Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag

Anna Sundkvist & Helena Sahlqvist Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag Varför små aktiebolag inte anlitar en revisor Voluntary auditing in small companies Why small companies are not hiring an auditor Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-14 Johan Lorentzon

Sammanfattning År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor. Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor. För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor. Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor. Istället har vi kommit fram till att det finns tre viktiga skäl som har påverkat deras val. Något som vi har funnit i studien är att storleken på företaget delvis är avgörande för valet att anlita en revisor eller inte. Våra respondenter tycker att de har för små företag för att de skulle behöva anlita en revisor. De menar att det är de själva som aktiva i verksamheten och att det därför inte är något som behöver kontrolleras. Om företagen däremot skulle bli större så skulle många av respondenterna överväga att anlita en revisor. Detta förklarar vi med hjälp av agentteorin. Enligt agentteorin så kommer revision att efterfrågas för att minska intressekonflikter mellan ledning och ägare, något som kan inträffa när företag bli större och ledning och ägare separeras. De flesta av respondenterna ser inget värde eller nytta i att ha en revisor anlitad. Ingen av respondenterna har mött några problem med att de inte anlitat en revisor, ingen bank eller någon annan intressent har ställt sig frågande till det. Revision handlar för våra respondenter om trygghet för dem själva, att allt har gått rätt till, inte de signaler det ger utåt. De signaler det ger 3

utåt att ha en granskad redovisning upplever respondenterna att de ändå får, på grund av att de har en redovisningskonsult anlitad. 4

Abstract Voluntary auditing was introduced in Sweden in year 2010. The reason for it was pressure from the European Council to reduce small and medium size companies administrative costs. The Swedish Ministry of Justice assumed that many companies would hire an auditor anyway, even if they didn t had to, they meant that it is a quality mark for the companies to have an audited accounting. The outcome were not as they expected, almost three out of four companies choose to not hire an auditor today. Since there are few studies made on the subject we have chosen to examine why small companies are not hiring an auditor. To examine this we have interviewed six companies who are covered by voluntary auditing and have made the decision to not hire an auditor. The result of the study shows that the companies are saving money when they choose not to hire an auditor, as the purpose was with voluntary auditing, but it is not the primary reason in why they don t. We have found three important reasons that have influenced our respondents choice. The reasons are that they have an accountant hired, the cost for auditing and the size of the company. Something we have found is that the size of the company is partly decisive in their choice in not hiring an auditor. Our respondents think they have to small companies to need an auditor. They mean that they are in control of the company and therefore they do not need an auditor. If the companies would grow then many of our respondents would consider hiring an auditor. The reason is explained with agency theory, management and ownership can be separated when the company grows and auditing will be needed to reduce interest conflicts between management and owners. Most of our respondents can t see any value or benefits in hiring an auditor. No one of the respondents have faced any problems in not hiring an auditor, no bank or other stakeholder has questioned it. Auditing is for our respondents about security, that everything is and has been right in the company, not the signals it gives to the market. 5

Förord Vi vill varmt tacka de respondenter som deltog i studien, utan dem hade den här uppsatsen inte kunnat genomföras. Vi vill även tacka handledaren Johan Lorentzon för de råd och det stöd han gett oss under arbetets gång med denna uppsats. Uppsatsen är gemensamt författad vid Karlstads Universitet under våren 2014. Karlstad 2014-06-02 Anna Sundkvist Helena Sahlqvist 6

Innehåll 1. Inledning... 8 1.1. Bakgrund... 8 1.2. Problemdiskussion... 8 1.3. Syfte... 9 2. Metod... 10 2.1. Metod för datainsamling... 10 2.2. Urval... 10 2.3. Datainsamling... 11 2.4. Analysmodell... 12 2.5. Validitet och reliabilitet... 12 2.6. Källkritik... 13 2.7. Forskningsetik... 14 3. Teoretisk referensram... 16 3.1. Revisionens historia... 16 3.2. Revision... 17 3.3. Tidigare forskning... 18 3.3.1. Motiv och nyttan för revision... 18 3.3.2. Finland... 19 3.3.3. England... 20 3.3.4. Sverige... 21 3.4. Agentteorin... 21 4. Resultat... 23 4.1. Presentation av företagen och respondenterna... 23 4.2. Redovisningskonsultens värde för företagen... 23 4.3. Kostnadens betydelse för valet att inte anlita en revisor... 25 4.4. Storlekens betydelse för valet att inte anlita en revisor... 27 5. Analys... 28 5.1. Redovisningskonsultens värde för företagen... 28 5.2. Kostnadens betydelse för valet att inte anlita en revisor... 29 5.3. Storlekens betydelse för valet att anlita en revisor... 30 6. Slutsats... 32 6.1. Förslag till forskning... 33 6.2. Studiens bidrag... 34 6.3. Avslutande reflektion... 34 Referenslista... 35 Bilaga 1... 38 Bilaga 2... 39 7

1. Inledning I det här kapitlet kommer vi att ge en inledning till ämnet revisionsplikt. Vi kommer även att presentera vad avskaffandet av revisionsplikten har medfört, för att slutligen komma fram till syftet med vår studie. 1.1. Bakgrund Den 1:a november år 2010 tog Sveriges regering beslutet att små aktiebolag själva ska få välja om de vill anlita en revisor eller inte (Ju 10.11). Redan innan beslutet togs har det funnits möjlighet för medlemsländerna i EU att befria vissa företag från revisionsplikten (Artikel 51 i direktiv 78/660/EEG 1978). Bakgrunden till denna förändring var påtryckningar från Europeiska rådet år 2007, för att minska de administrativa bördorna för europeiska företag, detta för att företagen skulle ha möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga. Något som skulle stimulera ekonomin i Europa. Enligt Kommissionen var det de små och medelstora företagens kostnader för revision och redovisning som var särskilt betungande och det var de företagen som skulle gynnas av de förenklade reglerna. (SOU 2008:32) För att ett aktiebolag ska få välja att inte anlita en revisor får det högst uppfylla ett av följande tre villkor de senaste två räkenskapsåren: (Ju 10.11). Fler än 3 anställda (i medeltal) Mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning Mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att sju av tio aktiebolag inte behövde anlita en revisor år 2013 och idag väljer nästan tre av fyra nystartade aktiebolag att inte anlita en revisor (FAR 2013). 1.2. Problemdiskussion Det företag fokuserar på i första hand när de överväger om de ska anlita en revisor är kostnaden för det och de fördelar de kan tänkas få av det (Lennox & Pittman 2011). Några fördelar med en revision är att: En revisors granskning signalerar information till utomstående. Revisionen ses som en försäkran En revisor säkerställer att redovisningen är korrekt. (O Reilly et al. 2006) 8

