Detta väljer vi inte bort! Solen skiner från en klarblå himmel, det är sprakasol som en del norrlänningar säger. Dagsmejan är ännu någon månad bort. Det är ganska kallt men vem kan stanna inne när det är så vackert ute? Understället åker på, kaffe slås över på termos. Smörgåsar, sittunderlag och en chokladbit slinker ner i fiskeryggsäcken som alltid står redo. Allra sist, innan åkturen mot sjön tar sin början, hängs isdubbarna om halsen utanpå skoterkläderna. Det är så tyst så att det nästan gör ont i öronen där du sitter och njuter i lä bakom vindskyddet du byggt upp av snö ute på isen. Kaffet värmer gott och då och då kikar du runtomkring för att se om någon av grannarna kommit för att också söka fiskelyckan, eller friden med för den delen. Krok och blänke är nedsänkt men hur viktigt är det egentligen med fisken? Skoterklubbens medlemmar förbereder sig för den traditionella långturen. På planen bredvid macken samlas 50 personer och 37 skotrar. Sista chansen att fylla bensin. Foto: privat De som har bytt till nya fyrtaktare poängterar belåtet att det för deras del inte är så noga med att kolla bränslet Årets tur är speciell för slutmålet är Sandvika i Norge! Skoterklubben har sökt dispens och alla förare har ett papper där Lensmann i Lierne Kommune ger dispens för de svenska gästerna att köra de sista kilometrarna från gränsen till pensionatet på norska sidan där bastu, middag och övernattning väntar. Det är första gången som vi har varit tvungna att växla till utländsk valuta inför en skotertur. Första etappen har gått bra och en andra frukost intas på skotern, med fjällutsikt. Vid det här laget uppdagas det som somliga har glömt hemma men nu är det för sent att vända tillbaka. Man får lösa problemen tillsammans, låna ut och dela med sig. I väglöst land är det tryggt att vara flera. En skoter har blivit utan fungerande bromsar och klubbens självskrivne mekaniker får skita ner händerna ännu en gång. Vid nästa rast, efter den längsta etappen i väglöst land, skär växellådan på en helt ny skoter ihop precis när sällskapet passerar en fiskecamp. Skotern måste lämnas kvar men paret som äger skotern åker taxi de sista milen. Skam den som ger sig! Kvällens gemenskap vill de inte gå miste om. Förutom gästerna vid fiskecampen möter gänget andra människor bara en gång under den dagslånga färden. Långt från närmsta by utmanar två yngre skoterförare en brant där pudersnö samlats i bisarra mängder. Det är tur att de har öron, annars hade nog deras huvud delats på mitten. Så stort ler dem, bergsklättrarna. Det blir en spontan paus för hela gänget medan vi pratar med de två ungdomarna. Med kunskap om laviner, respekt för lagstiftningen och med inte störa, inte förstöra som ledord är deras körning möjlig. Det är tydligt att snöskoter är det i särklass roligaste som de vet. Något som många i sällskapet känner igen från sin egen uppväxt och ler igenkännande. Tiden efter jul är absolut högtid i skotersammanhang. När ljuset återvänder och snön ligger som djupast. Vi är många som aldrig kommer att kunna förstå hur man kan välja Gran Canaria, Thailand eller Prag framför detta! Ny webbsida inom kort! SNOFED:s sida, www.snofed.se, har varit med ett tag och har gjort sitt. En nyare och mera funktionell sida är under produktion. Besök gärna gamla webbsidan och forumet medan du väntar. Fax: 063 51 17 05 sida 1
