästarna ska säljas, andra är oroliga för att det ska uppstå problem vid själva ingreppet och några är tvungna att operera för att hästarna är halta. Den bästa avhandlingen som Dolvik har sett, om varför man ska operera bort lösa benbitar från lederna på hästar, är skriven av Larry R. Bramlage i USA 2009. Han delade upp det i två delar. Frakturer generellt När det uppstått en vanlig fraktur i ett ben (exempelvis en hovled som vi ibland kan se när hästen tävlat barfota) är det inte säkert att man ser frakturen direkt på röntgen, utan bara en liten spricka. Efter några dagar kan sprickan ha öppnat sig och fyllts av granulationsvävnad. Detta inträffar eftersom det finns rörelse vid brottet och benet måste ersättas av mjukare vävnader som tål den rörelsen. Vävnaden omvandlas till ben allteftersom frakturen läker. Om brottet är stabilt går läkningen snabbare. Lösa bitar i en led Om hästen har en lös benbit i en led kommer kroppen att försöka fästa den i underliggande benväv. På grund av att hästen rör sig kommer benbiten nästan aldrig att kunna läka på plats igen. Detta resulterar i fortsatt bildning av granulationsvävnad under benbiten samt utsöndring av benvävnad och mineraler i leden. Utsöndringen av organiskt material i leden orsakar inflammationer som på sikt kommer att skada brosket. Som avslutning sa Dolvik att han anser att lösa benbitar ska tas bort ur leder, om röntgen visar att de ligger mot ett ben som är i rörelse. Som nästa steg bör de benbitar som sitter fast i benet och som riskerar att lossna, också tas bort, exempelvis OCD i haserna. Men Dolvik menar att birkelandsfrakturerna som blivit inkapslade i ligamenten mellan kotbenet och kotsenbenet, inte är nödvändiga att operera bort. Trots det har han opererat bort hundratals sådana. Om det ligger en häst på operationsbordet med andra lösa benbitar som ska opereras bort, så tar jag även bort benbitarna från birkelandsfrakturen, förklarade Dolvik. Dolvik avslutade sin presentation med att tacka sina medförfattare, Kristin Olstad, Cathy Carlson, Stina Ekman och Bjørnar Ytrehus. Söker du en rentravande avkomma? Nu finns testet SynchroGait som förutsäger detta redan innan hästen sätts i träning Tack vare svensk forskning finns nu möjligheten att testa travhästar för en avgörande genetisk faktor: naturlig förmåga till ren trav i hög hastighet AA hästar kommer oftare till start, har högre avelsvärden och tjänar mer pengar än CA och CC hästar Det franska blodet kan nu användas på ett säkrare sätt. Testa hästar som har franskt i stammen innan du investerar i inköp och träning NYHET - Be din ID-kontrollant ta ett prov för SynchroGait i samband med provtagning för härstamningskontroll. SKICKA IN ETT HÅRPROV Allt som krävs för att utföra testet är ett enkelt hårprov och du får svar inom 10-15 arbetsdagar. Alla resultat och vilka hästar som är testade behandlas konfidentiellt. Välj en AA hingst! Låt testa dina ston och välj en AA hingst för att maximera dina chanser att avla fram ett föl som blir rentravande. SAGT OM Synchrogait -Menhammar använder SynchroGait. Jag har fullt förtroende för testet och tycker att tekniken ger spännande möjligheter i vårt avelsarbete. Johan Hellander, stuterichef på Menhammar Stuteri AB Telefon: 0727-44 88 00 E-post: info@capiletgenetics.com www.capiletgenetics.com 18 Travhästen nr 3 2013
Lantmännen Krafft ASVT:s samarbetspartner Rådgivning kring utfodring Lantmännen Krafft är en mångårig samarbetspartner till ASVT och avtalen har varierat under årens lopp. Idag fungerar Lantmännen Krafft bland annat som bollplank åt medlemmarna i utfodringsfrågor. Vi hjälper bland annat till med kostnadsfri rådg ivning och analyser av grovfoder. Tillsammans med h äst ägaren gör vi foderstater kopplade till analysen, säger Jan O lofsson, VD för Lantmännen Krafft. Informationsmaterial om utfodring finns också till medlemmarnas förfogande. På Lantmännen Krafft arbetar man intensivt med forskning och u tveckling och strax före sommare n lanserades Maxbalance SPC, ett s pecialfoder med 60 procent specialbehandlad havre, framtaget t illsammans