Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 2(18) Rektor



Relevanta dokument
Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Studieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan

Fokus på Verksamhetsrapporte ringen

Läsa in gymnasiet på folkhögskola

Studieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan

Verksamhetsplan och budget 2016

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Variabelförteckning fr.o.m. juli 2017 Verksamhets-/kalenderår ht = Hösttermin vt = Vårtermin

Folkbildning så funkar det

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Variabelförteckning fr.o.m. jan 2018 Verksamhets-/kalenderår ht = Hösttermin vt = Vårtermin

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Studieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan

Landstinget Dalarnas folkhögskolors studeranderättsliga standard 2018

Lärartjänster. i folkhögskolan

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg,

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda.

Variabelförteckning fr.o.m. jan 2019 Verksamhets-/kalenderår ht = Hösttermin vt = Vårtermin

Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan

Rutiner för utvecklingssamtal (US) på GFHS

Folkhögskolan, statistikrapport, 2018

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum:

Allmän kurs på folkhögskola en väg till högre studier

Folkhögskolan, statistikrapport, 2017

Kvalitetsenkät ht 2017

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument

09: , Odlingen, Regionhuset, Kalmar

Variabelförteckning fr.o.m. juli 2017 Verksamhets-/kalenderår ht = Hösttermin vt = Vårtermin

Villkorsanvisning för folkhögskolans studieomdöme

Tid för bildning och utbildning. En broschyr om Allmän kurs på Sörängens folkhögskola

NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna

ANVISNINGAR FÖR FOLKHÖGSKOLORNAS STUDIEOMDÖMEN - att gälla fr. o. m. läsåret 2013/14

FOLKBILDNING 1997/98:115

Röda Korsets folkhögskola Studeranderättslig standard. 1. Information innan den studerande är antagen. 2. Information vid kursstart

156 folkhögskolor över hela landet

Dnr 48, 2014, FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Systematiskt Kvalitetsarbete

!!!! Kursplan för Konst som handling

Lärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2009

Variabelförteckning Reviderad

SeQF, utbildningsbakgrund, behörighetsintygande och studieomdöme och studieoch yrkesvägledning

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kursmål och kostnader för respektive kurs

Statsbidrag till folkhögskolor 2018

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsområde Vuxenutbildning

Allmän kurs Kursens mål Kursinnehåll

Lärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2012

Folkhögskolan som lärandemiljö

Du läser ämnen som ger grundläggande

Ledning och styrning

Lärartjänster i folkhögskolan

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Variabelförteckning fr.o.m. 2016

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Variabelförteckning

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Studerandes rättigheter på S:ta Birgittas folkhögskola

Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2018/2019

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Folkhögskolan, statistikrapport, 2016

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling

Folkbildningsrådet Dec 2000 Hjälpredan Flik 3

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Dnr 2018/39/043 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Årsredovisning Campus Vimmerby

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

Fellingsbro folkhögskolas studeranderättsliga standard

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

Yttrande angående promemorian Behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar U2018/02165/UH

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs

Folkhögskolans pedagogiska personal

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum:

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Skolplan Med blick för lärande

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Sammanställning av utvecklingsprojekt genomförda på folkhögskolor under år 2015

Villkorsanvisning för folkhögskolans behörighetsintygande

Häggviks Gymnasium Lå 13/14 Gymnasieskolan. Lokal arbetsplan samt viktig Information

LOKAL ARBETSPLAN

Strategidokument Ledningsstruktur SVF

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

Kvalitetsrapport Så här går det

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2013

2013-05-11 Sid 1(18) Innehåll: 1. Sammanfattning... 2 2. Ledning... 3 2.1 Skolans mål och motto... 3 3. Deltagare... 4 3.1 Allmän kurs... 5 3.2 Särskild kurs... 5 3.3 SMF-kurser... 6 3.4 Korta kurser... 6 3.5 Yrkeshögskoleutbildningar... 7 3.6 Deltagare i kulturprogram... 7 3.7 Deltagare med funktionshinder... 7 3.8 Uppföljning av deltagare... 8 3.9 Utbildningsbakgrund... 8 3.10 Studerandes rätt och inflytande... 9 4. Verksamhet och process... 9 4.1 Hälsoinriktad verksamhet (kurser)... 10 4.2 Kurser och utbildningar... 10 4.3 Lärformer... 12 4.4 Konferensverksamhet... 13 4.5 Marknadsföring... 13 5. Medarbetare... 13 5.1 Åldersstruktur... 14 5.2 Könsfördelning... 14 5.3 Personalomsättning... 15 5.4 Arbetsmiljö... 15 5.5 Medarbetarinflytande, kompetensutveckling och trivselaktiviteter... 15 6. Lärande och förnyelse... 15 6.1 Kvalitet... 17 7. Ekonomi... 18 7.1 Budgetavräkning 2013... 18

