AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Gaby Khoury Simon Nuay

Transkript

1 AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER Kandidatuppsats i Företagsekonomi Gaby Khoury Simon Nuay VT 2009:KF48

2 Svensk titel: Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag påverkan på små revisionsbyråer Engelsk titel: The abolishment of audit duty the effect on small audit firms Utgivningsår: 2009 Författare: Gaby Khoury & Simon Nuay Handledare: Jürgen Claussen Abstract In April 2008 the consideration The inquiry about auditors and auditing was published. In this interim report it has been suggested that 96 percent of all the companies in Sweden not shall be forced to follow the obligatory auditing regulation. This proposal shall apply from the first of July The background to this interim report is the European Union s ambition to ease the companies administrative burden in hope that the companies in Europe shall become more competitive. The proposal is appreciated by many, but there are those who are critical to it, like the IRS. Our purpose is to examine the effects of the abolition of the audit duty in the smaller auditing firms and to identify how well they are preparing them self. To get answers to our questions, we have made use of a qualitative study where we interviewed three auditors from three smaller auditing firms. Our interviews have increased our understanding in how the smaller auditing firms think, plan and act for the abolition of the audit duty. Our conclusion is that the smaller auditing firms do not think they will be affected in any further extent. They are aware of that they will lose some auditing assignments but the majority of the companies who hire these smaller auditing firms also buy other services. Because of this fact the smaller auditing firms will not suffer that hard. Since these firms are in this situation, they re not directly forced to take any special actions in advance nor will they do that. The auditors we interviewed are otherwise to the extent of how the abolishment will go thru critical of the interim report. They are not directly opposing the proposal but they are critical and they have some suggestions of their own about how the abolishment can go thru in a better manner. Keywords: Audit duty, smaller auditing firms

3 Sammanfattning I april år 2008 presenterades delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag. I detta delbetänkande föreslås att revisionsplikten slopas för 96 procent av alla aktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslås börja gälla från och med den första juli år Bakgrunden till delbetänkandet är EU:s ambition att lätta på de administrativa bördorna för företagen inom unionen, i mån om att de skall bli mer konkurrenskraftiga. Många är entusiastiska över förslaget men förslaget är dock inte uppskattat av alla utan det finns de som är kritiska till det såsom Skatteverket. Vårt syfte är att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten får på de mindre revisionsbyråerna samt kartlägga hur väl de förbereder sig inför ett eventuellt avskaffande. För att få svar på våra frågor har vi gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tre revisorer från tre mindre revisionsbyråer. Intervjuerna har ökat vår förståelse för hur små revisionsbyråer tänker, planerar och agerar inför ett avskaffande av revisionsplikten. Vår slutsats är att de mindre revisionsbyråerna inte tror att de kommer att påverkas i någon större omfattning. De är medvetna om att de kommer att förlora en del revisionsuppdrag. Men eftersom majoriteten av kunderna som anlitar revisionsbyråerna för revision även köper andra tjänster kommer de inte drabbas speciellt hårt. Eftersom de mindre revisionsbyråerna befinner sig i denna situation är de inte heller direkt tvingade till att genomföra åtskilliga förändringar. Vi har kommit fram till att de mindre revisionsbyråerna inte kommer att förbereda sig i någon högre grad. Revisorerna som vi intervjuat är i övrigt kritiska till hur delbetänkandet föreslår att ett avskaffande ska gå till. De är inte direkt negativa men kritiska och egna alternativa förslag råder det gott om. Nyckelord: Revisionsplikten, små revisionsbyråer

4 Förkortningar SOU EG EU FAR SRS Statens Offentliga Utredningar Europeiska Gemenskaperna Europeiska Unionen Föreningen Auktoriserade Revisorer Sveriges RevisorsSamfund

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembakgrund Problemdiskussion Problemformulering Begrepp Syfte Avgränsning Disposition Metod Vetenskapligt synsätt Positivism Hermeneutik Val av vetenskapligt synsätt Vetenskaplig metod Kvalitativ metod Kvantitativ metod Val av metod Vetenskaplig ansats Deduktion Induktion Abduktion Val av ansats Datainsamling Intervjuer Val av respondent Giltighetsanspråk Validitet Reliabilitet Källgranskning Teoretisk referensram Avskaffande av revisionsplikt för små aktiebolag (SOU 2008:32) Den samhällsekonomiska nyttan av revision, ECON-rapport Revision och rådgivning Efterfrågan, kvalitet och oberoende Tobias Svanström (2008) Beredskapen inför revisionspliktens avskaffande En fallstudie av revisorsprofessionen Henrik Lindberg (2008) Revision och revisorns roll Revisionens intressenter Reglerande normer och lagar Agera idag revisionsplikten slopas imorgon, FAR SRS förslag på åtgärder Empiri Intervju med Sylvia Liffner Åkerblom, Essbe Revisionsbyrå, Göteborg Intervju med Lars Andersson, Revisionsgruppen, Borås Intervju med Andreas Lidhed, Lidheds Revisionsbyrå, Jönköping Analys Likheter och skillnader mellan byråerna Hur byråerna påverkas av lagförslaget och hur de förbereder sig Respondenternas allmänna uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten

6 6 Slutsats och diskussion Slutsatser Förslag på fortsatt forskning Källförteckning Litteratur Rapporter Elektroniska källor Föreläsningar Tidningsartiklar Muntliga källor Bilagor Intervjufrågor Figurförteckning Revisionens intressenter...13

7 1 Inledning I inledningen presenteras bakgrunden till det valda uppsatsämnet samt en problemdiskussion och problemformulering. Begrepp, syfte, avgränsning och disposition presenteras i slutet av kapitlet 1.1 Problembakgrund Ända sedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek haft en revisionsplikt. Syftet med revisionsplikten är bland annat att motverka ekonomisk brottslighet och förse aktiebolagens ägare samt andra intressenter med relevant information. (Den samhällsekonomiska nyttan av revision - rapport s.6). Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag skall granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor. EG:s fjärde direktiv ger medlemsstaterna möjlighet att avskaffa revisionsplikten för de mindre aktiebolagen. Optionen i direktivet har hittills utnyttjats av alla medlemsstaterna förutom Sverige och Malta. (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s. 153) År1995 och 1998 togs frågan upp i Sverige men då ansågs att fördelarna med revisionsplikten vägde tyngre än nackdelarna. Vid övervägandet år 1995 sade aktiebolagskommittén nej till avskaffande av revisionsplikten för mindre bolag, av ungefär samma anledningar som ledde till revisionsplikt år När frågan togs upp 1998 i ett lagstiftningsärende ansåg man att revisionspliktens funktion är lika viktig för alla aktiebolag, oavsett storlek, och att kostnadsbesparingar inte var ett tillräckligt starkt skäl för att slopa revisionsplikten. Frågan diskuterades återigen år 2006 men då blev utfallet annorlunda. Resultatet blev att en utredning kring frågan påbörjades. (Den samhällsekonomiska nyttan av revision - rapport , s. 6) I april 2008 lämnade före detta justitieråd Bo Svensson ett delbetänkande, Avskaffande av revisionsplikten för små företag, till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslog att revisionsplikten endast skall gälla för noterade bolag samt företag som uppfyller mer än ett av följande villkor (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s. 17): Mer än 83 miljoner kronor i omsättning Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning Fler än 50 anställda Villkoren innebär att endast cirka fyra procent av aktiebolagen i Sverige kommer att ha revisionsplikt. I utredningen föreslås att de nya bestämmelserna skall börja gälla från och med den första juli Avskaffandet beräknas leda till att berörda företags kostnader för revision minskar med 5,8 miljarder kronor om året. (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s. 13) - 1 -

8 1.2 Problemdiskussion Diskussioner och debatter har förts kring frågan alltsedan delbetänkandet kring slopad revisionsplikt utgavs. De angivna förslagen i utredningen har stor inverkan på det svenska samhället vilket medfört att flertalet institutioner redogjort sina åsikter kring förslagen. Det råder dock delade meningar gällande frågan. Flera instanser avfärdar idén med att avskaffa revisionsplikten, däribland Skatteverket. En av Skatteverkets motiveringar till detta är att man tror på en ökning av fel i företagens räkenskaper, både medvetna och omedvetna. (Den samhällsekonomiska nyttan av revision - rapport , s ) De stora revisionsbyråerna är däremot positiva till avskaffandet av revisionsplikten trots att det kan innebära ansenliga förändringar i deras arbete. Ernst & Youngs VD Jan Birgerson menar att byråns tjänster fortfarande kommer vara efterfrågade. Birgerson antyder att revisionen idag styrs av ett tvång och att förändringarna istället kommer att leda till att man övergår till ett mer naturligt förhållningssätt det vill säga att revisionen blir efterfrågestyrd. Helene Willberg, VD för KPMG, är även hon positiv och tror inte heller på en större nedgång av efterfrågan i samband med avskaffandet. ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers tycker också att efterfrågestyrd revision är att föredra framför lagstadgad men är däremot inställda på en nedgång av efterfrågan. I samband med detta förbereder de sig genom att bland utöka sitt tjänsteutbud.(di.se) Svenskt Näringsliv är också positiva till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och anser att det är bra för harmoniseringen av revisionen inom EU. Carl-Gustaf Burén, expert i Svenskt Näringsliv inom området, anser att skälen gällande skattekontroll och förebyggande av ekonomisk brottslighet som tidigare förespråkats är överbetonade och gläds åt förslaget i stort. En åtgärd som föreslås i delbetänkandet är förändringar i skattelagstiftningen som ger Skatteverket ökad kontroll. Detta är Burén dock kritisk till eftersom det går emot själva tanken med avskaffandet då det kan medföra ökade kostnader för företagen. (svensktnaringsliv.se) Redovisningsprofessionen FAR SRS publicerade sina åsikter i ett pressmeddelande den tredje april år Organisationen är överlag positiv till slopandet men har dock vissa invändningar kring förslagen. Ordförande Peter Clemedtson vill ställa större krav på utredningen. Han föreslår att man borde införa en ny bolagsform som slipper revision istället för att avskaffa den helt för små aktiebolag (Precht, 2007a). Dan Brännström, generalsekreterare, är kritisk till utredningen beträffande hur en eventuell övergång skall ske och säger i pressmeddelandet, Kaos och krångel när revisionsplikten avskaffas : (farsrs.se) Det har under den svenska utredningen inte framkommit något förhållande som visar att Sverige har särskilda förutsättningar att kunna slopa revisionsplikten genom en Big Bang. Det kan bli en kaotisk övergång som riskerar att skapa bekymmer och krångel för hela näringslivet, snarare än förenkling Med tanke på det som Brännström säger är vi intresserade av att veta hur de mindre revisionsbyråerna påverkas av en lagändring och hur de förbereder sig inför detta

