Sammanställning remissvar som berör förslaget Regler för restaurang och storhushåll 2016 Bakgrund Reglerna för restaurang och storhushåll började ses över i december 2014. Ett förslag till nya regler togs fram och det har remitterats från 1 februari till 31 mars 2015, tillsammans med regler för djurhållning och import. Nedan följer de remissvar som kommit in till KRAV. Vissa remissvar är omfattande och vi har därför länkat till dokument där hela remissvaret finns. 1. Abdul Sabor Kadiri (Seyhmus vegetariska restaurang) Hej jag heter Sabor från Seyhmus vegetariska restaurang. Jag har några förslag att förbättras restaurangs miljö. 1- Att alla måste använda hand sprit, handdesifektionsmedel, det är bra för gäster och restaurangs miljö. 2- Att alla använda dryck kylare i stället för burk och flaskor. 3- Att alla använda miljö vänliga förpackningar och rengöring medel. 4- Att alla ha matavfall sortering. 5- Att alla köpa varor i säckar men INTE i plåt burkar. Med vänlig hälsningar Sabor och lycka till, 2. Björn Pettersson (Lövsta kök och restaurang) Har läst igenom de nya reglerna, och har inget att invända. 3. Caroline Strindmar (Yasuragi) Generellt är ändringarna bra och vettiga. Men jag har en fråga angående punkt 20.10.4 i Förslag till nya regler restaurang och storhushåll, kapitel 15. Varför får man inte skriva ut märkningar på MSC och EU-ekologiskt om dessa dessutom är godkända? Vad har det med de KRAV-märkta produkterna att göra? Handlar det om att vi inte ska marknadsföra andra certifieringar än KRAV? Hur fungerar det i så fall om vi är MSC-certifierade?
4. Catharina Hedblom (Ur och Skur Lysmasken) Jag förstår er ståndpunkt att små aktörers synpunkter är mindre viktiga än störres och som en liten, KRAV-certifierad förskola har jag inte mycket att säga om de föreslagna ändringarna annat än att de verkar vettiga. 5. Eva Fröman (Ekomatcentrum) Vad menas med basvaror? Kräver en tydlig förklaring. Restaurangen ska öka antalet registrerade produkter med 2 per år till de registrerade produkternas inköpsvärde når 25% av det totala inköpsvärdet. Skulle hellre se att det står inom 2 år. Annars kan det ta alldeles för lång tid. Det föreslås ingen ändring av märkningsreglerna för restaurang. Jag tror att det behövs en ändring. Det är alldeles för enkelt att ligga på kvar på 15 produkter eller 25 %. Det är viktigt att dra åt tumskruvarna så att trovärdigheten inte ifrågasätts. Dessutom tycker jag att grunden till ert beslut som är en undersökning bland 25 restauranger inte är tillräcklig. Viktigare att veta är vad mastgästerna tycker? Finns ingen undersökning bland matgästerna? Det borde ochså frågats ut/intervjuats. Restaurangerna tycker säkert det är bra med ett märke som kan uppfattas som att det utlovar mer än vad det kanske verkligen gör. Dessutom synd om de restauranger som faktiskt kämpar mot högre mål och har två eller tre märken. Förslag är att möjligheten att gå in i en tillfällig certifiering kommer att tas bort. Den här certifieringen används idag av bland annat festivaler och event. Regelförslaget innebär att arrangörer av festivaler och event inte längre kan gå in i en certifiering och marknadsföra att tillställningen har KRAV-certifierade kök. Det är synd att denna möjlighet försvinner. Finns det inget annat sätt att lösa problemet. MEN bra att forsera restaurangerna till en mer långsiktig KRAV-certifiering, dvs inte bara på eventet. Vi föreslår att restauranger inte får använda KRAVs märke på färdigförpackade matlådor och inte skriva ut vad som är KRAV-märkt i innehållsförteckningen. För att få göra detta krävs en certifiering enligt kapitel 9, livsmedelsförädling. BRA! 6. Göran Hoas (Lilla Bjers) Tycker det ser bra ut:) En fundering är i reklamen som KRAV framför rätt ofta står det att man tex har minst 90 % KRAV godkända råvaror. Såg nu att det stod godkända råvaror. Blir det ändringar i reklamen också inte bara i regelverket?