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 2(18) 1. Sammanfattning Huvudman för Gamleby folkhögskola är Landstinget i Kalmar Län. Skolans styrelse är gemensam för fyra folkhögskolor inom Landstinget i Kalmar län. Verksamheten vid Gamleby folkhögskola leds av rektor. I början av året skedde en omorganisation i skolans ledning och i och med detta fick en av lärarna ändrade arbetsuppgifter och blev biträdande rektor på 75 %. Biträdande rektor har inte funnits tidigare på skolan. Det har även skett en omdisponering/ombyggnad av skolans expeditioner för administrationspersonalen. Skolan har med god marginal uppnått den tilldelade verksamhetsvolymen som räknas i deltagarveckor. (En deltagarvecka är en studerande per vecka) Totalt har vi genomfört 6447 deltagarveckor (110,9% av tilldelad volym) inom folkbildningsanslaget. Skolan har även haft extraplatser till allmän kurs (325 deltagarveckor). Vad gäller språkschablon så överskreds ingångsvärdet. 143,3 % redovisades. Vid utgången av vårterminen 2013 utfärdade vi inte fler än 20 studieomdömen. Det genomsnittliga studieomdömet för Gamleby Folkhögskolas studerande var 2,55. Däremot utfärdades 116 godkända behörigheter i olika ämnen, vilket är något fler än 2012 då skolan utfärdade 107 behörigheter. Trivseln är hög bland personalen på Gamleby Folkhögskola. Detta kvitteras av låg omsättning bland personalen. Många i personalen har arbetat flertalet år på skolan, vilket borgar för en stabil och trygg personalgrupp. Skolan har under året utvecklat en värdegrund med fem grundvärden; nyfikenhet, gemenskap, kunnighet, medmänsklighet och engagemang. Under 2013 har fyra rekryteringar skett. Det har rekryterats en musiklärare till den, för året, nya kursen Folkmusiklinjen. Det har rekryterats en textillärarvikarie (specialitet vävning), med anledning av en föräldraledighet. Det har rekryterats ett nytt köksbiträde med anledning av en pensionsavgång och det har rekryterats en ny utbildningsledare till TV-produktionsutbildningen. Skolan omsatte totalt 35,8 miljoner kronor 2013 och redovisar ett underskott på 1 569 037 kronor. Underskottet beror i sin helhet på att förvaltningsledning och skolledning kom överens om att satsa på en omsättning av skolans låssystem som var gammalt och slitet. Låsbytet kostade 2,8 miljoner kronor. Utan denna investering skulle skolan ha gjort ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Bildningsförvaltningen, med totalekonomi för fyra folkhögskolor, redovisade dock ett litet om än överskott. Landstingets kostnadstäckning har varit 10,9 miljoner kronor, varav hyrorna utgör 6,8 miljoner kronor. Statsbidragen för folkbildningsverksamheten har varit 11,5 miljoner och för yrkeshögskoleutbildningarna 7,5 miljoner kronor. Övriga intäkter är huvudsakligen ersättningar för tillhandahållande från deltagare och försäljningsintäkter för kost, logi och undervisningsmaterial samt intäkter från konserter.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 3(18) 2. Ledning Huvudman för Gamleby folkhögskola är Landstinget i Kalmar Län. Skolans styrelse är gemensam för fyra folkhögskolor inom Landstinget i Kalmar län. Dessa skolor är Gamleby folkhögskola, Vimmerby folkhögskola, Högalids folkhögskola och Ölands folkhögskola. Styrelsen, som formellt utses av Landstingsfullmäktige, har under 2013 haft fyra ordinarie sammanträden. Ledamöterna i styrelsen är följande: Ordförande: Linda Fleetwood, Mönsterås (V) Vice ordförande: Pierre Edström, Kalmar (FP) Peter Högberg, Vimmerby (S) Markus Lund, (S) t o m 30 nov - Henrik Nilsson-Bokor (S) fr o m 1 dec Anders Svensson, Nybro (V) Akko Karlsson, Gamleby (MP) kontaktpolitiker för Gamleby Folkhögskola Margareta Nilsson, Västervik (M) kontaktpolitiker för Gamleby Folkhögskola Karina Helmersson, Orrefors (C) Madeleine Rosenqvist, Fliseryd (KD) Christian Nytorpet, Hultsfred (KD) Gamleby folkhögskola har två kontaktpolitiker ur styrelsen (se ovan). De besöker skolan regelbundet och träffar både personal och deltagare. Den dagliga ledningen av folkhögskoleverksamheten inom Landstinget i Kalmar län sker genom chefen för Bildningsförvaltningen, Gull-Britt Johansson. Verksamheten vid Gamleby folkhögskola leds av rektor, Ulf Kullin. Under rektor finns en biträdande rektor, Karin Olsson, och en servicechef, Lis Gustavsson. Biträdande rektor, en funktion som inrättades 2013-01-01, ansvarar huvudsakligen för skolans allmänna kurser, men träder också in i rektors ställe vid behov. Servicechefen ansvarar för skolans kök, städ och vaktmästeri. Servicechefen har även bistått rektor och biträdande rektor med viss administrativ personaltjänst för all personal som är verksam på skolan. 2.1 Skolans mål och motto Folkhögskolan har under 2013 haft följande verksamhetsmål, vilka är gemensamma med Bildningsförvaltningens: 1. Deltagarna ska vara nöjda och känna sig väl bemötta. 2. Deltagarna ska få en tydlig bild av folkhögskolans roll i att uppfylla visionen om hälsolänet. 3. Folkhögskolan ska bidra till att öka utbildnings- och bildningsnivån i länet. 4. Folkhögskolan ska ses som naturliga centrum för bildning och kultur i länet. 