Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter

Trenden för handelsnettot bruten sid 7 Oförändrade producentpriser sid 11 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 4 29 april Stark nedgång för detaljhandeln Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter Index 25= Index 25= 124 124 122 122 12 12 118 118 116 jan mar maj jul sep nov jan 116 mar Den svenska detaljhandeln ger ett allt svagare intryck. Försäljningen har minskat där stadigt sedan i november. Mellan fjärde kvartalet och första kvartalet i år sjönk försäljningsvolymen med 1,1 %, säsongrensat, eller med 4,1 % uppräknat till årstakt. I mitten Industrin i ett branschperspektiv sidan 8 1 Kommentarer & Analys

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konjunkturläget 2 Industri 4 Utrikeshandel 7 Varuhandel 7 "I mitten" 8 Byggmarknad 1 Priser 11 Arbetsmarknad 12 Finansmarknad 13 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget Molnen lättat över globala ekonomin För den globala ekonomin har innehållet i den ekonomiska bilden förändrats endast i mindre utsträckning under april. De moln som dragit ihop sig över världsekonomin i mars i anslutning till den politiska turbulensen i Nordafrika och Mellanöstern samt av naturkatastrofen i Japan har däremot nu lättat över horisonten. Återhämtningen i världsekonomin fortsätter enligt Internationella Valutafondens, IMF:s, Outlook från april. Den globala BNP-tillväxten beräknas bli 4,4 % i år och 4,5 % nästa år. OECD anger att mycket av återhämtningen under berodde på lageruppbyggnad. I år drivs tillväxten i stället av växande investeringar och hushållskonsumtion i många länder. Även OECD:s ledande indikatorer ger stöd för en fortsatt ekonomisk återhämtning i industriländerna. Här har utvecklingen successivt blivit alltmer positiv sedan i höstas. De ledande indikatorerna som skall förutspå utvecklingen av industriproduktionen ökar stadigt sedan oktober fram t.o.m. februari i år. Även industriproduktionen har vänt snabbt uppåt och steg för OECD totalt med 1 % i januari efter den kraftiga ökningen i december med 1,5 %. Fortsatt expansiv världshandel Även för världshandeln ger utvecklingen under april månad samma positiva intryck som i mars även om ökningstakten avtagit. Efter den starka uppgången i januari då världshandeln med varor ökade med uppreviderade 1,7 % fortsatte uppgången i februari, enligt undersökningsinstitutet CPB, med en måttligare ökning med,3 %. Under den senaste tremånadersperioden december februari växte världshandeln med varor kraftigt, med 3,4 %. Det motsvarar en uppgång med 14,5 % uppräknat till årstakt. I februari var det tillväxtekonomierna som svarade för hela importökningen medan industriländerna visade en nedgång med 1,2 %. För euroområdet har importen återhämtat sig något de senaste två månaderna, men utvecklingen är ändå fortsatt svag. Under den senaste tremånadersperioden ökade varuimporten till euroområdet med måttliga,8 %. Utvecklingen är inte mycket starkare för varuexporten från euroområdet, som mellan de två senaste tremånadersperioderna stigit med 1,1 %. Till tillväxtekonomierna ökade varuimporten med 4,1 % mellan de två senaste tremånadersperioderna. Det var Asien som var dragloket, med en importökning på 5,3 % under perioden. Ännu starkare var ökningen av varuexporten från Asien som mellan de två senaste tremånadersperioderna växte med hela 8 %. Ojämn utveckling för råvarorna På råvarumarknaderna har prisutvecklingen inte varit lika jämn och stabil under april månad som under första kvartalet, med undantag för priset på råolja som parkerat på runt 125 dollar per fat efter den senaste uppgången i början på månaden. För andra råvaror som metaller har utvecklingen varit betydligt ojämnare denna månad. Mest hävdad har utvecklingen varit för aluminium följd av tenn där priserna nått nya högsta nivåer efter svackan i mitten av mars. För koppar, nickel och zink däremot har priserna fallit tillbaka betydligt under månaden och ligger nu 5 1 % under den högsta nivån från februari i år. Om utvecklingen på råvarumarknaden inte ger något entydigt svar på aktörernas bedömningar av efterfrågeutvecklingen i den globala ekonomin under den närmaste tiden har utvecklingen på världen aktiebörser, som brukar ligga med en fasförskjutning på 6 9 månader till den realekonomiska utvecklingen, varit desto mer entydig. Morgan Stanleys World index visar en uppgång med nära 4 % under april. I New York steg Dow Jones och Nasdaqbörsens Composite-index med ca 4 % respektive ca 3 % medan Londonbörsen och Frankfurtbörsen ökade med 3 % respektive 6 %. Även Tokyobörsen som backade med 8 % i mars steg under april med ca 1 %. I motsatt riktning pekar möjligen utvecklingen av den långa marknadsräntan i världen under april. Den långa räntan som brukar vara känslig för marknadens bedömningar av efterfrågeutvecklingen och inflationstrycket i ekonomin har sålunda visat en signifikant nedgång under april. Räntan på tioåriga statsobligationer har sjunkit både i USA och i EU från början till slutet av april, med,3 respektive,25 procentenheter och ligger nu i båda fallen strax under 3 %. Sedan årsskiftet, under den period då råvarupriserna och då särskilt råoljepriset stigit kraftigt, är räntan på tioåriga statsobligationer oförändrad i USA medan den stigit med,25 % i EU. Dämpning både i USA och i Kina De två största ekonomierna i världen, USA och Kina, har båda kommit med BNP-siffror för första kvartalet. Det kom inte som någon större överraskning att farten var högst i den kinesiska ekonomin, men här skedde nu ändå en tydlig inbromsning av uppgången i ekonomin. För första gången presenterade nu den kinesiska statistikbyrån säsongrensade BNP-siffror vilket möjliggör jämförelser kvartal mot kvartal. Under första kvartalet ökade sålunda BNP med 2,1 %, vilket motsvarar en ökning med ca 8,7 %, säsongrensat jämfört med kvartalet innan och uppräknat till årstakt (det var alltså inte bättre än BNP-tillväxten i Sverige under andra och tredje kvartalet i fjol, som också uppgick till 2,1 % under båda kvartalen). Till följd av ett s.k. överhäng på BNPkurvan var däremot utvecklingen under första kvartalet mätt över fyra kvartal ungefär lika stark som tidigare med en BNP-ökning på 9,7 %. Det kan jämföras med 9,8 % under fjärde kvartalet. I USA avtog tillväxttakten i ekonomin betydligt mer än i Kina under första kvartalet i år med en BNP-ökning på måttliga 1,8 %, ett fall från 3,1 % under fjärde kvartalet, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och uppräknat till årstakt. Förmildrande omständigheter till den förhållandevis låga tillväxten är möjligen att det var konsumtionen och investeringarna i den offentliga sektorn som drog ned utvecklingen med en minskning på 5,2 % mellan de två senaste kvartalen i årstakt. Det var den största nedgången här sedan 1983 och bidrog negativt med 1,1 procentenheter till BNP-utvecklingen.

17 16 15 14 13 Världshandeln med varor Säsongrensade månadsdata i volym. Index = 12 Källa: CPB God efterfrågan inom USA:s privata sektor Den inhemska efterfrågan borträknat den offentliga sektorn var fortfarande relativt stark, med en tillväxt på runt 3 %. Nettoexporten gav ett marginellt negativt bidrag till BNP-utvecklingen på,1 procentenheter. Både exporten och importen ökade med 4 5 % i årstakt. De stora svängningarna i importutvecklingen från kvartal till kvartal i den amerikanska ekonomin försvårar att prognosera BNPutvecklingen i USA. De stora ökningarna i importen under andra och tredje kvartalet på 33,5 respektive 16,8 % avlöstes av en kraftig minskning under fjärde kvartalet på 12,6 %. Under första kvartalet övergick sedan importutvecklingen i en måttlig uppgång med 4,4 % allt jämfört med kvartalet innan och uppräknat till årstakt. Hushållens konsumtionsutgifter utvecklades annars relativt bra med en ökning på 2,7 % i årstakt. Framför allt är det ett fortsatt stort sug efter varaktiga konsumtionsvaror som nu steg med 1,6 % i årstakt, vilket i sin tur indikerar Industriproduktion optimism och framtidstro hos amerikanen. På investeringssidan i ekonomin var utvecklingen splittrad. De fasta bruttoinvesteringarna steg med endast,7 %, men det var bostadsinvesteringar och andra bygginvesteringar i näringslivet som drog ned utvecklingen med minskningar på 4,1 respektive 22 % i årstakt. Den tidigare starka utvecklingen av näringslivets investeringar i maskiner och programvaror höll i sig och steg i stället med 11,6 % från kvartalet innan och mätt i årstakt. Framåtblickande indikatorer starka för USA Även framåtblickande indikatorer har utvecklats gynnsamt för USA. I mars steg orderingången på varaktiga varor till den amerikanska industrin, med starka 2,5 % efter tidigare uppgångar på,7 % i februari och 3,7 % i januari, mätt i löpande priser och jämfört med månaden innan. En likande positiv utveckling gäller för de ledande indikatorerna som skall förutspå den ekonomiska utvecklingen på ca ett halvårs sikt. Dessa steg i mars med,4 % efter den starka uppgången i februari med 1 %. Kurvan för USA:s ledande indikatorer visar en brant lutning uppåt sedan hösten. Positivt var också att både de privata inkomsterna och hushållskonsumtionen i USA steg mer än väntat i mars, med,5 respektive,6 % från månaden innan. För februari reviderades uppgången i hushållskonsumtionen upp till starka,9 % från,7 %. Allt mätt i löpande priser, men kärninflationen steg mellan februari och mars med bara,1 %. Dessutom har tecknen på att husmarknaden i USA håller på att återhämta sig från en rekordlåg nivå blivit tydligare. Enligt den privata organisationen National Association of Realtors, NAR, steg antalet nya kontrakt om köp av befintliga bostäder i USA med 5,1 % i mars efter uppgången i februari med,7 %, säsongrensat och jämfört med Förändring i % feb 11/ dec 1 feb 11/ feb 11/ jan feb 11/ jan 11 sep nov 1 feb 1 jan feb 1 Hela industrin 1 2 17 16 Trävaruindustri, ej möbler 1 Massa och papper 2 4 5 Grafisk industri 2 2 1 4 Kemisk industri, ej läkemedel 3 6 4 Läkemedel 2 2 42 28 Stål- och metallverk 2 5 16 16 Metallvaruindustri 2 1 15 14 Elektronikindustri 4 9 36 32 Maskinindustri 1 25 25 Industri för motorfordon 2 16 58 68 Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index 25= 14 13 12 8 7 Hela industrin SNI B+C Maskinindustri månaden innan. Från bottennoteringen i juni har kontraktskrivningen nu stigit med 24 %. Men fortfarande anses de strama bolånekriterierna hålla tillbaka husmarknaden. Fortsatt svagt i EU I EU fortsätter ekonomin att vara tudelad. En stark exportsektor är inte tillräcklig för att motverka en fortsatt låg inhemsk efterfrågan. Den låga BNP-tillväxten under fjärde kvartalet, på,8 % i årstakt där hushållens låga konsumtionsutgifter höll tillbaka utvecklingen, ser heller inte ut att brutits under inledningen av. Efter en minskning av försäljningsvolymen inom EU:s detaljhandel med,1 % i februari är det fortsatt stiltje på detta område. Under den senaste tremånadersperioden, december februari var detaljhandeln på en oförändrad nivå jämfört med närmast föregående tremånadersperiod och även jämfört med sommarmånaderna juni augusti i fjol. Inom euroområdet är utvecklingen inom detaljhandeln t.o.m. svagt negativ vid samma jämförelser. Det förefaller nu också som om toppen på EU:s konjunkturkurva kan vara passerad. Enligt EU Kommissionens konjunkturbarometer för de 27 medlemsländerna backade den sammansatta konjunkturindikatorn signifikant i april, med 2,3 enheter till 15,1. Inom euroområdet föll indikatorn för andra månaden i följd. Betecknande var också att den klart största nedgången kom från detaljhandeln, men även konsumentförtroendet visade en tydlig försämring. I samma riktning pekar IFO-indexet som mäter näringslivsklimatet i Tyskland. Indexet sjönk till,4 i april från 111,1 i mars. Nedgången kom helt från det framåtblickande indexet

