FORSKNINGSPLAN FÖR PROJEKT HÄLSOCOACHER 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE SYFTE... 3 SPECIFIKA SYFTEN... 3 BAKGRUND... 3 TIDSPLAN OCH FINANSIERING... 6 DELTAGANDE LANDSTING, KOMMUNER OCH VÅRDCENTRALER... 6 PROJEKTBESKRIVNING... 8 Intervention... 8 Rekrytering, målgrupp och kriterier för inklusion och exklusion... 8 Sampel storlek och randomisering... 9 Datainsamling vid vårdcentral/landsting... 9 i. Medicinska prover/test (alla VC)... 9 ii. Enkät (alla VC)... 10 iii. Vårdkonsumtion (alla VC)... 11 iv. Kostnadsanalys (fyra VC)... 11 v. Intervjuer och fokusgrupper (fyra VC)... 11 Statistik... 11 DATAHANTERING OCH SEKRETESS... 11 PLANERADE ANALYSER PER VÅRDCENTRAL RESPEKTIVE I HELA STUDIEPOPULATIONEN... 12 STUDIENS BETYDELSE... 12 REFERENSER... 12 2
ÖVERGRIPANDE SYFTE Syftet med uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser är att: Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration om hur de tillsammans med den ideella sektorn kan bidra till ett hälsofrämjande arbetssätt för att äldre personer ska kunna känna välbefinnande, gemenskap och ha ett aktivt och hälsosamt åldrande. I Ottawamanifestet 1986 (WHO) formulerades att Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medvetna om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa ska därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. Landstingens uppgifter kan sammanfattas enligt följande; identifiering av försöks- och kontrollpersoner, objektiv och subjektiv uppföljning av hälsostatus, ge hälsocoachande samtal samt samverkan med kommun och ideell sektor. Kommunernas uppgifter kan sammanfattas som att organisera målgruppsanpassade mötesplatser. Det ska finnas tillgång till möjligheter för fysiska aktiviteter, aktiviteter kring mat och matlagning samt även sociala aktiviteter. Sociala aktiviteter bör bygga på att skapa nya relationer och gemenskap mellan de personer som deltar. SPECIFIKA SYFTEN Ett mer specifikt syfte med projektet är att beskriva genomförandet av uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser, som innefattar försöksverksamhet på vårdcentral samt på mötesplatser, genom att belysa: 1. Föreligger någon skillnad i hälsorelaterade livskvalitet mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen? 2. Föreligger någon skillnad i medicinska värden och subjektivt skattade levnadsvanor mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen? 3. Är interventionen kostnadseffektiv? BAKGRUND Demografi En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till riktigt hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män (1). En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Till exempel visar en prognos att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040, men trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar framöver. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer jämfört med yngre personer är de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande insatser därför större per person för äldre än för yngre (1). 3
Hälsofrämjande perspektiv Ur ett hälsofrämjande perspektiv ses hälsa enligt WHO som individens förmåga att uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med utmaningar i omgivningen. Hälsa är en resurs i vardagen och inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga (2). Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är grunden för social välfärd och jämlik hälsa. Ojämlikhet i hälsa Samtidigt som allt fler blir äldre är dock hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att det också finns regionala skillnader. Trots att kvinnors medellivslängd är högre jämfört med männens har kvinnor till exempel inte samma positiva åldersutveckling som män. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv och förbättra livskvalitet och välbefinnande (1). En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken är att ge människor förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Detta är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Den nationella folkhälsopolitiken understryker dessutom att ett effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan bland annat det offentliga och den ideella sektorn. En samverkan mellan det offentliga, ideella och privata ökar möjligheterna till att utveckla bättre och fler metoder för att förstå och påverka det egna hälsotillståndet. Det är därför mycket angeläget att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom landsting, kommun och ideell sektor. Att öka förutsättningarna för utveckling av fler hälsofrämjande insatser kan leda till ett ökat välbefinnande och att funktionsnedsättningar hos äldre samt behovet av vård och omsorg kan skjutas upp (3). Social gemenskap Det finns flertal studier som visar att social gemenskap har stor betydelse för hälsan. Social gemenskap stärker den egna självbilden, ökar känslan av tillhörighet och kan också utgöra en hjälp att klara av vardagen. Det finns också studier som visar på att deltagande i sociala aktiviteter har positiva effekter på välbefinnandet, dessutom lyfter äldre själva den sociala gemenskapen som den viktigaste källan till god hälsa (4-6). Statens folkhälsoinstitut har i en omfattande litteraturgenomgång identifierat fyra hörnpelare för ett hälsosamt åldrande (social gemenskap, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor) där betydelsen av social gemenskap tydligt framkommer (7). Enligt den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor som utförs årligen minskar dock antalet sociala kontakter med stigande ålder, vilket exempelvis kan bero på att arbetslivskontakterna avtar och det sociala nätverket krymper p.g.a. olika orsaker (8). Av den anledningen är den sociala gemenskapen särskilt viktig att beakta i förebyggande och hälsofrämjande insatser till äldre. Mötesplatser överlag kan göra det möjligt för äldre att skapa nya kontakter och få ta del av social gemenskap och delaktighet vilket påverkar hälsan positivt. Samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor viktig En annan viktig utgångspunkt är att förebyggande och hälsofrämjande insatser i samhället bör vila på en samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor, något som idag kan utvecklas. 4
En ökad samverkan kan sannolikt bidra till ökade resurser i det hälsofrämjande arbetet bland äldre genom att exempelvis verksamhetens arbete nyttjas på ett mer effektivt sätt samt att frivilliga resurser tillvaratas. En breddad samverkan kan dessutom ge struktur för hur landsting, kommun och ideell sektor på ett effektivt sätt kan kommunicera och samordna arbetet kring äldres hälsa. En ökad samverkan leder också till ett mer integrerat samhälle vilket ökar delaktigheten som har positiv påverkan på det hälsosamma åldrandet (9). Det finns exempel på hur en gemensam överenskommelse mellan kommun och frivilligsektor kan utgöra en bra struktur för hur samverkan kan kommuniceras (10). Att bygga vidare på samverkan med frivilliga är givetvis värdefullt och det ligger också i linje med folkhälsopropositionens intentioner. Socialt stöd är en viktig faktor för att uppnå en varaktig livsstilsförändring (11) och en viktig utgångspunkt är därför att arbetet med hälsocoachning beaktar vikten av personliga möten mellan patient och primärvård och där mötesplatsen kan utgöra en plats för formandet av sociala relationer och livsstilsförändring. Ett sådant upplägg förmodas öka chanserna till att aktualisera det som känns mest angeläget och möjligt för patienten att förändra samt öka chanserna för att en livsstilsförändring påbörjas. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Det finns starka etiska argument för att vidta åtgärder så att äldre personer kan bibehålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande. En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken (prop. 2007/08:110) är att ge människor förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Det är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Det är väl belagt att förebyggande och hälsofrämjande insatser har god potential att bidra till detta. Enligt forskningen bör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser främst ske inom fyra områden, de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet, goda matvanor (2). Social gemenskap och stöd Det är många faktorer som påverkar välbefinnandet hos äldre. Socialt stöd och relationer med familj och vänner är betydelsefullt för ett gott åldrande. Därutöver behövs mötesplatser där de äldre kan uppleva social gemenskap. Sociala nätverk bidrar till att stärka individens självbild och ökar känslan av tillhörighet och meningsfullhet i det dagliga livet. Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan därmed utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande. Detta kan även bli en ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor. Meningsfullhet Alla människor vill ha en meningsfull tillvaro och känna sig delaktiga och behövda i samhället eller i en mindre krets. Annat som ger mening i vardagen kan vara att man klarar sig själv och har kvar sina tidigare, eller får nya, intressen i livet. Vad som upplevs som meningsfullt är självklart individuellt, men ofta kan vardagsrutiner till exempel handla, laga mat eller besöka vänner värderas högt. Fysisk aktivitet En av de insatser som har den största positiva effekten på människors hälsa är en ökning av den fysiska aktiviteten hos dem som rör sig för lite eller är helt inaktiva. Hälsovinsterna är i stort sett desamma för äldre personer som för övriga, bland annat förbättrad syreupptagningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre rörelsemönster och balans. Goda matvanor Maten och trivsamma måltider har stor betydelse för hälsa och välbefinnande i alla åldrar. Många äldre har redan bra matvanor och att främja goda matvanor ger stora vinster för människors välbefinnande. 5
Motiverande samtal Motiverande samtal, eller MI (förkortning av den engelska benämningen Motivational Interviewing), är en evidensbaserad samtalsmetod i syfte att stödja förändring av problembeteenden inom främst hälso- och livsstilsområdet. Målet är att förtydliga och förstärka klientens egen motivation och tilltro till att genomföra en förändring. Detta kan ställas i kontrast till ett mer konfrontativt förhållningssätt där klienten blir tillsagd vad han eller hon bör göra. MI har under de senaste drygt 25 åren vuxit fram ur kliniskt arbete och forskning och sprids idag över världen i en allt snabbare takt. Studier visar signifikanta effekter av endast en till två MI-samtal för att upphöra med exempelvis skadlig alkoholkonsumtion eller tobaksrökning. Det har gjorts mer än 200 randomiserade, kontrollerade studier om MI och det finns starka bevis för att MI är en effektiv behandlingsmetod, speciellt vid alkohol-, tobak och narkotikamissbruk men även vid andra beteendeförändringar. Exempelvis vet man att MI är mer effektivt än traditionell rådgivning (12) och om MI föregår annan behandling blir behandlingen mer långvarig och stabil. Effektstorleken av MI i kombination med annan behandling är d=0.6, ett år efter genomförd behandling (13). Vidare vet man att MI har effekt som ensamstående intervention (14) och att det är en kostnadseffektiv behandling eftersom metoden endast inbegriper enstaka samtal med en klient. Till exempel påvisar MI med fyra sessioner lika god reduktion i konsumtionen av alkohol som tolv-stegs-program och färdighetsträning (kognitiv beteendeterapi, KBT) på vardera tolv sessioner (15). TIDSPLAN OCH FINANSIERING Uppdraget är treårigt och för år 2010, 2011 och 2012 avsätts 14 miljoner kronor årligen. Fördelning av medel är enligt följande: Ersättning till landsting: 24 200 000 sek Ersättning till kommuner: 16 100 000 sek Ersättning till utvärdering: 1 700 000 sek Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2013 till Socialdepartementet. DELTAGANDE LANDSTING, KOMMUNER OCH VÅRDCENTRALER Region Skåne Helsingborg kommun Malmö kommun Kristianstad kommun Sjöbo kommun Vårdcentralen Drottninghög i Helsingborg Vårdcentralen Påarp i Helsingborg Vårdcentralen i Sjöbo Vårdcentralen Näsby i Kristianstad 6
