Samhällslära 25.3.2011 1. Vilka rättigheter och skyldigheter har en kommuninvånare i förhållande till sin hemkommun? Kommuninvånare är personer som är skrivna i kommunen. Både rättigheter och skyldigheter måste tas upp. 18-åringar har rätt att ställa upp i och rösta i kommunalval. Kommuninvånare har rätt att använda kommunens tjänster och ta del i kommunens beslut, samt besvära sig över kommunala beslut. Kommuninvånare har en skyldighet att betala kommunalskatt. Kommuninvånaren har rätt att föra vidare initiativ till kommunen och kräva folkomröstningar, samt att delta i folkomröstningar i kommunen. Kommuninvånaren har en skyldighet att ta emot förtroendeuppdrag. 2. I januari 2010 var sysselsättningsgraden i Finland 65,5 procent. Statsminister Matti Vanhanens andra regering satte som mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Vad är sysselsättningsgrad och med vilka medel försöker man höja den? Sysselsättningsgraden anger andelen personer som arbetar av hela den arbetsföra befolkningen. Arbetslösheten borde minskas, studerande borde börja arbeta tidigare och förtidspensionering borde undvikas. Den arbetsföra befolkningen innebär 15-64 åringar. Arbetslösa kan omskolas och företag kan via olika stöd och bidrag uppmuntras att anställa nya arbetstagare. Studietiden kan förkortas endera med piska eller morot (förkorta studietiden i lag eller minska studiestöden till dem som studerar länge. De som studerar snabbare kan få förmåner, t.ex. avskrivs en del av deras studielån). Alterneringsledigheter eller andra sätt att få arbetstagare att orka arbeta längre. Pensionsåldern kan förlängas via lagändringar eller genom att uppmuntra arbetstagare att fortsätta arbeta fram tills 64-65 genom höjd pension efter en viss ålder. Förtidspensionering och sjukpensionering kan motarbetas genom rehabilitering, hälsobefrämjande förmåner av arbetsgivaren eller stärkt socialvård. 3. Vilka orsaker finns det till de finländska hushållens skuldsättning, vilka följder blir det av betalningsstörningar, och hur försöker man hjälpa dem som har råkat i betalningssvårigheter? Behandla frågan med stöd av uppgifterna ovan (se bifogat prov) om utvecklingen av skuldsättningen. Räntorna har varit låga under 2000-talet vilket har ökat låntagningen. Lån tas av människor i olika åldrar och från olika inkomstklasser. Det har blivit lättare att ta snabblån (konsumtionskrediter) med höga räntor som följd. Obetalade räkningar och skulder ger betalningsanmärkningar i
kreditupplysningsregistret, vilket gör det svårt att få lån i framtiden. Betalningsstörningar kan åtgärdas via diskussioner med långivaren och en förlängd återbetalningstid med en tydlig betalningsplan. Skuldsättningsgraden har ökat främst p.g.a. mera bostadslån. De ekonomiska förväntningarna har varit höga och människor har delvis överskattat sin egen förmåga att betala tillbaka skulderna. När inkomsterna har minskat eller räntorna stigit har människor upplevt svårigheter att betala tillbaka skulderna. Kommunerna har en skyldighet att ordna ekonomisk rådgivning åt kommuninvånare som behöver hjälp med att strukturera sin ekonomi. Via domstolsbeslut kan en person hamna i skuldsanering, vilket innebär att ett betalningsprogram görs upp som gäldenären måste följa, eventuellt kan gäldenären få långvariga skulder delvis eller helt avskrivna via domstolsbeslut. 4. Vilka olika företagsformer finns det, och hur skiljer de sig från varandra? Aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag, firma och andelslag. Skillnaderna handlar om ansvaret för skulder och fördelningen av ansvaret inom företaget. Bolagsmännen bestämmer och har ansvar för skulder i ÖB. I KB samma sak, förutom att tysta bolagsmän inte har ansvar för annat än det kapital de investerat. I en firma är ägaren ansvarig och besluter. I ett andelslag är det andelsägarna som besluter, men har inte ansvar för skulder. Aktiebolag kräver insatskapital och aktieägarna röstar vid bolagsstämman om bolagets beslut. VD och styrelse styr bolaget och har ett visst ansvar. Aktieägarna har inte ansvar för bolagets skulder. Beskattning, grundande av bolag, fördelning av vinster kan också tas upp. 5. Vilka åtgärder ska de anhöriga vidta när en närstående dör? Behandla frågan ur en juridisk synvinkel. 3 poäng: Bouppteckning där dödsboets tillgångar och skulder framgår sammanställs och skickas till skatteverket. Dödsboets tillgångar delas mellan dödsboägarna. Arvsskatt betalas eventuellt. Testamente måste tas i beaktande vid arvskiftet. 4 6 poäng: Bouppteckning förrättas inom 3 månader från dödsfallet. Alla delägare i dödsboet ska anges, samt den efterlevande maken/makan. Bouppteckningen förrättas av två gode män, som värderar boets tillgångar och antecknar dem i bouppteckningsinstrumentet. Gode männen undertecknar bouppteckningsinstrumentet och intygar att de uppgivit allt på rätt sätt. Den delägare som känner bäst till boet uppger boets tillgångar och skulder i bouppteckningsinstrumentet och undertecknar det. Bouppteckningsinstrumentet lämnas till skattebyrån inom en månad från bouppteckningen. På basen av det bestäms arvsskatten. Testamentet respekteras eller beivras av delägarna. Avvittring och utjämning kan bli aktuella om den avlidna var gift. Sämjoskifte: delägarna är överens om hur boet ska delas. Undertecknar skiftesinstrumentet som bevittnas av två ojäviga vittnen. Förrättningsskifte: skiftesman kan utses av tingsrätten vid oenighet mellan delägarna.
