Dialogmöte 3 - Hällkana friluftsgård



Relevanta dokument
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 2 - Tjusta


Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Vårt framtida Gnosjö

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

Stora Höga med Spekeröd

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Anteckningar Workshop 1

Bagarvägen /Målarvägen i Upplands-Bro.

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Planstudie över Gällinge. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Sammanställning. Fördjupad översiktsplan Furuhäll. Medborgardialog 21 jan 2015 kl

Vårt framtida Gnosjö

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Resultat medborgardialog Fördjupning av Översiktsplan Frövi

Medborgardialog ÖP-boden

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Mölndal TILLSAMMANS KAN VI UTVECKLA HÄLLESÅKER

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

Miljökonsekvensbeskrivning

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Behovsbedömning för planer och program

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

Vuxna med barn under 15. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Regional, översiktlig och strategisk planering

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4)

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC

Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;

Kalmar Nyckel PLATSEN

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Nya översiktsplanen i korthet MITT VÄRNAMO 2035

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Va-översikt Upplands-Bro kommun. Förslag till VA-policy Upplands-Bro kommun.

Social konsekvensanalys

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP)

Grödinge Dialogforum Botkyrka kommuns nya Översiktsplan (ÖP)

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Va-översikt Upplands-Bro kommun. VA-policy Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun

TRN Hej, bifogar remissvar samt tjänsteutlåtandet enligt önskemål. Mvh Lotta Nordgren Huvudregistrator Vaxholms stad

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Välkommen till Österåker

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: Sammanfattning rev

ORTSANALYS KUNGSBERGET

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa

Medborgardialogen skedde på kommunens webbplats under 5 februari - 31 mars Sammanställning. medborgardialog

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Användning av mark- och vattenområden

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Transkript:

Dialogmöte 3 - friluftsgård Plats Dialogmöte 3 hölls på friluftsgård som ligger vid Lejondalssjön. Området ingår i Lejondals naturreservat med bl.a. badplats och olika motionsspår. Beskrivning dialogmöte Mötet var välbesökt med 30 deltagare. Huvuddelen av deltagarna kom från kommunens centrala och mer tätortsnära delar. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 25