9 1.3 Problemformulering Huvudfråga: Delfråga: Hur kommer mindre revisionsbyråer att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten? Hur förbereder de sig för kommande förändringar? Vad anser de små revisionsbyråerna rent allmänt om avskaffandet av revisionsplikten? 1.4 Begrepp Små revisionsbyråer definierar vi som byråer som har upp till 10 heltidsanställda per år. Enligt FAR SRS sysselsätter bara ungefär tio procent av alla revisionsbyråer i Sverige fler än tio helårsarbetare (Den samhällsekonomiska nyttan av revision - rapport , s.16). Det innebär att ungefär 90 procent av alla revisionsbyråer i landet, enligt vår definition, är små revisionsbyråer. 1.5 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag får på mindre revisionsbyråer samt undersöka vad de anser om och hur de förbereder sig för kommande förändringar. 1.6 Avgränsning I våran undersökning har vi valt att avgränsa oss till mindre revisionsbyråer eftersom det ofta är de som reviderar mindre aktiebolag och därför kanske de som påverkas mest av en eventuell förändring. 1.7 Disposition Här ges en översiktlig beskrivning av uppsatsens olika delar. Kapitel 2 - Metod: Här presenterar vi hur har gått tillväga när vi genomfört undersökningen. Vi beskriver bland annat våra val av metoder och forskningsansats samt redogör för datainsamling, respondenter och genomförande av intervjuer. Kapitel 3 Teoretisk referensram: Här diskuteras tidigare forskning och litteratur kring problemområdet. Detta utgör grunden till vår egen undersökning. Kapitel 4 Empiri: Här presenteras resultatet av intervjuerna som vi har genomfört

10 Kapital 5 Analys: Här analyserar vi resultaten av våra empiriska undersökningar kopplat till den teoretiska referensramen. Kapitel 6 Slutsats och diskussion: Här presenterar vi våra slutsatser och ger förslag på fortsatt forskning som skulle kunna bedrivas inom området - 4 -

11 2 Metod I detta kapitel beskrivs olika vetenskapliga synsätt, ansatser och metoder som kan användas vid genomförandet av en undersökning. Vi presenterar våra val samt redogör för vår insamling av data, val av respondenter och genomförande av intervjuer. I slutet av kapitlet ges en beskrivning över hur vi har granskat våra källor 2.1 Vetenskapligt synsätt Det finns två huvudsakliga vetenskapliga synsätt, det positivistiska respektive hermeneutiska synsättet Positivism Inom positivismen söker man efter absoluta svar och absolut sanning. Tyngdpunkten ligger alltså på fakta. Den absoluta sanningen söks genom att man kritiskt undersöker påståenden och iakttagelser, vilka skall stämma överens med verkligheten. Fakta och data skall vara observerbart och mätbart. (Ljungkvist, T. 2009, föreläsning i Forskningsmetodologi) Hermeneutik Inom hermeneutiken existerar ingen absolut sanning. Här ligger fokus istället på tolkningen av det som man har undersökt. Till skillnad från positivismen söks rimlighet istället för absolut sanning. Förförståelse ses som en viktig grund för att kunna förstå något men fördomsfullt tänkande skall undvikas. Tidigare erfarenheter och kunskap bör utgöra grund för tolkningen som sedan skall leda till ny kunskap. Inom hermeneutiken finns hela tiden en strävan efter ny kunskap. Det betyder att den nya kunskapen blir förförståelse vid nästa tolkning av nya erfarenheter och observationer, vilket kommer att leda till ny kunskap. En modell för denna process är den hermeneutiska spiralen. (Ljungkvist, T. 2009, föreläsning i Forskningsmetodologi) Val av vetenskapligt synsätt Vi har valt arbeta efter det hermeneutiska synsättet då vi anser att tolkningen är central i vår undersökning eftersom vår problemfrågeställning kräver djupare förståelse. Vi söker inte efter någon absolut sanning utan försöker göra en tolkning av avskaffandets effekter genom intervjuer och annan insamlad information. Svaren från intervjuerna kommer att tolkas och leda till ny kunskap. Den nya kunskapen kommer leda till att vi ser annorlunda på forskningsproblemet, vilket leder till att nya frågor uppkommer. De nya frågorna kommer att undersökas och återigen leda till ny kunskap. Detta kan liknas vid en hermeneutisk spiral. 2.2 Vetenskaplig metod Det finns två huvudsakliga vetenskapliga metoder, kvalitativ och kvantitativ Kvalitativ metod Vid kvalitativa metoder är avsikten att få ut en djupare beskrivning av det undersökta objektet. Forskaren försöker få ut mer detaljerad information av ett fåtal objekt. Det finns en rad olika sätt att genomföra kvalitativa undersökningar på. En vanligt förekommande och grundlig metod är - 5 -