5. Folkhögskolan ska bidra till ökad folkhälsa genom utvecklingsarbete inom Kultur och hälsa. 6. Folkhögskolan ska stärka förbättringsarbetet genom att lära av varandra och ta tillvara de särskilda kompetenser som finns på respektive skola. 7. Folkhögskolans anställda ska uppleva att de ges förutsättningar att utvecklas i sitt arbete. 8. Folkhögskolan ska använda resurserna så effektivt som möjligt i relation till antalet anställda, verksamhetens volym och ekonomiska förutsättningar.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 4(18) Utifrån dessa mål och de nationella syftena med statsbidraget till folkbildningen har skolan format verksamheten under mottot Mötas, Lära och Växa. Mottot har också legat till grund för det genomgripande värdegrundsarbete som skolan inledde i februari 2013. Arbetet har lett fram till att skolan utvecklat en värdegrund bestående i fem grundvärden; Att stimulera till nyfikenhet, gemenskap, kunnighet, medmänsklighet och engagemang. 1. Nyfikenhet: Vi möter varandra med nyfikenhet, utan fördomar. Vi ser med nyfikenhet på nya lärdomar och möjligheterna att växa som människor. 2. Gemenskap: Till gemenskapen bidrar alla. Vi har gemensamma aktiviteter där vi lär av varandra. 3. Kunnighet: Vi är kunniga i det vi gör. I mötet med kunskap växer vi som människor. 4. Medmänsklighet: I en tolerant och medmänsklig atmosfär möter vi varandra. Det ger oss ro att växa som människor. Vi tar ansvar för oss själva och varandra. 5. Engagemang: Vi är engagerade. Det ger energi och dynamik till samspelet mellan människor och kunskap. 3. Deltagare Följande beskrivning av deltagarna utgår i grunden från de kurstyper (inkl kulturprogram) som Gamleby folkhögskola erbjuder. Mer om innehållet i våra kurser och kulturprogram finns att läsa under rubriken Verksamhet och process (sid 9). Nedan följer tabeller och diagram som beskriver skolans verksamhet 2013 i deltagarsiffror. Antal fb exkl kk Antal fb + yh exkl kk Antal fb Antal totalt Deltagare* 191 301 453 563 Deltagarveckor 6242 11156 6447+325 11360 Män* 72 116 147 191 Kvinnor* 119 185 306 372 Ålder* 18-24 106 (55%) 185 (62%) 110 189 Ålder* 25-85 (45%) 116 (38%) 336 367 Inom kommun* 92 (48%) 94 (31%) 317 319 Bor inom län* 7 (4%) 13 (4%) 44 48 Bor utom län* 90 (47%) 192 (64%) 90 192 Bor utomlands* 2 (1%) 4 (1%) 2 4 fb= yh= kk= folkbildningskurser vid Gamleby folkhögskola (exkl SMF) yrkeshögskolekurser vid Gamleby folkhögskola kortkurser inom folkbildningen vid Gamleby folkhögskola (exkl kulturprogram) *antal och andel är genomsnittsvärden av vår- och hösttermin.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 5(18) Det totala antalet deltagarveckor var 6447. Detta innebar att vi översteg ingångsvärdet från Folkbildningsrådet och genomförde 110,9% av de statsbidragsberättigade deltagarveckorna (5812). Nedan följer tabeller som beskriver de olika kurserna som genomfördes 2013 i deltagarsiffror. 3.1 Allmän kurs Antal deltagare Andel av fb exkl kk Andel av fb + yh exkl kk Deltagare* 69 36% 22% Deltagarveckor 2393 35% (av total fb) 21% Män* 29 40% 25% Kvinnor* 40 39% 22% Ålder* 18-24 46 43% 25% Ålder* 25-23 27% 20% Inom kommun* 51 55% 54% Inom län* 2 3% 15% Utom län* 15 16% 8% Utomlands* 1 50% 25% fb= yh= kk= folkbildningskurser vid Gamleby folkhögskola yrkeshögskolekurser vid Gamleby folkhögskola kortkurser inom folkbildningen vid Gamleby folkhögskola *antal och andel är genomsnittsvärden av vår- och hösttermin. Totalt redovisar skolan en utökning av allmän kurs med 451 deltagarveckor jämfört med 2012, varav 325 deltagaraveckor har redovisats som s.k. extraplatser. 3.2 Särskild kurs Antal Andel av fb exkl kk Andel av fb + yh exkl kk Deltagare* 122 64% 40% Deltagarveckor 3849 60% 34% Män* 43 60% 37% Kvinnor* 79 63% 43% Ålder* 18-24 60 57% 57% Ålder* 25-62 73% 53% Inom kommun* 41 45% 44% Inom län* 5 71% 38% Utom län* 75 83% 39% Utomlands* 1 50% 25% fb= yh= kk= folkbildningskurser vid Gamleby folkhögskola yrkeshögskolekurser vid Gamleby folkhögskola kortkurser inom folkbildningen vid Gamleby folkhögskola *antal och andel är genomsnittsvärden av vår- och hösttermin.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 6(18) 3.3 SMF-kurser Antal Andel av fb exkl kk Andel av fb + yh exkl kk Deltagare* 12 6% 4% Deltagarveckor 276 4% 2% Män* 8 11% 7% Kvinnor* 3 2% 2% Ålder* 18-24 11 10% 6% Ålder* 25-1 1% 1% Inom kommun* 12 12% 13% Inom län* 0 0% 0% Utom län* 0 0% 0% Utomlands* 0 0% 0% fb= yh= kk= folkbildningskurser vid Gamleby folkhögskola yrkeshögskolekurser vid Gamleby folkhögskola kortkurser inom folkbildningen vid Gamleby folkhögskola *antal och andel är genomsnittsvärden av vår- och hösttermin. 3.4 Korta kurser antal andel av fb andel av tot Deltagare 524 58% 46% Deltagarveckor 409 6% 4% Män 150 51% 39% Kvinnor 374 61% 50% Ålder 18-24 15 (+ 14 <18år) 14% 4% Ålder 25-495 74% 67% Inom kommun 450 71% 70% Inom län 74 84% 75% Utom län 0 0% 0% Utomlands 0 0% 0% Invandrare 0 0% 0% fb= yh= kk= folkbildningskurser vid Gamleby folkhögskola yrkeshögskolekurser vid Gamleby folkhögskola kortkurser inom folkbildningen vid Gamleby folkhögskola