som sjönk kraftigt till 14,7 från 16 5 månaden innan. Högtrycket över Sverige på väg att försvagas Under den senaste månaden har konjunkturhimlen i Sverige antagit en annan, inte fullt så ljus ton som tidigare. Det finns tecken inom flera områden som tyder på att högtrycket i ekonomin kan vara på väg att försvagas något. Redan under fjärde kvartalet dämpades tillväxttakten i BNP till 1,2 % från tidigare 2,1 % andra och tredje kvartalet. Dämpningen följs nu upp av Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som har till uppgift att sammanfatta stämningsläget bland företag och hushåll, som visar en tydlig nedgång i april med 2,5 enheter. Nedgången för andra månaden i följd sker från index 113,7 till index 19,8, vilket innebär att stämningsläget i ekonomin övergått till att vara endast bra från att tidigare ha varit mycket bra. Försvagningen gäller samtliga sektorer utom byggsektorn. Det blir nu allt tydligare att hushållen pressas allt hårdare av högre kostnader för sin konsumtion. Löneutvecklingen har under en tid legat runt 2 %, mätt över tolv månader, samtidigt som inflationen nu dragit sig upp mot 3 % i mars, vilket ger en negativ reallöneutveckling. Det är högre energikostnader tillsammans med framför allt högre räntekostnader som nu biter i hushållens budget. Den ansträngda situationen framgår av kräftgången för detaljhandeln där nu försäljningsvolymen minskar kraftigt sedan i november. Från fjärde till första kvartalet har försäljningsvolymen minskat med 1,1 %. Dämpningen gäller även hushållens inköp av nya bilar, som under första kvartalet kommer ge ett betydligt mindre bidrag till tillväxten än tidigare. Det dämpade köpbeteendet har skett parallt med ett minskat konsumentförtroende i Konjunkturbarometern. Där visas att hushållens optimism fortsatte att svalna i april. Sedan toppnoteringen i september har hushållens konfidensindikator, CCI, fallit med drygt 1 enheter. Dämpning även inom utrikeshandeln Inom utrikeshandeln har en avtagande ökningstakt för varuexporten kunnat registreras den senaste tiden efter en tidigare snabb uppgång. I februari och mars steg varuexporten med svaga,3 respektive,2 % från månaden innan. Under dessa månader var uppgången i varuimporten dubbelt så stark. Det innebär att handelsnettot nu minskat två månader i rad. Men mellan fjärde kvartalet och första kvartalet i år visar ändå handelsnettot, Industrins leveranser Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser 12 15 85 8 index 25= Hemmamarknadslev. Exportleveranser Totala leveranser mätt i volym, bl.a. till följd av priseffekter en inte oväsentlig ökning. Industri OECD:s ledande indikator för Sverige, som ska prognostisera industriproduktionen, fortsatte nedåt i februari och har nu sjunkit fem månader i följd. Denna indikator har historiskt visat sig kunna förutspå produktionsutvecklingen väl och vändpunkter brukar med några månaders eftersläpning följas av motsvarande vändningar för industriproduktionen. Om mönstret upprepas denna gång betyder det att vi snart kommer att få se en utplaning och därefter en produktionsnedgång. Än så länge fortsätter dock industrin att öka produktionen i god takt, men däremot har den framåtblickande orderingången på senare tid utvecklats riktigt svagt. Sedan oktober är nivån i stort sett oförändrad och hittills i år har den t.o.m. sjunkit något. Det är framförallt den tidigare mycket starka investeringsvaruindustrin som försvagats Leverans och order Förändring i % feb 11/ dec 1 feb 11/ feb 11/ jan 11 sep nov 1 feb 1 Orderingång Hemmamarknad 4 2 9 Exportmarknad 2 17 Totalt 1 14 Leveranser Hemmamarknad 4 2 Exportmarknad 1 5 6 Totalt 1 4 4 Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser 125 12 15 85 8 75 index 25= Hemma Export Totalt betydligt. Då denna industrigren vanligtvis ligger sent i konjunkturen tyder även detta på att en konjunkturförsvagning är nära förestående. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förstärker ytterligare bilden av att industrikonjunkturen mattas av. Från mars till april sjönk tillverkningsindustrins konfidensindikator från 11 till 8, även här går investeringsvaruindustrin sämst med en nedgång på 8 enheter medan insatsvaruindustrin backade 5 enheter. Motorfordonsindustrin, som under förra året utvecklades mycket starkt och påverkade hela industrins utveckling positivt, har på senare tid rapporterat betydligt sämre konjunkturomdömen. Från fjärde kvartalet ifjol till första kvartalet i år sjönk branschens konfidensindikator från +22 till 5. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Sofie Lord) Industriproduktionen fortsätter uppåt Industrins produktionsuppgång fortsatte i februari med en ökning på 1,1 % säsongrensat och jämfört med januari. Efter en nedgång i december och en snabb rekyl uppåt i januari var utvecklingen i februari i nivå med tillväxten under fjolåret och motsvarar uppräknat till årstakt en uppgång på drygt 14 %. Insatsvaruindustrin, som senaste halvåret uppvisat en mycket ojämn utveckling, följde upp ökningen i januari med en ny uppgång, denna gång med 1,3 %. Det var första gången sedan juli ifjol som produktionen växte två månader 4