12 intervjuer. I dessa intervjuer ställs frågor som kräver djupgående svar av den intervjuade (Johansen & Tufte. 2003, s ). Genom att ställa sådana frågor skaffar sig forskaren en djupare förståelse av det efterforskade problemet. Syftet vid informationsbearbetningen är alltså att skaffa sig djupare förståelse av ämnet. (Andersen, I. 1998, s. 31) Kvantitativ metod Den kvantitativa metoden är särskilt inspirerad av naturvetenskapliga ansatser men anpassad till att användas för samhällsvetenskapliga syften (Johansen & Tufte. 2003, s. 68). Vid kvantitativa undersökningar använder sig forskaren mycket av matematiska och statistiska moment i syfte att förklara orsakerna bakom problemet som analyseras (Andersen, I. 1998, s. 31). Problemet kan exempelvis undersökas med hjälp av en enkätundersökning vars resultat sammanfattas i tabeller eller diagram. Utmaningen i den kvantitativa metoden är att formulera frågorna så utförligt som möjligt i syfte att erhålla svar som visar sig vara relevanta för undersökningen. Vid kvantitativa undersökningar får man ut mycket, men ytlig information vilket kan vara bra vid generaliseringar. (Johansen & Tufte, 2003) Val av metod Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Anledningen till att vi har valt att använda oss utav den kvalitativa metoden är att vi då får en djupare information kring ämnet, vilket är viktigt eftersom vi söker en ökad förståelse för forskningsproblemet, och inte ett definitivt svar. 2.3 Vetenskaplig ansats Det finns tre vetenskapliga ansatser. Dessa är deduktion, induktion och abduktion Deduktion Vid deduktion tas utgångspunkten i teorin och sedan kan forskaren använda sig utav empiri för att styrka eller förkasta teorin. Huvuddraget innebär att allmängiltiga påståenden prövas med hjälp av empirin (Johansen & Tufte. 2003, s. 35). Syftet med att pröva teorin kan vara olika och inte enbart att bekräfta eller förkasta den. Forskaren kan exempelvis sträva efter att utveckla eller förstärka teorin (Artsberg, K. 2005, s. 31) Induktion Vid induktion har forskaren sin utgångspunkt i empirin genom att exempelvis göra en undersökning av ett problemområde. Forskaren försöker sedan se samband och mönster i den insamlade informationen i avsikt att dra slutsatser och skapa teorier eller generella begrepp (Johansen & Tufte. 2003, s. 35). Induktion har en nära relation till det hermeneutiska synsättet då forskaren som undersöker ett område empiriskt styrs av sin egen förförståelse. Vägen från empiri till teori bygger på tolkningen av bearbetad information (Söderbom, A. 2009, föreläsning i Forskningsmetodologi) Abduktion Den abduktiva ansatsen har inslag av både den induktiva och deduktiva. Metoden är en kombination av dessa ansatser. Forskaren pendlar mellan teori och empiri. Beroende på vilken kunskapssyn forskaren tar går den abduktiva processen till på olika sätt. Om forskaren utgår från - 6 -

13 en positivistisk syn kommer denna att starta i empirin för att sedan gå vidare mot teorin och återigen sluta upp i empirin. Forskaren startar inom empirin och finner samband och mönster vilka prövas med hjälp av teorin för att sedan sluta upp inom empirin. Om forskaren utgår från en hermeneutisk kunskapssyn börjar denna inom teorin för att sedan röra sig mot empirin och sluta upp inom teorin (Söderbom, A. 2009, föreläsning i Forskningsmetodologi) Val av ansats Vi har valt att använda oss av den induktiva ansatsen i vår undersökning. Vi anser att den är mest lämpad eftersom det är ett nytt fenomen som kommer att belysas, och att det därför inte finns några större teorier eller litteraturkällor kring forskningsproblemet att utgå ifrån. Vi ska därför utifrån empirin bilda oss en egen uppfattning om vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten får på mindre revisionsbolag och hur de förbereder sig inför förändringarna. 2.4 Datainsamling Datainsamlingen är en ytterst viktig del i forskningen och kan delas in i två delar, primär- och sekundärdata. Primärdata är data som forskaren själv samlat in genom till exempel intervjuer och enkätundersökningar. Sekundärdata är data som finns i litteratur, tidningsartiklar och dokument, alltså som forskaren inte själv har varit med och tagit fram. (Andersen, I. 1998, s ) Vi har använt oss utav både primär- och sekundärdata i uppsatsen. Primärdatan består av information som vi fått från intervjuerna. Vi har genomfört tre intervjuer med revisorer från mindre byråer. Sekundärdatan i uppsatsen består främst utav lagtexter samt olika rapporter och uttalanden från olika institutioner och organisationer såsom FAR SRS och Svenskt Näringsliv Intervjuer Vi har genomfört så kallade semistrukturerade intervjuer. Det innebär att vi har ställt öppna frågor under intervjuerna som lett till en diskussion mellan oss och respondenterna. Detta har bidragit till att vi har fått långa svar och djupgående information kring forskningsproblemet. Genom att använda oss av denna metod fick vi även möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna som uppkommit under intervjuerna. Vi har genomfört våra intervjuer i Borås, Jönköping samt Göteborg. Intervjuerna pågick i mellan minuter och genomfördes på respektive revisionsbyrå. För att säkerställa att viktig information inte förbisågs spelades intervjuerna in med mp3-spelare. Efter varje intervju lyssnades respektive inspelning igenom och sammanställdes. För att få ut bra och väsentlig information från respondenterna skickades intervjufrågorna (se bilaga) ut till dem via , i god tid före intervjutillfällena. På så sätt kunde de bättre förbereda sig inför intervjuerna Val av respondent Vi valde att intervjua tre revisorer från mindre revisionsbyråer. Respondenterna valdes slumpmässigt ut och kontaktades per telefon. Samtliga är godkända revisorer. Våra respondenter är: Andreas Lidhed, Lidheds Revisionsbyrå i Jönköping Sylvia Liffner Åkerblom, Essbe Revisionsbyrå i Göteborg Lars Andersson, Revisionsgruppen i Borås - 7 -