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 7(18) 3.5 Yrkeshögskoleutbildningar Antal Andel av fb & yh exkl kk Deltagare* 110 36% Deltagarveckor 4914 44% Män* 54 46% Kvinnor* 58 31% Ålder* 18-24 74 40% Ålder* 25-38 33% Inom kommun* 2 2% Inom län* 6 26% Utom län* 102 60% Utomlands* 2 50% fb= yh= kk= folkbildningskurser vid Gamleby folkhögskola yrkeshögskolekurser vid Gamleby folkhögskola kortkurser inom folkbildningen vid Gamleby folkhögskola *antal och andel är genomsnittsvärden av vår- och hösttermin. 3.6 Deltagare i kulturprogram Med kulturprogram avses föreläsning, teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning eller utställning som framförs eller visas för publik. Totalt 4455 deltagare, fördelade på i stort sett lika många män som kvinnor, har deltagit i olika kulturprogram som skolan har ordnat och stöttat. Verksamheten har genererat 150 deltagarveckor. 3.7 Deltagare med funktionshinder Gamleby Folkhögskola är tillgänglig för deltagare med vissa funktionshinder. Under året har skolan tagit mot deltagare med funktionshinder enligt följande tabell: Läs- och Psykiskt Aspbergers, Medicinskt skrivsvårigheter funktionshinder ADHD m fl. funktionshinder Allmän kurs 16 11 11 0 Särskild kurs 7 25 13 2 Deltagare med olika neuropsykiatrisk diagnoser tycks öka successivt från tidigare år.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 8(18) 3.8 Uppföljning av deltagare Gamleby Folkhögskola följer regelbundet upp hur det går för våra deltagare efter att de studerat på skolan. Hösten 2013 följde skolans studie- och yrkesvägledare, Eva Grenfeldt, upp de studerande som genomförde allmän- och särskild kurs läsåret 2012-2013 på skolan. Svarsfrekvensen låg på 83% och gav följande resultat: *Avser deltagare som valt att fortsätta studierna på skolan från tidigare till läsåret 2012-2013. 3.9 Utbildningsbakgrund De olika kurstyper som skolan erbjuder riktar sig till olika behov hos deltagare. De som läser på allmän kurs gör det främst för att läsa upp sin grundskole-eller gymnasiekompetens. Det stora flertalet önskar således läsa in behörighet till högskolan i olika ämnen. På allmän kurs har några inte fullgjord grundskola. De flesta har dock fullgjord grundskola, men inte fullständigt gymnasium när de kommer till skolan. Några få har allmän behörighet till högskolan från gymnasiet, men önskar läsa in särskilda behörigheter för högskolestudier på folkhögskolan. På våra särskilda kurser är det många som har grundläggande behörighet till högskolestudier, några få har till och med redan studerat på högskola. Men det finns också en ganska stor andel (19 %) som inte har fullständigt gymnasium med sig och kanske väljer att kombinera studierna vid särskild kurs med att läsa något eller några ämnen ur allmän kurs. På våra SMF-kurser är förhållandena ungefär desamma som för allmän kurs vad gäller utbildningsbakgrund, vilket är naturligt eftersom tanken med SMF-kurserna är att deltagarna vartefter ska kunna slussas in på allmän kurs.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 9(18) Av deltagarna på de långa kurserna (ovan redovisade) har ca 10 % invandrarbakgrund. Merparten av dessa har en utländsk grundutbildning. 3.10 Studerandes rätt och inflytande Deltagarnas rättsliga ställning har varit och är en fråga som vi ständigt arbetar med. Grunden är skolans studeranderättsliga standard ett dokument som är framtaget i samverkan med de studerande. Deltagarna har möjlighet att ha inflytande över sin undervisning och skolans övriga verksamhet. På det praktiska planet sker detta främst genom klassråd och studeranderåd. Studeranderådet har under 2013 haft möten varannan vecka. De deltagare som väljer att engagera sig i studeranderådet ges utbildning i hur man leder och administrerar en sådan verksamhet enligt svensk ideell föreningstradition. De kan påräkna sig viss skolnärvaro för det deltagarfackliga arbetet på skolan. Inflytande sker också långsiktigt genom den studerandeenkät som utvärderar skolans verksamhet ur ett deltagarperspektiv varje termin. För boende på internatet genomförs internatmöten med jämna mellanrum där boende får information och ges möjlighet att påverka sin boendesituation. 4. Verksamhet och process Omvärldsförändringar som påverkat skolan under 2013 är främst att gymnasieskolan har förändrats med avseende på ämnesinnehåll och -omfattning samt att huvudmannen har gjort det krångligare att göra inköp. Skolan har med god marginal uppnått den tilldelade verksamhetsvolymen som räknas i deltagarveckor. (En deltagarvecka är en studerande per vecka) Totalt har vi genomfört 6443 deltagarveckor (110,9% av tilldelad volym) inom folkbildningsanslaget. Vad gäller språkschablon så överskreds ingångsvärdet och 143,3 % redovisades. Kurser inom yrkeshögskolan har genomförts med motsvarande 4914 deltagarveckor.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 10(18) Varje termin deltar i snitt ca 190 studerande i de långa folkhögskolekurserna. De allmänna kurserna utgör 35 % av volymen deltagarveckor inom folkbildningsverksamheten och de särskilda kurser 57 %. Resten, kortkurser och kulturevenemang, utgör ca 8 % (SMF utgör 4 %, det räknas dock utanför redovisad volym till Folkbildningsrådet). 