Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Relevanta dokument
NIR-teknik anpassad fo r ma tningar i fa lt - ett framtida hja lpmedel inom lo nsam betesbaserad lammproduktion?

Betesbaserad lammproduktion på åtta gårdar i Västsverige

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Vallfoder som enda foder till får

Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Information om Fårpengen

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Friska får ger välmående gårdar

Naturbetesmarker en resurs för får- och lammproduktionen

NYBYGGNAD TILL FÅRPRODUKTION

Hullbedömning av får

Lammproduktion Råd och tips för lammproducenter med ekologisk inriktning

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Anett Seeman

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Det är skillnad på får och får

Välkommen. Elstängsel Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Vägen till lönsam lammproduktion

Foder till får Program

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Friska får ger välmående gårdar

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Internationella rapporten 2010

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

på Gotland Några goda råd

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Korsningsavel i vårlammproduktionen

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Ekologisk lammproduktion på nio gårdar i västra Sverige

Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige

Resistens. Motståndskraft (genetisk) mot avmaskningsmedel hos maskarna Stort problem i stora fårländer

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Utfodring av dikor under sintiden

Vägen till lönsam lammproduktion

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Sida 2 av

Seminarium: Nyheter inom Foder

Frågor och svar om avelsvärdering för svenska får

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Vinter Utfodring och byggnader

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB,

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

Avelsvärden för svenska korsningsfår

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Ungdjurs tillväxt på Bete

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vinterlamning en pilotstudie Vilka faktorer påverkar fruktsamhetsresultatet?

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Resurseffektiv utfodring av dikor

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Utfodringspraxis Mjölby nov

AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Extra djuromsorg för får 2017

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Mineraler till svenska får - vilka är behoven och hur kan de tillgodoses?

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Utnyttjande av stora givor vallfoder till får

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Internationella rapporten 2009 Resultat från

SLUTRAPPORT Vitaminstatus hos får i ekologisk produktion Syftet med projektet Bakgrund

Naturbete. En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Avelsvärden för får så tolkar du dem

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Examensarbete inom Lantmästarprogrammet VÅRLAMMSPRODUKTION PRODUCTION OF SPRING LAMB. Emil Jensén. Examinator: Forskningsledare, Kristina Ascard

DET MESTA DU BEHÖVER VETA OM BLUP AVELSVÄRDERING

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Regelverket inom ekologisk produktion

Transkript:

Lamm på bete en gårdsstudie Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde 20-21 september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Projektet har finansierats med projektstöd från Jordbruksverket

Bakgrund Lammens tillväxt på bete varierar Låg tillväxt medför höga produktionskostnader dåliga slaktresulat låga avräkningspriser dåligt utvecklade rekryteringsdjur Rekryteringsdjur som är för små blir sent könsmogna utspridd lamning svårt att hävda sig gentemot större tackor större risk för lamningsproblem och lägre mjölkproduktion, vilket medför sämre lammöverlevnad och lammtillväxt

Vad krävs för ett bättre produktionsresultat? Betesplanering och hållbara rekryteringsdjur

Upplägg Åtta gårdar med betesbaserad lammproduktion ERFA-grupp: lantbrukare - rådgivare forskare Producenternas målsättning - förbättringar

Genomförande Hösten 2012 till våren 2014 Bakgrundsdata Betesplan Vägning och hullbedömning av tackor Vägning av lamm Betesmätning provtagning Lantbrukarnas egna registreringar

Gårdsförutsättningar Gård Tackor Ras Betestyp Eko/konv antal Växtodling Djuren 1 45, 45 Rya, korsningar (rya/dorset) Åkerbete, Konv Konv Naturbete 2 27 Texel Åkerbete Konv Konv 3 65 Korsningar (finull/dorset/texel) Åkerbete Eko 2 Konv 4 36 Texel Åkerbete Eko 2 Eko 2 5 90 Gotland + gotlandskorsningar Åkerbete, Naturbete 6 50 Finull Åkerbete, Naturbete 7 70 Gotland Åkerbete, Naturbete 8 30 Dorset Åkerbete, Naturbete 1 EU-ekologiskt 2 KRAV Konv Eko 2 Konv Konv Konv Konv Eko 1 Eko 1

