Användbarhet & tillgänglighet i kollektivtrafiken

Program Gerhard Wennerström, VD Samtrafiken Alan Björk, Sveriges Bussföretag Mikael Persson, Sveriges Bussföretag Heléne Jarefors, Transportstyrelsen Christina Östberg, Transportstyrelsen Thomas Brock, Jernhusen Romina Ramos, Myndigheten för delaktighet Tiina Ohlsson, Trafikverket Roland Palmqvist, Trafikverket 2 2015-06-04

Gerhard Wennerström, VD Samtrafiken 3 2015-06-04

Alan Björk, Sveriges Bussföretag 4 2015-06-04

Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik www.partnersamverkan.se Branschgemensamma modellavtal, avtalsbilagor och allmänna villkor Mer trafik för pengarna Buss 2010/Buss 2014, avtalsbilaga till modellavtalen Grunden är lagstiftade krav på bussar, Reglemente R-107 Buss 2010/2014

Tillgänglighetsåtgärder i Buss 2010/2014 All information audiovisuell Kraftig utökning av antalet reserverade säten. Krav på maxhöjd podester Mycket brett remissförfarande 2010, positivt mottagande

Buss 2010/2014 Grunden är lagstiftade krav på bussar, Reglemente R-107 ( tidigare det sk Bussdirektivet) Branschgemensamma krav utöver lagkrav Göra bussen mer attraktiv för alla resenärer Skapa ökad harmonisering av upphandlingskrav=mer trafik för pengarna.

Mikael Persson, Sveriges Bussföretag 8 2015-06-04

Passargerarättigheter och tillgänglighet Kommersiell Linjetrafik Samtrafiken 2015-06-03

Lagen om passargerarättigheter för buss

Uppstartat projekt Sveriges Bussbranschförening aktier i bilprovningen gav bra utdelning Pengar kan användas till branschprojekt som stöder medlemmarna affärer och intressen

Projektets syfte Att stödja och underlätta medlemmars verksamhet när ny lagstiftning om passagerarrättigheter implementerats i enlighet med lagstiftningen. Att skapa en trovärdighet för branschen genom att föra en dialog och hitta branschförmånliga lösningar tillsammans med Konsumentverket. Att skapa ett förtroende för bussbranschen och dess medlemmar i relation till de största organisationerna som representerar resenärer med funktionsnedsättning. Att skapa en grund för fortsatt dialog om förordningen tillsammans med terminal- och hållplatsförvaltare.

Projektets mål Nya gemensamma villkor för reguljär linjetrafik i samarbete med Konsumentverket som stämmer överens med våra medlemmars intressen och som efterlever förordningen om passagerarrättigheter. Klar och tydlig information till medlemmar som ska presenteras på ett professionellt sätt som stödjer våra medlemmars affär och efterlever förordningens krav på information på hemsidor, bytespunkter och på själva resan. Klar och tydlig information till medlemmars personal som kan få frågor som berör förordningen vilket oftast omfattar kundtjänstfunktioner, reklamations-avdelningar och framförallt chaufförer. En acceptans för branschens nya villkor hos de största organisationerna för funktionsnedsatta. En mötesgrund med terminal och hållplatsförvaltare för gemensam framtidsbild över gemensamt arbete beträffande passagerarrättigheter.

Tar gärna emot hjälp och inspel i arbetet För att få en så bra projektleverans som möjligt kommer vi söka ett brett stöd av branschens olika intressenter.