4.1 Hälsoinriktad verksamhet (kurser) 4.2 Kurser och utbildningar Under 2013 genomförde vi allmänna och särskilda kurser på grundskole- och gymnasienivå och yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar på eftergymnasial nivå. Vi hade också en kurs i ungdomsgarantin för långtidsarbetslösa (SMF Studiemotiverande folkhögskolekurs), flera korta kurser och kulturevenemang inom olika områden. Verksamheten har bidragit till att överbrygga utbildnings- och kunskapsklyftor och skapat möjligheter för den enskilde att påverka sin egen livssituation. De allmänna kurserna omfattar allmänna läroämnen, bildningsblock och särskilda verksamhetsområden vilka tar sin utgångspunkt i de fyra syftena med statsbidraget inom folkbildningen samt huvudmannens fokus på hälsa. Folkbildningsrådet gav under 2013 möjlighet för skolan att ansöka om extraplatser till allmän kurs. Eftersom behovet i det närliggande samhället är stort av allmän kurs kunde skolan ta in fler deltagare och finansiera detta med statsbidrag. Extraplatserna förutsätter att deltagarna som ianspråktar platserna kommer ur SMF-verksamheten. Totalt redovisar skolan en utökning av allmän kurs med 451 deltagarveckor jämfört med 2012, varav 325 deltagarveckor har redovisats som extraplatser. Den allmänna kursen ger möjlighet att studera för att få ett studieomdöme som kan användas vid ansökan till högre studier. Under 2013 har de studerande kunnat välja profilkurser, om de så önskat, med fokus på läs- och skriv eller naturvetenskap. Kursen Seniorakademin riktar sig till äldre deltagare som önskar datera upp sina kunskaper inom allmänna ämnen och modern informationsteknik.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 11(18) Många deltagare kommer till skolan för att skaffa sig studieomdömen och behörigheter för vidare studier. Hos oss utfärdas dessa vid slutet av vårterminen då det är årskursavslutning. Omdömessättning vid höstterminen sker bara i undantagsfall då den studerande börjat sina studier vid årsskiftet. Det krävs en kurs omfattande minst 30 veckor (eller 2x15 veckor) för att omdöme ska kunna utfärdas. Omdömet innehöll för 2013 fyra steg och är en prognos för hur vi bedömer den studerandes förutsättningar att bedriva vidare studier. Det är således inte ett rent kunskapsomdöme utan hänsyn tas också till t.ex. vilka förkunskaper man har och till utvecklingen av studierna över läsåret. Detta betyder att även den som har en kortare skolbakgrund har möjlighet att få det högsta studieomdömet. Vidare bedöms förmågan att organisera sina studier och genomföra uppgifterna inom givna tidsramar. Studieomdömet innehåller ytterligare några bedömningsgrunder och är huvudsakligen ett urvalsinstrument till högre studier. Studerande med studieomdömen kan söka i en särskild urvalskvot till högskolan där man jämförs med andra folkhögskolestuderande. Vid utgången av vårterminen 2013 utfärdade vi 20 studieomdömen. Det är betydligt färre än tidigare år. Däremot utfärdades 116 godkända behörigheter i olika ämnen, vilket är något fler än 2012 då skolan utfärdade 107 behörigheter. Flera studerande fick tre till fyra behörigheter, den som fick flest fick åtta. Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för omdömessättande ska genomsnittet av angivna studieomdömen vara 2,7 med en tillåten marginal på +/- 5 %. Studieomdöme ges på en heltalsskala från 1-4, där 1 betecknar mindre god och 4 betecknar utmärkt. Genomsnittet för Gamleby Folkhögskolas del var 2,55. År 2012 var motsvarande siffra 2,66. Deltagares frånvaro från undervisning är ett ökande problem. Problemet är som störst vid allmän kurs. 2013 låg frånvaron i genomsnitt på 18,6 % för allmän kurs, vilket dock är en marginell minskning jämfört med 2012. Profilkurserna (även kallade särskilda kurser) är Textil design (grundkurs och sömnadskurs), Visskolan, Folkmusiklinjen, Gestaltande fotografi, Seniorkurser och kurser för studerande med lindriga psykiska funktionshinder - Livslinjen. Rekryteringen till profilkurserna är viktig för att tillgodose ett behov i samhället och hos deltagarna och för att bredda valmöjligheterna för de studerande. Kurserna bidrar också till en god beläggning på internatet. De särskilda kurserna kräver ett stort upptagningsområde och riksrekrytering gör det möjligt att erbjuda studerande från det egna länet olika profilerade utbildningar som annars inte varit möjliga att genomföra. Våra textila traditioner, vår visskatt, vuxna möjligheter till att stärka sina resurser och livskvalitet mm är mycket viktiga kurser utifrån det uppdrag som folkhögskolan har. Den terminslånga kursen Seniorakademin lockar många seniorer som får möjlighet att stärka sina kunskaper inom olika ämnen det livslånga lärandet, inte minst inom den informationsteknologin. Störst roll spelar dock kursen som mötesplats och som social samvaro. Under 2013 har en ny kurs inrättats och en kurs har strukits. Den som strukits är FFK Förberedande Folkhögskolekurs, en för psykiskt funktionshindrade. Den fyllde en viktig funktion för deltagare som riskerade social isolering och försämrad psykisk hälsa, men blev med åren allt svårare att rekrytera deltagare till. Kursen innehöll allmänna ämnen men deltagarna fick också aktiv träning i att planera olika praktiska vardagssysslor. Den nya kurs som inrättats är Folkmusiklinjen. Den är tänkt att komplettera den väletablerade och välrenommerade kursen Visskolan. Kursen startade i augusti 2013 med åtta deltagare.