Skiftesmannen ska vara jurist. Skiftesinstrumentet undertecknas av skiftesmannen. Delägarna har 6 månader på sig att väcka klandertalan i tingsrätten p.g.a. t.ex. formfel. 6. Behandla pojkarnas planer från juridisk synpunkt. (Se bifogat prov). Samuel har rätt att skriva på arbetsavtalet. Johan behöver vårdnadshavarnas godkännande. Arbetstidsbegränsningar för minderåriga bör beaktas. Förmyndare kan häva en minderårigs arbetsavtal vid välgrundade orsaker. En minderårig får arbeta 7h/dag och 35h/vecka. En del av sommarlovet ska vara ledigt. På båda platserna ska säkerhet och arbetstid beaktas. 7. Här återges två åsikter om nationalstaternas och deras regioners relationer till Europeiska unionen. (Se bifogat prov). a) Jämför åsikterna om Europeiska unionens politik, hurdan den är mot medlemsstaterna och deras regioner. b) Hur skiljer sig små och stora medlemsstater från varandra i fråga om deras ställning inom EU? Vilka är följderna av de här skillnaderna? a) Kaurismäki förhåller sig negativt till EU och motsätter sig byråkratiska direktiv som kommer från Bryssel. Tontti har en positiv syn på EU och anser att EU-områdets identitet och samarbete stärks via unionen, samt att minoriteters rättigheter stärks tack vare EU. b) Stora länder har fler Europaparlamentariker och mera röster i ministerrådet, förutom när enhälliga beslut krävs. Alla länder har lika många representanter i kommissionen, Europarådet och domstolen. Lobbning och samarbete är viktigt för alla, men speciellt för små länder. Svårigheter kan uppstå när länder inte är överens eller sätter sig på tvären. T.ex. Frankrike och utvisningarna av romer eller Danmark och gränsbevakningen. 8. Vilka återverkningar har medlemskapet i Europeiska unionen haft på utvecklingen i de europeiska länder som anslöt sig till unionen 2004 och 2007? 2004: Cypern, Malta, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Slovenien 2007: Bulgarien, Rumänien. De nya medlemsländerna är fattigare än de gamla och har fått mycket stöd. De har fått möjlighet att resa och arbeta fritt inom EU. EU innebär en stärkt demokrati, rättssäkerhet och marknadsekonomi, men i många länder finns fortfarande problem som t.ex. korruption och diskriminering av minoritetsbefolkningen. Ökad jordbruksproduktion tack vare EU-stöden (Polen). Nordiska företag som investerat stort i Estland och Lettland sedan länderna kom med i unionen. Utländska investeringar har gjorts, men trots det har arbetskraften flyttat västerut (Polen-Irland). Vissa av länderna har gått med i EMU och det har ökat deras ekonomiska stabilitet (Estland, Slovakien)
+9. Följande texter handlar om republikens presidents ställning i Finlands politiska system. a) Jämför Tarja Halonens, Sauli Niinistös och Matti Wibergs ställningstaganden till presidentens ställning och maktbefogenheter. b) Redogör för presidentens maktbefogenheter i den nuvarande grundlagen. Redogör också för de synpunkter som talar för och emot ett bevarande av de nuvarande maktbefogenheterna. Utnyttja dina kunskaper om utvecklingen av Finlands politiska system. a) 3 poäng: Halonen anser att presidenten bör utgöra en motvikt till statsministern. Folkets vilja hörs vid två tillfällen (riksdagsval, presidentval) annars skulle den bara höras en gång (riksdagsval). Statsministern skulle få för stark ställning utan en president. Niinistö stöder Halonens argument och pekar på det populära presidentvalet som en orsak att låta presidenten behålla sina maktbefogenheter. Wiberg frågar sig om presidentens makt kan motiveras med tanke på hur svårt det är att hålla honom/henne politiskt eller juridiskt ansvarig för beslut, vilket är centralt i en demokrati. Personernas bakgrund