Dialogmöte 3 - protokoll uppgift 1 Individuella synpunkter, 2013-09-24, Formulera dina synpunkter om landsbygden: styrkor, svagheter, möjligheter Gäller för hela hela landsbygden, eventuellt med fokus på delen där du bor/arbetar. 2013-09-24 POSITIVT POS_, 2013-09-24 NEGATIVT NEG_, 2013-09-24 MÖJLIGHETER MÖG_, 2013-09-24 Läget, tillgänglighet stränder / Lantlig miljö & Livskvalitet / Natur & landskap / Reglering plan och ny bebyggelse / kommunikationer / Friluftsliv / Levande jordbruk Djurliv, natur, tysthet, Kulturhistoriska värden, ej villaområdekaraktär, bevara karaktär av landsbyggd, stora tomter, ej villaområden, lugn och ro Den oexploaterade landsbyggden en viktig del av kommunens attraktion, viktigt att inte inkludera den i allt för hög grad av expansion. Bra p-plats. Leva nära natur men ändå arbeta i storstad. Nära till natur även om man inte bor på landsbygd. Miljön, bra läge Större tomter Sjönära lägen. Nära till allt. Goda kommunikationer. Kommunens naturområden är en viktig del av kommunens attraktionskraft och gör den levande. Kulturområden som Rösaring bör skyddas och Säbyholm. Risk för överexploatering av bostäder i naturområden. Närhet till naturen. Möjlighet till lugn. Bättre boendemöjlighet. Undvik exploatering av sjönära områden. De behövs för rekreation. Att ta tag i frågorna och göra en plan. Bevara natur. Bygg där det är lämpligt. Gör stränder tillgängliga. Kulturbyggd, storstadsnära arbetsmarknad. Miljöaspekter. Storstadsmänniskan får möjlighet till djur och naturupplevese på nära håll + ex rida i naturen. Behåll lantliga miljön. Sjö nära. Naturen. Stora möjligheter. Bebyggelse inom kommunen, utanför detaljplan. Utnyttja möjligheter till strandnära bebyggelse. Närhet till Stockholm. Närhet till naturen. Närhet till storstan. Större tomter. Möjlighet till rekreation nära. Varierat landskap med vatten, åkrar, skog. Djurliv. Möjlighet till att stycka tomter och bygga hus. Bl.a. för generationsskifte, ungdomar som vill bo kvar. Kommunikationer / (Oro) Bebyggelse, planering / Tillgänglighet stränder / Hästsport / VA / Lokal service / Äldreboende / Störningar Kommunikationslösningar behövs som gör det möjligt att åka kommunalt istället för att ta bilen. Idag har vi 4 bussar per dag och måste ta bilen vara sig vi vill eller inte. Kommunikationen. Bussar och tåg-täthet, busshållsplatser, gång och cykelbanor, papperskorgar. Transporter, pendelns tidstabell, parkering kring pendeln. Bro är ett dåligt centrum Tung trafik, flygbuller. Svårigheter att få strandskydds dispens (länsstyrelsen). Planprocesser tar lång tid. Två små centrum. Svårt att särredovisa landsbygdsfrågor Dåliga kommunikationer kräver bil, dåligt för miljön. Sämre tillgång till samhällservis, skola, dagis, affärer. Smygurbanisering urgröper kommunens varumärke. Privatisering av områden ett hot (privat väg mm.) 4 bussar per dag. Risk för konflikt när olika intressen ska samsas på tillgängliga ytor. Ex. vis ryttare och cyklister på bilfria vägar. VA saknas. Urgammal detaljplan som är orättvis. Belysning, väg, cykel och gångbana saknas. Interna konflikter, markägare-friluftsliv Hästintresser, hästföretag. Bredbandsbegränsning, mobiltäckning. Galoppen, ridvägar. Äldreboende. Infartsparkering, cykelvägar, VA, Kommunikationer. Tråkigt centrum. Planer på att exploatering av natur och sjönära lägen. Bebyggelse nära vattnet, ger mindre naturvärden av strandområden. Utökning/placering/reglering ny bebyggelse / Friluftsliv och turism / Förbättring kommunikationer / Läget nära stad / Levande jordbruk, närproducerad mat / hästsport / Natur & landskap / Befolkningsökning Campingplats. Dialog med fastighetsägarna om viss gränsdragning. Hästprofil gör kommunen attraktiv, utnyttja galoppen etablering Miljövänliga transporter, biogas buss och bilar. Utveckla Björknäs camping etc. Ekbacken. Boende nära kommunikationer. Stora utvecklingsmöjligheter av landsortsbebyggelse som är tätortsnära 25 min. till Stockholm. 1. Bro centrum, 2. Tätare avgångar med pendeln. Upplands-Bro är en del av storstadsområdet. Storstockholm, många vill flytta hit. Knyt ihop bebyggelse mellan Bro och Kungsängen, förtäta? Öka mångfallen med fler hyrestätter. Undvik homogena exploateringsområden och satsa på fler aktörer. Utveckling av de historiska värdena ger möjligheter för turism. En eko profilering av vissa områden bör ge mervärde åtminstone på sikt. Visionsprogram för Bro. Är det en del av kommunens långsiktiga planering? Hästkommun. Bygga industri/lager vid bullerstörda områden E18. Bygg där folk vill bo. Lokaler längs motorvägen. Kunna komma fram med stora lantbruksmaskiner på kommunala vägar Använd strandlinjen (bad, friluftsliv). Utnyttja Mälaren för båttrafik. Att kunna tillgodose mångas behov genom planering av nya bostadsområden inkluderar motionsspår, ridvägar, cykelvägar mm. Galoppen flyttar hit = hästkommun. Upprustning av bad och camping. Upprustning av Björknäsbadet. Bygga bostäder närmare vattnet där vi idag har planer för industri. Behåll naturen, åkrar, skog, orörda öar. Exploatering nära pendeltåg och motorväg. Badplatser mm utan överexploatering. Bevara Skärgårdsområdet intakt. Bebyggelse + enstaka hus i samband med naturen och VA. Den oexploaterade landsbyggden kommer att belastas allt mer då kommunen förtätar, vilket gör det viktigt att inte inkludera den i allt för hög grad i expansion. 1 1 1 26 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 3 - sammanfattning uppgift 1 2013-09-24 POSITIVT NEGATIVT MÖJLIGHETER (10)* Läget, tillgänglighet till stränder: nära storstad/arbete, sjöar, rekreation. (9) Lantlig miljö & livskavlitet: lantlig miljö, ej villaområdekaraktär, oexploaterade område = kvalitet. (7) Natur och landskap: natur & kulturområden = kommunens attraktionskraft, upplevelser för storstadsmänniskan. * siffran avser antalet synpunkter som noterades (8) Kommunikationer: buss/pendel bör förbättras, båttrafik saknas, begränsning bredband/mobil (7) Bebyggelse (oro), planering: planproces tar lång tid, intressekonflikter, risk för privatisering, risk för överexploatering av natur. (11) Utökning/placering/reglering ny bebyggelse: utveckla mellan Bro o Kungsängen, nära vattnet, nära kommunikationer; mer aktörer. (8) Friluftsliv & turism: upprusta/utveckla bad och campingplatser, använd strandlinjen, utveckla turism. (5) Reglering plan och ny bebyggelse: bra att göra analys och plan, undvik sjönära exploatering. (2) Kommunikationer: är goda. (2) Tillgänglighet av stränder: dåligt utnyttjande av strandlinjen (2) Hästsport: kritik mot hästutveckling och -företag (2) VA: anslutningar saknas (3) Förbättring kommunikationer: mer miljövänlig, tätare pendeltågstrafik, båttrafik i Mälaren. (2) Hästsport: utveckla hästkommunen. (2) Läget när tätort/stad: stora utvecklingsmöjligheter ny bebyggelse. (1) Friluftsliv: sjönära områden behövs för rekreation (1) Levande jordbruk: öppt landskap med åkrar önskas (2) Lokal service: två små centrum, Bro = dåligt centrum (1) Äldreboende: saknas. (2) Natur & landskap: bevara natur, skärgårdslandskap (1) Befolkningsökning: många vill flytta hit Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 27