En revision kostar, för ett aktiebolag som understiger gränsvärdena för revisionsplikt, cirka 15 000 kronor (Prop. 2009/10:204). Företag kan ha olika nytta av, och skäl till, att anlita en revisor. Alla företag har inte samma nytta av revision och därför ska aktiebolagen själva få välja vad de vill lägga sina pengar på. Sverige valde, för att minska de administrativa kostnaderna för små företag, att år 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag. Trots avskaffandet av revisionsplikten antogs det, av Justitiedepartementet, att många aktiebolag skulle behålla revisorn eftersom det ger en kvalitetsstämpel som de hävdade att exempelvis bankerna efterfrågade. Ytterligare ett antagande de hade var att trots att företagen inte skulle anlita en revisor skulle de inte spara in hela beloppet då de istället i vissa fall skulle anlita exempelvis en redovisningskonsult. (Prop. 2009/10:204) Trots antagandet, att många aktiebolag skulle behålla sin revisor trots att de inte behöver, har utfallet inte blivit som de antog. Idag väljer nästan tre av fyra nystartade företag att inte anlita en revisor. Det borde betyda att antagandet, att företagen kommer att behålla revisorn då det ger en kvalitetsstämpel, inte överensstämmer med företagens åsikt om revision. Företagen har alltså, i större utsträckning än Justitiedepartementets antagande, valt att inte längre anlita en revisor av ett eller flera skäl. Vi vill undersöka vilka skälen är till att antagandet, om att företagen ändå skulle behålla sin revisor, inte stämmer. 1.3. Syfte Studien syftar till att förklara viktiga skäl som finns till att små aktiebolag har valt att inte anlita en revisor. 9

2. Metod I det här avsnittet kommer vi att förklara vad en kvalitativ metod är samt hur vi har gått till väga för att samla in data om varför små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor. 2.1. Metod för datainsamling Syftet med vår undersökning var att hitta en eller flera förklaringar till varför små aktiebolag inte väljer att anlita en revisor, för att ta reda på det valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Det huvudsakliga syftet med en kvalitativ studie kan anses vara dess förmåga att återge människors åsikter och synsätt (Yin 2013). En undersökning av kvalitativ karaktär utgörs främst av ord, text, symboler och handlingar där tingens underliggande mening och innebörd fokuseras (Christensen et al. 1998 s. 47). Den kvalitativa metoden passade för att undersöka detta då den ger möjlighet till att undersöka saker på djupet och detaljerat. Att göra en undersökning på djupet syftar till att skapa en bättre förståelse för de underliggande mönster och orsaker till varför någonting är som det är (Christensen et al. 1998). För att samla in den data vi behövde för att kunna genomföra studien genomförde vi intervjuer med små aktiebolag som inte har anlitat någon revisor. Kvalitativ data ses som något man tolkar och försöker förstå (Christensen et al. 1998 s. 46). 2.2. Urval Studien har genomförts på mindre bolag som valt, i enlighet med lagen, att inte anlita en revisor. Öppna och individuella intervjuer har genomförts med de personerna, i respektive företag, som tog beslutet att inte anlita en revisor. För att minska resekostnaden genomfördes intervjuerna på vår hemort, Karlskoga. Urvalet var ett icke slumpmässigt eftersom de personerna som intervjuades behövde ha kunskap om vad revision är och som kunde motivera valet varför de inte anlitat en revisor. Personer som hade dålig kunskap om revision och redovisning valdes därför bort i studien. De företag som kontaktades var aktiebolag, som bedriver aktiv verksamhet i lokal ämnad för verksamheten och inte i bostaden. Företag med endast hobbyverksamhet valdes bort. För att få fram företag som inte var revisorspliktiga och som inte hade någon revisor användes databasen Retriever Business. En sökning gjordes efter aktiebolag, på vår ort, med en omsättning mellan 100 000 kronor och 3 000 000 kronor. Företag utan omsättning, resultat eller anställda valdes bort i studien. På orten fanns det 412 aktiebolag som inte behövde anlita en 10

revisor. Av dessa 412 företag var det 343 företag som valt att inte anlita en revisor. Av de 343 företagen valdes sexton företag ut som kontaktades via mejl, Facebook och personliga besök, där de fick information om studien och förfrågan om att delta. Sex företag tackade jag till att medverka i en intervju. Kontakt togs med ett större antal företag än vad som behövdes till intervjuerna då ett antagande var att alla inte skulle ha möjlighet att ställa upp. För att inte riskera att behöva leta fler deltagare till studien senare i processen och på det sättet bli försenade i arbetet valdes ett större antal företag ut än vad som behövdes för att genomföra studien. Då en av respondenterna önskade att vara anonym kallas företagen för företag 1-6. 2.3. Datainsamling Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där vi hade frågor i en intervjuguide (se bilaga 1) som utgicks ifrån. Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en lista på frågor som ska behandlas vid intervjun, det kallas för en intervjuguide. Innehåll och ordningen på frågorna kan variera vid intervjuerna. ( Christensen et al 1998) Semistrukturerade intervjuer gjordes då ett antagande innan var att svaren kunde variera, men vi ville ändå följa någon typ av struktur i intervjun. Typen av intervju innebar att alla respondenter fick samma frågor, dock ställdes i vissa fall, beroende på vad respondenten gav för svar, följdfrågor för att få en tydligare eller mer förklarande bild av vad det var de menade. Detta gav mer djup i intervjuerna och det var många gånger vid följdfrågorna som vi kunde få mycket användbara synpunkter. De sex företag som hade valt att medverka fick information om vad studien handlade om och de fick även fylla i en samtyckesblankett (se bilaga 2) där de intygade att de samtyckte till att delta i studien. Då några hade önskat att få se intervjuguiden innan intervjun lämnades den till dem några dagar innan intervjun. I de fall där det inte önskats fick de innan intervjun började se intervjuguiden och läsa igenom frågorna, i de fall där respondenten ville det. Innan intervjuerna genomfördes valde vi att göra en testintervju. Detta för att se om det skulle behövas göra några justeringar av frågorna innan vi började med intervjuerna. Testintervjun genomfördes med en bekant företagare till oss. Testintervjun genomfördes med den personen då den har insikt i, men inte så stor kunskap om ämnet, för att kunna avgöra om frågorna var av rätt karaktär och om de var lätta att förstå. Testintervjun genomfördes utan större problem, dock ändrades formuleringen på några av frågorna så att de blev 11