Det är svårt att förklara så folk fattar som det varit tror att denna skrivning blir enklare även om reglerna inte har ändrats:)) 7. Karin och Mats (Hornudden) Efter att ha lyssnat på representanten från Waynes coffee vid Marknadsseminariumet ställer vi oss frågan om det verkligen är förtroendegivande att en kaffekedja kan vara KRAV-certifierat utan att man serverar KRAV-kaffe??? Sedan i onsdags har vi testat frågan på flera i vår omgivning och får samma reaktion som vi själva fick. Ett förslag är att reglerna ändras så att caféer som är KRAV-certifierade måste servera KRAVkaffe. Oavsett hur många KRAV-märken man väljer att certifiera sig med. De allra flesta konsumenten förutsätter att kaffet är KRAV när de väljer ett KRAVcertifierat café - ngt annat kommer att bidra negativt till KRAVs förtroende kapital. 8. HS Certifiering 15.1.2 Tillfällig certifiering måste förtydligas eller tas bort helt. 15.2.8 Regeln stramas åt - finns de en införande tid? Bör gälla från 2017 så att kunderna hinner hitta nya produkter under 2016. Vad är definitionen av drickmjölk? Är standarmjölk som används till matlagning är det drickmjölk? Exemplen ska självklart stå i reglerna, tänk på att kunder och konsumenten lätt skall förstå hur de kan tänka. Ge exempele på hur specialkost skall tolkas. Som t.ex laktosfri mjölk, glutenfritt. Kan laktrosfri eller låglaktos mjölk räkas som en produkt eller inkluderat i drickmjölk 15.5.2 Regel 20.10.9 (inte 10) 18.2.4 alternativt i regel 20.10.2 För niva 1, 15 livsmedel behövs förtydligas att de utbytta produkterna skall finnas på certifikatet. 15.5 Om KRAV vill att kunder ska certifiera sig efter denna regel så måste KRAV fånga upp dessa företag, typ alla kaffeföretag som gör storpack till restauranger och har egna förtryckta infomaterial om att kaffet är KRAV. Det ligger inte i ngn annans tillsyn som lägger fokus på frågan. Många små Caféer marknadsför att de har KRAV-märkt kaffe med färdigtryckt material från kaffeleverantören Det behövs ett förtydligande om hur certifikaten skall se ut.
9. Jens Johansson (U&We) I projektet Hållbara Restauranger har vi identifierat att kommunikationen är ett stort problem för restaurangerna och att det är ett hinder i att driva intresset för ekologiskt i restaurangsegmentet. Ser ett behov av att Kravs regler anpassas så att även restauranger med en låg andel eko kan komma igång med kommunikation utifrån certifiering av enskilda produkter/varor. Detta blir ett insteg i kännedom kring Krav och alla fördelarna. Innebär alltså inte att Restauranger blir Kravcertifierad. Finns en del som tar upp bensinmackar etc, som kanske kan användas för att möjliggöra detta. 10. Jens Vikingsson (Karlshamns kommun) Har läst igenom regelförslag och hittar inga stora konstigheter: Funderar på denna: 20.10.2 KRAVs märkning för restauranger Du får enbart använda KRAVs märke tillsammans med information om hur stor andel av dina livsmedel som är godkända livsmedel när du marknadsför restaurangen. Detta komplement utgör ett undantag från regeln om friyta (regel 20.2.4) Jag har precis delat ut en radda dekaler som används. Får vi då inte ha dem uppsatta i verksamheten längre utan info om grad av EKO, på hemsida? Annars bra med förtydligande om hur man skall räkna de femton, m.m. 11. Ki Sandholm (East West - Sushi, Grill, Lounge) Kravet på antalet basvaror bland de godkända livsmedlen ökar från 2 till 5. Synpunkt: Viktigt att detta anpassas även efter nischade restauranger. I vårt fall kan vi ex. nå stora volymer i KRAV-lax, men det kan ibland vara svårt att hitta japanska basvaror som är märkta med just KRAV. Det känns som denna regler anpassas väldigt mycket efter en vanlig krog med vanliga rätter. Färdigförpackade matlådor Allt fler KRAV-certifierade restauranger levererar färdigförpackade maträtter. Trots att restaurangen är certifierad innebär det att en matlåda kan vara helt utan KRAV-märkta ingredienser. Vi föreslår att restauranger inte får använda KRAVs märke på färdigförpackade matlådor och inte skriva ut vad som är KRAV-märkt i innehållsförteckningen Synpunkt: Det är en stor marknadsföringsfördel att kunna använda KRAVs märke för marknadsföring på ex. Take-Away-kartonger. Jag antar att denna förändring avser fördigförpackade livsmedel, inte Take-Away som tillagas på beställning som bör jämställas med mat som tillagas i restaurangen. Jag antar att det med färdigförpackade maträtter menas ex. färdiga salladsboxar som säljs på ex. bensinmackar osv.