Dialogmöte 3 - bildprotokoll uppgift 2 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-24 Grupp 1 Mellan tätorterna Bro och Kungsängen, och kilar mot sjön Marken söder om järnvägen, Bro trädgårdsstad, Tegelhagen, Jursta. Är dels redan på gång. Området runt Aspvik, Ensta och Ålsta Hästkommun Historiska lämningar Naturområdena Tillgängligheten till stranden Lennartsnäs, Öråker: bybebyggelse kan utvecklas med två nya byar. Kommunikation till staden: turtätheten med SL:s tåg, även busstrafiken. Ska vara naturliga övergånger, dvs att övergången sker mer successivt. VA lösningar:det finns mycket förändringsområden i kommunen med avlopp som behöver förbättring. Viktigt att kunna bedriva jordbruk och skogsbruk i ett modernt samhälle, maskiner måste kunna komma fram. 28 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-24 Grupp 2 Vacker landsbygd, höga kulturvärden. Att stärka det som finns. Förtäta med bebyggelse av bykaraktär vid befintlig bebyggelse Håbo-Tibble, Mariedal mm. Området mellan tätorterna Bro och Kungsängen utgör naturligt stråk för förtätning, kommunikationer finns redan. Industrier utefter motorleder/järnvägen. Ekeby och Säbyholm kan expandera rejält. Mer observatorier (?) Hästkommun, expandera befintliga områden, skapa ett stråk ändå från Önsta till Lennartsnäs, med nätverk av ridstigar mm. Kan bli naturreservat. Behövs om vi ska bli hästkommun. Inte kombinera ridstig och gångstig då det skapar problem. VA-frågan Kommunikationer generellt på landsbygden. Framförallt barnfamiljer har svårt att bo kvar. Det krävs bil för att skjutsa barn. Konflikt/ problem för utvecklingen. Kommunal service: utveckling vatten och avlopp, dagis, mm I dagsläget är det hårda övergånger - ej mjuka (avser tätortsnära delar). De stora vägarna och järnvägen fungerar som barriärer. Där finns inte så många genomgångar och därför väldig styrande och gränsskapande. Butiker Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 29