Vårdcentralen Östermalm i Kristianstad Vårdcentralen Kirseberg i Malmö Landstiget Sörmland Eskilstuna kommun Gnesta kommun Vingåkers kommun Skiftinge Vårdcentral i Eskilstuna Fröslunda Vårdcentral i Eskilstuna Vingåkers Vårdcentral i Vingåker Gnesta Vårdcentral i Gnesta Landstinget Jönköping Jönköpings kommun Mullsjö kommun Gislaved kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Kungshälsan i Jönköping Rosenhälsan i Jönköping Sävsjö Vårdcentral i Sävsjö Mullsjö Vårdcentral i Mullsjö Tranås Vårdcentral i Tranås Gislaved Vårdcentral i Gislaved Smålandsstenar Vårdcentral i Gislaved Landstinget Värmland Hammarö kommun Kils kommun Sunne kommun 7
Säffle kommun Vårdcentralen Skoghall- Lövnäs Vårdcentralen i Säffle Vårdcentralen i Kil Vårdcentralen i Sunne PROJEKTBESKRIVNING Intervention Alla deltagare kommer att erbjudas sedvanlig primärvård baserad på den behandlingspraxis som finns vid respektive vårdcentral. Interventionsgruppen kommer dessutom att erbjudas mer omfattande hälsocoachning. Hälsocoachning baseras på motiverande samtal. Motiverande samtal (MI) är en evidensbaserad metod vars huvudsakliga mål är att hjälpa människor till förändring. MI innefattar såväl ett förhållningssätt som strategier. Metoden bygger på samarbete, där individens autonoma ställning är vägledande. Motivation och motstånd till förändring ses som något som uppstår i relation till kontexten, och kan därmed påverkas av behandlarens samtalsstrategier. MI har effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor inom hälso- och sjukvård. Metoden kan användas vid såväl korta möten som längre interventioner. Motiverande samtal är en relativt välkänd och utbredd metodik, och kan därför förekomma också som en del i sedvanlig primärvård. I föreliggande studie kommer emellertid alternativet hälsocoacher att förfoga över radikalt mer resurser. Statens Folkhälsoinstitut ersätter vårdcentralerna med 15 000 kronor per deltagare i interventionen hälsocoacher men endast med 3000 kronor per deltagare i sedvanlig primärvård. Rekrytering, målgrupp och kriterier för inklusion och exklusion Rekrytering sker genom annonsering, besök hos vårdgivare och/eller kallelse via patientregister. Patient som motsvarar inklusionskriterier erbjuds att ingå i studien, och randomiseras till hälsocoach eller sedvanlig primärvård. Målgruppen för försöksverksamheten är individer i åldern 60-75 år med lättare sjuklighet. Kriterier för inklusion är ålder 60 75 år och att patienten har ett eller flera av nedanstående problem: har förhöjt blodtryck (140 159/90 99) som inte behandlas med läkemedel, har förhöjt blodsocker (Hba1c 42-52 mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel, har lättare depression (12-20 poäng enligt MADRS självskattningsskala) som inte behandlas med läkemedel har ett midjemått ( 94 för män, 80 för kvinnor) ger informerat samtycke 8
Patient som vid inklusionen har ett eller flera värden högre än de ovan angivna gränsvärdena erbjuds sedvanlig behandling men ingår inte i projektet. Exklusionskriterier, utöver ovan sagda, är demens, psykisk sjukdom eller annan sjukdom som bedöms olämplig för deltagande. Sampel storlek och randomisering Totalt kommer 1500 patienter att rekryteras för intervention och 500 för sedvanlig behandling (ca 70 respektive 30 per vårdcentral). Randomiseringen görs vid varje vårdcentral. Patient får välja mellan slutna kuvert, vars innehåll är okänt för såväl patient som personal. Datainsamling vid vårdcentral/landsting i. Medicinska prover/test (alla vårdcentraler) Vid baslinjemätning och uppföljningar efter 3, 6,12 och 18 månader kommer nedanstående medicinska prov/test att genomföras. En detaljerad manual kommer att utarbetas i syfte att standardisera mätningar och kommer finnas tillgänglig för testpersonal som finns utsedd vid varje vårdcentral utifrån kompetens på området. Blodtryck Blodtrycket mäts efter 5 10 minuters vila. Patienten ska undvika kaffe, tobak eller tyngre fysiskansträngning 30 minuter före undersökningen. Personen ska sitta bekvämt med stöd för ryggen och fötterna