12. Kiwa Sverige AB Avsnittet innehåller ett antal förtydliganden och förbättringar som bland annat varit föremål för kalibrering. Kiwa ser positivt på de förslag som presenteras. 13. Lyndon McLeod (Gisle Skolrestaurang) Reglernas innehåll leder de till att syftet med översynen nås, är kraven rimliga, går reglerna att uppfylla? Jag tror att reglerna går att uppfylla. Köket har idag 5 basvaror som når kravet, så jag tycker att öka från 2 till 5 basvaror är rimligt. 15 produkter är kanske för låg. Om vi ständigt som konsumenter öka efterfrågan och inköp av ekologiska livsmedel kan vi påverka utbudet så det bli ännu större och stimulera marknaden så flera producera ekologiska livsmedel, nya företag bildas och kanske till och med stimulera konventionella producenter att ändra till ekologiska. Så JA det är rimligt. Språk går det att förstå vad vi menar? Yes Går reglerna att kontrollera? Jag tyvärr är inte insätt i hur ni kontrollera. 14. Mathias Schneider (Gimo Herrgård) Jag har inga invändningar mot detta. 15. Mikael Berglund Hveem (Pulsen Konferens AB) Jag tycker ändringsförslaget i stort ser bra ut. Framförallt regeln om att sätta ett utvecklingskrav på de som väljer att gå in med 15 basråvaror. Jag har själv valt den ingången och tycker att ett krav på att restaurangen inom två år ska vara att ta sig över 25% gränsen. Redan efter ett år bör man närma sig 18-20%. Att bara öka sin lista med produkter ser jag som ett väldigt svagt krav, eftersom man då kan dra ut på procentökningen under väldigt många år. 16. Mimi Eriksson Dekker (Ekomatcentrum) Här kommer några synpunkter på reglerna från mig:
1. Ett KRAV märke: Mycket bra att de som gått in i en certifiering ålägger sig att varje år öka den ekologiska andelen upp till 25 %. Jag har fått kommentaren från flertalet restauranger att ett KRAV-märke inte är intressant eftersom nivån är så låg (utgår då ifrån 15 produkter). 2. Matkassarna: jättebra att även certifiera dessa! 3. Tillfällig certifiering: Bra att det tas bort. Jag håller med om att trovärdigheten brister när kontrollen av ex festivaler sker i efterhand. Bättre att redan certifierade restauranger istället ansvarar för maten. 4. Matlådor: Även här mycket bra eftersom trovärdigheten blir bristfällig. 17. Mårten Tolander (Föräldrakooperativet Kulan) Hej, jag tycker ändringarna känns vettiga och rimliga. Inga övriga synpunkter. 18. Cathrine Dehli (Nordic Choice Hotels) Jeg vet at dette svaret kommer sent, men du får ta det med dersom det er mulig. Hvis ikke, får du la det være. Jeg har kommentar til kun ett av punktene, nemlig følgende: Restaurangen ska öka antalet registrerade produkter med 2 per år till de registrerade produkternas inköpsvärde når 25% av det totala inköpsvärdet. Jeg tror ikke vi kommer til å sertifisere oss for all servering dersom kravet blir 25% av to årsaker: Stor økning på pris som vi rett og slett ikke får igjen i økt markedsverdi og redusert kontrollmulighet. Vi har fire ulike kjeder som har ulike konsepter og dertil en del frittstående hoteller som alle har ulike serveringskonsepter. Med et krav på 25% vil vi ikke kunne angi type varer, men vil måtte si at hotellene beslutter sortiment selv.. Med så mange ulike konsepter vil vi da ikke ha kontrollmulighet. 19. Anders Johansson (Quality Hotel Globe) Vårt fösta intryck av förändringarna är mycket bra. Lättare att förstå reglerna och mycket mer tydligt hur man skall förhålla sig till användning av Krav märkningen. 15.2 Användning av råvaror, ingredienser och livsmedel. Mycket bättre än förut. Lättare för köket att följa. Även lättare för oss när vi skall skriva menyer med krav symbolen, mer ärligt mot gästen som vill/uppskattar Krav. 15.2.3