Tack för intresset Mikael Persson mikael.persson@transportföretagen.se 070 602 8720

Heléne Jarefors, Transportstyrelsen 16 2015-06-04

Väg- och järnvägsavdelningens arbete kopplat till funktionshindersfrågor och tillgänglighet Heléne Jarefors Väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen helene.jarefors@transportstyrelsen.se 010-495 55 37

Ett särskilt utredningsuppdrag pågår Denna presentation berättar dels om: den kartläggning som gjorts av avdelningens samtliga åtaganden inom funktionshinder- och tillgänglighetsområdet (ni får en överblick) förslag på hur avdelningen kan stärka och utveckla arbetet med funktionshinder- och tillgänglighetsfrågor (i utkastform). 2015-06-04 18

Avgränsning uppdraget Uppdraget har avgränsats till att kartlägga TS ansvar kopplat till tillgänglighet till transporter. Transportstyrelsen har även ett ansvar kopplat till tillgänglighet till arbete (t.ex. som taxiförare, lokförare och busschaufför). Det ingår inte i kartläggningen. 2015-06-04 19

Regelgivning Föreskrifter om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Närmare föreskrifter om skyldigheter enligt passagerarförordningarna Föreskrifter om medicinska krav och alkolås EU-förordningen om tillgänglighet (konstruktionskrav på fordon och infrastruktur inom järnväg) med ev. tillhörande nationell reglering Föreskrifter om trafikantinformation och uppgiftsskyldighet Regler för tunnelbana, spårväg och annan kollektivtrafik Nationell och internationell reglering av bilar och bussar (konstruktionskrav) 2015-06-04 20

Tillståndsprövning Godkännande av spårbundna system innan de tas i bruk Godkännande av bussar Dispens för ombyggnation av bilar Undantag från lokala trafikföreskrifter Undantag från medicinska krav pga. medicinska skäl. 2015-06-04 21

Tillsyn Tåg- och busspassagerarförordningarna Tillsyn över ibruktagna delsystem (fasta installationer och fordon, järnväg) Tillsyn enligt kollektivtrafiklagen Marknadskontroll av anpassade fordon Tillsyn av bussar samt marknadskontroll 2015-06-04 22

Övrigt Uppdrag kopplat till regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Uppdrag kopplat till förordningen om tillgänglighet (nationell genomförandeplan, förteckning över tillgångar) Sista-instans överklagningsärenden Marknadsövervakning, omvärldsanalys, verksamhetsuppföljning Branschansvar Bilstödsutredning Forskningsprojekt för personer med synnedsättning Ny teknik i bilar versus trafikmedicinska dispenser Självkörande fordon Utveckling av ISO-standarder för utformning av personbilar 2015-06-04 23

Förslag på förbättringar Projektet har identifierat ett tiotal förslag på förbättringar, rangordnat och resursuppskattat dem. Intern förbättring kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte, utpekade samordnare för funktionshindersfrågor, utveckla konsekvensutredningar Förbättra samverkan med andra myndigheter Göra TS mer tillgängligt 2015-06-04 24

Vad händer härnäst? Rapporten inkl. förslag utgör ett inspel till höstens verksamhetsplanering för 2016. Rapporten i sin slutliga form lämnas 31 oktober till uppdragsägaren. Därefter diskussion i VJ ledningsgrupp och beslut angående vilka av förslagen som ska prioriteras och genomföras. VP uppdateras, dvs. beslutade åtgärder planeras in och resurssätts. I utförandefasen, med start 2016, följs åtgärderna upp löpande i samband med den vanliga verksamhets- och budgetuppföljningen. Värdering av extern nytta: bl.a. Trafikutskottet och MFD.

Christina Östberg, Transportstyrelsen 26 2015-06-04

Transportstyrelsens ansvar för tillsyn och regelgivning vid sjöfart Christina Östberg Samtrafiken 2015-06-03

Transportstyrelsens tillsynsansvar SJÖFS 1992:10 om handikappanpassning av passagerarfartyg SJÖFS 2004:25 om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder

Nybyggnation Samtrafiken 2015-06-03

Årlig tillsyn på passagerarfartyg Kontrollera att arrangemang och installerad utrustning för personer med funktionshinder är intakta. Kontrollera att skyltning är intakt att färgmarkeringar är tydliga samt att relevant information finns anslagen. Gör en bedömning huruvida förflyttning med rullstol är möjligt. Samtrafiken 2015-06-03