Skoterolyckor 2008 2008 blev ett svart år med 18 omkomna. SNOFED:s olycksstatistik bygger i huvudsak på olyckstillbud som i olika former rapporterats i media. Det är inte alltid som händelseförloppet kan anges i media och man kan ana ett mörkertal, olyckor eller tillbud som inte resulterat i stora personskador och som därför inte kommer till utomståendes kännedom. I åtminstone ett par av de totalt rapporterade olyckorna kan det inte uteslutas att sjukdom haft del i händelseförloppet. Medelåldern på de omkomna är ganska hög, med en genomsnittsålder på 47 år. Den vanligaste typen av snöskoterolycka med dödlig utgång sker på fruset vatten och är en drunkningsolycka där fordon och förare gått genom isen. Vilken personlig utrustning som de omkomna i drunkningsolyckorna hade är inte känt. Sannolikt hade isdubbar och flytoverall kunnat ändra utgången i ett eller flera fall. En annan mycket vanlig typ av olycka är att förare och/ eller passagerare skadas i samband med att man välter, voltar eller ramlar av snöskotern. Körning i brant terräng, skråkörning och av snön dolda hinder är sådant som återkommer. Benbrott är en mycket vanlig typ av skada i denna typ av olycka. Det förekommer att snöskoterförare faller av snöskotern som en följd av en oväntad ojämnhet och skadas svårt eller avlider efter att ha slagit i ett träd eller annat fast föremål. Att i nyhetsrapporteringen utläsa personskadors art och omfattning går inte alltid att göra. En rapporterad skada kan vara allt från blåmärken och stukade lemmar till direkt livshotande skador som gör att personer senare avlider. Personer som varit med om en snöskoterolycka har ofta smärtor i rygg och nacke och det är därför bra om de som är först på plats utgår från att skadorna förvärras vid felaktig och onödig förflyttning av den skadade och tillkallar ambulans. När det gäller de förmodat lindrigare skadorna anges inte alltid den skadades ålder i nyhetsrapporteringen. Attityderna till alkohol och snöskoterkörning är fortfarande ett väldigt stort problem. Misstankar om onykterhet hos föraren anges emellanåt i media. Mera sällan går det att utläsa om föraren har förarbevis eller giltig förarbehörighet eller inte men uppgiften förekommer. De rättsliga efterspelen omskrivs helt naturligt i media långt senare. Då framkommer omständigheterna kring förarbehörighet och eventuell rattonykterhet ofta men rättsliga efterspel ingår inte i SNOFED:s statistik. De olyckstillbud som anges som kollision mellan snöskoter och bil avser såväl fall där ett av fordonen stått parkerat och fall där båda fordonen varit i rörelse. Inte sällan handlar det om att snöskoterföraren varit i färd med att korsa en väg men inte uppmärksammat bilen. Vid korsande av väg har snöskoterföraren stopplikt. Sammanstötningar mellan skidåkare och snöskoter förefaller mestadels inträffa i områden där de båda grupperna naturligt förekommer och utgår från, vid friluftsanläggningar, hotell och liknande. Skadorna uppges ofta som lindriga och en förklaring kan vara att hastigheten är låg i sådana områden. När sådana incidenter sker på allmän väg där snöskotern framförs olovligen riskerar fotgängaren betydligt svårare skador. Det är dessbättre en ovanligare typ av olycka. 9 8 7 6 5 4 Döda 2008 3 2 1 0 Välte / voltade / föll av Gått igenom isen / kört ner i vak Kollision träd / fast föremål Kollision med personbil Okänt händelseförlopp SNOFED-Nytt nr 25 Ansvarig utgivare: Mikael Johansson www.snofed.se Redaktion: Karl-Erik Björkén, Lars-Gunnar Lundwall Pär Persson Fax: 063 51 17 05 sida 2