14 2.5 Giltighetsanspråk Validitet Med validitet menas hur relevant undersökningen är i förhållande till problemställningen. Undersöker forskaren rätt saker? Validiteten kan delas in i giltighet och relevans. Relevansen säger hur relevanta de empiriska begreppen är för problemställningen. Giltigheten anger hur väl de empiriska och teoretiska begreppen stämmer överens. (Andersen, I. 1998, s. 85) Det är alltså viktigt för uppsatsens validitet att respondenterna och den som utför intervjun tolkar olika begrepp likvärdigt så att det inte uppstår några missuppfattningar. Genom att vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tror vi att vi fått hög validitet i uppsatsen. Om relevansen började minska i intervjuerna genom att exempelvis respondenten kom bort sig från frågeställningen, kunde vi med hjälp av en följdfråga leda denne tillbaka till problemfrågeställningen Reliabilitet Reliabiliteten anger hur pålitlig en undersökning är, alltså hur säkert och exakt forskaren mätt det som forskningen avser att mäta (Andersen, I. 1998, s. 85). Det är därför viktigt att se till att undersökningen inte påverkas av tillfälligheter. God reliabilitet betyder att resultatet av undersökningen skulle ha blivit densamma vem som än utförde den. (Johansen & Tufte. 2003, s ) Eftersom vi valt att arbeta efter den kvalitativa metoden är det svårt att veta hur hög reliabiliteten blir då problemfrågeställningen kräver djup förståelse och djupgående svar. En undersökning där man till exempel undersöker hur många av alla 18-åringar som bor i ett område har körkort, får troligtvis hög reliabilitet. Vår undersökning är dock inte lika simpel och därför är det svårt att veta hur hög reliabiliteten blir. Vi anser dock att vi har undersökt det som vi avsåg att undersöka och att undersökningen inte påverkats av tillfälligheter och därför tror vi att vi har god reliabilitet i uppsatsen. 2.6 Källgranskning När man gör en undersökning bör man kritiskt granska den information man samlar in. Det gäller både primärdata och sekundärdata. Vår insamlade primärdata utgörs av intervjuerna med revisorerna. Någon säkerhet att informationen som vi fått från dem är korrekt kan inte ges till hundra procent. Dock upplevde vi revisorerna som sakkunniga och seriösa och informationen som trovärdig. Därmed finner vi inga skäl att ifrågasätta informationen. Vår insamlade sekundärdata bygger främst på lagtext samt olika rapporter och uttalanden från olika institutioner och organisationer såsom FAR SRS och Svenskt Näringsliv. Denna data har vi inte granskat då författarna till dessa rapporter och uttalanden besitter mycket mer kunskap kring området än vad vi har. Vi finner därför ingen anledning att tvivla på sanningshalten i dessa texter. Däremot har vi kritiskt granskat data från andra uppsatser som vi har tittat på. Vi har jämfört informationen i uppsatserna med dess angivna källor och kollat så att de verkligen stämmer överens. Vi har därför i vår uppsats nästan enbart refererat till ursprungliga källor