i följ. Investeringsvaruindustrin fortsatte på sin stadiga tillväxtbana och noterades för en uppgång på 2,4 %, den bästa månadsutvecklingen sedan i september. Den investeringsvarubransch som utvecklades starkast var elektronikindustrin som höjde produktionen med 4,2 %. Bland de tunga insatsvarubranscherna gick kemiindustrin och stål- och metallverken starkt med ökningar på 2,7 respektive 2,1 %. Motorfordon fortsätter dra Även ur ett halvårsperspektiv ger industriproduktionen ett starkt intryck. Den senaste tremånadersperioden december februari ökade produktionen med 2,1 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Ökningstakten är förvisso inte lika hög som under våren ifjol men efter en något svagare period under hösten har ökningstakten under de senaste månaderna återigen stegrats. Det är fortsatt främst tack vare ökningar inom investeringsvaruindustrin som den totala produktionen växer. Orsaken till stegringen under de senaste månaderna är dock att insatsvaruindustrin efter årsskiftet utvecklats starkare än under hösten. Det är för tidigt att säga om detta är början på en ny konjunkturförstärkning eller om det rör sig om en tillfällig uppgång. Precis som många gånger tidigare under det senaste året var det motorfordonsindustrin som lämnade starkast bidrag till industrins totala produktionsökning mellan de två senaste tremånadersperioderna. Produktionen ökade här med drygt 16 %. Den största individuella ökningen stod dock petroleumindustrin för med en uppgång på över 17 %. En ytterligare bransch som noterades för en stark ökning var elektronikindustrin med en uppgång på drygt 9 %. Den totala förbättringen motverkades främst av en produktionsminskning för stål- och metallverk på drygt 5 %. Produktionen upp 16 % i år Den goda utvecklingen under början av året innebär att industriproduktionen hittills i år växt med synnerligen starka 16 % kalenderkorrigerat och jämfört med januari februari. Vid tolkning av denna utveckling är det dock viktigt att tänka på att det stora lyftet ifjol kom först i mars. Det får betraktas som ganska osannolikt att utvecklingen i år kommer vara lika stark som fjolårets och därmed kommer den ackumulerade tillväxten under året troligtvis att sjunka från dagens mycket höga nivå. Uppgången omfattar i stort sett samtliga branscher men det finns stora variationer i storleken på produktionsökningen. En bransch utklassar alla andra och det är motorfordonsindustrin som ökat produktionen med 68 %. På andra plats kommer elektronikindustrin med 32 % och därefter följer maskinindustrin med 25 %. Ett par branscher med svagare utveckling är grafisk och kemisk industri med uppgångar på respektive 4 %. Även massa- och pappersindustrin noteras för en relativt liten uppgång på 5 %. Trävaruindustrin fortätter att ge ett svagt intryck och är den enda bransch där produktionen under januari februari i år inte är högre än under motsvarande period. Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Lars Öhman) I stort sett oförändrad orderingång i februari Med en uppgång på måttliga,2 % i säsongrensade tal var industrins orderingång i februari i stort ett oförändrad jämfört med januari. Motsvarande utveckling i januari var en minskning med 1,5 % och till skillnad från tidigare nedgångar under det senaste året kom denna gång ingen tydlig uppåtrekyl. I motsats till i januari utvecklades efterfrågan starkt på hemmamarknaden där orderingången ökade med 3,6 %, främst orsakat av en kraftig uppgång för investeringsvaruindustrin. På exportmarknaden minskade istället orderingången med 1,9 % och här gick investeringsvaruindustrin kraftig nedåt medan insatsvaruindustrin noterades för en uppgång. Gruvindustrin hade det tungt och noterades för en nedgång på över 2 % orsakat av kraftigt minskad efterfrågan ( 36 %) från exportmarknaden. Även Varuexport, varuområden Värde mkr Andel Förändr % 11/1 jan feb jan feb % Skogsvaror 2 736 19 358 1,8 7 Trävaror 3 552 3 635 1,8 2 Papper 12 88 12 139 6,7 6 Mineralvaror 23 594 16 5 12,3 43 Järnmalm 3 649 1 832 1,9 99 Järn och stål 12 16 8 7 6,3 51 Kemivaror 23 63 22 86 12, 1 Läkemedel 1 317 1 1 5,4 6 Energivaror 14 728 13 38 7,7 11 Verkst.varor 87 271 67 941 45,4 28 Maskiner 27 927 22 846 14,5 22 Elektrovaror 26 31 21 663 13,7 21 Vägfordon 2 25 12 983 1,5 56 Övriga varor 22 746 2 729 11,8 1 Livsmedel 9 48 7 3 4,7 22 Totalt 192 137 16 696, 2 elektronikindustrin och maskinindustrin noterades för stora nedgångar på vardera 8 %. Motorfordonsindustrins orderingång återhämtades däremot efter den kraftiga nedgången i januari och gick upp med 7 %. Tydlig dämpning i ett halvårsperspektiv Av naturliga skäl varierar industriföretagens orderingång starkt från månad till månad. På kort sikt är det är dessutom svårt att göra en så bra säsongrensning att serierna blir helt utjämnade och jämförbara över tiden. På grund av detta är det är svårt att dra slutsatser baserade på utvecklingen under enstaka månader och analyser bör göras över en lite längre tidsperiod, exempelvis ett halvår. Under den senaste sexmånadersperioden är det tydligt att ökningen av industrins orderingång dämpats betydligt. Under den senaste tremånadersperioden december februari ökade orderingången med mindre än 1 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det innebär en tydlig försvagning från föregående månad då motsvarande utveckling var över 3 % och det är även den klart svagaste tremånadersutvecklingen under det senaste året. Det är framförallt för investeringsvaruindustrin, som brukar ligga sent i konjunkturen, som efterfrågan utvecklats svagt under den senaste tiden. Mellan de två senaste tremånadersperioderna minskade orderingången där med 1 %. För insatsvaruindustrin har orderingången däremot efter en svag period i början av hösten börjat ta fart igen, och mellan de två senaste tremånadersperioderna ökade den med 2,5 %. Som vanligt är svängningarna störst på exportmarknaden och det är främst på grund av lägre efterfrågan därifrån som investeringsvaruindustrins Varuimport, varuområden Värde mkr Andel Förändr % 11/1 jan feb jan feb % Skogsvaror 5 63 4 741 2,9 7 Mineralvaror 15 778 13 43 9, 21 Järn och stål 7 524 5 555 4,3 35 Kemivaror 21 1 21 865 12,1 3 Läkemedel 4 499 4 882 2,6 8 Energivaror 27 777 2 747 15,8 34 Råolja 16 999 9 874 9,7 72 Oljeprodukter 6 717 6 1 3,8 8 Verkst.varor 72 244 61 335 41,1 18 Maskiner 18 148 14 1,3 29 Elektrovaror 27 32 24 765 15,6 1 Vägfordon 17 316 13 986 9,9 24 Instrument 3 875 3 538 2,2 1 Övriga varor 33 65 31 34 19,1 8 Livsmedel 14 681 13 691 8,4 7 Totalt 175 657 152 764, 15 5

Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser 75 5 25 miljarder kronor J F M A M J totala orderingång minskat. Efterfrågan från hemmamarknaden är överlag stabilare men mönstret är för tillfället det samma som för exportmarknaden med en starkare efterfrågeutveckling för insatsvaror än investeringsvaror. Orderingången upp 13 % i år Hittills i år (januari februari) har industrins orderingång kalenderkorrigerat ökat med 13 % jämfört med motsvarande period. Detta ser ut som en mycket god utveckling och ger sken av att efterfrågetillväxten i början av varit stark, men som beskrivits ovan är så inte fallet. Skälet till det höga förändringstalet är istället att orderingången under fjolåret ökade snabbt fram till oktober. Därefter har nivån varit i stort sett varit oförändrad och hittills i år har den t.o.m. sjunkit något i säsongrensade tal jämfört med december. Då fjolårets uppgång inleddes i mars sjunker sannolikt den ackumulerade ökningen J A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor 8 7 6 5 4 3 2 1 mdr kr Export Import Handelsnetto under året redan nästa månad för att upprätthålla nuvarande ackumulerade ökningstakt skulle orderingången i mars behöva öka med nästan 16 %. Industrins orderingång växte allstå kraftigt under perioden mars oktober ifjol. I säsongrensade tal var ökningen hela 15 % och den orsakades främst av en synnerligen stark utveckling för investeringsvaruindustrin där ökningen var hela 32 %. Efter oktober kom en vändning och utvecklingen är sedan dess svagt negativ ( 1 %). Återigen är det investeringsvaruindustrin som lämnar starkast bidrag till den totala utvecklingen men nu är det nedåt istället för uppåt sedan oktober har orderingången till investeringsvaruindustrin minskat med 8 %. Stark ökning av leveranserna till hemmamarknaden Den svagare orderingången syns ännu Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år mar jan mar Dagligvaruhandel 1,6,8 därav: Detaljhandel, mest livsmedel 1,5,9 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 2,1,5 Sällanköpsvaruhandel 2,7 4,4 därav: Klädhandel 2, 5,2 Skohandel,5 3,7 Möbelhandel 1,4 7,1 Elektronikhandel 17,5 19,8 Järn- och bygghandel 4,2 2,7 Färghandel 6,2 1,6 Bokhandel 6,6 1,9 Guldsmedshandel 9,8 8, Sport- o fritidshandel 1,4 2,8 Postorderhandel 2,8 2,2 Total detaljhandel,7 2, inte i leveranserna som fortsätter att öka i god takt. Mellan januari och februari var ökningen 1 % i säsongrensade tal. Ökningen härrör från en kraftig ökning av leveranserna till hemmamarknaden (+3,5 %) medan leveranserna till exportmarknaden minskade något. Ökningen på hemmamarknaden bestod främst av investeringsvaror men även insatsvaruindustrins leveranser steg. Under den senaste tremånadersperioden december februari har industrins totala leveranser ökat med 3,7 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. I detta tidsperspektiv är det exportmarknaden som drar upp den totala utvecklingen med en uppgång på över 6 % medan hemmamarknaden står i stort sett still. Den bransch som skruvat upp leveranserna allra mest är transportmedelsindustrin med en ökning på 17 %. Därefter Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index 5= Totalt index 5= 16 14 Branschuppdelat 15 14 13 Säsongrensad serie 13 12 Sällanköpsvaruhandel 12 Ursprunglig serie Dagligvaruhandel 8 8 6