med forskare och ledande proffs inom hästsporten. Maxbalance SPC är en pro dukt som kan hjälpa hästar vid tex t ransporter och andra stressande s ituationer som kan leda till magproblem och vätskebrist, säger Jan Olofsson. Råvaran i fodret stimulerar hästens egen produktion av AF (antisekretoris k faktor). AF kan bidra till att hästen förlorar mindre vätska exempelvis vid diarrér och att den återhämtar vätskeförluster snabbare. För oss är ASVT:s medlemmar en stor och viktig målgrupp och vi är måna om att ha nära och kontinuerlig kontakt med dem, säger Jan Olofsson. Text: Anne Adre-Isaksson Foto: Claes Kärrstrand TE - Vi tar hand om allt pappersarbete för Andelshästen! Besök gärna vår nya hemsida! www.easykb.se Tel: 018-12 40 04 E-post: info@easykb.se Tel 018-12 40 04, Fax 018-12 60 0 www.easykb.se Travhästen nr 3 2013 19
ASVT:s samarbetspartner Marginalen Bank Juridiska resurser inom travsport och avel Marginalen Bank har samarbetat med ASVT i tio år inom framför allt inkasso och juridik. Föreningens medlemmar e rbjuds 15 minuters kostnadsfri juridisk konsultation. För att ytterligare förbättra vår verksamhet kommer vi nu i september att ta in y tterligare juridiska resurser inom just travsport och avel eftersom dessa områden ofta kräver särskild k ompetens, säger Anders Karlström, informationschef på Marginalen Bank. Hästägare är ofta mindre f öretagare som brinner för det de håller på med och kanske inte lika mycket för den byråkrati som kringgärdar själva f öretagandet. Men det gör vi och det är mycket tillfredsställande att kunna lyfta av det administrativa oket från hästsporten och frigöra tid som de istället kan lägga på att utveckla sin verksamhet. Anders Karlström påpekar att det finns fler fördelar för just småföretagare. Bredden i vår verksamhet gör att man slipper ha olika leverantörer utan kan få hjälp med det mesta som har med företagande att göra. Vi får ofta en bra helhetsbild över kundens verksamhet och behov. Därför kan vi komma med lösningar som spänner över flera olika områden. En annan viktig del är ett nära och personligt bemötande. I Marginalenkoncernen ingår även Marginalen Core. Marginalen g rundades 1979 och har cirka 500 medarbetare i Sverige samt i Lettland och Litauen. Text: Anne Adre-Isaksson Myrby Stallinredning - Nya katalogen ute nu! Myrby Mekaniska AB 0171-857 90 www.myrby.eu info@myrbymekaniska.se Välkommen till vårt Showroom! Ekebygatan 3-745 37 Enköping 20 Travhästen nr 3 2013
SlowFeeding Bra för alla hästar & alla hästägare. I hagen: Inget slöseri Inget spill (spar massor av hö) Ingen konkurrens Mycket tidseffektivt för skötaren Max 1 utfodringsbesök/dygn. Kraftigt minskad kolik-risk. Spar 30% vid utfodring med hel rundal till flock. Ger harmoniska hästar och du behöver aldrig vänta på att hästen ska äta klart. På väggen: Finns i 18 varianter Utrymmeseffektiv Hygienisk Eventuellt damm ramlar ner på golvet när hästen drar ut höet Förlänger ättiden med 38% enligt SLU-studie I hörnet: Sko-, och sparksäker. Naturliga ätvinklar. Lätta att fylla. Hygienisk (hästen står inte ens i maten) Tål att tryckas ända in i hörnet. SlowFeeding går ut på att få hästen att äta på det sättet den är gjord för genom att ta bort onödig stress och frustration som uppkommer vid hunger och vid själva utfodringstillfällena. När hästen har förstått att det inte finns någon anledning att vare sig vakta eller vräka i sig fodret fort så kan de flesta hästar ha kontinuerlig tillgång till sitt grovfoder utan att äta mer än de behöver. Det är inte ovanligt att överviktiga hästar går ner i vikt samtidigt som underviktiga hästar går upp i vikt trots att de äter tillsammans ur samma SlowFeeding-nät. Till och med Shettisvallacker kan balansera sin vikt själva när de får kontinuerlig tillgång till SlowFeeding-nätat hö. Vissa hästägare tror fortfarande att SlowFeeding bara är någon slags bantningsmetod men så är absolut inte fallet. Alla hästar mår bra av att äta långsamt och ingen häst kan prestera sitt bästa om den inte får möjlighet att fördela sitt ätande jämnt över minst 17 timmar per dygn. SLU är