lättare att förstå. Då företaget inte passade in i studien används inte testintervjun i studien. För att börja intervjuerna på ett lättsamt sätt fick respondenterna kort presentera sitt företag och sin verksamhet innan vi gick vidare med resten av intervjun. Till en början handlade intervjuerna om deras val att inte anlita en revisor för att sen övergå till frågor som handlade mer om upplevelserna kring att inte anlita en revisor. Respondenterna fick möjlighet att lägga till något i slutet på intervjun, i fall att det var något de kände att de inte riktigt hade fått fram eller om det var något de ansåg att vi hade missat att fråga. Innan intervjun startade frågades om vi fick tillåtelse att spela in intervjun, då alla gav tillåtelse till det spelades alla intervjuer in. Platserna för intervjuerna skedde i lokalerna för varje respondents verksamhet. Längden på intervjuerna sträckte sig mellan 30 och 45 minuter. Efter intervjuernas genomförande transkriberades alla intervjuer, bara relevanta uttalanden som handlade om ämnet skrevs ut. Sidospår beaktades inte. 2.4. Analysmodell Den kvalitativa analysens syfte är att belysa underliggande mönster och processer som finns i datamaterialet genom att kategorisera den insamlade datan (Christensen et al. 1998). För att presentera den data som samlats in har kategorier skapats. Resultatet har delats upp i tre kategorier, där varje kategori beskriver och förklarar varför respondenterna har valt att inte anlita en revisor. All insamlad data som förklarar varför respondenterna inte anlitat en revisor har hänförts till passande kategori. Det relevanta är inte vad kategorierna kallas, utan vad de förklarar och beskriver (Christensen et al. 1998). För att kunna hänföra de olika förklaringarna till de olika kategorierna har fråga för fråga analyserats av det empiriska materialet. Den vanligaste orsaken till att företaget inte har anlitat en revisor presenteras i den första kategorin, därefter presenteras kategorierna i fallande ordning efter hur vanlig varje orsak är. Utifrån de tre kategorierna har sedan analysen arbetats fram. Analysen följer samma struktur som presentationen av resultatet, kategori för kategori. 2.5. Validitet och reliabilitet Reliabilitet handlar om i vilken grad ett undersökningsresultat kan upprepas om studien läggs upp på ett identiskt och likartat sätt (Christensen et al. 1998 s. 244). Det är omöjligt att samla in identiska data, om studien upprepas, 12

eftersom att verkligheten är föränderlig. Reliabilitet kan även vara kopplat till undersökaren. En annan undersökare hade kanske kommit fram till en annan sak (Christensen et al. 1998). För att påverka resultatet så lite som möjligt fick respondenterna själva välja plats för intervjuerna. Frågorna har inte varit ledande och respondenterna har haft möjlighet att tala fritt utan att bli avbrutna. Respondenterna har förstått frågorna och gett tydliga svar som ej gått att misstolka. I de fall där vi ansåg att det behövdes bad vi om ett förtydligande. Dubbla ljudupptagningar har gjorts vid samtliga intervjuer för att säkerställa att tekniken fungerat. Ljudupptagning har gjorts med applikationer i mobiltelefoner. De har sedan transkriberats av oss båda två för att inte riskera att vi missade något. Validitet handlar om i vilken grad det man mätt avsåg det man ville mäta. Det finns två typer av validitet, intern och extern. Intern validitet handlar om trovärdighet, hur väl undersökningen och resultatet stämmer överens med verkligheten. Extern validitet handlar om graden av generaliserbarhet. (Christensen et al. 1998) För att arbeta fram vilka frågor som skulle ställas, för att ge en så bra förklaring som möjligt, har hjälp tagits av tidigare studier och utredningar för att se vad som mer var relevant att undersöka för att förklara varför små företag inte väljer att anlita en revisor. När den sista intervjun genomförts hade teoretisk mättnad nåtts. Inget nytt framkom vid den intervjun. Därför är vi säkra på att vi inte dragit förhastade slutsatser, underlaget för våra slutsatser har varit tillräckligt för att påvisa de viktiga skälen till varför respondenterna inte har anlitat en revisor. Då studien har ett litet stickprov kan vi inte uttala oss om resultatet av studien gäller alla små aktiebolag utan revisor. Hade andra respondenter valts är det möjligt att vi hade kommit fram till andra slutsatser, då andra respondenter hade kunnat ha haft andra åsikter. Så det resultat och de slutsatser vi presenterar grundas endast på studiens specifika respondenters åsikter. Undersökningar som genomförs på djupet kan sällan leda till statistiskt säkerställda slutsatser (Christensen et al. 1998). 2.6. Källkritik För att få så korrekt information som möjligt i både inledning och teoriavsnitt är majoriteten av de artiklar vi har hämtat information från vetenskapligt granskade. De uppgifter som har hämtats från Justitiedepartementet har upplevts aningen subjektiva, då syftet med utredningarna är att motivera varför 13