Lättare att anpassa oss till inköpsvärdet för att kunna använda Krav. Ex. frukost. 20. Inger Matsson (Scandic Hotels) Generellt. Bra. Tydligt och lättbegripligt! :) Du ska vid den inledande kontrollen kunna visa upp för revisorn att du klarar köpa in godkända livsmedel enligt den nivå du vill bli certifierad för. Hur visar man det? Minst 50% av dina årliga inköp av godkända livsmedel ska vara KRAV-certifierade. Detta verifieras vid den årliga kontrollen genom att antal KRAV-certifierade livsmedel räknas i restaurangen vid just det kontrolltillfället. Borde inte detta kontrolleras på samma sätt som totalen, alltså genom inköpsstatistik? Minst 15 av de produkter som du använder ska vara helt utbytta till godkända livsmedel. Förtydliga gärna vad "helt" utbytt betyder. Rimlig nivå är t ex: all lättmjölk och inte all mjölk, allt rågbröd och inte allt bröd... Egentligen är det kanske ordet Produkter som ska förtydligas. Minst fem av de valda produkterna ska utgöras av basprodukter i menyn på den certifierade delen av verksamheten. Det krävs ett förtydligande av vad basvaror är. Är det volym, värde, "typiska produkter". Det borde vara en sådan produkt som gästerna skulle klaga om den saknas. Hur man nu beskriver en sådan definition... Smör och marmelad kan vara basprodukter på en frukostbuffé trots att de inte är de största produkterna. Antalet registrerade produkter ska öka med minst två per år tills restaurangen når 25% godkända livsmedel, enligt regel 15.2.3. 1. Som tidigare påpekat: Vad händer om man inte klarar kravet? Om man blir av med licensen, kan man söka på nytt på 15 produktersnivån och "börja om". för hotellför hotell 2. Anser att detta är ett för tufft krav för t ex hotellverksamhet där frukost ingår i priset. Så länge ekologiska produkter kostar mer, så tas kostnadsökningen från marginalen, alternativt måste hotellrummet bli dyrare. Gästen kan inte välja bort kostnadsökningen som hen kan i restaurang, där hen kan välja konventionell billigare mat. Kanske är lösningen en separat regel för mat som ingår som del i ett paket, där gästen inte kan välja eller välja bort maten. Förtydligande av begreppet produkter som du köper. Exempel på produkter: Bra att exemplen finns i reglerna och inte bara på hemsidan.
Anser dock att mjölk av olika fetthalt är olika produkter. Kan också appliceras på t ex smör/bordsmargarin (t ex tveksam om t ex Becel finns som eko) eller ost (stark, mild et c) eller marmelad (vanlig vs light/osötad). eller youghurt (olika fetthalt, olika smaker) och flera andra produkter. Om du har restauranger som ingår i en kedja som är certifierad enligt kapitel 19 behöver du inte anmäla förändringar i urvalet av registrerade livsmedel enligt regel 15.2.8, punkt fyra. Kedjan får istället upprätta egna interna rutiner som säkerställer att minimiantalet godkända livsmedel alltid finns i utbudet och att gästerna alltid får korrekt information om vilka livsmedel som är KRAVcertifierade. Kedjan ska ha central dokumentation om vilka livsmedel som är registrerade på varje enhet. Anser att det istället borde vara "godkända livsmedel", då det är lika intressant för gästen att veta vad som är ekologiskt respektive MSC. Information om rutiner för särhållning av KRAV-certifierade produkter i restaurangen. Bordet inte detta även omfatta eko och msc? Du ska sätta upp certifikatet som visar att restaurangen är KRAV-certifierad på en för gästerna väl synlig plats. Ev. förtydliga vad som avses med certifikat, att det inte är KRAV-diplomet utan revisorns certifikat. Dock anser vi att det skulle vara KRAVs diplom som ska sitta uppe och att revisorns certifikat räcker om det sitter i en pärm. Det är lättare för gästen att ta till sig KRAV-diplomet. På somliga restauranger kan man ha båda uppe, men ibland finns inte plats eller blir svårt att hantera (i en frukostmatsal som omvandlas till restaurang måste man kunna plocka bort och sätta dit info). Du får enbart använda KRAVs märke tillsammans med information om hur stor andel av dina livsmedel som är godkända livsmedel när du marknadsför restaurangen. Detta komplement utgör ett undantag från regeln om friyta (regel 20.2.4) Betyder detta att följande text på webben skulle vara fel?: Vi erbjuder KRAV-certifierad frukost. Och så en bild med KRAV-märket. Det viktiga borde vara att inte påskina att större andel är ekologisk än vad det är. Det finns en risk att man avstår ekologiskt om man inte får berätta om det. Du får markera dagens KRAV-märkta ingredienser och produkter med KRAVs märke (enligt regel 20.1.3) på menyn. Känner till Livsmedelsverkets begränsningar, måste ändå påpeka att man vill kunna skriva "ekologisk". Hur hanterar man engelska, får man skriva organic? Det kan behövas ett förtydligande i reglerna, som beskriver att man inte får använda dessa ord. Om man inte får skriva ut finns risk att man avstår produkten.
