Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt 2004 2006 Den livslånge studenten att följa kunskapsutvecklingen i en flexibel lärandemiljö, den 6 oktober 2005, Kungliga biblioteket Anne Lehto, planerare anne.ma.lehto@helsinki.fi
Innehåll bakgrund projektet aktuellt 2
Rådet för Finlands universitetsbibliotek en viktig initierare av projektet består av universitetsbibliotekens chefer främjar samverkan mellan universitetsbiblioteken och deras gemensamma planering, avger utlåtanden, kläcker idéer och tar initiativ till nya utvecklingsprojekt samt samordnar den helhet som de gemensamma projekten bildar Strategin för universitetsbibliotekens nätverk 2003 2007 strategin tar framför allt upp saker där samverkan ger mervärde I strategin föreslås bl. a. åtgärder för höjning av studiekvaliteten 3
IK i Finland intresset stort bland bibliotekarier Finlands vetenskapliga bibliotekssamfund flera nationella seminarier sedan år 2000 översättning av ALAs standarder till finska och svenska i början av 2000 talet HU studentbiblioteket koordinator för flera projekt t. ex. kartläggning och analys av universitetsbibliotekens nätkurser TieDot 2002 2004, koordinerad av Kuopio universitetsbibliotek ämnesbaserade nätkurser i IK ett nätverk av 7 universitet 4
Undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning 2003 2008 betonas att det är viktigt att biblioteken är med om att utveckla undervisnings och studiemetoder, och sålunda för sin del bidrar till att de som utexamineras från högskolorna har god informationskompetens (sid. 55) (i den svenska översättningen läsa information!) Tillgänglig på webben: http://www.minedu.fi/uvm/utbildning/pdf/utvecklingsplan041203.pdf 5
UTGÅNGSPUNKT: Undervisning i informationsanskaffning: icke koordinerad, varierar från universitet till universitet och även inom olika ämnen når inte alla studenter Undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning 2003 2008 betonar att det är viktigt att biblioteken är med om att utveckla undervisningsoch studiemetoder, och sålunda för sin del bidrar till att de som utexamineras från högskolorna har god informationskompetens (sid. 55) MÅLSÄTTNING: Studieplan för informationskompetens: de finländska universitetsbibliotekens gemensamma virtualiseringsprojekt 2004 2006 undervisning i IK för studerande vid alla universiteten både i början av studier och på högre nivåer. Substansanalysen Bologna processen: högre utbildningen delas upp i två nivåer integration av IK i akademiska studier Studieplan fförr informationskompetens MODULÄRA NÄTLÄROMEDEL databas? ämnesbaserade utvecklingsgrupper för gemensamma nätbaserade läromedel INOM UNIVERSITETET STUDENTER BIBLIOTEK FAKULTETER INSTITUTIONER ADMINISTRATION Förstärkande av samarbetet mellan (UNIVERSITETS ) BIBLIOTEK UTVÄRDERING > förbättring av kvaliteten
Projektets målsättningar (2004 2006) främja integrering av informationskompetens i akademiska studier ge stöd åt universitetsbiblioteken kartläggningar koordinering av samarbete beträffande IK utbildning & seminarier gemensamma verktyg best practices & do nots 7
organisation Styrgruppen Kaisa Sinikara, ordförande, (HU) Anne Buttler (Studentkåren vid HU) Maija Leena Huotari (Uleåborgs universitet) Arja Juntunen (Kuopio universitetsbibliotek) Anne Nevgi (HU) Jarmo Saarti (Kuopio universitetsbibliotek) Janne Sariola (HU) Eero Sormunen (Tammerfors universitet) Johanna Tevaniemi (Tammerfors universitetsbibliotek) Anne Lehto, sekr. IK kontaktpersoner vid univ.biblioteken 32 personer / 28 univ. bibliotek 2 arbetsgrupper: utvärdering av IK pedagogiska frågor & integrering 8
Rekommendationen till universiteten om medtagande av studiemoduler i IK i de nya examensstrukturerna BAKGRUND utgångspunkten mål för IK inom högre utbildning, Information Literacy Competency Standards for Higher Education (ALA 2000) målsättning minimal nivå för alla >mer jämförbara examen I. Nya studerande: Grunderna i informationsanskaffning II. Kandidatstudier: Informationskompetens i ämnesstudierna III. Magisterstudier: Informationskompetens inom de fördjupade studierna 9