Tolkning: 1 Nedkylning till följd av Kollision med älg: 1 fastkörning: 3 Klämskada: 1 Fall genom hängdriva: 4 Gasen hakade upp sig Hopp / ojämnhet: 5 Kört ner i ravin / dike: 3 Välte / voltade / föll av: 37 Kollision med fotgängare / skidåkare: 9 Krock med annan snöskoter: 7 Okänt förlopp: 21 Kollision med bil: 8 Krock mot träd / fast föremål: 14 Gått igenom isen / kört ner i vak: 25 Skadade i skoterolyckor kända i media 2008 Världens första översnöfordon? Tidiga snöskotrar finns det flera exempel på och det är inte lätt att säga vem som egentligen var först. Carl Eliason fick redan 1927 patent på sin Motor Toboggan borta i Saynor, Wisconsin, USA. Namn som Hetteen och Johnsson ska man heller inte gå förbi. Något som liknar dagens snöskotrar ytterligare kom 1959 i form av J. A. Bombardiers snöskoter, K-60. Bröderna Johannes och Olof Löfström från Lövberga i Jämtland fick redan 1924 världspatent på ett översnöfordon som grundade sig på den redan beprövade tekniken från T-Forden. Bröderna hade rykte om sig att vara praktiska genier och tillverkade skiftande produkter i sin verkstad. Drivremspasta, liebrynen, sko- och läderfett och höräfsor, bl a. Det märkvärdiga med räfsorna var att bröderna Löfström hade konstruerat en maskin som automatiskt täljde härvpinnarna och satte in dem i räfskammen. 1921 började de konstruera sin första motorsläde. En T-Ford försågs med drivmatta mitt under bilen och hjulen ersattes med skidor. Kraftöverföringen till mattan gick via kugghjul och kedjor från den befintliga bakaxeln. Utvecklingsarbetet var förstås en kostsam historia och finansmannen Andreas Eriksson från Boda i Lit satsade kapital i projektet. Bröderna var inte sena att visa sin uppfinning. På flygets dag 1926 sågs den tuffa omkring ute på F4 bland Tummelisor och andra dåtida flygplan. Den förevisades i Åre vid åtminstone två tillfällen och finns också på samtida filmupptagningar. När vidundret sägs bestiga Åreskutan kan man dock ana att kameran har lutats en aning för att ge maskinen bättre backtagningsförmåga. Motorsläden patenterades i Sverige, Norge, Finland, USA och Kanada. 1929 reste Andreas Eriksson till USA för att erbjuda Henry Ford ritningarna i utbyte mot tre miljoner kronor. Ford erbjöd 700 000 kronor, vilket Eriksson ansåg vara för lite. Fax: 063 51 17 05 sida 3
Flera svenskättlingar köpte in sig i projektet och Andreas avsåg att återvända till Boda för att starta serieproduktion på hemmaplan. Han blev kvar i USA något år och involverades i ett flygmaskinsprojekt som kunde ha slutat bättre. När han sedan kom hem hade spetsplogen för montering på lastbilar slagit igenom. Denna nya möjlighet att röja snö lite effektivare gjorde att färre kunde intresseras för att köpa något som gick att köra på snön med. Folke Boogh, som sedermera har skapat Laxvikens skogs- och flottarmuseum, lokaliserade resterna av motorsläden i mitten av 1960-talet. Underredet låg under ett härbre och i en oxhage låg ytterligare ett underrede, genomväxt av en stor björk. 1974 var renoveringen färdig och motorsläden kunde provköras i Aspås, där en och annan bybo lär ha satt kaffet i vrångstupen vid åsynen av det ovanliga fordonet. Åkdonet uppmärksammades bl a i TV-programmet Sveriges Magasin 1978 och av brittiska BBC som provkörde och filmade upplevelsen 1996. Forden är fortfarande fullt körbar och finns att se i Laxvikens enda museum. Det ligger i Krokoms kommun i Jämtland. Riksdagsmotion om finansiering av Sveriges skoterleder Det är inte bara snöskoterklubbsföreträdarna och SNOFED som funderar över snöskoterleder och hur de finansieras. Denna motion fann vi på Riksdagens webbsida. Förslag till riksdagsbeslut Motion 2008/09:T326 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av finansiering av snöskoterledernas byggande, drift och underhåll. Finansiering av snöskoterleder För många människor i norra Sverige spelar snöskotern en betydande roll; särskilt för dem som vill idka friluftsliv skapar snöskotern stora möjligheter att ta sig ut i naturen. Ska de möjligheterna kunna tas till vara, utan att snöskotern gör stor skada på flora och fauna, krävs det ett väl utbyggt och fungerande ledsystem för snöskotern. Det ledsystem som finns idag har kommit till tack vare stora ideella insatser från i