Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal. Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % 10

Transkript

1 Starkt handelsnetto sid 6 Högre export- och importpriser sid 11 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T BNP över förväntan NUMMER augusti Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Den svenska BNP-tillväxten kom i snabbversionen för andra kvartalet in något högre än vad marknaden väntat sig. Jämfört med första kvartalet i år har BNP ökat med 1, %, säsongrensat, att jämföra med kvartalet innan då BNP steg med,8 %. I mitten Industrin i ett branschperspektiv sidan 8 1 Kommentarer & Analys

2 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konjunkturläget 2 Bruttoinvesteringar, privat konsumtion och offentlig konsumtion Säsongrensade kvartalsvärden volymindex = Industri 4 Utrikeshandel 5 11 Bruttoinvesteringar Privat konsumtion Offentlig konsumtion 11 Varuhandel 7 "I mitten" 8 Byggmarknad Priser 1 Arbetsmarknad Finansmarknad 12 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget Finanskrisen har utvecklats till en skuldkris Under sommaren har utvecklingen på börsen varit allt mer turbulent och flykten från risk till säkerhet har ökat. Tilltagande oro för det statsfinansiella läget i Europa samt en politisk oro i USA i samband med budgeten är bakgrunden till detta. Grekland har varit det främsta orosmomentet men även Portugal, Irland, Spanien och Italien har drabbats. Ett flertal politiska utspel från Fed och ECB har tillfälligt dämpat oron men osäkerheten inför framtiden består. Efter två år av ekonomisk återhämtning har världsekonomin nu kommit i ett läge där höga tillväxttal planar ut och går mot en mer normal nivå. Detta innebär att prognoser om framtida tillväxt måste korrigeras nedåt och i det läget är det naturligt med en korrigering även av börsvärdet. Samtidigt har det blivit tydligt att den tidigare finanskrisen, vilken löstes genom kraftiga stimulanser och en likvidisering av ekonomin i syfte att förebygga en bankkris, nu har utvecklats till en rejäl skuldkris. Både USA och de flesta större euroländer har dragit på sig stora budgetunderskott och statsskulder som kommer bli mycket betungande att hantera om inte den ekonomiska tillväxten hålls uppe. Oron för att de statsfinansiella problemen ska tynga ekonomin bekräftades också i början av augusti när ratingföretaget Standard & Poor valde att sänka kreditbetyget för USA, något som i praktiken tidigare varit otänkbart. Orsaken till detta agerande var att S&P såg en risk i den politiska oförmågan att hitta lösningar på dessa problem. Nedgraderingen förvärrade oron på de finansiella marknaderna och denna oro har ännu inte lagt sig. Dow Jones har fallit tillbaka under sommaren och ligger i dagsläget på en oförändrad nivå jämfört med årsskiftet. I Sverige har OMX-index fallit med 2 % sedan årsskiftet och en liknande utveckling har det varit för flera av börserna i euroområdet. Samtidigt har det varit kraftiga räntefall på sina håll vilket skapat en flackare avkastningskurva och i vissa länder även negativa realräntor. Under den senaste veckan har utvecklingen i USA stabiliserats, dels genom mer positiv statistik men kanske framför allt beroende på Fed:s ordförande Ben Bernhankes uttalande om att vidta åtgärder för att stötta marknaden. Även i Europa har politikerna diskuterat olika slags åtgärder för att lösa skuldkrisen. Här är dock problemen betydligt större i och med att EMU-området inte har något gemensamt finanspolitiskt angreppssätt. Ett exempel på de spänningar som finns inom EMU-området ses i ränteskillnaden för obligationer där räntan på en grekisk 1-årig statsobligation ligger på 18 %, vilket är cirka 15 procentenheter högre än den tyska 1-åriga statsobligationen med räntan 2,18 %. Osäker utveckling i USA Tillväxten i den amerikanska ekonomin har dämpats betydligt under jämfört med de höga tillväxttalen under. Efter ett svagt första kvartal med en tillväxt på,4 % steg tillväxten i årstakt under andra kvartalet med 1, % säsongrensat. Jämfört med är detta en kraftig avmattning av den ekonomiska tillväxten. Det var investeringar (exklusive bostäder) och konsumtionen av tjänster som utvecklades bäst medan konsumtionen av varor var fortsatt svag. Detaljhandeln ökade med 3,8 % i årstakt under juli, vilket var en dämpning från första kvartalet. Industriproduktionen visade ett liknande mönster och steg med 3,7 %, räknat i årstakt, under juli månad. Den avmattning som nu ses är en del av en normalisering efter de höga tillväxttalen under då ekonomin rekylerade efter Försörjningsbalansen Procentuella volymförändringar från föregående år 1 11 År kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 BNP till marknadspris 1 5,4 2,8 4,5 6,6 7,7 6,4 5,3 Hushållens konsumtion 3,4 4,1 2,4 3,3 4, 2,1 2,3 Offentlig konsumtion,5,4 3,5 1,5 4,2 2,1,5 Fast bruttoinvestering 7,1,9 5,5 12,1 1,9 8,7 8,1 Lagerinvesteringar 2,1 1,4 3, 2,6 1,3 2,5,7 Export 11, 3,7 13,1 12,3 14,7 14,6 7,8 Import 12,8 5,4 19, 14, 13, 13, 5,8 1 Dagkorrigerade kvartalsvärden 2 Förändring i % av BNP för jämförelseperioden (inkl. korrpost)