15 3 Teoretisk referensram I kapitlet presenteras den teori som ligger till grund för uppsatsen. En beskrivning av två tidigare rapporter om ämnet ges. Vidare behandlas även revisionens syfte och revisorns roll, revisionens intressenter samt lagar och normer som reglerar revisionen. Därutöver presenteras även en åtgärdslista från FAR SRS. 3.1 Avskaffande av revisionsplikt för små aktiebolag (SOU 2008:32) Med hänsyn till EG:s fjärde bolagsdirektiv togs ett beslut vid ett regeringssammanträde den 7 september En utredare utsågs för att lämna förslag på hur direktivet skall tillämpas i svensk rätt (Dir.2006: 96). Rapporten presenterades i mars 2008 och är mycket omfattande. Utredningen innefattar ett förslag som går ut på att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s. 13). EU verkar för att unionen och dess medlemsstater skall förenkla redovisningsreglerna och reducera företagens administrativa kostnader. Detta i hopp om att unionens rörelser skall bli mer konkurrenskraftiga samtidigt som unionens ekonomi skall stimuleras. EU:s mål är att de administrativa kostnaderna för företagen skall minskas med 25 procent fram till år EU understryker att revisions och redovisningskostnader för små och medelstora företag är för stora och att enklare regler skulle gynna företagen. Sverige har utryckt att de vill arbeta för målet med att minska företagens revisionskostnader men man strävar efter att uppnå det redan år (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s. 177) Det fjärde bolagsdirektivet tillåter att undantag från revisionsplikt görs för små och medelstora företag, därav denna möjlighet för medlemsstaterna inom EU. Gränserna för vilka företag som hamnar i kategorin små och medelstora företag är onoterade företag som inte uppfyller mer än ett av följande villkor; mer än euro i omsättning, mer än euro i balansomslutning, fler än 50 anställda. Dessa är EU:s maximivärden vilka flertalet länder inom unionen valt att utnyttja. Utredaren föreslår att även Sverige skall följa de angivna maximivärdena i mån om att uppnå maximal nytta. Ännu en anledning är att om Sverige inte utnyttjar dessa maximivärden kommer de svenska företagen försvagas rent konkurrensmässigt. Detta tack vare att företag i Sverige kommer att ha tyngre administrativa bördor. Vidare föreslås i utredningen att alla börsnoterade bolag samt företag verksamma inom finans och försäkring skall vara pliktiga att ha åtminstone en kvalificerad revisor.(avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s ) Utredaren framhäver att ett slopande av revisionsplikten medför en marknad byggd på efterfrågan, vilket är bättre än en marknad som idag är byggd på tvång. Företag som idag inte behöver revision belastas med onödiga kostnader på grund av tvånget. Som exempel nämns att det finns vilande aktiebolag som inte är i behov av någon revision samt att många företag inte behöver hela revisionspaketet som de i dagens läge tvingas till. Utredaren uppmanar i delbetänkandet till frivillig revision, i hopp om att en stor andel av företagen även i fortsättningen kommer att anlita revisor. (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s. 18) Det positiva med avskaffandet, förutom det som tidigare nämnts, är att utbudet på redovisningsoch revisionstjänster kommer att öka och att priserna troligtvis kommer att minska. Nackdelarna med avskaffandet är att revisorerna utsätts för en alltför snabb och kraftfull förändring. Skatteverket och ekobrottsmyndigheterna menar även på att risken finns för ökad ekonomisk - 9 -

16 brottslighet och ökning av skattefel. (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s ) Förutom avskaffandet av revisionsplikten föreslår utredaren andra åtgärder som kan komma att förändra revisorns arbetsroll. Utredaren föreslår att förvaltningsrevisionen avskaffas. Mandattiden för revisorn skall kortas ned från fyra år till ett år. Utredningen föreslår vidare att förslagen angivna i detta delbetänkande skall börja gälla från och med juli (Avskaffande av revisionsplikten för små företag, (SOU 2008:32) s. 13) 3.2 Den samhällsekonomiska nyttan av revision, ECON-rapport Den samhällsekonomiska nyttan av revision är en rapport framtagen på uppdrag av FAR SRS. I rapporten har man utrett vilka samhällsekonomiska konsekvenser ett slopande av revisionsplikten innebär. Rapporten behandlar bland annat revisionsmarknaden, nyttan med revision och en internationell jämförelse mellan länder som avskaffat revisionsplikten. I denna studie har effekterna av ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag med en omsättning på högst tre miljoner kronor studerats. Man kom fram till att ett avskaffande av revisionsplikten leder till en omfördelning av resurser i form av att skattebetalarna får stå för kostnaderna som de små aktiebolagen slipper. De små aktiebolagen slipper kostnader för revision men skattebetalarna får ökade kostnader pga. ökade kontrollåtgärder från Skatteverkets sida samt ökade transaktionskostnader för banker och kreditgivare. I rapporten drogs även slutsatsen att ett avskaffande av revisionsplikten får förhållandevis små effekter för revisionsbyråerna. De byråer som påverkas mest är de sämre som troligen kommer att slås ut ur marknaden. Slutligen kom man fram till att effekterna av ett slopande av revisionsplikten är relativt små för de flesta aktiebolag och revisionsbyråer. Ett stort antal små aktiebolag gynnas medan förhållandevis få revisionsbyråer drabbas. Värt att notera är att förslaget anger betydligt högre gränsvärden än de som har studerats i denna rapport. 3.3 Revision och rådgivning Efterfrågan, kvalitet och oberoende Tobias Svanström (2008) Denna avhandling behandlar bland annat små och medelstora företags efterfrågan på revision och redovisningstjänster. Detta behandlas utifrån förutsättningen att ett lagkrav på revision i framtiden inte finns för dessa företag. I avhandlingen undersöktes hur många företag som frivilligt kommer att välja att ha kvar revision efter ett avskaffande av revisionsplikten. Dessutom kartläggs vilka faktorer som har samband med företagens benägenhet att välja revision. Avhandlingen behandlar även en annan fråga gällande företagens efterfrågan på rådgivningstjänster hos revisionsbyråer. En tredje fråga som analyseras i denna avhandling är sambandet mellan att en revisionsbyrå ger rådgivningstjänster och samtidigt utför redovisningstjänster till ett och samma företag. Det handlar om hur redovisningstjänster och rådgivning hänger samman och påverkar revisionskvaliteten och revisorns oberoende. För att svara på dessa frågor har författaren till rapporten genomfört en nationell enkätundersökning vars syfte var att ge information om företagens åsikter gällande revision och

