Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1
Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks sjukhus Specialisttandvård, 16 kliniker Medicinsk tandvård, 9 kliniker Tandtekniska laboratorier, 4 laboratorier Huvudkontor, 55 personer Totalt ca 2000 anställda 2
Organisation VD innehar rollen som verksamhetschef Ledningsgrupp med VD, avdelningschefer och områdeschefer Huvudkontor med avdelningar som stödfunktioner Varje klinik har en arbetsledare och en klinikchef Tydligt medarbetaransvar Gemensamt ledningssystem! 3
TIDIGARE MODELL Folktandvården Stockholms län AB Hela populationen Basprofylax Risk individer Individuellt anpassade preventiva åtgärder
Riskindivider Upprepad basprofylax Riskgrupper Förstärkt basprofylax Hela populationen riskåldrar Basprofylax
Preventionsprogram Start 2004 Samarbete mellan HSN och Folktandvården Avtal med HSN Stockholms två stora vårdgivare Andra privata vårdgivare ska följa preventionsprogrammet på klinik, om inte annat överenskommet. 6
Basprofylax för alla kliniker Alla barn o ungdomar i riskåldrarna 3, 5, 7 och 13 år får tandborstinstruktion och Fluor-vila-vattenbudskapet 7
Basprofylax BVC Alla förstagångsföräldrar erbjuds information. 8
Basprofylax skolan 9
Riskområden i länet Länet är indelat i fyra olika riskområden, s k vårdbehovsområden. Tandhälsa Socio-ekonomi Andra faktorer
Förstärkt profylax kliniker i riskområden Två-åringar kallas till kliniken för information och instruktion. 7 och 13-åringar får extra fluortillförsel. 11
Förstärkt profylax - BVC i riskområden Information till alla nyblivna föräldrar Ofta sker info individuellt, sällan i grupp
Förstärkt profylax - skolor i riskområden Fluorsköljning 1 gång/vecka Lektioner anpassas språkligt och kulturellt
Ytterligare profylax identifierade riskpatienter T ex extra fluortillförsel Fissurförsegling Stödbesök hos tandsköterska 14
Utökad kariesprevention för småbarn Samarbete mellan Folktandvården i Stockholm Distriktstandvården Karolinska Institutet Universitetet i Köpenhamn Margaret Grindefjord
Syftet med projektet Förbättra tandhälsan hos barn i utsatta områden i Stockholms län Värdera kostnaderna i förhållande till uppnådd hälsa
Födda 2010 Kliniker i socioekonomiskt svaga områden (vårdbehovsområde 3 och 4) Uppföljning vid 7 år Ca 4000 barn
Vad? Jämföra kariesutvecklingen hos två grupper av barn från 1års ålder till 3 års ålder Referensgrupp: följer det nuvarande preventionsprogrammet Testgrupp: får ett utökat preventionsprogram där barnens tänder fluorlackas varje halvår mellan 1 och 3 års ålder
Flera aktiviteter i riskområden Tensta har speciella kallelsebrev och kuvert Kliniken skickar ett extra påminnelse-sms vid länga tider Extra sms till pojkar Klinikpersonal besöker olika föreningar Lektioner i förberedelseklasser 20
Prevention vuxna Frisktandvård Främjar regelbundna besök Kommer på information och profylax 21
Områdesansvar Skillnad i insatser för att få patienten till kliniken 22
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012
97 % av 3-åringarna är kariesfria Grafen visar 3-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde 25 20 15 12 % 10 8 % 5 4 % 2 % 0 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Skillnaden ökat mellan vårdbehovsområde 1 och 4 Grafen visar 19-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde 100 90 83 % 80 76 % 70 70 % 62 % 60 50 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Små skillnader mellan könen Vid 3 och 7 år har flickor något bättre tandhälsa Vid 13 och 19 år har pojkar något bättre tandhälsa 26
Socialstyrelsens rapport Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga (maj 2013) Samband mellan barns och föräldrars tandhälsa Föräldrars sociala förhållanden har betydelse både för om barnen kommer till tandvården och för tandhälsan. Starkaste riskfaktorerna få att få karies: Invandrade föräldrar (utanför Västeuropa) Ekonomiskt bistånd Låg utbildning Unga föräldrar 27
Socialstyrelsens rapport Barn och unga i Stockholms län som bor i resurssvaga grannskap med hög koncentration av synliga invandrargrupper har ökad risk både för att utebli från tandvården och för att få sämre tandhälsa jämfört med jämnåriga som bor i resursstarka områden med huvudsakligen Sverigefödda invånare. 28
Rapportens slutsats: Resultaten pekar på behov av ytterligare åtgärder som är direkt riktade till invandrade föräldrar, främst från länder utanför Norden och Västeuropa, föräldrar som har dålig tandhälsa eller som är unga och som själva inte besöker tandvården. 29
Eller behövs det helt andra grepp för att utjämna skillnaderna? Samordna med sjukvården? Karies och övervikt Lungcancer och tandlossning Samhällets möjligheter att påverka? Placering av godis i affärer Reklam Skatter 30
Tack! 31