avskaffandet av revisionsplikt skulle ske för små aktiebolag så nämns nästan enbart de fördelar de små företagen skulle få av att inte längre behöva anlita en revisor. Få problem och nackdelar har diskuterats i deras utredningar. Detta har beaktats under hela arbetets gång och vi har försökt att även ta med eventuella negativa effekter. I de flesta intervjuerna har vi upptäckt att respondenterna kallar sin redovisningskonsult för sin revisor. Vi har då valt att fråga, när vi har upptäckt det i de aktuella intervjuerna, om det då är sin redovisningskonsult de menar. I nästan samtliga fall är det redovisningskonsulten de menar när de säger att de har en revisor, det har dock varit tydligt, med tanke på sammanhangen, när de har sagt revisorn men menat redovisningskonsulten. De respondenter som intervjuats har haft tillräcklig kunskap om vad en godkänd eller auktoriserad revisor gör, för att svaren ska kunna användas i rapporten, även om de inte håller isär begreppen i vardagligt tal. Eftersom att få vetenskapliga studier har gjorts på avskaffandet av revisionsplikten i Sverige valde vi att titta på kandidatuppsatser på området. Vi har varit kritiska i läsningen av dem och har försökt, i så lång utsträckning som möjligt, att inte använda oss av kandidatuppsatser. Vi fann dock 2 kandidatuppsatser som vi kände att vi hade användning av. Vi undersökte dem och jämförde deras påståenden noga och fann att de bekräftar tidigare forskning som gjorts i andra länder, därför togs beslutet att ta med dem. När jämförelser har gjorts med den forskning som bedrivits i Finland om avskaffandet av revisionsplikten har vi varit väl medvetna om att jämförelser med andra länder inte med säkerhet kan förklara situationen i Sverige. På grund av det valdes ett land som är så likt Sverige som möjligt, vad det gäller ägarstruktur med mera. England valde vi att ta med för att de har tillåtit mindre företag att inte anlita en revisor under lång tid och det är därför intressant att studera vilka effekterna har blivit där. 2.7. Forskningsetik Då studien baseras på personliga åsikter och tankar hos våra respondenter har vi varit noga med att ingen av respondenterna ska känna sig utlämnad. Då en av respondenterna önskade att vara anonym togs beslutet att alla respondenter skulle vara anonyma. För att öka förståelsen för vilka typer av respondenter som har deltagit i studien har vi valt att presentera varje respondents verksamhet med en kort, men anonym, beskrivning. Beskrivningarna har 14

skrivits på ett sätt så att det enskilda företaget och respondenten inte ska kunna identifieras men ändå signalera till läsaren vilka typer av företag som studien baserats på. Deltagandet i studien var frivilligt och för att klargöra att deltagande var på frivillig grund fick respondenterna fylla i en samtyckesblankett där de intygade sitt samtyckte till att delta i studien. Alla respondenter tillfrågades om tillåtelse till att spela in intervjun, något som alla samtyckte till. Efter att intervjuerna hade transkriberats raderades inspelningarna. 15

3. Teoretisk referensram I det här kapitlet kommer vi först att introducera vad revision innebär, därefter kommer vi att presentera den tidigare forskning som har gjorts på nyttan av revision och avskaffandet av revisionsplikten i Finland och England. Slutligen kommer vi att presentera den teori som kan förklara varför små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor. 3.1. Revisionens historia Lagstadgad revision infördes i Sverige år 1895 och då var det aktieägarna som valde vilken revisor som skulle anlitas (Wallerstedt 2001). Det fanns då inga krav på vem som skulle vara revisor, det var upp till aktiebolaget själva att bestämma en lämplig person. År 1944 lagstadgades det att revisorn skulle vara auktoriserad av Stockholms Handelskammare (Frivision 2010). Det var inte alla aktiebolag som behövde utse en revisor, endast aktiebolag med ett aktiekapital på mer än 2 miljoner kronor behövde anlita en revisor. År 1975 ändrades kraven på att utse en revisor till att alla aktiebolag med ett aktiekapital på mer än 1 miljon kronor behövde anlita en revisor. Det ledde till en kriminalpolitisk debatt om ekonomisk brottslighet, vilket i sin tur resulterade i att alla aktiebolag blev tvingade att anlita revisor. Det infördes i två steg under 1980-talet. Först blev lagen tvingande för nystartade aktiebolag och sedan blev lagen även tvingande för gamla aktiebolag. (SOU 2008:32) Tvånget att anlita en revisor är ett resultat av det fjärde bolagsrättsliga direktivet från år 1978. Fram tills år 2010 har det varit tvång på att anlita en revisor, år 2010 valde Sverige att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag som tidigare nämnts i vår bakgrund. Detta efter påtryckningar från Europeiska rådet då det skulle medföra sänkt administrativ börda för företagen. (Prop. 2009/10:204) Innan avskaffandet beräknades det att cirka 250 000 företag skulle få möjligheten att välja själva. Tio månader efter avskaffandet hade cirka 14 procent av dem valt att inte anlita en revisor (Företagarna 2011). Störst genomslag fick avskaffandet bland nystartade företag. Där valde 47 procent att inte anlita en revisor tio månader efter ändringen (Företagarna 2011). I och med avskaffandet måste företag nu ange i sin inkomstdeklaration om de dels har en revisor och dels om de har en redovisningskonsult som hjälper dem med årsredovisningen (Skatteverket 2010). 16