följer elektronikindustrin med 12 % och petroleumindustrin med 11 %. Utrikeshandel Avtagande trend för handelsnettot Värdet av den varuhandel som Sverige bedrev med utlandet var förhållandevis hög i mars. Men justerat för säsongseffekter visade handelsnettot en avtagande trend, vilket även februarisiffran visar efter det senaste utfallet. Den avtagande utvecklingen i handelsnettot kan förklaras av att varuexporten växt i en allt långsammare takt under de senaste månaderna och därmed visat en stagnerande utveckling. Motsvarande tendens kunde inte urskiljas för varuimporten. Allt utifrån en serie utjämnad med trendcykeln. Det något svagare utfallet i mars innebar sammantaget för första kvartalet att exporttillväxten (+2,2 %) enbart marginellt överträffade importtillväxten (+1,9 %) jämfört med kvartalet innan mätt i löpande priser och i en serie utjämnad med trendcykeln. Om jämförelsen i stället görs på årsbasis har varuexporten ökat betydligt mer än motsvarande för importen på grund av det överhäng som ligger kvar från tidigare kvartal under. Det har varit relativt små prisförändringar i import- och exportled under första kvartalet. Effekten från stigande råvarupriser tycks ha balanserats ned av kronkursen som stigit och tenderar att ge en motsatt effekt på prisutvecklingen. Den sammantagna effekten inför första kvartalets BNP-siffra indikerar en svag positivt effekt från handelsbalansen i kvartalstakt, men ett betydligt starkare bidrag i jämförelse med motsvarande period året innan. Handelsnetto Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik (Runo Samuelsson) Fortsatt stark varuhandel i mars Varuexporten uppgick under mars till 112,8 miljarder kronor och varuimporten till 13,2 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 9,6 miljarder kronor. Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 9,6 miljarder kronor under mars enligt preliminära beräkningar. För mars var överskottet 6,5 miljarder kronor. Varuexportens värde under mars uppgick till 112,8 miljarder kronor och varuimportens till 13,2 miljarder. Varuexportens värde ökade med 13 % och 35 3 25 2 Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad varuimportens ökade med 11 % jämfört med mars. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 17,9 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 8,3 miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 8, miljarder kronor för mars och 8,3 miljarder för februari. För januari var motsvarande värde 8,5 miljarder kronor. Under det första kvartalet har värdet av varuexporten ökat med 17 % jämfört med motsvarande period. Varuimportens värde har ökat med 13 %. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 34,9 miljarder kronor och varuimportvärdet till 278,9 miljarder. Handelsnettot för januari mars gav därmed ett överskott på 26, miljarder kronor. För motsvarande månader noterades ett överskott på 14,4 miljarder kronor. Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Frida Vingren SCB, Jonas Arnberg HUI) Fortsatt dystert för detaljhandeln Detaljhandeln gick mycket svagt i mars. Den säsongrensade försäljningsvolymen minskade med,8 % mellan februari och mars. Det förstärker den trend som varit bestående sedan oktober. Förutom i januari då en stark dagligvaruhandel drog upp resultatet så har varje månad haft en negativ utveckling jämfört med månaden 7 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad dessförinnan. Den säsongrensade försäljningsvolymen är nu nere på sin lägsta nivå sedan april förra året. I mars gick dagligvaruhandeln ned med,2 % jämfört med februari och sällanköpsvaruhandeln tappade lika mycket. För sällanköpsvaror var det femte månaden i rad med negativ utveckling. Ser man till utvecklingen under det senaste halvåret kan det konstateras att första kvartalet minskade med 1, % jämfört med fjärde kvartalet. De löpande tremånaderstalen började sjunka redan under hösten efter att perioden maj juli växt med 2,2 % jämfört med föregående tremånadersperiod. Det finns en rad tänkbara orsaker till att detaljhandeln går trögt. Det är uppenbart att många hushåll fått det tuffare med allt högre boendekostnader efter att bolåneräntorna börjat höjas. Det höga priset på bl.a. drivmedel till följd av rejäla oljeprisstegringar har också dämpat hushållens köpkraft och bidrar till att man håller hårdare i plånboken. Svag uppgång det senaste året Under den senaste tolvmånadersperioden har det varit en måttlig uppgång för detaljhandeln. Jämfört med mars ifjol så har den kalenderkorrigerade försäljningsvolymen ökat med,7 %. En stark utveckling under mars bidrar till att dämpa den årliga ökningstakten något. I februari låg ökningstakten på 2,8 %. Dagligvaruhandeln går fortsatt svagt med en nedgång på 1,6 % kalenderkorrigerat och mätt med fasta priser. Sällanköpsvaruhandeln har under samma period ökat med 2,7 % men det är ändå klart lägre än i februari som hade en ökningstakt på 6,1 %. Av sällanköpsvarorna har elektronik- Forts. sid 9

Industrin i ett branschperspektiv I mitten I månadens artikel i I mitten beskrivs konjunkturläget för fem industribranscher: dels branschaggregatet insatsvaruindustri, dels underbranscherna till tillverkningsindustri, sågverksindustri, stål- och metallverk, maskinindustri samt motorfordonsindustri. Insatsvaruindustri Inom insatsvaruindustrin har det under en tid funnits tydliga tecken på avmattning i den tidigare snabba uppgången. Det är framför allt orderingången från exportmarknaden som mattats av och även minskat vissa månader. De allra senaste månaderna har dock en viss återhämtning i efterfrågan kunnat registreras. Utvecklingen ger ändå ett fortsatt osäkert intryck och någon riktig fart är det inte i uppgången. I insatsvaruindustrin ingår den svenska basindustrin. Dit räknas traditionellt gruvindustri, trävaruindustri, massa- och pappersindustri samt stål och metallverk. Branschen ligger normalt tidigt i konjunkturförloppet och är därför en bra indikator på svängningar och vändpunkter i konjunkturen. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visade Konfidensindikatorn en tydlig nedgång från värdet 14 i maj i fjol till värdet 1 i december. Efter en viss återhämtning de tre första månaderna i år föll sedan Konfidensindikatorn tillbaka snabbt i april till värdet 5. De totala leveranserna för insatsvaruindustrin ökade bara måttligt under den senaste tremånadersperioden december februari, med,7 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Samtidigt visade färdigvarulagren tydliga tecken på att öka ofrivilligt under första kvartalet. Sågverksindustri Sågverksindustrin fungerar traditionellt som en tidig konjunkturindikator. Sågverksindustrin är den bransch inom industrin som tidigast vek ned sig, under våren, och några tydliga tecken på att utvecklingen där är på väg att vända uppåt har ännu inte kunnat registreras. Konfidensindikatorn som under den tidiga svaga återhämtningsfasen var uppe och vände med värdet 13 under fjärde kvartalet har sedan fallit brant till 41 under första kvartalet i år. Inte heller i april kunde någon förbättring noteras. I konjunkturbarometern är nu missnöjet stort hos sågverken över för stora färdigvarulager och för små orderböcker. Det framför allt på exportmarknaden efterfrågan och utleveranserna av sågade trävaror rasat. Under den senaste tremånadersperioden december februari minskade exportleveranserna med 3,8 % från närmast föregående tremånadersperiod och med hela 12,5 % från tremånadersperioden dessförinnan. Förhoppningarna om en snar vändning är små då orderingången från exportmarknaderna mellan de två senaste tremånadersperioderna rasade med 9 %. Stål- och metallverk Om den negativa utvecklingen är entydig för sågverksindustrin är läget för stål- och metallverk desto osäkrare. Ett tydligt tecken på avmattning inom branschen är prisutvecklingen. Den tidigare snabba prisuppgången på stål och metaller bromsades upp starkt från sommaren i fjol och under de senaste fyra månaderna t.o.m. mars i år har producentpriserna legat helt stilla. Andra indikatorer visar att den avmattning som kunde noteras under hösten i fjol ebbat ut. De senaste månaderna har i stället signaler kommit om en viss förnyad återhämtning, om än försiktig och osäker. Konfidensindikatorn vände nedåt, efter den tidigare kraftiga uppgången, i juli/augusti i fjol för att stabiliseras på en lägre nivå fram till februari i år. Efter en påtaglig uppgång i mars föll sedan indikatorn tillbaka påtagligt med fem enheter i april. Detta sedan en stor del av varorna ofrivilligt hamnat i företagens lager. Å andra sidan har orderingången återhämtat sig och ökat kraftigt de senaste tre månaderna, särskilt från hemmamarknaden. Maskinindustri För maskinindustrin, som är investeringsberoende och brukar ligga sent i konjunkturcykeln, kom återhämtningen igång senare än i många andra branscher. Produktionen vände uppåt först i slutet av och leveranserna började inte öka i någon större utsträckning förrän andra kvartalet. Då kom ett rejält lyft som framförallt berodde på en stor ökning av exportleveranserna. Därefter var nivån relativt oförändrad under resten av året innan ett nytt lyft kom i början av, också denna gång drivet av exporten. Även för orderingången är det utlandet som drar upp den totala utvecklingen. Orderingången från exportmarknaden var Exportorder och konfidensindikator Insatsvaruindustri Exportorder Konfidensindikator 2 12 Exportorder Sågverk Konfidensindikator 6 Stål- och metallverk 12 Exportorder Konfidensindikator 2 Maskinindustri 15 Exportorder Konfidensindikator 5 8 7 7 8 9 Index 5= 1 11 1-1 -2-3 -4-5 8 7 6 7 8 9 4 2-2 -4-6 Index 5= -8 1 11 8 7 6 5 7 8 9 Index 5= 1 11 1-1 -2-3 -4-5 -6 125 75 5 7 8 9 Index 5= 1 11 25-25 -5 Exportorder. Säsongrensat. Konfidensindikator. Nettotal Anm. med nettotal avses skillnaden mellan företag som angivit positivt resp. negativt omdöme. Källa: SCBs leverans- och orderstatistik och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. 8