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 013-09-24 Grupp 3 Bebyggelsen ska inte smetas ut överallt, då skulle landsbygden försvinna. Bäst att hålla sig till koncentrerade stråk med service, kommunikationer mm. Stråket mellan Kungsängen och Bro är ganska naturligt att utveckla. Ner mot Örnässjön. Men behåll grönområden! Specifikt grönområdet vid Örnässjön är viktigt, ska fortsatt vara grönområde. Trädgårdsstaden Bro, söder om station, även mot Jursta. Bra med station i närheten, utrymme finns. Industrier kan planeras utmed motorvägen. Jordbruk kräver god framkomlighet för maskiner. Måste finnas möjligheter att använda strandområden som kommunen har och göra de mer tillgängliga. Konferansanläggningarna på de fina stora gårdarna är fantastiskt vackra. Bör tas tillvara. Behålla Mälardalens karaktär. Internet- och fibernätutveckling behövs. Folk som bor på landsbygden ska kunna jobba hemifrån och slippa åka bil ett par gånger i veckan. Förbättra kollektivtrafiken ut mot Smidö, Ådö och Lennartsnäs. Smidigare tvärkopplingar behövs också. Det ska vara en ganska skarp övergång, för att undvika att bebyggelse smetas ut med risk för att landsbygdens karaktär samt att tydligheten mellan tätort och landsbygden försvinner. 30 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-24 Grupp 4 Centrera ny bebyggelse kring det som redan finns. Detta är en princip som bevarar landsbygden. Industrier / företag placeras längs stora motorvägen. Bygga ihop Bro och Kungsängen. Bevara landsbygden. Att alla på landsbygden respekterar varandra, exempelvis lantbrukarna som vårdar landsbygden och bevarar det öppna landskapet. Att respektera det som finns. Arbetsplatser behövs i närheten av boende på landsbygden för att minska behov av transporter. Underlätta för jord- och skogsbruket. Inte skapa hinder för lantbrukare. Exempelvis skapar en befintlig avsmalnad gata mellan och Bro begränsningar för lantbruksmaskiner. Skapar enklaver som inte går att bruka. Måste gå att kunna komma fram. Ett levande jordbruk som bevarar och exploaterar det vi har. Större rekreationsområden som Rösaring och Örnäsområdet där många vistas måste det värnas om. Det finns omfattande strandnära områden men som behöver göras mer tillgängliga. Att få in mer sommarrekrationsvärden bl.a. mer allmänna badplatser och gärna i kombination med campingplats. Organisk övergång föreslås som motsvarar en variant mellan skarp och diffus. Verksamhetsområden med lådor utslängda på platt mark är trist. Oika typer av hus är bättre med mer liv och variation. Många tärtorter saknar god belysning och befintlig lagas inte. Bör förbättras. Sparsamt med belysning på landet föreslås. Underlätta för jordbrukare och skogsbrukare. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 31

Dialogmöte 3 - sammanfattning bildprotokoll uppgift 2 Grupparbete 2013-09-24 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? Förtäta i koncentrerade stråk med utgångspunkt i befintlig infrastruktur, service och bebyggelse. En princip som bevarar landsbygden. Bebyggelse med bykaraktär förelås för exempelvis Håbo-Tibble och Mariedal m.fl. Förtätning föreslås mellan Bro och Kungsängen. Även söder om järnvägen med kilar mot Mälaren. Här nämns Bro trädgårdsstad, Tegelhagen och Jursta som exempel. Vid nordvästra sidan av Lennartsnäs föreslås förtätningar vid Aspvik, Ensta och Ålsta. Fyll på med bebyggelse i de befintliga byarna. Asker har redan en mindre grupp. Öråker och Lennartsnäs kan utvecklas som bystrukturer med utgångspunkt i de förutsättningar som finns där. Ekeby och Säbyholm föreslås kunna expandera. Grönområden är viktigt att spara mellan tätorterna vid utbyggnad, särskilt nämns området runt Örnässjön. Industrier föreslås placeras utmed motorvägen och järnvägen. 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? Kommunikationer nämns av flera som en av de viktigaste aspekterna. Turtätheten på SL:s tåg. Tätare busstrafik till stationerna. Bättre kollektivtrafik för Smidö, Ådö och Lennertsnäs. Smidigare tvärkopplingar behövs också. Att alla respekterar varandra på landsbygden. Att respektera det som finns (exempelvis lantbrukarna och det öpna landskapet). Underlätta för jord- och skogsbruket. Undvik hinder för lantbrukare och säkerställ att det är framkomligt överallt för lantbruksmaskiner. Det behövs arbetsplatser på landsbygden i närheten av boende. Utveckling av kommunal service behövs som exempelvis VA-utbyggnad och dagis mm. För att kunna jobba hemifrån efterfrågas snabbt bredband. 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? Viktiga aspekter som framhålls är Upplands Bro signum som Hästkommun, alla historiska lämningar, naturområden och tillgängligheten till stranden. Bevara den vackra landsbygden med sina höga kulturvärden. Att stärka det som finns. Utveckla Hästkommunen genom att skapa häststråk från Önsta till Lennartsnäs. Kan bli naturreservat. Det finns omfattande strandnära områden som bör göras mer tillgängliga. Mer allmänna badplatser efterfrågas, gärna i kombination med camping. 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Vissa förespråkade att hårda, tydliga och styrande övergånger är lämpliga. Detta skapar tydlighet mellan tätort och landsbygd. Detta undviker även att bebyggelse smetar ut landsbygdens karaktär. Tätorten möter ofta landsbygden på ett hårt sätt. Verksamhetsområden med lådor utslängda på platt mark upplevs som trist. Andra förespråker dock mer successiva eller organiska övergånger som upplevs som mer naturligt. 32 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.