3.2. Revision Syftet med en revision är att ge upplysning om redovisningens tillförlitlighet och ledningens sätt att förvalta företaget (Markland 2014). Det framgår av revisionslagen (SFS 1999:1079) att en revisor ska granska företagets årsredovisning och bokföring, samt företagsledningens förvaltning. Aktiebolag som uppfyller mer än två av tre av följande gränser, nettoomsättning på mer än 1,5miljoner kronor, har fler än 3 anställda och mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, omfattas av lagen om revision (SFS 1999:1079). Sedan 1:a november år 2010 får mindre aktiebolag själva välja om de vill anlita en revisor eller inte (Ju 10.11). Revision innebär att en utomstående part, en revisor, skall granska företagets årsbokslut och ledningens förvaltning, så att dessa överensstämmer med gällande lagar och regler. Det är revisorns jobb att signalera, med hjälp av en revisionsberättelse, om ledningen kan ges ansvarsfrihet för den gångna periodens räkenskaper. Revisorn granskar även bokföringen för att se om den är i enighet med god redovisningssed. (Markland 2014) Resultatet av en revisors arbete presenteras i en rapport, till exempel en revisionsberättelse eller ett revisorsyttrande. Revisorn skaffar sig en grad av tillit till det granskade materialet, graden av tillit ska förmedlas i rapporten. Anledningen till att revision genomförs är för att intressenterna ska kunna lita på den information som företaget ger ut, det blir då revisorns uppgift att kvalitetssäkra informationen. (FAR 2014) Hur mycket det kostar att få sitt företag reviderat beror på hur stort företaget är och hur svårt det är att revidera. Kostnaden kan bli stor även för små företag eftersom det tar tid för revisorn att sätta sig in i företagets verksamhet. Att ett företag är dubbelt så stort som ett annat behöver inte betyda att det blir dubbelt så dyrt i det stora företaget eftersom att den rörliga kostnaden för revisionen ändras när storleken på företag ändras. (Chow 1982) Det är inte bara revisionstjänster som erbjuds av revisionsföretag. Revisionsföretagen erbjuder även tjänster inom bokföring, förvaltning, försäkring, juridik, mänskliga resurser, investering med mera (Ahadiat 2011). Enligt revisorslagen (SFS 2001:883) får en revisor inte ta sig an ett uppdrag om den vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget, eftersom att det innebär att revisorn inte är opartisk eller självständig. 17

3.3. Tidigare forskning Företag kan ha olika motiv för och nytta med att anlita en revisor. Tidigare forskning har visat på olika anledningar som finns till att företag väljer att anlita en revisor och vad anlitandet av en revisor medför för nytta för företag. Att undanta små företag från revisionsplikt har varit tillåtet en längre tid inom Europeiska unionen (EU), det är dock inget som Sverige valde att göra förrän år 2010. År 2009 var Sverige och Malta de enda länderna i EU som hade krav på lagstadgad revision (Broberg et al. 2013). Då de flesta andra medlemsländerna i EU tidigare än Sverige har undantagit sina små företag från revisionsplikt, i olika utsträckning, förekommer det därför en hel del tidigare studier på konsekvenserna av undantaget från revisionsplikt i andra länder. Vi kommer att presentera viss tidigare forskning som har gjorts på området från Finland, eftersom att både Sverige och Finland är code law länder. Code law länder liknar varandra vad det gäller bland annat ägarstruktur (Karjalainen 2011). Vi kommer även att presentera hur revisionsplikten ser ut i England då de små företagen i England har haft möjlighet att inte anlita en revisor en lång tid nu. 3.3.1. Motiv och nyttan för revision Det kan finnas olika anledningar och motiv som gör att företag väljer att anlita en revisor. Enligt O Reilly et al. (2006) finns det tre anledningar för företag att anlita en revisor. Dels signalerar revisorns granskning information till utomstående. Den andra anledningen är att revisionen ses som en försäkran och den tredje anledningen till att anlita en revisor är för att säkerställa att redovisningen är korrekt. Vidare finns det studier gjorda i USA, som visar på att mängden lån ett företag kan få påverkas av revisorns yttrande i revisionsberättelsen (Duréndez Gómez-Guillamón 2003). Detta stöds bland annat av Schneider (2010) som menar att långivare ofta litar på granskade finansiella rapporter, då de ska göra bedömningar om låntagares ekonomiska ställning, för att kunna ta beslut om att låna ut pengar till låntagaren. För att veta vad som avgör om ett företag anlitar en revisor eller inte har Chow (1982) utgått från fyra hypoteser: VD:ns ägarandel i aktiebolaget, storleken på företagets skulder, redovisningsgrundade låneavtal, samt storleken på företaget. Chow (1982) kom fram till att ju mindre VD:ns ägarandel är i aktiebolaget ju mer ökar VD:ns nyttomaximering och han agerar utifrån eget 18

intresse. Chow (1982) drog även slutsatsen att det fanns ett starkt samband mellan storleken på aktiebolaget och viljan att anlita en revisor. Ju större aktiebolaget är ju större är viljan att anlita en revisor. Även Abdel-Khalik (1993) har funnit att behovet och viljan att revidera företaget ökar ju större företaget är, då motivet för större företag att anlita en revisor är att skapa mer kontroll i företaget. Ju fler hierarkiska nivåer företaget har ju större behov finns för att anlita en revisor då kontroll förloras när det finns många hierarkiska nivåer. Blackwell et al. (1998) studerade vad det fanns för nytta med oberoende revision. Det som gjorde att företagen efterfrågade revision var den nytta de ansåg ha med revisionen. Deras slutsats är att de företag som valt att låta sig revideras, trots att det är frivilligt för dem, har en lägre låneränta än företag som inte låtit sig revideras. De hittade även en koppling mellan hur stort bolaget var och hur stor ränta de fick. Utomstående granskning kommer att efterfrågas så länge kostnaden för granskningen är lägre än den ekonomiska nyttan principalen har för granskaren, revisorn, detta förklaras av agentteorin (Artsberg 2003). 3.3.2. Finland I Finland är mindre bolag undantagna från revisionsskyldighet sedan 2007 (SOU 2008:32). Innan det var små företag, som inte uppnådde kraven för att ha en certifierad revisor, tillåtna att få en revision genomförd av en revisor som inte var certifierad. Den revisorn var dock tvungen att ha kunskap om bland annat redovisning och revision. (Karjalainen 2011). Det framkom dock i en utredning att dessa revisorers kompetens kunde ifrågasättas eftersom att de inte uppfyllde kraven i det åttonde bolagsrättsliga direktivet för att vara godkänd revisor. I och med den nya lagstiftningen så slopades dessa revisorer. För att ett företag i Finland inte ska behöva anlita en revisor får högst ett av följande tre villkor vara uppfyllda [2011]: Fler än 3 anställda (i medeltal) Mer än 100 000 euro i balansomslutning Mer än 200 000 euro i nettoomsättning Detta gäller både den avslutade räkenskapsperioden och den som omedelbart föregår denna. Det finns dock vissa typer av företag som måste anlita en revisor trots att de inte uppfyller kraven för det. (SOU 2008:32) 19