under årets två första månader nästan 4 % högre än motsvarande period, medan motsvarande ökning för hemmamarknaden enbart var 7 %. Hemmamarknaden brukar vanligtvis följa exportmarknaden med en viss eftersläpning och detta talar för att branschens konjunktur kommer fortsätta stärkas. Även Konfidensindikatorns utveckling på senare tid talar för att uppgången kommer fortsätta. I april nåddes värdet 17 vilket är den högsta noteringen på två år. Bedömningen av orderstocken har förbättrats kraftigt de senaste månaderna och företagen i branschen är fortsatt mycket optimistiska om framtida orderingång och produktion. Motorfordonsindustri Motorfordonsindustrin är den bransch där produktionen växt snabbast under det senaste året. Men det är också den bransch som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen med en halvering av produktion under andra halvåret. Trots den goda tillväxten under fjolåret är produktionsnivån fortfarande nästan 3 % lägre än innan nedgången. Ökningstakten i början av har varit fortsatt hög och om den skulle hålla i sig skulle den gamla produktionsnivån nås under innevarande år. Detta är dock mindre troligt eftersom orderingången börjat mattas av, särkilt från exportmarknaden som stått för den största delen av uppgången. Även Konfidensindikatorns utveckling på senare tid tyder på en dämpning. Denna sjönk hastigt i mars från 22 till 6 och fortsatte i april nedåt till 5. I ett lite längre tidsperspektiv är nedgången än tydligare, från fjärde kvartalet i fjol till första kvartalet i år sjönk branschens konfidensindikator från +22 till 5. Bakom nedgången ligger kraftigt försämrade bedömningar om orderingången och orderstockens storlek, samt betydligt mindre optimism om produktionsvolymens framtida utveckling. Motorfordonsindustri 14 Exportorder Konfidensindikator 4 12 8 6 4 7 8 2-2 -4-6 Index 5= -8 9 1 11 Forts. från sid 7 handeln ökat mest volymmässigt med en uppgång på 17,5 %. Bakom detta ligger dock stora prissänkningar och mätt med löpande priser minskade elektronikhandeln med 2,1 % jämfört med mars ifjol. Klädhandeln hade en volymmässig ökning på 2, % vilket dock är klart lägre än ökningstakten i februari på 6,9 %. Det kalla vårvädret i mars kan vara en förklaring vilket bidrog till svaga resultat för klädföretagen. Sämst utveckling mätt i fasta priser har branscherna guldsmedshandel och heminredning som minskat med 9,8 % respektive 8,7 % jämfört mars. Höjda guld- och metallpriser gör dock att den värdemässiga utvecklingen inte ser lika dyster ut för guldsmedshandeln. Sällanköpsvaror gick bra under första kvartalet Försäljningsvolymen i detaljhandeln har under det första kvartalet varit 2, % högre än under det första kvartalet. Här är det sällanköpsvaruhandeln som under januari mars gått 4,4 % bättre än under motsvarande period föregående år. Dagligvaruhandeln har däremot minskat med,8 %. Bästa branscher är elektronikhandel med en uppgång på 19,8 % och färghandel som ökat 1,6 %. Guldsmedshandeln hade däremot ett klart sämre första kvartal i år än motsvarande period ifjol. Där var försäljningsvolymen 8, % lägre, kalenderkorrigerat och mätt i fasta priser. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: mars Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Annika Johansson SCB, Anette Myhr Trafikanalys) 13 12 11 99 Konsumentprisernas utveckling December föregående år = index D J F M A M J J A S O N D Konsumentprisernas förändring Mars Bidrag till Förändr från förändr Föreg. mar sedan mar månad Livsmedel och alko-,1 1,3,2 holfria drycker Alkoholhaltiga,1 1,, drycker och tobak Kläder och skor 5,5,7, Boende 1,3 9,1 2,4 Inventarier och,3 1,8,1 hushållsvaror Hälso- och sjukvård,2 2,1,1 Transport,8 2,6,3 Post och tele-,2 2,3,1 kommunikationer Rekreation och kultur,5 1,2,1 Utbildning, 2,1, Restauranger,2 2,5,1 och logi Div varor och tjänster, 1,5,1 KPI TOTALT,7 2,9 2,9 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt Uppgången för personbilarna planar ut Den snabba uppgången och återhämtningen på den svenska personbilsmarknaden som pågått under andra halvan av och under hela har planat ut i år på en hög nivå. Under de senaste fyra månaderna, december mars har nyregistreringarna av personbilar legat på i genomsnitt drygt 28 bilar per månad, säsongrensat. Det kan jämföras med bottennivån under motsvarande period /9 på drygt 18 5 personbilar i genomsnitt per månad. Efter en viss återhämtning i mars efter nedgångarna både i januari och februari steg antalet nyregistrerade personbilar under första kvartalet i år med måttliga De svenska inflationsmåtten mar Förändring i procent sedan feb mar KPI,7 2,9 NPI,8 1,9 HIKP,4 1,5 KPIX,4 1,4 KPIF,4 1, NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9

Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år feb jan feb Motorhandel 12,8 14,2 Partihandel 11,7 11,3 Detaljhandel 3,4 3,1 Transport 9,7 7,5 Hotell och restaurang 4,4 5,8 Telekommunikation 7,1 6,7 Datakonsultverksamhet o.d. 4,7 8,2 Företagstjänster 9,3 8,1 Kultur, nöje och fritid 3,3 3,3 Total tjänstesektor 5,8 5,3 1,4 %, säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet i fjol. Det motsvarar en uppgång med 5,9 % omräknat till årstakt. När uppgången var som starkast, våren och sommaren, var den årliga ökningstakten ca 35 4 % som högst. Under mars nyregistrerades 31 642 personbilar jämfört med 27 331 personbilar i mars, en ökning med 15,8 %. Hittills i år, under första kvartalet, nyregistrerades sammanlagt74 39 personbilar mot 62 585 personbilar under motsvarande period, en ökning med 18,7 %. Lätt rekyl för lastbilarna i mars Efter en längre tids stadig och kraftig uppgång på den svenska lastbilsmarknaden kom en liten rekyl och nedgång i mars. Men i ett halvårsperspektiv är uppgången fortfarande mycket stark. Mellan fjärde kvartalet i fjol och första kvartalet i år ökade antalet nyregistrerade lastbilar med hela 8,2 %. Det motsvarar en uppgång med 37 % omräknat till årstakt. Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex (Pernilla Bengtsson) Fortsatt måttlig ökningstakt för tjänsteproduktionen I februari växte tjänsteproduktionen med,3 % säsongrensat och jämfört med januari. Det var något lägre än ökningen i januari som var,5 %, vilket inte överträffats under någon av de fyra senaste månaderna. Ser man på utvecklingen över en halvårsperiod märks den nedåtgående trenden tydligare. För perioden december februari var ökningen,7 % jämfört med föregående tremånadersperiod. Perioden september-november hade en ökning på 1,2 % och under våren var ökningstakten ännu högre. Den årliga ökningstakten steg Ser man på hela det senaste årets utveckling så steg den kalenderkorrigerade ökningstakten från 4,8 % i januari till 5,8 % i februari. Det påverkas till stor del av den svaga utvecklingen under februari som hade kraftigt minskad produktion, vilket ger ett lågt jämförelsetal för den årliga ökningen. Den högsta produktionsökningen har fortfarande motorhandeln som stigit med 12,8 % jämfört med februari. Som näst bästa bransch hamnar partihandel som stigit med 11,7 %. Den enda branschen som uppvisade negativa tillväxttal var fastighetsverksamhet som hade en minskning på,2 %, kalenderkorrigerat. Tjänsteproduktionen under En jämförelse mellan utvecklingen i januari februari i år och motsvarande period föregående år visar att tjänsteproduktionen ökat med rejäla 5,3 %, kalenderkorrigerat. Motorhandeln har ökat med 14,2 % och partihandeln med 11,3 %. En annan bransch som gått bra är uthyrnings- och resetjänster som ökat med 8,9 %. Byggmarknad Byggkonjunkturen allt starkare Enligt konjunkturbarometern steg konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet ett par enheter under första kvartalet i år. Indikatorn ligger betydligt över det historiska genomsnittet. Byggföretagen rapporterar om fortsatt god ordertillväxt under första kvartalet. Trots att orderingången ökat under drygt ett års tid är fortfarande 4 % av företagen missnöjda med orderstockens storlek. 5 4 3 2 1-1 -2 Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Sverige enl HIKP Sverige enl KPI EU 25 enl HIKP Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % 15 1 5-5 -1 Inflationstakten i olika länder procent Norge Sverige Nederländerna Frankrike Tyskland Danmark USA EU 25 Finland Storbritannien,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 EU-länder och Norge enligt HIKP Exportprisindex Importprisindex Producentprisindex feb 11feb 1 mar 11/mar 1 Samtidigt uppger närmare 25 % av företagen att orderstocken är större än normalt. Byggproduktionen har ökat betydligt och även sysselsättningsutvecklingen har varit stark. Företagen har dock stora problem att hitta lämplig arbetskraft och andelen företag som rapporterar rekryteringssvårigheter har ökat betydligt de senaste månaderna. Närmare 6 % av företagen uppger nu att arbetskraftsbrist utgör främsta hinder för verksamheten. I december räknade drygt 4 % av företagen med att anbudspriserna skulle höjas under första kvartalet. Endast 1 % uppger nu att priserna har höjts under denna period. Med andra ord tycks prishöjningarna ha varit ytterst måttliga under första kvartalet. Byggföretagen är optimistiska inför andra kvartalet och räknar med en fortsatt stark ordertillväxt. Även byggproduktion och sysselsättning väntas stiga betydligt och bilden är likartad för de olika verksamhetsområdena inom byggsektorn. 1