Förordning 1177/2010 om passagerarrättigheter Rättigheter: för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet vid en inställd eller försenad resa till information vid inställd eller försenad resa Hur klagomål hanteras Samtrafiken 2015-06-03

EU- förordning om passagerarrättigheter (1177/2010) Gäller för persontrafik (offentliggjord tidtabell) avgår från en hamn inom EU ankommer till en hamn inom EU kryssningar Samtrafiken 2015-06-03

Undantag <12 passagerare, >3 i besättningen eller <500 meter, utflykts- och sightseeingturer utan mekanisk framdrivning historiska fartyg < 36 passagerare Samtrafiken 2015-06-03

Transportstyrelsens tillsynsansvar Artikel 14, Utbildning och instruktioner Transportörer och terminaloperatörer ska införa förfaranden för utbildning om funktionshinder, inbegripet instruktioner Samtrafiken 2015-06-03

Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften! Samtrafiken 2015-06-03

Lunch! 37 2015-06-04

Thomas Brock, Jernhusen 38 2015-06-04

Ledsagningen 2014 Thomas Brock

Ledsagning 2014 Kunder i systemet Under året anslöt tre nya kunder till det nationella ledsagningssammarbetet och det förs dialog med ytterligare. Region Skåne Kalmar länstrafik MTR Express Kunder i ledsagningssammarbetet A-train Botniatåg SJ AB inkl SJ Norrlandståg Cityterminalen i Sthlm Jönköpings Länstrafik Skandinaviska Jernbanor Tågkompaniet UL SLL Kalmar Länstrafik Region Skåne MTR Express

Statistik Ledsagning 2014 Antalet ledsagningar har från start ökat med 3-4%/år trenden vek dock 2014 och slutade med en minskning med 1,4% i förhållande till 2013. 20000 18000 16000 Antal/år 17168 16876 Osäkert vad i orsaken till minskningen ligger men en teori kan vara att det blivit svårare att boka när många biljettbutiker lagts ner under året. 14000 12000 10000 8000 6000 13990 15477 4000 2000 0 2011 2012 2013 2014

Ledsagning 2014 Fördelning av antalet ledsagningar över året jämfört med 2013 visar att trendbrottet med minskat antal ledsagningar kommer i augusti. Det ser ut som att antalet ledsagningar sedan återhämtar sig något. Variationen i övriga staplar kan troligtvis härledas till hur helger infaller i respektive månad. 2500 2000 1500 1000 Fördelat antal/månad 500 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec År 2014 106111261149138913201709168814851339137212172021 2013 1021 984 1238135713711531170016591375139014242118

Ledsagning 2014 Det är ingen större skillnad från tidigare år i vilka orter som har de flesta ledsagningarna. Antal/ort Skillnaden mot tidigare år är att det är betydligt fler orter som kommer upp över 2% och orterna som seglar upp är i huvudsak från södra Sverige och beror på att Skånetrafiken och Kalmar kommit med i samarbetet. 29,6% 26,3% Stockholm C Göteborg C Uppsala C Linköping Katrineholm Örebro C Alvesta Lund 2,0% 7,2% Malmö C Sundsvall C 2,0% 2,1% 2,1% 2,2% 2,3% 2,4% 3,4% 2,9% 3,0% 2,6% Västerås C Hässleholm Nässjö

Ledsagning 2014 Resenären kan ange flera assistanskoder Angivna assistanskoder Skillnaden i fördelning av andelen angivna assistanskoder är marginell mellan åren. Den mest frekventa resenären som begär ledsagning har en synnedsättning eller har gångsvårigheter och behöver hjälp med bagage. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 29% 28% 26% 24% 11% 11% 11% 12% 24% 21% 1% 1% År 2013 År 2014