just nu inne på sin tredje studie för att sätta siffror på de förändringar som alla upplever med SlowFeeding. För oss hästägare betyder SlowFeeding att vi slipper passa hästens utfodringstider så inga fler tidiga morgonresor till stallet och inga stressiga lunchfodringar. Fyll SlowFeeding-näten så att det med marginal räcker till ditt nästa besök och använd din tid till roligare saker än att resa fram och tillbaka till stallet bara för att utfodra hästen. Räkna inte med att hästen kommer att äta mindre än vad den får serverat vid en väl avvägd utfodring men slöseriet och spillet kommer att i princip försvinna helt och hållet. SlowFeeding gör att hästen mår bättre och du spar tid och pengar. www.caisasshop.se 0383-313 32
Mitt drömstall Fredrik Persson Jag har byggt mitt drömstall tillsammans med Abetong. Målet var att hästens naturliga beteende skulle fungera i stallmiljön, att hästarna skulle äta tillsammans, ha kontakt med varandra och få rejält med frisk luft. Och självklart skulle det vara lättjobbat och underhållsfritt. Allt det här har mitt Abetong stall levt upp till Fredrik Persson har ett passionerat förhållande till sina travhästar. Vi på Abetong har ett passionerat förhållande till byggnader i betong. En oslagbar kombination. www.stalloridhus.se A Product of Hard Work En väldigt robust UTV med 20 hk diesel motor och tippbart lastflak. Snabb på väg med en topphastighet på 40 km/h och stark i terräng. Workmax Perfekt för jakt, skog, lantbruk, golf banor, byggarbetsplatser, kommuner. 99 000:- Gäller endast Sweden rock edition, begränsat antal! Pris exkl. moms. Lokala variationer kan förekomma. Box 504 245 25 Staffanstorp mail@sodhaak.se www.sodhaak.se
Staffan Philipsson. Anders Lindh. Hästivalen på Axevalla ASVT medverkade vid H ästivalen på Axevalla och a rrangerade ett avelsseminarium med fyra delar. I montern på mässan visade föreningen även ett bildspel på hur olika avelshingstar ser ut. Seminariedelen inleddes med att Håkan Persson föreläste om BLUP och inavel. Han förklarade bakgrunden kring BLUP och hur beräkningarna går till. Under delen om inavel visades kurvor på utvecklingen både i Sverige och i jämförelse med andra raser, samt Nordamerika. I del två gästade Hans Nelén från Global Farm och Håkan Persson a gerade moderator. Det var ett uppskattat och givande inslag i seminariet där Hans visade på flera olika avelsteorier som han hämtat från bland annat fullblodsaveln och praktiserat på sin egen uppfödning. Hans berörde även en del travpolitiska frågor, samt berättade om visionerna för Global Farm och deras verksamhet. Lösa benbitar Lördagen inleddes med att professor Nils Ivar Dolvik från Norge föreläste om lösa benbitar och osteochondros. Han är världsledande på sin forskning och en längre sammanfattning kommer på annan plats i tidningen. Det fjärde och avslutande passet i seminariet handlade om visionen hur vi skapar världens bästa travhästar. Det inleddes med att generalsekreterare Anders Lindh informerade om ASVT:s verksamhet och visioner. Sedan tog Staffan Philipsson vid och höll en mycket intressant föreläsning, där han jämförde travhästen då och nu. Han visade på exempel som han har upplevt under sina år som aktiv uppfödare och kikade även in i framtiden. Läs på hemsidan Föreläsningarna var uppskattade av besökarna. Vi hade hoppats på fler besökare, men är glada över att vi tog beslut om att filma föreläsningarna. De komme r att läggas ut för våra medlemmar på internet. Det ligger helt i linje med vår verksamhetsplan, att stärka vår hemsida och då kommer fler att kunna ta del av föreläsningarna som höll hög klass, sa Anders Lindh efter seminariet. ASVT:s ordförande Ingemar Alin tackade besökarna och föredragshållarna efter seminariet: Under mina 25 år som uppfödare har jag aldrig varit med om så intressanta föredrag. Ett särskilt tack till Gunilla W ilhelmsson och Ylva Lindh som dragit ett tung lass för att arrangera detta tillsammans med Axevalla. Filmer från föreläsningarna finns nu inlagda på asvt.se under medlemssidorna. Tex och foto: Håkan Persson Travhästen nr 3 2013 23