Betesplan Tillväxtmål för att nå önskad vikt vid slakt betesareal, betestyp antal fållor betesrotation putsning parasitkontroll, avmaskning mönstring, lammvägningar och slaktmognadsbedömning

Betets höjd och näringsinnehåll Höjd Per kg ts Månad cm Ts, % g rp MJ g NDF Maj 6,5 21 214 12,8 488 Juni 9,1 26 171 12,2 514 Juli 6,3 25 164 11,5 492 Augusti 8,0 24 190 11,9 487 September 7,8 28 155 11,2 466

mg Mo/kg ts Betesgräsets innehåll av molybden 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 juni aug juni aug juni aug juni aug juni aug juni aug juni, åbaug, åb juni, nb juni aug Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8

Cu:Mo-kvot Betesgräsets Cu/Mo-kvot 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 juni aug juni aug juni aug juni aug juni aug juni aug juni, åbaug, åb juni, nb juni aug Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8

Betesfållor, avbetat ny fålla

På väg till ny betesfålla

Levande vikt, kg Tackornas vikt Ungtackor-12 Äldre tackor 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Betäckning Efter lamning Avskiljning Betäckning

Hull Tackornas hull 5,0 Äldre tackor Ungtackor-12 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Betäckning Efter lamning Avskiljning Betäckning

2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 Levande vikt vid betäckning, kg Hull vid betäckning Äldre tackors vikt och hull vid betäckning Vikt, kg Hull Intervall för optimalt hull vid betäckning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 5 4 3 2 1 Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8 Rya Texel Korsn. Texel Gotland Finull Gotland Dorset Till största del naturbeten Till största del vallbeten

2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 Levande vikt vid betäckning, kg Hull vid betäckning Ungtackors vikt och hull vid betäckning Vikt, kg Hull Intervall för optimalt hull vid betäckning 60 5 50 40 4 30 3 20 10 2 0 1 Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Rya Texel Korsn. Texel Gotland Finull Gotland Till största del naturbeten Till största del vallbeten

Produktionsresultat tackor Medelålder 2,9 (2,5-3,5) Bet. tackor 51 (21-73) Dräktighets % 97 ( 91-100) Lammdödlighet 7,5 % Födda lamm/tacka 2,07 (1,57-3,17) Uppfödda lamm/tacka 1,89 (1,48-2,52) Rekryterings % 25-30

Levande tillväxt, g/dag Lammens 110-dagarstillväxt, 450 Slaktbagglamm Livbagglamm Slakttacklamm Livtacklamm 400 Ras Gård 350 300 250 200 150 100 50 0 Rya Texel Korsn Texel Gotl Fin Gotl Dor 1 2 3 4 5 6 7 8

Slaktvikt, kg Lammens slaktvikt 30 Bagglamm År 2012 Bagglamm År Tacklamm År 2012 Tacklamm År 25 20 15 10 5 Ras Gård 0 Rya Texel Korsn Texel Gotl Fin Gotl Dor 1 2 3 4 5 6 7 8

Vikt, kg Ålder, dagar & Tillväxt, g/dag Kullstorlekens betydelse för tillväxt Lev vikt, kg Kullstorlek Slaktålder, dagar Tillv, g/dag 60 50 40 450 400 350 300 30 20 10 1,3 2,2 1,9 2,4 2,6 2,8 2,5 2,8 250 200 150 100 50 0 0-05-06-06-25-08-14-10-03-11-22 2014-01-11 2014-03-02 Datum Lammens levande vikt vid slakt, slaktålder och daglig tillväxt uppdelat för varje slaktskick för bagglamm på gård 3. Kullstorleken anges vid varje skick i figuren.