En studie gjord i Finland innan avskaffandet av revisionsplikten för små företag visade att företag som blivit reviderade av någon av de fyra största revisionsbyråerna, och även dem som hade anlitat mer än en revisor, hade påtagligt lägre räntor på lånat kapital än andra företag. Studien visar även att företag med en modifierad revisionsberättelse hade högre ränta på lånat kapital än företag med en ren revisionsberättelse och att långivare tar hänsyn till upplevd revisionskvalitet och resultatet av revisionen när de ska prissätta lånat kapital för privata företag. (Karjalainen 2011) Det finns vissa karaktärsdrag för efterfrågan av revision som är specifika för små företag. Skatterådgivningstjänster som är tillgängliga från en extern konsult minskar viljan att anlita en oberoende revisor. Outsourcing av kritiska redovisningsfunktioner ökar viljan att anlita en oberoende revisor eftersom att det skapar ett behov av att kontrollera informationsasymmetrin mellan företaget och dess externa konsult. Studien hittar bevis för att en erhållen kvalificerad revisionsrapport kan påverka efterfrågan negativt för icke tvingande revisioner i framtiden. De fann även att redovisningskonsulten, som förbereder företagets finansiella rapporter och därför är bekant med klientens företag, kan vara en mer kostnadseffektiv leverantör av rådgivning inom beskattning, än revisorn, och därför reduceras efterfrågan för revision. (Niemi et al. 2012) 3.3.3. England Redan 1994 introducerades möjligheten för mindre företag i England att inte anlita en revisor. Gränsvärdena för att inte behöva anlita revisor har därefter höjts år 1997, år 2004 och år 2008. I och med höjningen av gränsvärdena så överensstämmer Englands gränsvärden med de gränsvärden som finns i det fjärde bolagsdirektivet vad det gäller omsättning, balansomslutning och medelantalet anställda. Uppskattningsvis avstår ca 60-70 procent, av bolagen som är undantagna från revisionsplikt, från att anlita en revisor. På grund av att undantagsregeln infördes i England har det i det engelska systemet vuxit fram andra typer av kvalitetskontroller istället för revisionen. För företagen i England finns det tre alternativ när det gäller kvalitetskontroller: lagstadgad revision som är den mest omfattande granskningen, compilation report som är den mest översiktlig granskningen och även assurance report som är ett mellanting av de andra två. (SOU 2008:32) I England har avskaffandet av revisionsplikten lett till att antalet kvalificerade revisorer har minskat. Det har även lett till att det kan finnas svårigheter att 20

hitta revisorer som kan revidera olika föreningar som inte är befriade från revisionsplikt. (SOU 2008:32) En studie gjord i England finner att kreditvärderingsföretagen har höjt kreditvärdigheten för de företag som fortsatt att anlita en revisor och minskat den för de företag som har valt att inte längre anlita en revisor sen revision blev frivilligt. Samma studie finner också att kreditvärderingarna var märkbart lägre under det sista året med revisionsplikten för de företag som senare valde att inte anlita en revisor mer. Slutsatsen i studien är bland annat att det första ett företag fokuserar på är deras egna privata kostnad och fördelar när de överväger om de ska anlita en revisor. (Lennox & Pittman 2011) 3.3.4. Sverige Få eller inga studier har gjorts på forskningsnivå sedan revisionsplikten avskaffades i Sverige. Däremot har flertalet studenter på kandidatnivå gjort studier om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. De har främst studerat vad intressenterna anser om avskaffandet av revisionsplikten. Få studier undersöker hur företagen tänker runt revision och nyttan med revision. En studie av Posth & Westergård (2013) visar ett tydligt samband mellan företags skuldsättningsgrad och valet att anlita en revisor eller inte. De visar att en låg skuldsättningsgrad har ett samband med valet att inte anlita en revisor. En annan studie som nyligen har gjorts på kandidatnivå vid Örebro universitet visar att bankerna känner en trygghet i att en revisor har granskat redovisningen. Enda undantaget var en bank på en mindre bruksort, där ansågs relationen till kunden viktigare. (Bajramovic et al. 2014) 3.4. Agentteorin Ett agentförhållande definieras enligt Jensen och Meckling (1976) som ett kontrakt där en eller flera personer (principaler) engagerar en annan person (agenten) att utföra någon typ av uppgift (service) för deras räkning, vilket involverar delegering av visst beslutsfattande till agenten. En typ av agentförhållande är aktieägare och företagsledning, aktieägarna är principaler och ledningen är deras agenter. Aktieägarna ger agenterna i uppdrag att använda organisationens resurser så effektivt som möjligt. Det vanligaste är att aktieägaren inte har någon djupgående kunskap av specifika branscher eller hur företag drivs, på grund av det utser de experter inom området, chefer, för att utföra jobbet åt dem. Det är när ledningen delegerar makt som agentproblem uppstår.(jones 2007) 21