de flesta fall skoterföreningar som genom sitt arbete bidragit till ledernas tillkomst samt av markägare som upplåtit sin mark kostnadsfritt. Fyrhjulingar, quads och motorcyklar på skoterleden? Fyrhjulingen finns i numera även i sportmodell och dessa modeller är körglada precis som sportskotrarna och är gjorda för en annan slags körning jämfört med de som ofta har en timmerdoning på dragkroken. Fyrhjulingen är här för att stanna men flera snöskoterklubbar upplever problem med att hjulförsedda fordon kör på skoterlederna och skapar djupa spår som inte harmonierar med snöskoterns spårvidd och gör leden svårpreparerad. Motorcyklar och quads förekommer på skoterleder även när det inte finns någon snö och risken är då att markägarna säger upp avtalen med skoterklubben eftersom terrängkörning på barmark är förbjuden i Sverige samt att det var snöskoterkörning på snö som parterna avsåg när avtalet tecknades. I Krokoms kommun fattade man redan 1992, i kommunstyrelsen, beslutet att endast snöskotrar tillåts trafikera skoterlederna. Genom ett väl underhållet ledsystem stimuleras snöskoteråkarna att använda sig av lederna. Om så inte är fallet uppstår en betydande trafik utanför ledsystemen, med skador som följd och en stark irritation hos dem som drabbas av snöskoterns skador. Underhållet av skoterlederna bygger idag i de flesta fall på ett ideellt arbete. För att långsiktigt klara underhållet av skoterlederna och även för att skapa resurser för byggandet av nya skoterleder krävs en finansiering av skoterlederna. Idag finns det några olika modeller för finansiering av skoterlederna. Det finns dock ingen samlad bild av vilka modeller som används och deras för- och nackdelar. För att skapa en bild av hur skoterledernas byggande och underhåll skulle kunna vara uppbyggt behöver frågan belysas i en utredning. Stockholm den 1 oktober 2008 Åke Sandström (c) Sven Bergström (c) www.riksdagen.se Fax: 063 51 17 05 sida 4
sammanknutna skoterlederna. Det skulle kunna möjliggöra lokala avgifter och alternativa lösningar där det behövs. Vilken lösning det än blir när det gäller finansiering och ledunderhåll så måste det vara tillåtet att åka på sidan av leden även fortsättningsvis Detta är mycket viktigt. Annars försvinner upplevelsen med skoterkörningen. Rapport från skoterriksdagen i Sollefteå SNOFED genomförde skoterriksdag och årsmöte helgen 22 23 november 2008. Skoterriksdagen inleddes med en presentation av Nationella Snöskoterrådets samordnare Jan Lindgren. Jan redovisade vad skoterrådet redan gjort och vad som skall göras framöver. Fokus under året har varit information om de regler och lagar som gäller för att få köra snöskoter i Sverige. Informationen finns på z-card på åtta olika språk. Information om renar och skotertrafik samt information om körning på jordbruks- och skogsmark är under tryckning och när du läser detta i SNOFED-Nytt 25 så har spridningen av dessa informationsbroschyrer redan kommit igång. Det är nu ett år sedan SNOFED:s försäkring presenterades för först gången och representanter för Gjensidige försäkringsbolag fanns på plats för att redovisa produkten och diskutera dess innehåll. Den fråga som engagerade de närmare de närmare 50 närvarande var finansiering och underhåll av skoterleder. Den senaste tiden har vi läst och hört att flera skoterklubbar lägger ner arbetet med sladdning av ekonomiska skäl, delvis breoende på att antalet medlemmar i klubbarna minskar. Med färre medlemmar i föreningarna blir det också mera att göra för de funktionärer som kvarstår. Finansieringen är en mycket viktig men svår fråga. Skoterriksdagens deltagare kom med många intressanta förslag till styrelsen. En arbetsgrupp skall snabbt tillsättas som gör en analys