Företagen aviserar återigen prishöjningar i betydande omfattning. Närmare 5 % av företagen räknar med att anbudspriserna kommer att stiga under andra kvartalet. Förväntningarna på ett års sikt är mycket optimistiska och närmare tre av fyra företag räknar med en förbättring av byggmarknaden jämfört med idag. Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Inflationstakten 2,9 % Inflationstakten, det vill säga förändringen under de senaste tolv månaderna, var 2,9 % i mars, vilket är en uppgång från februari då den var 2,5 %. Från februari till mars steg konsumentpriserna med i genomsnitt,7 %. Senaste månaden: priserna upp,7 % Till den totala uppgången på,7 % den senaste månaden bidrog säsongsnormala prishöjningar på kläder och skor (5,5 %) samt ökade räntekostnader för egnahemsägarna (6,1 %) med,3 procentenheter vardera. Högre drivmedelspriser (3,5 %) bidrog uppåt med,1 procentenhet. Uppgången motverkades av lägre priser på utrikes flygresor ( 12,6 %) samt prissänkningar inom rekreation och kultur (,5 %), som bidrog nedåt med,1 procentenhet vardera. Senaste tolv månaderna: priserna upp 2,9 % Till den totala uppgången sedan mars bidrog högre boendekostnader (9,1 %) med 2,4 procentenheter. Därav bidrog högre räntekostnader (47,2 %) med 1,7 procentenheter, höjda hyror (2,2 %) med,3 procentenheter och höjda elpriser (5,4 %) med,3 procentenheter. Inom transportområdet bidrog högre drivmedelspriser (7,4 %) med,3 procentenheter. Höjda priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,3 %) bidrog med,2 procentenheter. Uppgången motverkades av prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning ( 14,1 %), som bidrog nedåt med,3 procentenheter. Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i mars Prisindex i producent- och importled Index Förändring i % mar 11, mar 11/ mar 11/ 25= feb 11 mar 1 Producentprisindex 117,1, 1,7 Hemmamarknadsprisindex 122,6,2 3, Exportprisindex 111,9,3,4 Importprisindex 114,5,1 1,1 Prisindex för inhemsk tillgång, därav 118,6,2 2,1 - konsumtionsvaror 19,8,5,8 - investeringsvaror 99,5,9 4,4 - insatsvaror 123,5,6 3,4 1,5 %, vilket är en uppgång från februari då den var 1,3 %. KPI för mars var 31,11 (198=). Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s producentprisindex 4 7 4 6 4 5 4 4 4 3 Antal sysselsatta Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer Ålder 15 74 år. (Maria Hjalmarsson) Fortsatt oförändrade producentpriser Från februari till mars var producentpriserna oförändrade. På exportmarknaden noterades en nedgång med,3 %, medan producentpriserna på hemmamarknaden och importpriserna steg med,2 respektive med,1 %. Högre priser på raffinerade petroleumprodukter bidrog på hemma- och exportmarknaden med,4 respektive,5 procentenheter. På importmarknaden var det framförallt råoljan som steg i pris och bidrog med,7 procentenheter. Uppgångarna motverkades dock av mindre nedgångar på ett antal produktgrupper. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden tillsammans med importpriser, steg med i genomsnitt,2 % från februari till mars. Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna stigit med 1,7 %. På hemmamarknaden har priserna stigit med 3, % och på exportmarknaden med,4 % det senaste året. Under samma period har priserna för inhemsk tillgång stigit med 2,1 % och importpriserna med 1,1 %. Byggpriser Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s byggprisindex (Jana Kaarto) Februari mars +,2 % Faktorprisindex gick upp med,2 % mellan februari och mars. Entreprenörens kostnader ökade med,2 %. Det beror delvis på att kostnaderna för Transporter, drivmedel och elkraft gick upp med,9 %. Byggmaterialkostnaderna steg med,1 % i mars. Prisökningen för vita varor var 1,7 %, målning steg med,9 %, el och övrigt byggmateriel ökade båda med,1 %. Trävaror och VVS-material sjönk något medan betongvaror, golvmaterial och armeringsstål hade oförändrade priser. Övriga omkostnader ökade med,2 %, medan kostnaderna för löner och maskiner var oförändrade. Byggherrens kostnader steg med,1 %, vilket främst beror på ökade Allmänna kostnader. Mars mars +3,9 % Faktorprisindex steg med 3,9 % mellan mars och mars. procent 1 8 6 4 2 Relativ arbetslöshet Säsongrensade månadsvärden Ålder 15 74 år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. 11

Transporter, drivmedel och elkraft ökade med 9,8 %. Det bidrog till ökningen av faktorprisindex totalt med,6 procentenheter. Priserna för byggmaterial steg med 3,6 %, vilket bidrog till ökningen av faktorprisindex totalt med 1,8 procentenheter. Kostnaderna för entreprenörens övriga omkostnader samt maskiner steg båda med 2,6 %. Lönerna ökade med 1,8 %. Byggherrekostnaderna steg med 8,3 %, vilket främst beror på ökade räntekostnader. Arbetsmarknad I mars fortsatte sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka samtidigt som antalet arbetslösa såväl som det relativa arbetslöshetstalet minskade. Säsongrensade data visade på en fortsatt positiv trend av sysselsättningen, en trend som syntes bland både männen och kvinnorna. Säsongrensade data visade också på att arbetslösheten i mars hade en svagt nedåtgående trend. Bland männen var minskningen fortsatt stark, medan den hade avstannat för kvinnorna. Enligt Arbetsförmedlingen ökade antalet lediga platser med 12 jämfört med mars samtidigt som antal varsel minskade. Sysselsättningen fortsatte öka Antalet sysselsatta i åldern 15 74 år (icke säsongrensat) uppgick i mars till 4 565. Jämfört med föregående år är det en ökning med, varav 67 var män. Sysselsättningsgraden Sysselsättning och arbetslöshet Senaste uppgift: mars Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar Serie Am (Daniel Samuelsson) Arbetsmarknad uppgick till 64,7 %, en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med mars. För männen uppgick den till 67,5 % och för kvinnorna till 61,8 %, en ökning med 1,4 respektive,9 procentenheter. Säsongrensade data, som möjliggör jämförelser mellan närliggande månader, visade på en fortsatt uppåtgående trend av sysselsättningen för båda könen. Enligt säsongrensade data uppgick antalet sysselsatta i mars till 4 631 personer och sysselsättningsgraden till 65,6 %. Både antalet fast och tidsbegränsat anställda fortsatte att öka enligt icke säsongrensad data. Antalet personer med fast anställning var 79 fler än för ett år sedan och antalet med en tidsbegränsad anställning var 52 fler. Arbetade timmar ökade 3,5 % Det totala antalet arbetade timmar uppgick i mars i genomsnitt till 153,4 miljoner per vecka. Med hänsyn tagen till skillnader i semesterledighet och liknande mellan och (påsken inföll i april i år men i mars förra året) motsvarar det en ökning med 3,5 % jämfört med samma månad ett år tidigare. Antalet arbetslösa minskade med 36 I mars var 44 personer i åldern 15 74 år arbetslösa (ej säsongrensat), vilket var en minskning med 36 jämfört med ett år sedan. Bland männen minskade antalet arbetslösa med 44 medan förändringen inte var statistiskt säkerställd bland kvinnorna. Det relativa arbetslöshetstalet uppgick till 8,1 % vilket motsvarade en minskning med,9 procentenheter jämfört med mars förra året. Bland männen var arbetslösheten 7,7 %, en minskning med 1,8 procentenheter, medan den var 8,6 % bland kvinnorna. Bland ungdomar i åldern 15 24 år var 169, eller 26,6 % av arbetskraften, Antal sysselsatta, Antal arbetade Antal arbetslösa, 1 -tal timmar, 1 -tal 1 -tal jan 4 478 4 41 4 546 12 27 13 74 14 12 351 452 48 feb 4 46 4 436 4 557 14 65 14 83 15 27 387 447 392 mar 4 459 4 45 4 565 14 9 14 27 15 34 44 44 44 apr 4 46 4 481 13 23 14 6 43 472 maj 4 487 4 52 14 61 14 77 446 434 jun 4 67 4 657 13 7 14 53 53 488 jul 4 646 4 744 8 7 8 85 398 415 aug 4 537 4 61 13 5 12 54 393 37 sep 4 478 4 563 15 1 15 73 45 385 okt 4 458 4 57 14 15 91 3 369 nov 4 469 4 567 15 3 15 62 3 349 dec 4 452 4 554 11 87 13 22 417 364 Uppgifterna baserar sig på den nya åldersindelningen i AKU, dvs. 15 74 år, och antal arbetslösa inkluderar heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete. arbetslösa i mars. Av dessa studerade nästan hälften på heltid. Enligt säsongrensade data var 386 personer i åldern 15 74 år arbetslösa i mars vilket gav ett relativt arbetslöshetstal på 7,7 %. Av de arbetslösa var 191 män och 1 kvinnor vilket motsvarade 7,2 respektive 8,2 % av arbetskraften. Trenden var därmed fortsatt nedåtgående bland männen medan den hade avstannat bland kvinnorna. Fler nya lediga platser I mars uppgick summan av antalet registrerade arbetslösa och antalet personer i program med aktivitetsstöd till 388, en minskning med 41 jämfört med mars. Efterfrågan på arbetskraft fortsatte att stiga och var extra påtaglig inom verkstadsindustrin och transportverksamheten. Antalet lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar uppgick till 74, vilket var 12 fler än mars. Antalet varsel minskade samtidigt med 1 6 jämfört och uppgick därmed till 3. Arbetskraftskostnader och löner inom industrin Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik (Ann-Marie Persson, Allan Henrysson) Den preliminära genomsnittliga timlönen för arbetare var under februari 143,6 kronor exklusive övertidstillägg och 145,5 kronor inklusive övertidstillägg, vilket är en ökning, i båda fallen med 2,5 % jämfört med februari. Under februari var den preliminära genomsnittliga månadslönen för tjänstemän 32 96 kronor exklusive rörliga tillägg och 33 65 kronor inklusive rörliga tillägg, vilket är en ökning med 1,8 respektive 1,5 % jämfört med februari. Arbetskostnaden för en arbetare inom utvinning av mineral och tillverkningsindustrin har för februari beräknats till 251,8 kronor per timme, vilket ger ett arbetskostnadsindex på 16,6 en förändring med 2,6 % jämfört med februari. Arbetskostnaden för en arbetare inom den privata sektorn totalt har för februari beräknats till 236,3 kronor per timme och för tjänstemän inom den privata sektorn till 5 97 kr per månad. Detta ger ett arbetskostnadsindex för arbetare på 15,9 en ökning med 2,6 % jämfört med februari. Motsvarande index för tjänstemän blir 15,8, en ökning med,7 % jämfört med februari. 12