bör diskuteras. Halonen är sittande president, Niinistö är en blivande presidentkandidat, Wiberg är forskare i politik. b) 4-6 poäng: Några befogenheter nämns: leder utrikespolitiken med regeringen, utnämner höga tjänstemän, överbefälhavare för Finlands armé i fredstid, benådningsrätt, utnämner statsminister och övriga ministrar. Problem med maktbefogenheterna: tallriksproblematiken i EU, vem representerar Finland i EU? Statsministern eller presidenten? Presidentens makt stor ända sedan inbördeskriget. Efter Kekkonen har en diskussion förts om presidentens makt, 2000 ändrades grundlagen till fördel för regeringen och statsministern. 6-9 poäng: Undertecknar lagar, beviljar ministrar och regeringen avsked, rätt att avge förordningar och propositioner (tillsammans med regeringen), tar ställning vid krishantering (krig eller fred tillsammans med RD). Övervakar statsförvaltningen (tillsammans med regeringen). Kan på uppmaning av statsministern eller talmannen utlysa nyval. Presidenten har setts som en stabil faktor i Finlands politik, lång tjänstetid (6+6år) och en styrka vid krissituationer. Numera betonas parlamentarismen och presidentens roll som motvikt till statsministern och en representant för landets värderingar. Enligt tradition har vänstern varit för ett starkt parlament, medan högern stött en stark president. +10. (Se bifogat prov). a) Vilka centrala förändringar har det skett i styrräntorna under den period figuren visar? b) Av vilken orsak kan de omständigheter som Trichet anger påstås stödja bedömningen att styrräntorna låg på en ändamålsenlig nivå? c) Diskutera hur förändringarna i styrräntan i å ena sidan ECB och å andra sidan USA:s centralbank återverkar på samhällsekonomin i Finland. a) 2 poäng:
Räntorna har varierat väldigt mycket mellan länderna. Japans har varit stabil kring 0,1. USA:s har varierat enormt mycket, mellan över 6 % (mycket hög) och 0,25% (mycket låg). SBR har varit ganska ojämn mellan en hög 6 % och låg 0,5 %. Euroområdet har varit mest stabilt mellan åren 2001-2008, då räntorna rörde sig kring under 5 % och strax över 4 %. Efter 2008 har allas räntor närmat sig varandra. ECB har följt USA:s centralbank men mera försiktigt. b) 3 poäng: ECB:s uppgift är att hålla prisstabiliteten d.v.s. inflationen låg (högst 2 %). Inflationen har varit låg under hela tiden och därför har det inte funnits orsak att höja räntan. Tillväxten antas bli liten även i fortsättningen och därför hålls räntorna låga. Dessutom är osäkerheten stor på marknaden vilket också gör att räntorna måste hållas låga för att stimulera köpkraften. Räntorna sänks när ekonomin är sämre och höjs när ekonomin blir bättre, speciellt när inflationen ökar. c) 4 poäng: ECB påverkar direkt Finlands ekonomi eftersom styrräntan följs av Finlands banker. Vid risk för överhettning på marknaden höjs räntorna för att minska låntagningen och vid en lågkonjunktur sänks räntorna. Företag kan lättare och förmånligare finansiera sin verksamhet när räntorna är låga. ECB:s räntor är inte alltid ideala för Finland. Den finländska inflationen kan vara högre eller lägre än i övriga EU och ibland vore det bättre om Finland själv kunde justera räntenivån. Största delen av Finlands export går till EUområdet och därför är ECB räntan av störst betydelse. Men USA påverkar hela världsekonomin. Finland påverkas av en stark eller svag dollar jämfört med euron och en hög eller låg konsumtion i USA. ECB:s ränta följer som bekant USA:s ränta och en devalverad dollar innebär billigare varor från USA, men också en försämrad försäljning till USA ifall euron är hög jämfört med dollarn. En svagare euro betyder på samma sätt ökad export till USA för Finlands del.