av dagsläget samt tar tag i frågan förutsättningslöst och arbetar fram ett förslag hur en lösning av frågan kan se ut. SNOFED:s medlemmar kräver att SNOFED prioriterar frågan. En rikstäckande avgift liknande statliga jaktkortet diskuterades och något liknande skulle kunna vara grunden för att få köra på de Håkan Larsson från Malgomajskolan i Vilhelmina hade med sig den spännande projektskotern som körs så snålt på syntetisk bio-diesel, FT-diesel. Tillsammans med Håkan så redogjorde Angéla Ekman- Nätt från Biofuel Region för bakgrunden till det projekt i som nu resulterat i biodiesel-skotern som har väckt så mycket intresse. Inom ramen för ett utökat projekt ska även etanol och kanske även eldrift för snöskoter undersökas. Eldrift för snöskoter låter osannolikt men historien visar att det är genom att försöka som nya dörrar öppnas? Projektet har stort fokus på att sprida kunskap om alternativa drivmedel och bränslekonvertering för snöskotrar men när en av världens första och kanske renaste och snålaste dieselskoter visas bland skoterintresserade är det väl oundvikligt att det är den som hamnar i centrum, som det yttersta beviset på att det går att Angéla Ekman-Nätt förändra sådant som vi spontant kallar omöjligt för att ingen har ifrågasatt det. Vi hoppas att ytterligare framsteg kan redovisas vid skoterriksdagen 2009. Läs mera om projektet på: www.biofuelregion.se Foto: Karl-Erik Björkén och Pär Persson Fax: 063 51 17 05 sida 5
Ny representant för snöskoterklubbarna i Luleå kommun utsedd Göran Wallin, Luleå Kommuns ansvarige för skoterfrågor går vidare till nya uppdrag I Luleå kommun finns 10 skoterklubbar, spridda i de fyra vädersträcken. Representanter för dessa klubbar träffades helt nyligen för att bl a besluta sig för vem som gemensamt ska representera klubbarna i kontakterna med bland andra kommunen. Furufjärdens skoterklubb med Mats Frölander i spetsen stod värld för mötet som hölls i Sundoms bygdegård. Byn ligger vid havet norr om Luleå. Mötet var välbesökt och ordföranden för gruppen skoterklubbar i Luleå, Kjell Johansson, Fyrklöverns skoter & fritidsförening, hälsade alla hjärtligt välkomna till kvällens möte och förklarade därmed mötet för öppnat. Göran Wallin, Luleå kommuns ansvarige för skoterfrågor redogjorde för tre olika alternativ för skoterleder förbi Luleå. Göran meddelade vidare att han har fått ett annat uppdrag och att överlämnar ansvaret för skoterfrågor till Petter Wikström på Luleå kommun. SNOFED representerades av Karl-Erik Björkén som redogjorde för förbundets verksamhet. Karl-Erik Björkén är sekreterare och tillika informationsansvarig i SNOFED och han beskrev också det arbete som sker i det Nationella Snöskoterrådet. 2009 år skoterriksdag i Norrbotten På Karl-Eriks fråga om det bland snöskoterklubbarna i Luleå kommun finns intresse av att i november 2009 stå som värd för skoterriksdagen svarar mötet enhälligt ja efter en kort diskussion. Mötet enas om att utse Anders Åström till ny ordförande, att representera klubbarna i Luleå Kommun. Mötet avslutas med ett gemensamt kaffe och nygräddade bullar. Anders Åström, ny ordförande Kontaktuppgifter till de tio klubbarna finns på Luleå Kommuns webbsida, www.lulea.se. Därifrån har vi också hämtat följande information: Det finns mer än 100 mil skoterleder inom Luleå kommuns gränser iordninggjorda för den skoteråkande allmänheten. Det är skoterföreningarnas leder, de håller dem i ordning, mäter upp och sköter märkningen mm. I anslutning till lederna finns grillplatser, vindskydd och raststugor öppna för frusna skoteråkare. Kartor över lederna finns att köpa på turistbyråerna, på bokhandel och hos skoterföreningarna. Foto och rapport: Karl-Erik Björkén Fax: 063 51 17 05 sida 6