Ledsagning 2014 Antalet inkomna resenärssynpunkter har ökat marginellt. Synpunkter på ledsagaren minskar något medan synpunkter på trafikföretag har ökat markant. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Synpunkter från resenärer 34 31 22 20 10 3 4 5 3 4 1 1 1 0 2013 2014

Romina Ramos, Myndigheten för delaktighet 47 2015-06-04

Myndigheten för delaktighet Uppföljning av tillgängligheten och användbarheten i transportsystemet 2015

Innehåll Myndigheten för delaktighet Kort om uppföljningen Resultat från årets transportenkät Resultat från Rivkraft

Myndigheten för delaktighet Vi har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av mål och strategier för funktionshinderspolitiken. Dessa bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi arbetar gentemot och genom myndigheter, kommuner och landsting.

Kommun- och landstingsuppföljningen Det har tidigare saknats en samlad bild av hur arbetet med att skapa förutsättningar för ett samhälle på lika villkor oavsett funktionsnedsättning bedrivs på lokal nivå. Syftet med uppföljningen är att få en bild av situationen samt att hjälpa till att driva på utvecklingen framåt.

Om uppföljningen Sex enkäter skickas årligen ut med frågor om tillgänglighetsarbete till alla kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter gällande följande områden: arbetsmarknad utbildning kultur idrott fysisk tillgänglighet transport Arbetsgrupper har hjälp till att ta fram indikatorer och frågor till enkäterna: I arbetsgrupperna har enskilda kommuner, SKL och utvalda myndigheter ingått. Även Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), varit en del i processen med att ta fram indikatorer. Samråd med funktionshindersorganisationer.

Om uppföljningen Indikatorerna/frågorna ska mäta sådant som kommunerna/kollektivtrafikmyndigheterna själva kan påverka utvecklingen av. Indikatorerna/frågorna ska kunna fungera som ett verktyg i kommunernas/kollektivtrafikmyndigheternas utvecklingsarbete.

Transportenkäten 2015 Kollektivtrafikens och färdtjänsts tillgänglighet och användbarhet är en förutsättning för delaktighet i samhället i övrigt. Det handlar om att kunna ta sig till arbete, skola eller fritidsaktiviteter. Enkäten Besvarades i år av 18 av de 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter. De som svarat arbetar som myndighets- och sektionschefer, förvaltningschefer, strateger, handläggare.

Resultat Genomsnittlig poäng För att få en samlad bild har vi skapat ett poängsystem för alla enkätsvaren. Maxpoäng = indikation på att respondenten arbetar mycket med tillgänglighetsfrågor. Den genomsnittliga poängen för de medverkande myndigheterna 2015 var 25 poäng av 48 möjliga.

Resultat FN:s konventionen 83 % av myndigheterna använder i någon form FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i arbetet med att öka tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionsnedsättning i transportsystemet. En ökning från 67 % 2014.

Resultat Mätbara mål 78 % av myndigheterna har mätbara mål för att öka den fysiska tillgängligheten och användbarheten i transportsystemet. Samma andel som 2014. 79 % av dem följer upp arbetet mot målen. 14 % har inte påbörjat uppföljning då målen nyligen är antagna. Samtliga kollektivtrafikmyndigheter uppger att målen är förankrade i myndighetens politiska ledning.

Resultat Kompetenshöjande insatser Utbildningar för att öka kompetensen om bemötande, tillgänglighet och användbarhet i transportsystemet under de senaste 3 åren har genomförts i följande utsträckning: 61 % av myndigheterna har under de tre senaste åren genomfört utbildningar för chaufförer inom kollektivtrafiken, 44 % har genomfört utbildningar senaste året. 83 % har genomfört utbildningar för chaufförer inom färdtjänsten de tre senaste åren, 50 % har genomfört utbildningar senaste året. 56 % har genomfört sådana utbildningar med tjänstemän och personal på kundtjänst. 44 % har genomfört sådana utbildningar med den politiska ledningen. 28 % har genomfört sådana utbildningar för personalen på resecentrum under de senaste tre åren.