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 12(18) Kursen Gestaltande fotografi är en folkhögskolekurs med inriktning mot det konstnärliga uttrycket i bild. Kursen har många ansökningar och de studerande lyckas i stor utsträckning meritera sig för vidare studier vid Fotohögskola eller andra utbildningar vid konsthögskola. Deltagarna genomför flera olika projekt som visas för allmänheten i form av utställningar på olika platser. Våra yrkesutbildningar är Fritidsledarutbildning och två yrkeshögskoleutbildningar till Fotograf för reklam och magasin och TV-produktionsspecialist, alla tvååriga. Genom att erbjuda kvalificerad yrkeshögskoleutbildning till Fotograf för reklam och magasin och för TV-produktionsspecialister hoppas vi kunna öka intresset att etablera egna produktionsbolag i vårt län och därmed bidra till den regionala utvecklingen. Arbetsformerna inom fotoutbildningen och tv-produktionsutbildningen följer branschens arbetssätt och är i stor utsträckning problembaserade och projektinriktade. Utbildningarna har långt fler ansökningar än tilldelade platser. De färdigutbildade yrkesfotograferna och tv-produktionsspecialisterna får i hög uträckning arbete eller startar egen verksamhet. Över 85 procent av studenterna har arbete eller har startat eget inom 3 månader efter avslutad kurs. Utvecklingsarbetet i dessa kurser pågår kontinuerligt och kraven på teknisk utrustning är höga vilket ställer stora krav på resurser. Båda YH-utbildningarna är väl förankrade i branschen med ett stort kontaktnät bland fotografer, fotoföretag, produktionsbolag och tv-kanaler. Fritidsledarutbildningen är en yrkesutbildning inom folkbildningsanslaget. Fritidsledarna arbetar inom flera olika områden men vår utbildning har en profil mot friluftsverksamhet och friskvård. 70 procent av de studerande har arbete ett år efter genomgången utbildning. Andelen korta kurser har tidigare minskat från år till år. Under en femårsperiod har antalet deltagare minskat med mer än hälften från 788 deltagare 2007 till 343 deltagare 2011, dock ökade volymen igen 2012 till 464 deltagare. 2013 hade skolan 524 deltagare på de korta kurserna. Kortkurserna riktar sig i stor utsträckning till seniorer inom olika ämnesområden. De genomförs ofta i samarbete med pensionärsorganisationerna och fyller en viktig funktion genom att behandla både hälsofrågor, allmänna samhällsfrågor och den nya digitala tekniken. Kurserna kan ses som ett led i att stärka det civila samhället och ge äldre möjlighet till aktivt engagemang i samhället. Sommarkurserna har teman som musik, textilt hantverk, sömnad, kulturhistoria och fotografering. 4.3 Lärformer Gamleby folkhögskola erbjuder olika lärformer. Dessa lärformer varierar mellan relativt traditionell klassrumsundervisning, grupparbeten, redovisningar, individuella skrivarbeten, musicerande och handarbeten av olika slag. Det kan också handla om studiebesök, exkursioner och kulturevenemang. En annan lärform är det som sker via distans i form av nätbaserat lärande. Det innebär att deltagarna sitter på obestämd plats, arbetar på obestämd tid med kursmoment som sedan ska lämnas in och redovisas.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 13(18) 4.4 Konferensverksamhet Konferensverksamheten är relativt blygsam vilket främst beror på att det saknas ändamålsenliga lokaler sedan Visskolan flyttade in i de tidigare konferenslokalerna. År 2013 genomfördes 16 konferenser företrädesvis i skolans aula med sammanlagt 372 konferensdeltagare. 4.5 Marknadsföring Annonsering och marknadsföring i tryckta medier spelar fortfarande en viktig roll men allt mer av marknadsföringen sker idag via Internet, främst på Facebook och via vår hemsida, men även genom våra olika bloggar (främst Fritidsledarkursen och YH-foto). Samtidigt har vi tagit fram särskilda broschyrer en ny kurskatalog. Under 2012 gjordes en stor satsning på ny hemsida med mycket lyckat resultat. Den förbättrade och breddade möjligheten att skicka in sin ansökan digitalt har slagit väldigt väl ut rent funktionalitetsmässigt. Det är dock oklart om det i praktiken genererar fler ansökningar? Skolans studie- och yrkesvägledare finns tillgänglig för personliga besök, via telefon och digitala medier. Andelen studerande som behöver vägledning och information om studieval och arbetsmarknad ökar hela tiden. Vägledning har blivit en allt viktigare verksamhet, inte minst på grund av förändringarna av gymnasieskolan. De studerande är ofta dåligt informerade om vad som gäller och vilka krav som ställs för olika utbildningar och yrken. Skolan deltar i seminarier och utbildningsmässor för att marknadsföra våra olika kurser. Kursföreståndarna i de olika profilkurserna gör därutöver riktade informationskampanjer mot sina målgrupper. 5. Medarbetare Under året har följande tjänstekategorier, med antal tjänster, funnits på Gamleby folkhögskola:

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 14(18) Skolan har en heltidsanställd lärare som även är kurator. Kuratorsfunktionen delas med Vimmerby Folkhögskola. Kuratorstjänsten ligger på ca 45%, varav 25% är fördelade till Vimmerby. Utöver ovanstående har vi även en ganska mycket arvoderad personal i form av gästföreläsare. De återfinns främst på våra kortkurser och inom yrkeshögskoleutbildningarna. Under vår- och höstterminen anställdes en stödperson för våra deltagare med särskilda behov på 25%. 5.1 Åldersstruktur Åldersstrukturen hos personalen ser ut enligt följande: Noteras bör att framför allt lärar-, men i viss mån också kökspersonal, har relativt hög medelålder. Detta innebär att det finns mycket erfarenhet bland personalen vilket i sig skapar en och trygg och mycket uppskattad lugn atmosfär. Många av våra deltagare mår bra av att träffa människor med stor livserfarenhet som står med båda fötterna på jorden. Men det kan också medföra ett visst mentalt avstånd till några av våra deltagare som till allra största delen ligger i åldersspannet 20-25 år. Detta skulle till exempel kunna komma till uttryck genom att lärarpersonalen i allmänhet inte är så aktiva inom digitala sociala medier. Det är bra att det både finns äldre och yngre bland personalen på skolan. När rekryteringar sker finns en viss medvetenhet kring att försöka sänka medelåldern något. 5.2 Könsfördelning Lärare Kök Städ Vaktm Administration Totalt Män 10 1 0 2 2 15 Kvinnor 14 5 2 0 5 26 Tabellen visar att könsfördelningen är 63 % kvinnor och 37 % män bland personalen på skolan.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 15(18) 5.3 Personalomsättning Trivseln är hög bland personalen på Gamleby Folkhögskola. Detta kvitteras av låg omsättning bland personalen. Många i personalen har arbetat flertalet år på skolan, vilket borgar för en stabil och trygg personalgrupp. Under 2013 har fyra rekryteringar skett. Det har rekryterats en musiklärare till den, för året, nya kursen Folkmusiklinjen. Det har rekryterats en textillärarvikarie (specialitet vävning), med anledning av en föräldraledighet. Det har rekryterats ett nytt köksbiträde med anledning av en pensionsavgång och det har rekryterats en ny utbildningsledare till TVproduktionsutbildningen med anledning av att tidigare utbildningsledare, som endast tjänstgjort 11 månader, fick hemlängtan till sin tidigare bostadsort. 5.4 Arbetsmiljö Arbetsmiljön på skolan är god, det visar de skyddsronder som genomförts (huvudskolan inkl kök). Sjukfrånvaron är låg och omfattar för 2013 drygt 5 % för kvinnor och knappt 1 % för män. Sjukfrånvaron har ökat något sedan 2012 vilket främst beror på en långtidssjukskrivning. Under året genomfördes en medarbetarenkät genom skolans huvudman. Enkäten var gemensam för hela Landstinget och skolans resultat var mycket gott. Dock fanns det några områden som bör uppmärksammas och läggas visst fokus på för ytterligare förbättringar. Dessa områden är: - Ledningen: Kommunikation och uppföljning av verksamhetmål samt feedback till personalen (återkoppling). - Arbetsgrupperna: Öppet klimat - Individnivå: Tillräcklig tid (det upplevs råda brist på tillräckligt med tid). 5.5 Medarbetarinflytande, kompetensutveckling och trivselaktiviteter Samtliga anställda har regelbundna medarbetar- och lönesamtal där individuell kompetensutveckling diskuteras. Lärarna har särskilda kvalitetsträffar flera gånger per termin då gemensamma pedagogiska frågor diskuteras. Under 2013 har vi genomfört fortbildningsdagar för alla personalgrupper gemensamt med landstingets övriga skolor i länet. Därutöver deltar många medarbetare i kortare fortbildningar på ca 2-4 dagar inom sina speciella kunskapsområden. Några medarbetare har genomgått längre fortbildningar. Under året har fyra kombinerade gemensamma trivsel- och verksamhetsutvecklings-/trivselaktiviteter genomförts utanför skolan. 6. Lärande och förnyelse Den gemensamma utvecklingen av kvalitetsarbetet har varit intensiv under 2013. Detta har främst tagit sig uttryck i utvecklingen av skolans gemensamma värdegrund (nämnd i pkt 2.1), men också i och med förberedelser för den utveckling av allmän kurs som står för dörren (start ht 2014, med högre grad av tematisering). Skolan har också genomfört en organisatorisk utveckling genom att ledningen har förstärkts med en biträdande rektor.till utveckling och ökad kvalitet hör även inrättandet av den nya Folkmusiklinjen, som vid flera tillfällen inte bara har höjt den musikaliska nivån på skolan rent allmänt utan även, som planerat, har höjt nivån på flera av Visskolans framträdanden.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 16(18) Följande fortbildning/kompetensutveckling har genomförts: Gemensam fortbildning: Föreläsning om folkbildning Sam Paldanius Erfarenhetsutbyte med Vimmerby, Högalid och Ölands folkhögskolor Läsförståelse på Västerviks gymnasium Individuell fortbildning: o 1 medarbetare har gått kursen Folkbildningens idé och pedagogik (7,5 hp) vid Linköpings universitet o 2 medarbetare har blivit certifierade att vara testledare för Svenska som andraspråk (Swedex) o 1 medarbetare har läst två kurser i Yrkeskunnande (15hp) vid Linneuniversitet o 1 medarbetare har läst två kurser i Sexologi (15 hp) vid Linneuniversitet o 2 medarbetare har gått UGL-kurs o 2 medarbetare har gått kurs för vaktmästare och fastighetsskötare om samarbete mm Rent lokalitetsmässigt har följande utveckling skett: o Skolans reception är flyttad från expeditionen av arbetsmiljöskäl. o Till skolans övre arkiv har dörren bytt plats från att ingång har varit via rektorsrummet till att ingång numera är från expeditionen också av arbetsmiljöskäl. o Delar av biblioteket har flyttat ut i övre korridoren dit även nya möbler har införskaffats. o Lilla konferensrummet har bytt plats med två/tre kontorsplatser, så lilla konferensrummet är åter igen beläget i huvudskolans övre korridor. o Aulan har uppdaterats med nya väggbeklädnader och nya bord samt skärmväggar o TV-produktionsutbildningen har fått ett redaktionsfönster samt att ljudredigeringslokal är påbörjad. I de olika verksamheterna sker en kontinuerlig kvalitetsutveckling i de arbetslag som finns för olika kurser. Välfungerande och välutbildade arbetslag besitter en god planerings- och problemlösningskapacitet. Arbetslagen ansvarar för en särskild grupp deltagare. Arbetet dokumenteras och återkopplas till rektor och om det är relevant även till lärarkåren i stort. Allmänna kursen har linjekonferens en gång i månaden. Här diskuteras gemensamma frågor och studerandeärenden. Varje deltagare har en kontaktlärare som genomför två utvecklingssamtal per termin. Kontaktläraren samlar in information från de lärare som den aktuella deltagaren har och bearbetar denna innan den återkopplas till deltagaren. Skolan har lärarråd var tredje vecka. Här sker en kontinuerlig information, diskussion och uppföljning av den pedagogiska verksamheten. Vi tillämpar en modell med rundor så att alla åsikter kommer fram samt arbetar hårt för att studeranderådet ska vara representerad, vilket den numera är i de flesta fall. Genom en så bred bas av åsikter som möjligt skapar vi ett bättre beslutsunderlag och alla känner större delaktighet i beslutsprocessen.