Trots detta får du inte skriva ut att ingredienser och produkter är MSC eller EU-ekologiskt certifierade. Du får bara märka upp dessa med till exempel stjärna eller asterisk som godkända livsmedel. Otydligt. Om man i menyn endast får skriva Godkända livsmedel, så får ju gästen uppfattningen att det handlar om mat som inte är farlig. Antar att det också hänger ihop med Livsmedelsverkets regler... Du får märka ut KRAV-märkta produkter med KRAVs märke vid självservering, till exempel buffé. Samma förtydliganden som ovan: ekologisk/organic... 21. SMAK Certifiering 15.1.1-15.1.3 Dessa regler är tydliga och går både att uppfylla samt att kontrollera. 15.2.1 Bra och tydligt med rutan som sammanfattar vad som får räknas in i kvoten. I dagsläget står denna info i textform så företagarna missar detta ibland. Förslag: - ändra till KRAV-märkt eller KRAV-certifierad istället för KRAVcertifiering och göra likadant för ekologiskt och MSC. - lägga till att produkter utan tillsatser eller med tillsatser enligt KRAVs regler, se bilaga 2 och regel 9.3.1, kan tillgodoräknas. 15.2.2 Bra att det har lagts till ett stycke om nivåbedömning vid inledande kontroll. 15.2.3 Tydligt och går både att uppfylla samt att kontrollera. 15.2.4 Borde ändras till kan verifieras eftersom det kan vara lite/inga varor på lager vid revision och det finns då andra sätt att verifiera denna regel på. 15.2.5-15.2.6 Dessa regler är tydliga och går både att uppfylla samt att kontrollera. 15.2.7 Denna regel hör ihop med 15.2.3 och bör inte ligga separat från denna. 15.2.8 Listan för exempel på produkter är bra och tydlig, det räcker med något enstaka exempel i regelboken, resten kan stå på hemsidan. Förslag: - bra att det införs att de måste öka andelen godkända livsmedel men det måste finnas en tidsbegränsning (t.ex. max 2 år) för hur länge man får ha nivå 1 med minst 15 varor. Annars kan det uppfattas som oseriöst och verksamheterna kan lägga till två varor om året hur länge som helst utan att det blir 25 % av omsättningen. - det borde vara obligatoriskt att de har produktlistan vid serveringen/synlig för kunderna, där det framgår vilka godkända livsmedel de har när det är nivå 1 med minst 15 produkter. 15.2.9 Tydligt och går både att uppfylla samt att kontrollera.
15.3.1-15.3.2 Om det är ett krav att de ska genomgå en kurs så som det står i remissen, så behöver man vara tydlig med vilken utbildning man avser. Utbildning ska finnas tillgänglig för alla, i alla delar av landet och till rimlig kostnad. Hur långt efter ett inträde måste kontaktpersonen uppfylla denna regel? Många upplever det redan idag svårt att hitta en bra utbildning. Måste utbildning ske via KRAV eller kan det vara andra företag som håller i kursen? Är en nät-kurs ok? Gäller inte längre det skriftliga infodokumentet på KRAV:s hemsida som de läser igenom och signerar som ett intyg på genomgången utbildning? Förslag: KRAV tar fram en nät-kurs som kontaktperson/personal måste ha genomgått innan CO kan göra revision hos företaget. 15.4.1 Denna regel behöver förtydligas. Hur stor andel ska vara ekologisk KRAV-märkt för att man ska få märka kassen t ex? Gäller även här begreppet godkända livsmedel? 15.5 Detta blir väl en helt ny typ av certifiering? Detta bör tydliggöras genom att lägga reglerna i ett separat kapitel. Lätt att tro att det hör ihop med restaurangcertifieringen om det ligger i samma kapitel. Alternativt skriva tydligt att detta inte förutsätter en restaurang certifiering utan är en annan certifiering skild från restaurang-certifieringen. 20.10.1-20.10.6 Dessa regler är tydliga och går både att uppfylla samt kontrollera. 