145 14 135 13 125 12 Valutakursindex för kronan Månadsgenomsnitt TCW-index 1992 11 18= 15 Källa: Riksbanken Finansmarknad Konjunkturläget Portugals statsfinansiella situation ser fortsatt besvärlig ut. Regeringen avgick i slutet på mars efter att ha fått sitt sparpaket nedröstat. I april inleddes förhandlingar med EU och IMF om stödlån. Nya siffror från USA visar att tillväxten var 1,8 % under första kvartalet, jämfört med 3,1 % fjärde kvartalet. Oljepriserna har fortsatt stiga under april, vilket kan ge en dämpande effekt på konjunkturen framöver. I Sverige fortsätter ekonomin se stark ut. Barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet tar fram och som mäter stämningsläget i ekonomin hos företag sjönk dock i april för andra månaden i rad. Trots detta ligger den fortfarande på en mycket hög nivå vilket signalerar att den svenska ekonomin är fortsatt stark. Korta räntor mån statsskuldväxlar (motsv) 6 % 4 2 Sverige USA Källa: Riksbanken EUR Uppåt på världens börser Jämfört med mars, som var en relativt händelserik månad, har det i april varit lugnt på Stockholmsbörsen. Enligt Affärsvärldens generalindex steg börsen med 1,94 % mellan den sista mars och 28 april. Jämfört med årsskiftet har index ökat med,7 %. På grund av händelserna i Nordafrika och Mellanöstern, samt tsunamin i Japan drabbades även de utländska börserna av en nedgång i mitten på mars, vilken sedan följdes av en återhämtning i slutet på månaden. Under april har utvecklingen varit mer positiv. MSCI World index ökade med nära 4 % under månaden. Tokyobörsen som backade 8 % under mars steg under april med ca 1 %. I New York steg Dow Jones och Nasdaqbörsens Composite-index med ca 4 % respektive ca 3 %. Londonbörsen och Frankfurtbörsen ökade med 3 % respektive 6 %. Korta räntor steg Riksbanksdirektionen beslöt på räntemötet i april att höja reporäntan med,25 procentenheter till 1,75 %. Prognosen för räntebanan ligger kvar, där reporäntan förväntas att fortsätta höjas gradvis. Under månaden har de korta räntorna stigit. Räntan på en tremånaders statsskuldsväxel var den 27 april var 1,91 % vilket kan jämföras med 1,7 % den 31 mars. I mars var den genomsnittliga utlåningsräntan på hushållens nytecknade låneavtal hos monetära finansinstitut (banker, bostadsinstitut m.fl.) 4,2 %. Motsvarande ränta i mars låg på 2,6 %. Långa räntor har svängt under månaden. Tioårsräntan steg i mitten på april till 3,43 % men sjönk sedan. Den 27 april låg räntan på 3,24 %, att jämföra med 3,33 % den 31 mars. Tillväxttakten för de monetära finansinstitutens utlåning till hushåll fortsatte sjunka under mars. Tillväxttakten i mars var 7,3 %, jämfört med med 9,3 % i mars. Pundet och dollarn billigare Dollarn blev billigare under april och kostade 6,4 kr den 28 april jämfört med 6,3 vid utgången av mars. Kronan stärktes även mot det brittiska pundet som under månaden blev nästan 1 öre billigare och kostade 1,8 kr den 28 april. Euron blev däremot något dyrare och kostade den 28 april 8,97 kr jämfört med sista mars då den kostade 8,94 öre. Mätt som förändring av TCW-index, som mäter kronans värde mot en korg av andra valutor var kronans totala värdeförändring under månaden knappt 1 %. Johanna Ekblom, Finansmarknadsstatistik Valutakurser Svenska kronor i förhållande till dollar och euro Månadsgenomsnitt SEK 11,5 11, euro 1,5 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, Källa: Riksbanken US dollar Ekonomisk statistik maj Datum Avser period Inregistrering av fordon 2 apr Industrins lev o order 1 mar Industriproduktionsindex 1 mar Konsumentprisindex 12 apr Industrins kapacitetsutnyttjande 13 kv 1 11 Industrins lager 13 kv 1 11 Småhusbarometern 17 apr Arbetskraftsundersökningen 23 apr Näringslivets investeringar 25 enl feb Export, import o handelsnetto 26 apr Producentprisindex 26 apr Nationalräkenskaperna 27 kv 1 11 Arbetskostnadsindex, privat sektor 3 mar Detaljhandelns försäljning 3 apr Information om kommande publicering av SCB:s statistik finns tillgänglig på SCB:s webbplats www.scb.se % 6 4 2 Långa räntor 1-åriga statsobligationer USA Sverige Källa: Riksbanken Tyskland 13

Internationell utblick Konjunkturindikatorer för några länder och -områden OECD EU FRANKRIKE ITALIEN 15 15 15 15 85 85 blä 85 BNP 25= EU-barometern: Leading indicator Industriprod. 25= Japans ekonomi gick trögt under hösten och fjärde kvartalet sjönk BNP med,3 %. Industriproduktionen föll oavbrutet från maj till oktober men i november vände det och på några månader steg produktionen upp till en högre nivå än innan nedgången. Den ledande indikatorn, som ska prognostisera industriproduktionen, började stiga i augusti och uppgången accelererade i början på. Därefter kom jordbävningen i mars och det återstår att se hur stor påverkan blir på den japanska ekonomin. I Frankrike och Italien har återhämtningen efter den ekonomiska krisen gått långsamt och fram till fjärde kvartalet ifjol hade BNP enbart växt med runt 2 % sedan bottennoteringen, att jämföra med Sverige där motsvarande tal är över 8 %. För Italien ser läget fortsatt mörkt ut, industriproduktionen går knackigt och den ledande indikatorn har fallit konstant i snart ett år. 85 I april sjönk EU- kommissionens konjunkturbarometer kraftigt med 2,3 punkter till 15,1 i EU och mer måttligt med 1,1 punkter till 16,2 i euroområdet. Nedgången berodde på försämringar i samtliga sektorer utom byggsektorn, där stämningsläget förbättrats tack vare bättre väderförhållanden. Att nedgången är större i EU beror på ett kraftigt fall i Storbritannien. Sveriges indikator sjönk kraftigt från 117,7 till 114,3 och för första gången på över ett år tappade Sverige tätpositionen som nu övertagits av Tyskland. De flesta länderna noterades för nedgångar och bland de sju största medlemsländerna var det i just Storbritannien som nedgången var störst med 5 enheter, även i Nederländerna föll indikatorn kraftigt med 2 enheter. I Polen, Italien, Tyskland, Spanien och Frankrike var nedgången runt 1 enhet. Indikatorn ligger nu över sitt långsiktiga genomsnitt enbart i Tyskland, Frankrike EU-barometer industri Nettotal okt nov dec jan feb mar Produktions- 39 45 43 45 44 46 Sverige förväntn. 22 22 27 24 27 21 Tyskland 16 16 2 2 21 2 EU Order- 1 8 12 3 3 1 Sverige stock 2 5 1 11 16 16 Tyskland 14 13 7 5 3 1 EU Färdigvaru- 6 3 7 1 7 Sverige lager 4 6 4 5 6 Tyskland 2 1 1 1 EU Prisför- 1 2 22 16 17 27 Sverige väntningar 9 13 17 19 26 26 Tyskland 9 13 16 19 23 25 EU Observera: Ett antal EU-företag svarar på frågorna i termer av bättre/sämre, bra/dåligt, ökad/minskad. Skillnad i procentandel mellan positiv och negativ syn det s.k. nettotalet bildar underlag för bedömningarna. Källa: EU: European Economy 8 15 85 8 75 7 Källa: OECD JAPAN och Nederländerna. Stämningsläget i industrin sjönk med 1,4 enheter i EU och,9 enheter i euroområdet. Både tjänsteindikatorn ( 3,) och detaljhandelsindikatorn ( 4, gick ner markant i EU men mer marginellt i euroområdet. Konsumentförtroendet sjönk med runt 1 enhet i båda regionerna på grund av ökad pessimism både om den generella framtida ekonomiska utvecklingen och hushållens privatekonomi. Byggsektorn stärktes i båda regionerna men ligger fortfarande långt under sitt långsiktiga genomsnitt. Producentprisindex Efter att ha fallit snabbt under hösten började producentpriserna i många länder öka igen. Uppgången fortsatte under och på de flesta håll var prisnivån i början av tillbaka på samma nivå som innan nedgången. I många EU-länder har producentpriserna stigit kraftigt under det senaste året. EUsnittet under det senaste året ligger på över 6 % och allra störst har uppgången varit i Nederländerna med en ökning på nästan 13 %. Även de nordiska länderna, undantaget Sverige, har upplevt starkt ökade producentpriser under det senaste året, särskilt Finland och Norge. I takt med att ekonomin förbättrats har även priserna i USA återhämtats efter raset under andra halvåret. Efter sommaren ifjol stegrades ökningstakten och prisnivån är nu högre än den tidigare toppnivån från juli. 125 12 15 8 15 85 8 Index 25= Sverige Tyskland SVERIGE PPI USA Finland Producentprisindex Land Avser Index Förändr Förändr mån 25= fr föreg fr motsv mån mån föreg % år, % Danmark mar 117,4,9 4,8 Finland mar 113,8 1,5 8,4 Frankrike feb 19,8,7 5,7 Italien feb 113,6,7 5,8 Irland feb 98,,2,6 Nederländerna feb 124,1 2,1 12,6 Polen feb 18,3 1,1 6,9 Spanien feb 117,4,9 6,9 Storbritannien mar 127,8 1,4 5,7 Sverige feb 113,9,4 1,2 Tjeckien feb 99,6,3 2,5 Tyskland feb 19,6,5 5,1 Österrike feb,9,3 5,4 EU feb 114,4,7 6,1 Norge mar 14,1 1,8 9,6 USA mar 124,2 2,2 7,7 Kanada feb 18,9,7 3,4 Källa: OECD 14