på golvet (ej korslagda ben). Armen ska vila bekvämt med överarmen i hjärthöjd; oftast behövs ett särskilt stöd. Välj blodtrycksmanschett med adekvat bredd. En alltför smal eller alltför bred manschett ger en över respektive underskattning av blodtrycksnivån. Pumpa upp och palpera först det systoliska blodtrycket för att undvika en felaktig registrering(auskultatoriskt gap). Luften släpps ur blåsan med en hastighet av 2 3 mm Hg per pulsslag (sekund), och blåsan ska tömmas helt mellan registreringarna. Alla undersökningar ska baseras på medelvärdet av minst två registreringar avlästa på närmast jämna tal (för att undvika sifferpreferens) med någon minuts intervall. Vid stora variationer (>5 mm Hg) bör fler registreringar ske. Mät blodtrycket i båda armar första gången och välj armen med högst tryck (skillnad > 10 mm Hg) för fortsatta mätningar; vid lika tryck används enligt konvention höger arm. Mät blodtryck i stående efter 1 minut hos äldre och diabetiker eller vid misstanke om postural hypotension. Blodprov Innan provtagning rengörs huden med desinfektionsmedel före provtagningen. Provtagning ska föregås av tio timmars fasta (man får bara dricka vatten). 9
Blodprov tas med en kanyl från venblod via armvecket i syfte att kartlägga halten av kolesterol, LDLkolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider i blodet. Även undersökning av långtidsblodsocker (Hba1c) görs genom provtagning på venblod. Vikt Digital våg, som kalibreras inför mätning, avsedd för medicinskt bruk, kommer att användas. Då kroppsvikten varierar under dygnet kommer riktlinjer användas för hur och när vägningarna ska utföras. Vägning sker vid ungefär samma tidpunkt på dygnet, gärna på morgonen före frukost. Patienten bör vara klädd i underkläder och utan skor och vikten anges i närmaste 0,1 kg, alltså med en decimal. Längd Kroppslängden anges i cm. Korrekt kroppslängd mäts stående fullt uppsträckt, utan skor eller huvudbonad. Ryggen ska vila mot en vägg och huvudet vara framåtriktat. Midjemått Midjemåttet mäts med hjälp av ett måttband på ett standardiserat sätt. Det mäts efter en avslappnad utandning, cirka två centimeter ovanför naveln, vilket är precis under nedersta revbensbågen. 6 minuters gångtest Är ett sub-maximalt konditionstest som engagerar både central och perifer cirkulation, muskel och ledfunktion. Testet är standardiserat (16) och i enlighet med ATS Guidelines (17). Testet utförs på en 30 m lång sträcka i en korridor med så lite störningsmoment som möjligt. Upprepning av testet bör ske ungefär vid samma tid på dagen för att minska dygnsvariation. Instruktionen till patienten är att gå så långt som möjligt under 6 minuter och målet är att bli ordentligt ansträngd genom att gå fram och tillbaka på den uppmätta sträckan. Det är fritt att stanna och vila eller avbryta, men klockan går starta igen så fort patienten kan. Man bör ej samtala under testets gång. Testet inkludera Borgs skalor (CR 10 och RPE), varvid instruktion av dessa ska föregå testet (18). Patienten ska inte värma upp före test och ska ha suttit minst 10 minuter före teststart. Kontrollera/mät puls och notera behov av gånghjälpmedel. Ett stoppur behövs i utrustnings väg. Patienten meddelas då 3 respektive 1 minut återstår av testet. När sex minuter passerat sker skattning av Borgs skalor. Förutom detta noteras puls och gångsträckan i meter. ii. Enkät (alla vårdcentraler) En för alla vårdcentraler gemensam enkät kommer att utarbetas. Enkäten innehåller frågeblocken: 1. Bakgrundinformation (kön, ålder, födelseland, utbildning, sysselsättning, socioekonomi samt socialgemenskap). 2. Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D besvaras: baslinjemätning, 6,12 och 18 månader) 3. Levnadsvanor: tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, allmänt hälsotillstånd (baslinjemätning, 6, 12 och 18 månader). Frågorna tas från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 4. Frågor för att identifiera depression (MADRS, baslinjemätning tas från inklusionsrekryteringen) 5. Användning av läkemedel (baslinjemätning, 12 och 18 månader ) 6. Om och hur sociala mötesplatser använts (6,12 och 18 månader) 7. Nyttan av coachning (12 och 18 månader) 8. Nyttan av sociala mötesplatser (12 och 18 månader) 10