Resultat - Information 78 % av kollektivmyndigheterna har information om tillgänglighet och användbarhet för resenärer med funktionsnedsättning gällande fordonen (83 % 2014). 50 % har det för bytespunkter (56 % 2014). 44 % har det för informationssystem (50 % 2014). 39 % har det för biljettsystem och hållplatser (33 % 2014).

Resultat - Färdtjänst 75 % av de kollektivtrafikmyndigheter som ansvarar för färdtjänst följer upp hur många resor där färdtjänsten inte kommer alls 67 % följer upp hur många bokade resor inom färdtjänsten som är försenade.

Resultat Samråd med funktionshinderorganisationerna 33 % av myndigheterna fattar oftast beslut som berör tillgänglighet och användbarhet i samråd med funktionshindersorganisationer (44% gör det ibland ). Det är en förbättring sedan 2014 då andelen som oftast fattade beslut i samråd med funktionshindersorganisationer var 11 %.

Rivkraft - Kollektivtrafik En tredjedel av målgruppen åker kollektivt åtminstone någon gång i veckan 15% gör det varje dag och 19% gör det någon gång i veckan. 22% åker aldrig kollektivt. Drygt hälften av dem menar att kollektivtrafiken inte är tillgänglig för dem, vilket motsvarar 12% av hela målgruppen. Man hänvisar här i huvudsak till att det är problem att komma ombord eller att deras funktionshinder inte gör det möjligt att åka kollektivt. Det finns en stor efterfrågan på att kunna åka kollektivt oftare 47% av dem som åker kollektivt uppger att de vill kunna åka kollektivt oftare än vad de gör idag. Kollektivtrafiken kan bli bättre för personer med funktionsnedsättning Endast 8% är mycket nöjda med hur kollektivtrafiken fungerar i stort. 53% är ganska nöjda, men en tredjedel är antingen ganska missnöjda (25% eller mycket missnöjda 9%). Ju större hinder man upplever att man har i vardagen desto mer missnöjd är man med hur kollektivtrafiken fungerar. Uppfattningen om hur kollektivtrafiken är i princip densamma som för ett år sedan.

Rivkraft - Kollektivtrafik Vad krävs för att kollektivtrafiken ska bli bättre? Varierande svar. De vanligaste: tydligare och enklare information, lättare att köpa biljetter och att det blir bättre tillgänglighet på hållplatser och perronger. Mellan 35% och 38% nämner dessa faktorer Mellan 25% och 30% nämner också bättre tillgänglighet vid bytespunkter, bättre service och bemötande och bättre tillgänglighet på fordonen.

Rivkraft - Kollektivtrafik Tunnelbanan och spårvagn är de kollektiva färdmedel som fungerar bäst Om man har tillgång till olika kollektivtrafikfärdmedel där man bor har man fått svara hur det är att åka respektive färdmedel. 17% tycker det är mycket eller ganska svårt att åka tunnelbana och 18% tycker det är mycket eller ganska svårt att åka spårvagn. Motsvarande andelar för pendeltåg är 25% och för buss 32%. Det har skett en viss förbättring jämfört med för ett år sedan Jämfört med mätningen för ett år sedan så har andelen som upplever att det är mycket eller ganska svårt minskat med 3-6 procentenheter för tunnelbana, pendeltåg och spårvagn. För buss har dock andelen ökat med 3 procentenheter. Andelen som upplevt förändringar till det sämre är dock högre än de som upplevt förändringar till det bättre 17% har lagt märke till förändringar i kollektivtrafiken som föranlett att det fungerar sämre för dem att resa kollektivt. Andelen som lagt märke till förändringar som gjort att det fungerar bättre för dem är 11%. 24% har upplevt förbättringar, med de har varit av den karaktären att det inte påverkat deras resande till det bättre. Förändringarna har inte varit så positiva för dem som bor på landsbygden. Bara 6% av dem upplever att förändringar varit till det bättre för dem, medan 21% uppfattar förändringar som gjort att det fungerat sämre för dem.