Agentproblem kallas de problem som kan uppstå när en principal vill att agenten ska utföra något åt principalen (Jaffee 2001). Att aktörerna är nyttomaximerande är grundpelaren i agentteorin (Artsberg 2003). Jensen och Meckling (1976) menar att om båda parterna i relationen är nyttomaximerande, är det anledning att anta att agenten inte alltid kommer att agera i principalens bästa intresse. Agenterna kommer att ha andra mål och intressen än principalerna, vilket betyder att det inte är säkert att agenterna kommer att göra det som principalerna önskar. Agenterna skulle till och med kunna agera i motsats mot principalens intressen. (Gouldner 1954 refererad i Jaffee 2001) Principalen kommer, typiskt sett, att försöka övervaka, kontrollera eller handleda agenten i viss mån (Jaffee 2001 s.98). Agentproblemet kan lösas genom användandet av former av kontroll som riktar principalernas och agenternas intressen åt samma håll, så att båda parter har motiv för att jobba tillsammans för att maximera organisationens effektivitet (Jones 2007 s. 40). Den bästa formen för att rikta ledningens och aktieägarnas intressen åt samma håll är att belöna ledningen när de arbetar för organisationens mål (Jones 2007). En finsk studie fann att outsourcing av kritiska redovisningsfunktioner skapar en typ av agentförhållande mellan ägare - ledning och deras redovisningskonsult. Något som kan öka behovet för att anlita en oberoende revisor eftersom att ledningen inte har möjlighet att direkt övervaka redovisningskonsultens beteende och nivå av ansträngning. (Niemi et al. 2012). Sverige och Finland är code law länder (Wikipedia 2014). Code law länder har generellt en mer koncentrerad ägarstruktur, i motsatts till common law länder som till exempel USA och Storbritannien. Därför är separation av ägarskap och kontroll mindre tydligt i exempelvis privata finska företag, vilket betyder att informationsasymmetri och agentkonflikter mellan ägare och borgenärer förväntas vara mer relevant än informationsasymmetri och agentkonflikter mellan ledare och ägare. (Karjalainen 2011) Även Eisenhardt (1989) menar att extern revision efterfrågas för att reducera de intressekonflikter som kan uppstå mellan ledningen och ägare, samt mellan bolag och intressenter. 22

4. Resultat Avsnittet inleds med en kort presentation av respondenterna i studien, därefter presenterar vi resultatet av den data vi samlat in, i kategorier. 4.1. Presentation av företagen och respondenterna Företag 1 drivs av den nuvarande ägaren sedan år 1996. De bedriver huvudsakligen café- och restaurangverksamhet utanför Karlskoga centrum. Företag 2 startades år 2003 och företaget bedriver försäljning av accessoarer i ortens centrum. Företag 3 startades år 2012 och bedriver postorder- och butikshandel av kosttillskott, hälsokost och träningskläder i ortens centrum. Företag 4 startades år 2009 och bedriver försäljning av bland annat inredningsoch presentartiklar utanför ortens centrum. Företag 5 startades år 2007 som enskild firma, drivs sedan 2012 som ett aktiebolag. Företaget bedriver Caféverksamhet i ortens centrum. Företag 6 startades år 2014 och bedriver försäljning av bland annat kläder utanför ortens centrum. Liknande verksamhet har bedrivits i flera år i lokalen och företagsledaren övertog ett redan etablerat och inarbetat varumärke. Företag 1, 2 och 4 är startade före november år 2010 och har därmed gjort ett aktivt val att inte längre anlita en revisor. 4.2. Redovisningskonsultens värde för företagen Samtliga företag har en redovisningskonsult anlitad som används i olika utsträckning. Vissa av respondenterna har redovisningskonsulten anlitad för att få hjälp med allt från den löpande bokföringen till månadsrapporter, andra har bara redovisningskonsulten anlitat för att få hjälp med momsuträkningar och löner. Främst är det moms och skatt som respondenterna vill ha hjälp med. Jag gör inget själv i det här, jag stoppar papper i en pärm och lämnar pärmen till henne. Jag skickar fakturor själv (Företag 1). 23

Ja, alltså jag sköter den här dagliga bokföringen och jag sköter lönerna till den anställda jag har och sånt där. Men sen så skickar jag den där pärmen en gång i månaden och dom räknar ut momsen (Företag 2). Den vardagliga bokföringen sköter jag sen lämnar jag det vidare till Karlskoga Ekonomi som räknar ut moms och skatter (Företag 4). Jag sköter själv dagsredovisning, däremot får jag hjälp med moms och hon talar om hur mycket moms och skatt jag ska betala. Lönerna sköter jag själv (Företag 6). En av anledningarna till att respondenterna har anlitat en redovisningskonsult är för att de själva inte har tid eller tillräckliga kunskaper för att kunna göra det själva. Några av respondenterna säger att deras verksamhet tar all deras arbetstid och att redovisningen, om de skulle göra det själva, skulle ta för mycket av deras fritid. Flera av respondenterna menar att det känns tryggt att låta redovisningskonsulten räkna fram skatter, eventuella arbetsgivaravgifter och momsberäkningar. Företag 1s anledning till att de har anlitat en redovisningskonsult är tid: Ja, av den enkla anledningen att jag inte har tid att sköta bokföringen själv. Även Företag 5s anledning är tid: Innan skötte jag en viss del själv sen hade jag en bekant som hjälpte mig en del. Men det blev för mycket när jag flyttade ner hit. För Företag 3 är anledningen en blandning mellan tid och bekvämlighet: Vi kanske skulle kunna spara 100 000 kronor om året men det tar väldigt lång tid och massa bekymmer bara. Så skönt att få: Det här ska du betala in, det här får du tillbaka. För Företag 2 är anledningen att kunskapen inte finns och att det därför är tryggare att anlita en redovisningskonsult som utför vissa uppgifter: Ja, jag känner mig tryggare med den. För det är ju det här med uträkningen utav momsen och det här att jag är rädd att jag gör fel. Så det är den [redovisningskonsulten] jag känner att jag har behovet utav. Samtliga respondenter skulle i framtiden, även om de väljer att anlita en revisor, ändå välja att fortsätta anlita en redovisningskonsult. Anledningarna till det är samma anledning som varför de har en redovisningskonsult anlitad idag, att det inte har tid eller kunskap för att sköta sin redovisning själva. 24