Gamleby Folkhögskola 2013-05-11 Sid 17(18) Minst två gånger per termin hålls ett stormöte med all personal. Här ges övergripande information, här pratas framtid och här skapas ett forum för dialog mellan olika personalgrupper. På måndag f m hålls ett måndagsmöte i matsalen för personal och deltagare. Här berättas kort om veckan som kommer och viktig information delges. Det här är en viktig och uppskattad aktivitet. Det som är nytt för året på måndagsmötet är att det avslutas med att någon ur Visskolan och/eller Folkmusiklinjen sjunger och spelar en måndagsvisa. 6.1 Kvalitet Vårt kvalitetsarbete består av flera olika delar. Den viktigaste delen är att alla deltagare på våra långa folkbildningskurser får svara på en enkät varje termin. Våra YH-studerande deltar inte i enkäten, med dem genomför vi andra utvärderingar. Enkäten sammanställs dels för hela skolan och dels inom Bildningsförvaltningen för alla fyra folkhögskolor inom vårt landsting då sex av frågorna är gemensamma mellan skolorna. De kursansvariga genomför dessutom, i de flesta fall, egna utvärderingar med sina kursdeltagare för att se vad de behöver utveckla i respektive kurs. De gemensamma frågorna/påståendena är: a) Jag har blivit respektfullt och bra bemött av personalen på skolan. b) Jag har blivit respektfullt och bra bemött av mina studiekamrater på skolan. c) Under min studietid på folkhögskolan har jag haft möjlighet att påverka mina studier. d) Under min studietid på folkhögskolan har jag haft möjlighet att påverka min studiemiljö. e) Jag har uppnått mina studiemål. f) Jag har fått det stöd jag behöver i mina studier. Ovanstående värden är ett genomsnittsresultat av undersökningarna våren 2013 och hösten 2013. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 72 % (138 av 191 deltagare har svarat). Vi har genom åren fått bra resultat i deltagarenkäterna överlag. Det som vi behöver förbättra utifrån svaren i årets enkät är skolans hantering av deltagarinflytande. Deltagarna upplever inte att vi tar till vara deras möjligheter att påverka studiemiljön på ett tillräckligt effektivt sätt. Detta ska vi förstås se över. Däremot anser de att de ges bra med tillfällen/möjligheter att påverka sin situation på skolan.