Individdata kommer att insamlas av och förvaras vid vårdcentral, efter informerat samtycke. Data kommer att avpersonifieras innan det överlämnas till utvärderingsgruppen. Proceduren är att utveckla en gemensam mall i Excel, och vårdcentralen fyller i alla efterfrågade data och levererar efter varje datafångst till utvärderingsgruppen. På Excel arkets rad 1 samlas data om person 1. De första uppgifterna avser baslinjemätning, därnäst adderas för person 1 resultat från tre månader osv. Därigenom garanteras utvärderingsgruppen tillgång till longitudinella individdata som avpersonifierats. Uppgifter om vårdkonsumtion hanteras med samma procedur. Det kommer således att finnas en kodnyckel på respektive vårdcentral, som kommer att förstöras när de sista data levereras 18 månader efter baslinjemätningen. Frågor avseende 6-8 ställs i en separat enkät som deltagarna får besvara och enkäten skickas därefter till Umeå universitet för analys. iii. Vårdkonsumtion (alla vårdcentraler) Nyttjande av öppen och sluten vård enligt landstingets register (12 och 18 månader) iv. Kostnadsanalys (fyra vårdcentraler) En vårdcentral, och därtill hörande sociala mötesplatser, i varje landsting kommer att väljas ut för kostnadsanalys. Urval sker utifrån parametrar såsom storstad, landsbygd, småstad, invandrartät och socioekonomi för att erhålla en bra representation. v. Intervjuer och fokusgrupper (fyra vårdcentraler) En vårdcentral i varje landsting kommer att väljas ut. Valet kommer att vägledas av en strävan mot variation (storstad glesbygd, hög låg andel invandrare, kvinnor-män, etc.). Fokusgruppsdiskussioner med 6-8 deltagare/gr kommer att kompletteras med enskilda intervjuer. Fokusgruppsdiskussionerna/intervjuerna kommer att genomföras vid tre tidpunkter: 0-3 mån, 9-12 mån samt 18 mån. Syftet med den kvalitativa datainsamlingen är att få en fördjupad förståelse av: attityder kopplade till levnadsvanor/levnadsvaneförändring, uppfattningar om hälsa samt upplevelser och nyttan av hälsocoachning och sociala mötesplatser. Statistik Vedertagna statistiska metoder används för att räkna ut medelvärde, standarddeviation (SD) och korrelationskoefficient (r) och variansanalys (ANOVA). Analyserna utförs med hjälp av mjukvaran Statistica 7.0 (StatSoft Inc., Tulsa, OK, USA). DATAHANTERING OCH SEKRETESS För att ingå i studien krävs informerat samtycke. Skriftligt informerat samtycke inhämtas när personen bedömts tillhöra målgruppen. All individbaserad information (medicinska test, enkätsvar) samlas in på vårdcentral och förvaras där. Innan data levereras till utvärderingsgruppen vid Umeå universitet kommer data att avidentifieras. Utvärderingsgruppen kommer att utarbeta en dataleveransmall i Excel, och den ifylls och levereras första gången vid baslinjemätning. Den kommer att innehålla kön, ålder, resultat från medicinska test och svar på enkätfrågor. Vid leveranstillfälle två och tre (efter 3 respektive 6 månader) lägger vårdcentralen in de nya resultaten för medicinska test etc. Vid 12 och 18 månader levereras också vårdkonsumtionsdata enligt denna procedur. Detta kommer att ge utvärderingsgruppen longitudinella men avidentifierade data. 11
Denna procedur kommer att tillämpas med ett undantag, nämligen nyttan av hälsocoacher. Dessa enkäter kommer att distribueras och bearbetas direkt av utvärderingsgruppen vid Umeå universitet. PLANERADE ANALYSER PER VÅRDCENTRAL RESPEKTIVE I HELA STUDIEPOPULATIONEN A. Per vårdcentral Beskrivning av deltagande patienter (kön, ålder, utbildning, etnicitet, inklusionskriterier mm) Antal tillfrågade patienter som tackat nej/bortfall samt vid vilken tidpunkt som man tackat nej (före inklusionsbedömning, efter randomisering, vid senare tidpunkt). Om och hur sociala mötesplatser använts? Nyttan av coachning (12 och 18 månader) Nyttan av sociala mötesplatser (12 och 18 