Beskrivning av studieperiod I: Tid: studiernas begynnelseskede Omfattning: 1 2 studiepoäng (ECTS, European Credit Transfer System) Ansvarig enhet: t.ex. fakultet eller motsvarande nivå, genomförs som en del av de övriga obligatoriska studierna, exempelvis IKT studier Praktiskt genomförande: biblioteket Tidigare studier: grunderna i datateknik rekommenderas Innehåll: grunderna i informationsanskaffning, nödvändiga grundkunskaper för studierna 10
Beskrivning av studieperiod II: Tid: kring proseminarium/kandidatavhandlingsseminarium Omfattning: 1 2 studiepoäng (ECTS) Ansvarig enhet: beroende på universitetet, exempelvis ämnesinstitution Praktiskt genomförande: obligatorisk, integrerad del av proseminarium/ kandidatavhandlingsseminarium, samarbetet mellan seminarieledaren och biblioteket centralt Innehåll: systematisk informationsanskaffning och utnyttjande av kompetensen i eget arbete 11
Beskrivning av studieperiod III: Tid: kring graduseminarium eller motsvarande Omfattning: 1 2 poäng (ECTS) Ansvarig enhet: beroende på universitetet, exempelvis ämnesinstitution Praktiskt genomförande: obligatorisk, integrerad del av graduseminariet, samarbetet mellan seminarieledaren och biblioteket är centralt. Innehåll: systematisk informationsanskaffning och utnyttjande av kompetensen i det egna arbetet fördjupning, repetition 12
Fördjupning av färdigheterna/kunskaperna Aktiv användning som redskap i studierna Studieplan för informationskompetens rekommendation III Magisterstudier: Informationskompetens inom de fördjupade studierna: som stöd för pro gradu arbetet II Kandidatstudier Informationskompetens inom ämnesstudierna: i anslutning till proseminariearbete/kandidatuppsats I Nya studenter: Grunderna i informationsanskaffning: (fakultetsnivå eller motsvarande såsom obligatoriska IT och språkstudier) Integration i undervisningen av läroämnet 4.6.2004 Studieplan för informationskompetens projekt 13
Aktuellt i projektet: IKT körkort vid Helsingfors universitet grundläggande IKT kunskaper grunder i IK utgör en modul nätbaserad läromaterial obligatorisk för alla nya studenter vid alla 11 fakulteter i planeringen av kursen har man tillämpat den nationella rekommendationen. Utvärdering av IK ett delprojekt i Tritonia, Vasa en omfattande frågebank, som universitetsbiblioteken flexibelt kan utnyttja vid mätningen av studenternas IK i olika skeden av studierna 14
Internationellt samarbete NordINFOLIT IL sommarskolan i Finland 27.6. 1.7.2005: IK i strategi och policy EnIL befrämjar IK i Europa europeisk undersökning om IK i slutet av 2004 en enkät för att samla uppgifter om informationssökningsfärdigheter bland första årets studerande vid universitet koordinerad av Carla Basili i Italien 15
Projektets webbplats: http://www.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/index.htm Tack! 16
Källor American Library Association. 2000. Information Literacy Competency Standards for Higher Education. http://www.ala.org/ala/acrl/acrlstandards/standards.pdf Mittermeyer, D. & Quirion, D. 2003. Information Literacy: Study of Incoming First Year Undergraduates in Quebec. Conference of Rectors and Principals of Québec Universities. http://crepuq.qc.ca/documents/bibl/formation/studies_ang.pdf Undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning 2003 2008. http://www.minedu.fi/uvm/utbildning/pdf/utvecklingsplan041203.pdf Strategin för universitetsbibliotekens nätverk för åren 2003 2007. http://www.lib.helsinki.fi/kirjastoala/neuvosto/verkoston_strategia.htm (på finska) Studieplan för informationskompetens. http://www.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/index.htm 17