Rivkraft - Färdtjänst En av tre av dem som har färdtjänst idag skulle vilja utnyttja tjänsten mer 32% av dem som har färdtjänst idag vill resa oftare med färdtjänst än vad de gör idag. Det är i princip samma andel som för ett år sedan (31%). Två av tio tycker det är svårt att åka färdtjänst 17% tycker det är ganska svårt och 3% tycker det är mycket svårt. 21% tycker det är mycket enkelt att åka färdtjänst. Det är framförallt personer med psykiska funktionsnedsättningar och de med lindrig utvecklingstörning som upplever det svår. 32% respektive 30% av dem tycker det. Färdtjänsten kan bli bättre 35% av dem som reser med färdtjänst idag är mycket (11%) eller ganska (24%) missnöjd med färdtjänsten. Endast 14% är mycket nöjda. Personer med lindrig utvecklingsstörning eller med psykiska funktionsnedsättningar är mer missnöjda med färdtjänsten än andra. 50% respektive 55% av dem är mycket eller ganska missnöjda. Missnöjet beror på flera saker. Man blir inte upphämtat i tid om man blir det alls, man får ett dåligt bemötande och inte den hjälp man behöver från chaufförerna. Det är svårt att beställa och det tar lång tid innan de kommer.

Myndigheten för delaktighet Tack för mig! Romina Ramos romina.ramos@mfd.se 08 600 84 76

Tiina Ohlsson, Trafikverket 67 2015-06-04

TMALL 0141 Presentation v 1.0 Funktionshinderspolitiska strategins genomförande 2015 Tillgänglighet i Kollektivtrafiken 2015-06-03 Tiina Ohlsson Trafikverket

Regeringsuppdraget En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 - Gemensamt uppdrag till Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket med årlig redovisning av läget Transportpolitiska Funktionsmålet Tillgänglighet 70

Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning 71

1. Bytespunkter inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna användas av personer med funktionsnedsättning. 2011-2016 ska etapp 2 av nätet åtgärdas. 2. Samverkan mellan berörda aktörer inom transportsektorn ska öka och effektiviseras för att uppnå inriktningsmålet. 3. Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att det har möjlighet att använda transportsystemet ska öka. 72

Delmål 1- Åtgärdande av bytespunkter under funktionshinderpolitiska strategiperioden, 2011-2016 (och enl. nationell plan) Före 2011 2011 2012 2013 2014 Kvar 2015 Totalt 2011-2016 Totalt till 2021 enl. nat. plan Stationer 38 12 6 6 4 9 75 150 Busshållplatser 554 22 20 35 118 51 800 2000 73

Arbetsgrupp med representanter från Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Jernhusen. Tidvis har även SKL deltagit. Gruppen samverkar även med Trafikanalys Ett kunskapsunderlag Samverkansmodell och indikatorer för delmål 2 är framtaget under 2012-13 Arbetet fokuserar på ett fåtal konkreta frågor som förutsätter gemensamma insatser, samverkan mellan aktörer och där det finns tydliga krav från omvärlden Varje aktör i arbetsgruppen ansvarar för och genomför överenskomna aktiviteter i syfte att uppfylla de gemensamt bestämda målen. 74

Uppföljning görs på följande sätt: Mätning av användbarheten i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning under utveckling, samarbete mellan Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Trafikanalys. Modell under uppbyggnad. Första mätning 2013, nu 2014, kommande 2015 Analyser av RVU 2013 jmf med RVU 2012, 2011 och RES 2005/06 Rivkraft Kollektivtrafik, webbaserad undersökningspanel via MFD, Myndigheten för delaktighet Europabarometer 420 ang. reseassistens gällande alla transportslag 75