Vikt, kg Ålder, dagar & Tillväxt, g/dag Kullstorlekns betydelse för tillväxt Lev vikt, kg Kullstorlek Slaktålder, dagar Tillv g/dag 60 400 50 350 300 40 250 30 200 20 150 10 1,4 2,0 2,0 2,0 1,7 2,0 2,5 2,6 2,5 0 0-07-25-08-14-09-03-09-23-10-13-11-02 Datum Lammens levande vikt vid slakt, slaktålder och daglig tillväxt uppdelat för varje slaktskick för bagglamm på gård 7. Kullstorleken anges vid varje skick i figuren. 100 50

Ungtackor födda 2012 och, antal, vikt och hull vid betäckning och efter lamning, ungtackans vikt i % av vuxenvikten samt dräktighetsprocent 2012 Vid betäckning Efter lamning Gård Ras Vikt, kg Vikt, % av vuxenvikt Hull Dräktighet % Vikt, kg Hull 1 Rya 36 50 2,3 82 51 2,0 3 Korsning 53 63 3,3 100 67 2,2 4 Texel 51 58 3,7 85 65 2,9 5 Gotland 40 59 2,7 83 54 2,2 6 Finull 49 56 2,7 79 60 2,4 7 Gotland 39 54 2,4 86 48 2,1 Medel 45 57 2,9 86 57 2,3 Vid betäckning Efter lamning Gård Ras Vikt, kg Vikt, % av vuxenvikt Hull Dräktighet, % Vikt, kg Hull 1 Rya 43 56 2,9 100-2,5 3 Korsning 55 63 3,4 100 70 2,4 4 Texel 55 58 3,8 91-2,9 5 Gotland 45 63 2,8 94 66 2,7 6 Finull 41 57 2,8 92 65 2,8 7 Gotland 49 63 2,9 75 56 2,4 Medel 48 60 3,1 92 64 2,6

Antal lamm per tacka, födelsevikt, mönstringsvikt och daglig tillväxt för lamm efter ungtackor födda 2012 och Gård Ras Antal lamm/ bet. tacka Antal lamm/ lamm.tacka Födelsevikt kg Mönstringsvikt kg Tillväxt g/dag 1 Rya 1,18 1,44 3,48 30,9 210 3 Korsning 1,78 1,78 4,50 33,2 303 4 Texel 0,85 1,00 4,86 38,3 378 5 Gotland 1,25 1,58 3,55 27,0 197 6 Finull 1,50 1,89 3,54 31,8 232 7 Gotland 1,05 1,30 3,88 30,6 266 Medel 1,25 1,52 3,98 31,3 267 2014 Gård Ras Antal lamm/ bet. tacka Antal lamm/ lamm.tacka Födelsevikt kg Mönstringsvikt kg Tillväxt g/dag 1 Rya 1,56 1,56 2,83 25,6 179 3 Korsning 1,75 1,75 4,58 32,0 300 4 Texel 0,83 0,91 4,10 29,2 293 5 Gotland 1,56 1,67 3,65 32,3 121 6 Finull 1,59 1,69 3,02 28,4 226 7 Gotland 1,15 1,53 4,05 35,2 266 Medel 1,41 1,52 3,71 30,4 230

Identifierade framgångsfaktorer Vägning och hullbedömning av tackor vid betäckning, installning och betessläpp Gruppering på stall under dräktighet och under digivning Ensilage av god kvalitet kompletterat med anpassad kraftfodergiva Parasitkontroll och avmaskning Betesplanering med rotationsbete, putsning av beten och tillskottsutfodring vid behov Anpassad betesareal och optimal beteshöjd/betesbeläggning Kontinuerlig vägning av lamm på bete Mönstring och aktivt urval av rekryteringsdjur Speciell betesgrupp för livlammen från avvänjning fram till installning

Slutsatser Mineralanalys i vall och bete - för rätt mineralfoder, Mo/Cu Endast rya-, finull- och korsningstackor uppnådde två uppfödda lamm per tacka Lammproducenter med uttalat tillväxtmål och en strategi uppfyller oftast sina mål även vid varierande väderförhållanden Slaktåldern påverkar slaktutbytet och är betydelsefullt för lönsamheten Kullstorleken påverkar lammens slaktålder Parasitkontroll med träckprovtagning är en av de viktigaste parametrarna i betesbaserad lammproduktion

Tack för visat intresse!