17 rådgivning. Totalt fick författaren 421 användbara svar utifrån 900 utskick. Dessa utskick skickades till företag av olika storlekar och i olika regioner (Stockholm, Småland och Norrland). Undersökningen visade att 68 procent av alla företag skulle välja att ha kvar revision även om revisionsplikten avskaffas. Endast 16 procent svarade att de skulle välja bort revisionen om revisionsplikten avskaffas. Resterande svarade att de inte vet hur de kommer agera. Dock framkommer det i rapporten att cirka 30 procent av de allra minsta företagen skulle välja bort revisionen om den inte vore lagstadgad. Bland företagen som har fler än tio anställda är det en liten andel som inte skulle fortsätta med revision. I rapporten framgår att ungefär två tredjedelar av alla företag har använt sig av någon form av rådgivning från sin revisionsbyrå. Det handlar främst om rådgivning kring redovisnings-, skatteoch lagfrågor. Undersökningen visar att revisionsbyråerna är företagens främsta källa till rådgivning. En intressant notering i undersökningen är att sannolikheten för att ett företag ska fortsätta anlita revisionsbyrån för revision är större om företaget anlitar sin revisionsbyrå för rådgivning. Ännu en intressant aspekt som tas upp är sambandet mellan kvaliteten på rapporteringen och att revisorn sköter redovisningen och ger rådgivning. Undersökningen visar att kvaliteten på den finansiella rapporteringen ofta är högre när revisionsbyrån även sköter redovisningen och rådgivning i företagen än i de fall där man enbart sköter revisionen. Det kan tolkas på så sätt att revisorerna får bättre inblick och ökad förståelse för hur företagen fungerar vilket leder till att kvaliteten på rapporteringen ökar. Författaren till denna rapport ser därför inga hinder till att revisorn ska kunna agera rådgivare och revisor samtidigt. 3.4 Beredskapen inför revisionspliktens avskaffande En fallstudie av revisorsprofessionen Henrik Lindberg (2008) Rapporten handlar om huruvida revisorsprofessionen är redo för ett avskaffande av revisionsplikten och vilka förändringar detta medför för professionen. I rapporten försöker författaren se hur förberedelserna hos professionen går till. Undersökningen är av kvalitativ art och innefattar sex intervjuer med revisorer från både större och mindre revisionsbyråer. Analysen i rapporten är uppdelad i tre olika delar nämligen efterfrågan av revision, strategiska beslut och hotbilden utifrån samt konkurrensen med redovisningsbyråer. I den första delen talar författaren om att revisorsprofessionen väntar sig ett avskaffande av revisionsplikten men att de samtidigt är överraskade rörande gränsvärdena och när avskaffandet skall ske. Av de sex intervjuade revisorerna har endast två genomfört noggrannare bedömningar på hur många företag som kommer att behålla revisionen. Om företagen fortsätter med revision eller inte beror till viss del på hur revisorerna själva agerar och hur bra samarbetet med kunden är. Sedan diskuteras även kring huruvida krav från omgivningen kan ha en viss inverkan. Författaren är dock osäker till huruvida den externa pressen blir omfattande eller inte. Det är dock rimligt att vissa krav ställs då företag efterfrågar krediter eller är skuldsatta. På längre sikt bedömer författaren att efterfrågan på revision minskar. En intressant notering är att ingen av de intervjuade respondenterna har någon färdig strategi eller plan på hur de skall tackla förändringarna som ett avskaffande av revisionsplikten medför. Vidare