månader) B. Hela studiepopulationen Hela studiepopulationen (1500 + 500) kommer att användas för att testa följande hypoteser: Skillnad i hälsorelaterade livskvalitet mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen Interventionsgruppen har förbättrat sina medicinska värden och levnadsvanor mer än kontrollgruppen Hela studiepopulationen kommer att användas för den folkhälsoekonomiska analysen som görs i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nettokostnaden för interventionen beräknas som kostnad för interventionen minus (plus) förändring i sjukvårdskonsumtion. Effekten kommer att beräknas som antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår under respektive uppföljningsperiod (12 månader och 18 månader). Kostnaden per vunnet levnadsår beräknas. STUDIENS BETYDELSE Det finns behov av att i större utsträckning arbeta förebyggande främst bland gruppen yngre äldre för att minska trycket på vården framöver. Detta utifrån perspektiven demografi, hälsooch sjukvårdskostnader, ojämlikhet i hälsa samt hälsosamt åldrande och dess betydelse för den enskilde individen. Denna studie baseras på samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor i gemensamt syfte att öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. Förhoppningen är att resultatet kan ligga till grund för ett nytänkande kring hälsofrämjande insatser i ett gemensamt grepp från involverade aktörer. REFERENSER 1. Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Rapport 2009:18. Östersund:Statens Folkhälsoinstitut. 2. Haglund B, Pettersson B, Finer D, Tillgren P. Public Health in action 3, Creating supportive environments for health Stories from the Third International Conference on Health Promotion Sunsvall, Sverige: Världshälsoorganisationen; 1996. 3. En förnyad folkhälsopolitik. Proposition 2007/08:110 (2007). 12
4. Gabriel Z, Bowling A. Quality of Life from the perspectives of older people. Ageing & Society. 2004;24:675-91. 5. Wiggins R, Higgs P, Hyde M, D. B. Qualtiy of life in the third age: key predictors of the CIRKASP 19 measure. Ageing & Society. 2004;24:693-708. 6. Wilhelmson K, Andersson C, Waern M, Allebeck P. Elderly People s perspectives on quality of life. Ageing & Society. 2005;25:585-600. 7. Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, S W. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. 2005:6. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 8. Statens Folkhälsoinsitut, Nationella Folkhälsoenkäten 2004-2007. 9. Var med och Bestäm! Delaktighet och inflytande - en förutsättning för hälsosamt åldrande. Rapport 2008:11. Östersund; Statens Folkhälsoinstitut. 10. Simo T. Givande möten 10 år med frivilligcentralen i Umeå. Umeå: Tünde Simo and Premiss Förlag; 2009. 11. Schäfer Elinder L, Faskunger J. Fysisk aktivitet och folkhälsa. R 2006:13. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 12. Rubak, S., Sandbaek, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract, 55(513), 305-312. 13. Hettema, J., Steele, J., & Miller, W. R. (2005). Motivational interviewing. [Meta-Analysis Review]. Annual Review of Clinical Psychology, 1, 91-111. 14. Lundahl, B., & Burke, B. L. (2009). The effectiveness and applicability of motivational interviewing: a practice-friendly review of four meta-analyses. [Review]. Journal of Clinical Psychology, 65(11), 1232-1245. 15. Babor TF, Caetano R, Casswell S, Edwards G, Giesbrecht N, Graham K, Grube J, Gruenewald P, Hill L, Holder H, Homel R, Österberg E, Rehm J, Room R & Rossow I (2003). Alcohol: No Ordinary Commodity Research and Public Policy. Oxford and London: Oxford University Press 16. Gyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, Fallen EL, Pugsley SP, Taylor DW, Berman LB. The 6-minute walk: a new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J 1985;132:919-923. 17. American Thoracic Society. ATS statement: Guidelines for the six-minute walk test. Am J Crit Care Med 2002;166(1):111-117. Borg GAV. Psyscho-physical bases of perceived exertion. Med Sci Sports Exerc 18. 1982;14:377-381. 13