20.10.4-20.10.5 Vad säger begreppet godkända livsmedel kunderna egentligen? Det kan verka något förvirrande med ett sådant begrepp för en kund som inte är insatt i KRAV:s regler. Det framgår inte om företagen får märka ut godkända livsmedel vid självplock/buffé, t.ex kan/får företaget märka ut det en skylt med godkänt livsmedel bredvid ekologiskcertifierat kaffe? Begreppet bör formuleras om så att företagarna inte använder det utan att det är begripligt för kunderna. Förslag: Istället för godkända livsmedel så behöver ett annat begrepp tas fram, t.ex. KRAV-godtaget livsmedel eller liknande. 20.10.7 Oklart vad som ska finnas i kassen. En KRAV-certifierad restaurang med 25% ekologiskt kan ju packa en kasse med 0% eko och ändå få märka den med KRAV? Eller ska kassens nivå vara densamma - i så fall måste det skrivas ut. 20.10.9 Inga synpunkter 22. Anna Svartsjö (Kostenheten, Södertälje Kommun) 15.2.4 Andel KRAV-certifierade råvaror (% nivå regel) Minst 50% av dina årliga inköp av godkända livsmedel ska vara KRAV-certifierade. Detta verifieras vid den årliga kontrollen genom att antal KRAV-certifierade livsmedel räknas i restaurangen vid just det kontrolltillfället. Varför ska produkterna räknas när det är den årliga procenten som ska vara med i certifieringen? På en liten enhet så kan det vara så att man inte har några lager. Det innebär att precis innan leverans.
22. Weronica Lampinen (Föräldrakooperativet Skogsmusen) Vi på Föräldrakooperativet Skogsmusen har fått info. om KRAVS nya regler och ni vill ha in något form av svar från oss? De flesta frågeställningarna känner vi inte angår oss riktigt och vet därför inte vad vi ska svara. Vi är en väldigt liten enhet på 19 barn och fem anställda. Vi beställer 50% KRAV-märkt mat och tillagar den i vårat egna kök. 23. Anna Richert (WWF) Världsnaturfonden WWF tackar för möjligheten att bidra till KRAVs regelremiss för nya för regler restaurang och storhushåll, kapitel 15. Vi på Världsnaturfonden WWF arbetar under parollen Hållbar mat för alla med frågor som rör vad vi äter för att minska negativ påverkan på den biologiska mångfalden och våra möjligheter att leva inom ramarna för en planet. Följande tre synpunkter vill vi dela med oss av: 1) Rött ljus för fiskar 15.1.4 Inga rödlistade fiskar eller GMO-märkta livsmedel Du får inte servera: arter rödlistade enligt Världsnaturfondens fiskguide, se www.wwf.se Vi ser helst att formuleringen ändras till arter med rött ljus enligt Världsnaturfondens fiskguide, se www.wwf.se Att en art får rött ljus i WWFs fiskguide är inte samma sak som att den blir rödlistad av ArtDatabanken. I den nationella rödlistan som ArtDatabanken tar fram bedöms risknivån för om en art kommer att dö ut eller inte, baserat på populationsförändringar. WWFs röda ljus är en rådgivande konsumentupplysning som baserar sig på flera faktorer som beståndens status, fångstområde, fångstmetod, ekosystemspåverkan som kan orsaka ekologiska konsekvenser, utöver riktat fiske. För ArtDatabankens egen definition se länken: http://www.slu.se/sv/centrumbildningarochprojekt/artdatabanken/aktuellt1/nyheter1/2014/2/ar-en-rodlistad-fisk-samma-sak-somenfisk-med-rott-ljus/ och för WWFs fiskguide se http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-ochfiske/ww-fs-fiskguide/1243694-ww-fs-fiskguide-nr-du-ska-kpa-miljvnlig-fisk. 2) Köttguiden WWF lanserar under maj 2015 en köttguide som bygger på www.kottguiden.se. Vi föreslår att KRAV inkluderar Köttguiden i kriterierna för KRAV-certifierade restauranger. Köttguiden kommer få stort genomslag i branschen och Svenska Kockars förening ställer sig bakom guiden. Exakt hur Köttguiden kan ges utrymme i regelverket kan diskuteras, och vi står gärna till tjänst för specifika formuleringar. Utbildning i Köttguiden, tillämpning av Köttguiden vid inköp samt tillgängliggörand