18 talar författaren om att de större revisionsbyråerna är mer aktiva i sitt agerade och använder sig utav marknadsföring så som reklam. De mindre revisionsbyråerna tenderar att agera mer passivt och lägger ingen kraft på reklam utan de prioriterar kontakter och se till att bibehålla nuvarande klienter. I många uppsatser talas det om att de små revisionsbyråerna är de stora förlorarna men detta tillbakavisar de själva. Utifrån intervjuerna ter det sig vara så att de större revisionsbyråerna ser de mindre som de stora förlorarna och vice versa. En annan aspekt som framhävs är att en ökad konkurrens mellan revisionsbyråer och redovisningsbyråer är högst sannolik då antalet revisionsuppdrag troligen minskar. Båda parter har konkurrensfördelar då revisorer har högre kompetens medan redovisningskonsulter ofta har lägre priser. Sammanfattningsvis drar författaren slutsatsen att det är svårt att summera hur revisorsprofessionen förbereder sig som helhet. Författaren drar slutsatsen att behovet av rena revisionstjänster kan komma att minska. Till följd av detta bör revisorsprofessionen erbjuda andra tjänster. Angående utbudet har de större revisionsbyråerna ett försprång då de varit aktivare genom sin marknadsföring. De stora revisionsbyråerna måste dock få sina kunder att se nyttan med revisionen då de debiterar högre priser. Hos de små revisionsbyråerna finns ett annat problem vilket handlar om deras defensiva agerande och inställning. Slutligen kan det sägas att både de stora och små revisionsbyråerna inte har några direkt planerade strategier för hur de skall agera vid ett avskaffande av revisionsplikten. 3.5 Revision och revisorns roll Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma, och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning (Revision - en praktisk beskrivning. 2006, s.19). I många företag är revisionen nödvändig då den ökar trovärdigheten till företagets finansiella information. Olika intressenter måste kunna lita på information som företaget lämnar om dess ekonomiska situation och förvaltning. Denna information säkerställs med hjälp av revisionen. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.19) Revisionen har även andra syften såsom att minska risken i affärer, minska risken för att fel och brister inte upptäcks i företagens redovisning samt att gå igenom företaget och föreslå förbättringar (farsrs.se(a)). Styrelse och VD ansvarar för att tillgodose information om ett företags ekonomiska situation och förvaltning. Revisorns roll är att kritiskt granska och säkra kvaliteten i denna information. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.19) 3.6 Revisionens intressenter Ett flertal intressenter såsom stat, kommun, kreditgivare, leverantörer, anställda och kunder har alla, på ett eller annat sätt, användning av revision. Revisionen skapar en tilltro till ett företags ekonomiska rapportering vilket gör att intressenterna själva inte behöver kontrollera denna information. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.20)

19 Stat och Kommun Ägare Kreditgivare Revision Leverantörer Styrelse och VD Anställda Kunder Figur 1, Revisionens intressenter (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s. 27) Ägarna: I större företag då ägarna inte sitter i företagets ledning och inte har en komplett insyn i företaget måste de förlita sig på den försedda informationen från VD och styrelse. Därmed är det viktigt att denna information ger en rättvisande bild av företaget då ägare använder sig utav denna information vid beslutsfattandet. Revisorns bedömning av företagets information kan vara en viktig del vid beslutsfattande. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.20) Kreditgivare: Banker och andra kreditgivare måste se till att utlånade pengar till företag kan betalas tillbaka. Alla uppgifter om ett företag måste därmed vara riktiga för att kreditgivare ska finna säkerhet. Denna säkerhet understöds av revisorns granskning. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.20) Leverantörer: Leverantörer vill kunna känna trygghet då de levererar och ger krediter. För att det ska gå måste den ekonomiska informationen hos leverantörens kund vara trovärdig. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.20) Kunder: Kunder vill veta om ett företag kommer att fortsätta sköta sina leveranser vilket de kan göra med hjälp av trovärdig ekonomisk information. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.21) Anställda: Anställda vill också ha trovärdig ekonomisk information då de är personligt beroende av ett företag. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.21). Styrelse och VD: Revisorn kan ofta vara en stor hjälp till styrelse och VD. Revisorn kan bli en samtalspartner i ekonomiska frågor och dessutom ge perspektiv på händelser och företeelser i företaget som annars kanske inte skulle ha kommit fram. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.21)

20 Stat och kommun: Eftersom redovisningen är basen till beräkning av skatter och avgifter måste staten och kommunen förlita sig på redovisningen. Dessutom ger staten och kommunen olika sorters bidrag till diverse företag. Vid sådana tillfällen måste de kunna förlita sig till informationen om ett företag och dess verksamhet. (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s.21) 3.7 Reglerande normer och lagar EG:s bolagsrättsliga direktiv nr 4, 7,8 och 11 Aktiebolagslagen Lagen om ekonomiska föreningar Andra associationsrättsliga lagar Revisionslagen Årsredovisningslagen Bokföringslagen Revisorslagen Revisorsförordningen EG:s rekommendation om revisors oberoende EG:s rekommendation om kvalitetskontroll Revisorsnämndens föreskrifter FAR:s yrkesetiska regler RS Revisionsstandard i Sverige (Rev R) FAR:s uttalanden i revisorsfrågor (Rev U). (Revision en praktisk beskrivning. 2006, s ) 3.8 Agera idag revisionsplikten slopas imorgon, FAR SRS förslag på åtgärder FAR SRS har givit ut en lista, till mindre och medelstora revisionsbyråer, med förslag på ämnen som bör beaktas inför revisionspliktens avskaffande. Listan presenteras nedan: (farsrs.se(b)) Bedöm effekterna av en slopad revisionsplikt o Hur påverkas ditt företag? o Hur påverkas personalsammansättningen? o Vilken affär är mest lönsam? o Upprätta en marknadsplan! Involvera hela personalen i förändringsarbetet Gå igenom din klientförteckning o Vilka klienter riskerar du bli av med? o Vilka av dessa vill du behålla? o Hur knyter du till dig dina klienter på ett bättre sätt? Ta reda på vad klienten egentligen vill Vilka tjänster erbjuder du dina klienter idag?