Internationell utblick Ny IMF-prognos: Tillväxtländerna fortsätter sin starka BNP-uppgång Den globala BNP-tillväxten i volym blir 4,4 % i år och 4,5 % nästa år enligt Internationella Valutafondens (IMF) senaste prognos över världsekonomins utveckling. IMF anger att mycket av förra årets återhämtning berodde på lageruppbyggnad. I år drivs den mer av växande investeringar hos företagen och ökad konsumtion hos hushållen. Prognosen för i år och nästa år är i stort sett oförändrad sedan den senaste rapporten som Valutafonden publicerade i januari. Tillväxten är dock ojämnt fördelad. I gruppen industriländer väntas den årliga tillväxten bli omkring 2,5 % under och 212 medan gruppen tillväxt/ utvecklingsländer får ökningstal på höga 6,5 % vartdera året. Enligt IMF är utmaningen för många av tillväxtekonomierna nu att bevaka så att högkonjunkturen inte leder till överhettning. Euroområdets BNP ökar 1,6 % i år och 1,8 nästa år Bland industriländerna väntas tillväxttakten bli bättre i Nordamerika och länderna i norra Europa än i Japan och Medelhavsländerna. Bland EU-länderna ligger Slovakien, Sverige, Estland och Luxemburg i tätskiktet. För Sveriges del bedömer IMF att BNP-ökningarna blir 3,8 respektive 3,5 %. Kina och Indien fortsätter utvecklas starkt Asien har den klart starkaste utvecklingen i gruppen tillväxt- och utvecklingsländer med ökningstal i BNP på 8,4 % under både och 212. Kina beräknas öka sin BNP med 9 1 % vartdera året medan Indien ligger kring 8 %. Näst efter Asien är det Afrika söder om Sahara som väntas få den starkaste tillväxten under de båda åren. T.ex. Nigeria väntas få en årlig tillväxt kring 7 %. BNP och världshandel enligt World Economic Outlook Volymförändring i % från föregående år 212 BNP HELA VÄRLDEN 5, 4,4 4,5 INDUSTRILÄNDER 3, 2,4 2,6 USA 2,8 2,8 2,9 Euroområdet 1,7 1,6 1,8 Tyskland 3,5 2,5 2,1 Frankrike 1,5 1,6 1,8 Italien 1,3 1,1 1,3 Spanien,1,8 1,6 Japan 3,9 1,4 2,1 Övriga industriländer 4,3 3,2 3,3 Nya industriländer i Asien 8,4 4,9 4,5 TILLVÄXT/UTVECKLINGSLÄNDER 7,3 6,5 6,5 Central- och Östeuropa 4,2 3,7 4, F.d. Sovjetstater exkl Baltikum 4,6 5, 4,7 Ryssland 4, 4,8 4,5 Asien 9,5 8,4 8,4 Kina (exkl. Hongkong) 1,3 9,6 9,5 Indien 1,4 8,2 7,8 Syd- och Mellanamerika 6,1 4,7 4,2 Brasilien 7,5 4,5 4,1 Mellanöstern och Nordafrika 3,8 4,1 4,2 Övriga Afrika 5, 5,5 5,9 VÄRLDSHANDEL, VAROR OCH TJÄNSTER 12,4 7,4 6,9 Import INDUSTRILÄNDER 11,2 5,8 5,5 TILLVÄXT/UTVECKLINGSLÄNDER 13,5 1,2 9,4 Export INDUSTRILÄNDER 12, 6,8 5,9 TILLVÄXT/UTVECKLINGSLÄNDER 14,5 8,8 8,7 Källa: Internationella Valutafonden (IMF) Not: Nya industriläner i Asien innefattar Hongkong, Sydkorea, Singapore och Taiwan. Internationella ekonomiska indikatorer Danmark Finland Storbr. Sverige Tyskland USA EU OECD BNP 2) Förändr. föreg. kv. %,4 1,7,5 1,2,4,4,2,6 Förändr. 4 kv. % 2,9 5, 1,8 7,2 4, 2,3 2,2 2,9 Industriproduktion 3) Förändr. föreg. mån. % 1,,4 1, 1,6 1,6,8,6,9 Förändr. 12 mån. % 5,9 7,5 1,5 14,1 14,9 5,9 6,3 6,2 KPI 4) Förändr. föreg. mån. %,6,6,3,4,6 1, 1,1,7 Förändr. 12 mån. % 2,5 3,5 4, 1,4 2,3 2,7 3,1 2,7 Arbetslöshet 5) % 7,9 8, 7,8 7,6 6,3 8,8 9,5 8,2 Förändr. föreg. mån. procentenheter,,,1,2,2,1,1,1 Förändr. 12 månad procentenheter,8,7,2 1,2 1,,9,1,5 Kort ränta 6) %,93 1,18,78 1,74 1,18,28 1,18.. Förändr. föreg. mån. procentenheter,9,9,1,,9,,9.. Förändr. 12 månader procentenheter,17,53,18 1,51,53,5,53.. Lång ränta 7) % 3,23 3,45 3,72 3,35 3,21 3,41 4,49.. Förändr. föreg. mån. procentenheter,18,4,15,6,1,17,1.. Förändr. 12 månader procentenheter,27,19,36,15,11,32,5.. EU27 men för kort och lång ränta avses euroområdet 2) Storbritannien och USA första kvartalet, övriga fjärde kvartalet 3) OECD och Danmark januari, USA mars, övriga februari 4) Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP) för EU-länderna. Samtliga mars 5) Storbritannien januari, USA mars, övriga februari 6) Mars 7) Danmark februari, övriga mars Källa: SCB, OECD och Eurostat 15

Svenska ekonomiska indikatorer Förändring i % från Enhet Basår Senaste föreg. månad/ samma månad/ uppgift period period föreg. år Ekonomin totalt BNP volym 25= 4 kv 19,7 1,2 7,7 Fast bruttoinvestering volym 25= 4 kv,9 1,7 9,8 Hushållens konsumtion volym 25= 4 kv 111,3 1, 4,3 Tjänsteproduktion volym 25= feb 113,5,3 5,8 Industri Produktion volym 25= feb 99,7 1 17 jan feb, 16 Leveranser volym 25= feb, 1 2 jan feb 96,2 19 Orderingång volym 25= feb 99,5 14 jan feb 97,4 13 Kapacitetsutnyttjande % 4 kv 89,,2 2) 9,3 2) Investeringar mdr 4 kv 18,4 3 1 4 kv 67,3 6 Lägenheter, påbörjade, nya -tal 4 kv 6,6 33 1 4 kv 24,9 48 Utrikeshandel Varuexport mdr kr mar 112,8 13 jan mar 34,9 17 Varuimport mdr kr mar 13,2 1 11 jan mar 278,9 13 Handelsnetto mdr kr mar 9,6 jan mar 26, Bytesbalans mdr kr 4 kv 53,3 1 4 kv 21, Konsumtion Detaljhandelns försäljning volym 25= mar 12,4,8,7 jan mar 2, Personbilsregistreringar, nya st mar 31 642 3 16 jan mar 74 39 19 Consumer Confidence Indicator 3) nettotal apr 18 4) 19 4) 2 4) Priser, löner Konsumentprisindex 198= mar 31,1,7 2,9 Nettoprisindex 198= mar 26,2,8 1,9 Producentprisindex 25= mar 117,1, 1,7 Exportprisindex 25= mar 111,9,3,4 Importprisindex 25= mar 114,5,1 1,1 Prisindex för inhemsk tillgång 25= mar 118,6,2 2,1 Hemmamarknadsprisindex 25= mar 122,6,2 3, Arbetskostnadsindex, industriarbetare jan= feb 16,6 2,6 Timlön, industriarbetare kr feb 145,5 2,5 Arbetsmarknaden Sysselsatta 15 74 år -tal mar 4 565 2,2 2,6 Arbetslösa 15 74 år -tal mar 44 5,8 8,2 därav heltidsstuderande -tal mar 137.. 9,5 Lediga platser, nyanmälda -tal mar 74 19,8 Lediga platser, kvarstående -tal mar 61 46,5 Finansmarknaden Inlåning enligt MFI 5) mdr kr mar 2 578,8 2,1 8,2 Utlåning enligt MFI 5) mdr kr mar 5 627,8 1,2 5,2 Lång ränta, 1-åriga statsobligationer % apr 3,31,4 2),17 2) Kort ränta, 3-mån statsskuldsväxlar % apr 1,78,4 2) 1,49 2) Statsskuldens förändring mdr kr apr 1 mar 11 3,4 Valutakurs, TCW-index 18 nov 1992= 29 apr 119,3 1,2 8,2 säsongrensade tal 2) procentenheter 3) Hushållens syn på sv. ekonomi, hushållens egen ekonomi. och köp av kapitalvaror 4) Nettotal för resp period 5) Monetära finansinstitut Utges av Statistiska centralbyrån, avd för nationalräkenskaper, Box 243, 14 51 STOCKHOLM Tfn 8-56 94 Ansvarig utgivare: Monica Nelson Edberg Redaktör: Bo Sandén Layout: Monica Andersson Copyright SCB. Citera gärna, men uppge källa. ISSN 1653-9435 URN:NBN:SE:SCB--A6TI4_pdf (pdf) 16