Ja, av den enkla anledningen att jag inte har tid att sköta bokföringen själv (Företag 1). Tid skulle jag vilja säga. Det är intressant att se sina egna siffror men jag jobbar 12 timmar om dagen här, sen ska man fortsätta med pappren när man kommer hem. Det vore skillnad om man fick in kontoret i det här [den dagliga verksamheten] (Företag 5). Några av respondenterna menar att den säkerhet och trygghet en revisor väntas ge, får de istället av sin redovisningskonsult. De känner också att de kan rådfråga redovisningskonsulten om hur de ska hantera olika ekonomiska frågor i företaget och att de får signaler med jämna mellanrum om hur företaget går.... det är säkerheten man vill ha, den känner jag att jag har kvar i och med att hon är auktoriserad [Auktoriserad revisor] (Företag 1). för det är den jag vänder mig till med dom typ utav frågor som jag behöver ha (Företag 2). sen så talar vi ju väldigt mycket sådär med henne om det är någonting man undrar över... (Företag 4). Några av företagen kan se att en granskning av redovisningskonsulten arbete skulle kunna vara en fördel med revisionen: Vet inte. Det är bara det att dom skulle kontrollera att hon som redovisar gör rätt då, så det är väl det, om det skulle vara något fel där. Det är väl det som skulle kunna vara bra och gå igenom papprena en gång till och se så att det verkligen blir rätt (Företag 3). 4.3. Kostnadens betydelse för valet att inte anlita en revisor Gemensamt för alla respondenter är att kostnaden är ett av skälen till att de inte har anlitat en revisor, dock inte alltid den främsta. De anser inte att värdet en revision ger väger upp kostnaden för revisorn. Många av respondenterna ser inget värde alls i att ha en revisor anlitad. jag vet inte var funktionen sitter eftersom jag har den här andra [redovisningskonsulten] (Företag 2). En respondent anser att det skiljer för lite på kostnaden mellan små och medelstora bolag: Jag kan tycka att det är för lite skillnader mellan kostnad 25

för ett bolag under fem miljoner i omsättning med få anställda kontra mitt andra bolag som har åtta miljoner, det var inte många tusen det skiljde (Företag 1). På frågan om de skulle anlita en revisor om det vore billigare går svaren isär. Några av respondenterna ser det som en självklarhet men majoriteten av respondenterna förstår ändå inte riktigt vad en revisor skulle kunna tillföra. De menar att det därför ändå är onödigt, även om det är billigare, eftersom att det blir en kostnad som inte ger något värde tillbaka. Några anser att redovisningskonsulten tillför ett värde till företaget och att revisorn då känns överflödig, oavsett hur mycket det kostar. Revisorn känns överflödig i mina ögon (Företag 2). För Företag 5 vore det självklart att anlita en revisor om det vore billigare: Självklart, det är en trygghet. Hur man än vrider och vänder det handlar det alltid om pengar. Företag 3 är ett av företagen som inte ser någon anledning till att anlita en revisor även om det vore billigare: Det tror jag inte, vi ser ingen anledning till att ha det. När vi frågar Företag 4 om hon skulle anlita en revisor om det var billigare tänker hon på sin situation mer allmänt: Som situationen är nu så blir jag bättre och bättre på min egen bokföring också vilket innebär att man kanske bara vill ha en revisor som går igenom boksluten. Det enda värde som några av respondenterna kan tänkas se med att anlita en revisor är att de själva får veta att allt är rätt och har gått rätt till. Främst är det om de skulle sköta sin egen redovisning som de skulle vilja ha den vetskapen, de menar att de har den tryggheten idag med sin redovisningskonsult. Hade jag gjort allting själv hade jag nog tagit en auktoriserad [auktoriserad revisor] tror jag, för att få den säkerheten att allting går rätt till (Företag 1). Det skulle vara en trygghet att veta att allting går rätt till, att allting är rätt från grunden (Företag 5). Att bankerna efterfrågar granskade finansiella rapporter för att ta beslut om lån har ingen av respondenterna upplevt. Två av respondenterna tror att det finns andra saker som bankerna gör sin bedömning på istället. 26

Ju mindre bolag, speciellt restaurangbranschen, är utsatta för högre räntekostnader, det ses som en hög risk Jag tror inte att det har betydelse om du har en revisor som granskar eller inte. (Företag 1). Bankerna trodde inte på verksamheten (Företag 6). 4.4. Storlekens betydelse för valet att inte anlita en revisor Några av företagen menar att de är så små och att det är få saker som kan bli fel eftersom att det är de själva som utför saker i företaget, detta på grund av att de har få eller inga anställda. De menar att de inte behöver någon revisor på grund av det, för att de själva har kontrollen. I och med att det är så litet så har vi rätt så stort övergrepp över allt som händer ändå och så vidare (Företag 4). Majoriteten av respondenterna skulle, frivilligt, välja att anlita en revisor om de blev större. Anledningen har, i de flesta fallen, med att göra att det då kommer att finnas mer pengar i omlopp och att det därför vore skönt att ha en revisor som kollar att allt är rätt. Ja, det skulle jag göra. För att granska att allting är ok. Ja för att veta om det är något som inte är bra när det rör sig om mer pengar (Företag 6). Även Företag 4 är inne på att det kommer att finnas mer pengar i omlopp: Ja, det skulle man ju. För då blir det även mer omkostnader, mer utgifter i form av sociala avgifter och skatter och sådana grejer, så då känns det som att ju större man blir behöver ju mer hjälp (Företag 4). En annan anledning till att de skulle överväga att anlita en revisor om företaget blir större är att ledningen kanske inte längre kommer att kunna ha kontroll på allt. En respondent nämner de kontrollproblem som kan uppstå när ett företag blir större, att ägare och kontroll separeras och att det därför vore skönt att ha en revisor eftersom att ledning inte lägre kan ha kontroll på allt.... då kanske det inte är vi som inventerar längre (Företag 3). Även en annan respondent tar upp liknande sak, att om antalet butiker skulle öka och de spreds ut så skulle respondenten överväga att anlita en revisor. Det är svårt att säga, då ska det ju vara väldigt mycket större. Kanske om man har massa olika butiker bortikring, men inte som för en enskild butik (Företag 2). 27