Resultat RVU/RES Personer med funktionsnedsättningar reser mindre än övriga. Tendens till generellt minskat resande 2013. De med rörelsenedsättningar reser minst Val av färdmedel (samtliga) personbil som förare mest frekvent - därefter kollektiva färdmedel o personbil som passagerare Ärende för resan - fritidsaktivitet/besök vanligast f pers m fkn neds - bostad-arbete för övriga 79

Undersökningspanel Rivkraft kollektivtrafik Ca 1500 personer med olika funktionsnedsättningar 16 år-> uppåt Tema kollektivtrafik, frågor om resor med buss, tåg, tunnelbana, färja/fartyg Personer med olika funktionsnedsättningar Resultat: 15 % åker kollektivt varje dag, 19 % någon gång i veckan 47 % av dem som reser kollektivt skulle vilja åka oftare 8 % är mycket nöjda med kollektivtrafiken, 53 % ganska nöjda, 25 % ganska missnöjda, 9 % mycket missnöjda Förbättringsområden är: tydligare och enklare information, lättare att köpa biljetter, bättre tillgänglighet på hållplatser och perronger Tunnelbana och spårvagn fungerar bäst 80

Europabarometer 420 EU-kommissionens undersökning av användandet av transporttjänster utifrån passagerarrättigheter för flyg, tåg, båt/färja samt långfärdsbuss Reseassistens för personer med funktionsnedsättning 7 % har haft assistens 41 % mycket nöjda, 40 % nöjda med assistensen 81

Förordning 2001:526 det interna myndighetsarbetet TSD PRM Ledsagning tåg - buss Trafikinformation Praktikantprogram Standardisering Jämställdhet/mångfald Barnperspektiv Nordiskt samarbete Forskning och innovation, FOI Samråd 82

83 Jämförelse mellan myndigheter (MFD)

1. RTAF-råd, nationellt och 6 regionala 4 möten/år tillsammans med övriga aktörer inom transportsektorn samt funktionshindersrörelsen Dialog och kunskapsutbyte av erfarenheter mellan berörda aktörer och brukare Informationsutbyte Studiebesök Kunskapspåfyllnad 2. Nationell samordningsgrupp persontransporter, intern gruppering på Trafikverket 84

Fika 85 2015-06-04

Roland Palmqvist, Trafikverket 86 2015-06-04

TMALL 0141 Presentation v 1.0 Fullt tillgängliga bytespunkter Roland Palmqvist

Bakgrund Lag (2010:1065) om kollektivtrafik Regionala kollektivtrafikmyndigheter inrättade Trafikförsörjningsprogram tas fram Vägledning för Trafikförsörjningsprogram 88

Vägledning för trafikförsörjningsprogram Initierat av Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Arbetet letts av SKL Publicerad i maj 2015 89

Lag (2010:1065) om kollektivtrafik Trafikförsörjningsprogram ska innehålla redovisning av Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning, De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer, samt 90 Omfattning av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten

Fullt tillgänglig Enhetlig definition saknas Individen avgör om det är tillgängligt 91

Lagar och föreskrifter Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap 4 EU-förordningar om passagerares rättigheter Bussdirektivet PBL Boverkets föreskrifter TSD VGU 92

Vad är rimligt? Om fordon och infrastruktur anpassas så att de blir användbara för de flesta som har nedsatt rörelseförmåga, hörselnedsättning, nedsatt syn och i viss utsträckning kognitiva funktionsnedsättningar (orienterbarhet), så har man kommit långt. Inte fullt tillgängligt! 93

Mål Trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla Tidsbestämda mål Åtgärder för anpassning 94

Hur prioritera? Utgå från resenären Inte nödvändigt att varje hållplats anpassas utmed en linje Var finns de som har störst behov? Var stiger de av och på? Hela resan! Tänka på helheten Samverka med berörda aktörer På bytespunkt Bytespunkt + fordon 95

Information Bilaga till programmet Databas Inte bara en lista Beskriv varje bytespunkt Individen kan själv avgöra 96

Tack för idag!