3 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I krisen. Den återställning som nu sker upplevs dock som oroande då det fortfarande är många problem kvar att lösa i ekonomin, vilket blir mer svårhanterligt om ekonomin går mot recession. Arbetslösheten var 9,1 % i juli, vilket är en fortsatt hög nivå. Bostadsbyggandet var fortsatt svagt även om en viss vänding skett. Samtidigt har många familjer problem med höga skuldnivåer och lågt sparande. Även Fed har uttryckt oro för den avtagande tillväxttakten och uttryckte vid de senaste uttalandena oro över att tillväxtförutsättningarna i ekonomin verkade ha förändrats efter de senaste 4 årens utveckling. Husbyggandet, som varit den naturliga drivkraften i den amerikanska ekonomin sedan andra världskriget, verkar nu förlorat sin styrka. Samtidigt har den senaste tidens turbulenta utveckling på de finansiella marknaderna medverkat till en ökad försiktighet hos såväl hushåll som företag, vilket är negativt för tillväxten. Euroområdet tappar fart Efter en mycket stark start på stannade den ekonomiska aktiviteten av i euroområdet under sommaren. Den främsta orsaken till detta var en tilltagande oro för en annalkande skuldkris som gjort de europeiska bankerna mer försiktiga. Tidigare har främst mindre länder; Grekland, Irland och Portugal drabbats, men under sommaren tilltog även oron i Italien och Spanien. ECB har agerat genom att köpa in obligationer från de svaga marknaderna, men har valt att behålla styrräntan på 1,5 %. Under har världshandeln, och därmed exporten, visat en avtagande tillväxttakt. Detta är ogynnsamt för EUområdet, då framför allt Tyskland är beroende av exportintäkter. BNP-tillväxten i både Tyskland och Frankrike blev lägre än förväntat under andra kvartalet. Inköpschefernas index, vilket anses vara en bra prognosvariabel har fallit i alla länder och ligger nu nära, eller under Industriproduktion 5-nivån, som brukar anses indikera en konjunkturvändning. Det politiska arbetet för att lösa europroblematiken har intensifierats under sommaren. Euron upplevs som ett framsteg, trots de nuvarande problemen, och den politiska viljan att finna en lösning på krisen är stark. Det krävs dock att man finner en långsiktig lösning på den skuldkris som uppstått då flera av medlemsländerna nu har svårt att finna en långsiktig upplåning, vilket kan leda till hårda åtstramningar i ett läge där den ekonomiska styrkan är svag. Närmast gäller det att stärka stabilitetsfonden EFSF (European Financial Stability Facility) och att få denna godkänd av parlamenten i medlemsländerna. Tveksamheter har mötts i flera länder, bland annat Finland och Holland där politiska koalitioner innebär en svaghet. Positivt är att både Tyskland och Frankrike nu aktivt driver dessa frågor. Frankrike har också presenterat ett nytt åtstramningspaket under sommaren i syfte att stärka sin position. Ett annat alternativ som diskuteras är att införa euroobligationer, men detta anses vara politiskt svårare då EU-länderna i det fallet skulle bli solidariskt ansvariga för varandras skulder. Lägre tillväxttakt i Sverige Även den svenska tillväxten har växlat ned. Snabberäkningen av BNP för andra kvartalet indikerade en tillväxttakt på 4,8 procent på årsbasis. Då kvartalet innehöll en arbetsdag mindre än samma kvartal blev det en positiv kalendereffekt om,5 % (5,3 %). Den säsongrensade tillväxttakten för andra kvartalet blev 1, %, vilket är en halvering jämfört med samma kvartal under. Hushållens konsumtionsutgifter utvecklades fortsatt bra under andra kvartalet, framför allt inköp av bilar och svenskars konsumtion utomlands. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 8,1 %, och bidrog också mest till tillväxten med 1,5 procentenheter. Förändring i % jun 11/ 2 kv 11/ jun 11/ jan jun 11/ maj 11 1 kv 11 jun 1 jan jun 1 Hela industrin Trävaruindustri, ej möbler 1 3 Massa och papper 1 Grafisk industri 1 Kemisk industri, ej läkemedel Läkemedel Stål- och metallverk Metallvaruindustri Elektronikindustri Maskinindustri Industri för motorfordon Industriproduktionsindex 26 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index 25= Metallvaruindustri Hela industrin SNI B+C Lagereffekten klingade av detta kvartal och uppgick enbart till,7 procentenheter. Antalet sysselsatta ökade med 2,5 % och antalet arbetade timmar ökade med 1,8 %. Arbetsproduktiviteten blev åter positiv och uppgick till 5, %. Under sommaren har den ekonomiska statistiken visat en fortsatt dämpning av efterfrågan. Den finansiella oron har medfört att hushållen blivit försiktigare och detaljhandeln har utvecklats betydligt svagare än tidigare. Efter en uppgång i juni föll detaljhandeln i juli med,7 % och steg med endast 1,1 % i årstakt, vilket var svagare än förväntat. Bilförsäljningen, som tidigare varit drivkraften i handeln, visade en minskning med knappt 2 % på årsbasis. Industriproduktionen i juni minskade med 3,3 % säsongrensat jämfört med maj. Den positiva trenden bröts redan i april och under juni märktes nedgången över samtliga branscher. Ökningstaken på årsbasis har växlat ned från tidigare höga nivåer över 1 12 % till en betydligt lägre takt kring 6 %. Även orderingången visade en svagare utveckling och minskade för första gången sedan januari. I juni minskade orderingången med 1, % säsongrensat, främst beroende på en lägre exportefterfrågan. Arbetsmarknaden har också visat tecken på en mer dämpad utveckling, framför allt vad gäller sysselsättningen. Sysselsättningen ökade inte lika snabbt som tidigare men arbetslösheten, som uppgick till 6,9 % av arbetskraften i juli, visar fortfarande en fallande trend. Det är framför allt ungdomar som nu blir sysselsatta. Prisutvecklingen var oförändrade mellan juni och juli men under det senaste året har inflationen ökat med 3,3 %, främst 3

4 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I som en följd av ökade kostnader för räntor och boende. Rensat för dessa faktorer ligger inflationen kring 2 %. Konjunkturbarometer indikerar fortsatt avmattning Konjunkturbarometern för augusti föll ytterligare 3 enheter och har därmed minskat med 12 enheter de senaste tre månaderna. Indikatorn ligger nu strax över genomsnittet, vilket indikerar en kraftig inbromsning av den svenska ekonomin. Nedgången syns både bland företag och hushåll. Sämst är läget inom detaljhandeln medan byggsektorn fortfarande är ganska positiv. Hushållens konfidensindikator föll 8 enheter i augusti och ligger nu strax under genomsnittet. Minskningen beror på en betydligt mer negativ bild för både svensk ekonomi och den egna ekonomin. Inflations- och löneförväntningar har också justerats ned jämfört med tidigare. Industrikonjunkturen har mattats kraftigt de senaste månaderna. Orderingången har stagnerat och såväl produktion som sysselsättningstillväxt har dämpats. Tillverkningsindustrins förväntningar och planer har justerats ned och produktionen väntas öka endast måttligt medan sysselsättningen förblir oförändrad. Industrins leveranser 26 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 25= Hemmamarknadslev. 26 Exportleveranser Totala leveranser Industri Enligt snabbversionen av nationalräkenskaperna steg industriproduktionen med säsongsrensade 1,9 % mellan första och andra kvartalet i år. Industrin går fortfarande relativt bra men det var fjärde kvartalet i rad med avtagande tillväxttakt. Mellan fjärde kvartalet och första kvartalet steg industriproduktionen med 2,6 %. Orderingången inom industrin ökade med 1, % under andra kvartalet jämfört med första kvartalet. Det innebar en avmattning mot tidigare och efter detta har än dystrare signaler kommit som pekar på att uppgången snart kan vändas till en nedgång. Det osäkra läget i omvärlden med skuldkriser i Sydeuropa och i USA har påverkat konjunkturutsikterna negativt. Tillväxtprognoserna för nästa år har skrivits ner rejält under den senaste tiden. Nuläget på hemmamarknaden är fortfarande relativt bra men för exportföretagen börjar en sjunkande efterfrågan märkas. Tillverkningsindustrins konfidensindikator har backat från 11 i maj till 3 i augusti. Nedgången är bred och märks i nästan samtliga branscher. Den märks dock tydligast inom insatsvaruindustrin dit t.ex. trävaruindustri, massa- och pappersindustri samt stål- och metallverk räknas. Dessa branscher ligger vanligtvis tidigt i konjunkturcykeln och denna nedgång indikerar att en bredare konjunkturavmattning väntar. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: juni Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Ebba Hartzell) Svagare industriproduktion i juni Industriproduktionen minskade med 3,3 % i säsongrensade tal i juni jämfört med maj, vilket var den svagaste utvecklingen under hela. Den positiva trenden för produktionen inom industrisektorn bröts redan i april, då industriproduktionen minskade något. I maj uppvisade industriproduktionen dock återigen positiva siffror med en ökning säsongrensat på 2,1 % jämfört med april. Industrin har nu kommit in i ett läge då den positiva trenden för produktionen brutits. Leverans och order Förändring i % jun 11/ 2 kv 11/ jun 11/ maj 11 1 kv 11 jun 1 Orderingång Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Leveranser Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Industrins orderingång 26 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 25= 26 Hemma Export Totalt Industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror samt industrin för investeringsvaror minskade mest med nedgångar på 8,4 % respektive 3,9 % säsongrensat jämfört med månaden innan. Även industrin för insatsvaror och industrin för varaktiga konsumtionsvaror backade, medan industrin för energirelaterade insatsvaror ökade produktionen. Nedgången i juni var bred och produktionen inom de flesta av industrins delbranscher minskade. En närmare granskning visar att läkemedelsindustrin och industrin för icke-metalliska mineraliska produkter hade svagast utveckling med nedgångar på 17,4 % respektive 12,7 %. Även motorfordonsindustrin och elektronikvaruindustrin bidrog mycket till den svaga utvecklingen med minskningar på 7,8 % respektive 7,4 %. Fortsatt hög produktionsnivå för elapparatur I motsats till de flesta branscher ökade produktionen inom industrin för elapparatur och ligger kvar på samma höga produktionsnivåer som tidigare under året. Utvecklingen i juni innebar en ökning med 3,3 % säsongrensat och jämfört med maj. Sett till det senaste kvartalet, april juni, jämfört med föregående kvartal, januari mars, ökade industriproduktionen inom industrin för elapparatur med 23, % säsongrensat. På årsbasis var ökningen för samma bransch 6,2 % i kalenderkorrigerade tal. Inom industrin totalt ökade också industriproduktionen under det senaste kvartalet jämfört med föregående kvartal i säsongrensade tal. Uppgången var 1,2 %, vilket dock är den svagaste utvecklingen 4

5 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I för en tremånadersperiod under hela året. Detta stärker bilden av en avmattning inom industrin. Industrin för insatsvaror samt industrin för investeringsvaror har ökat med 3,7 respektive 1,5 % säsongrensat under det senaste kvartalet jämfört med föregående kvartal. Under samma period har produktionen inom industrin för energirelaterade insatsvaror, industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror samt industrin för varaktiga konsumtionsvaror haft negativ utveckling. Industrin för petroleumprodukter var den delbransch som hade svagast utveckling vid en kvartalsjämförelse. Nedgången var 12,9 % i säsongrensade tal. Trendbrott i årsutvecklingen Industriproduktionen ökade på årsbasis, men i svagare takt jämfört med tidigare under året. Utvecklingen jämfört med samma månad föregående år har legat mellan 12 och 19 %, men i juni ökade produktionen inom industrin som helhet endast med 6,4 % i kalenderkorrigerade tal jämfört med juni förra året. Utvecklingen var svagast inom läkemedelsindustrin med en nedgång på 1, %. Även om produktionsnivån har minskat inom läkemedelsindustrin, så var den högre än de låga nivåer som rådde under större delen av. Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: juni Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Cecilia Westin) Orderingången minskade i juni Orderläget för den svenska industrin uppvisade i juni en nedgång för första gången sedan januari i år. Detta efter en dämpad men likafullt positiv utveckling övriga månader. Det framgår av de senaste uppgifterna från SCB:s order- och leveransstatistik för juni. Nedgången återspeglas även i industrins huvudgrupper. För investeringsvaruindustrin, som normalt ligger senare i konjunkturfasen med ett visst eftersläp, har den uppåtgående trenden vänt och uppvisade en nedgång i juni. Det var främst efterfrågan från exportmarknaden som svarade för den svaga utvecklingen i juni. I juni sjönk den totala orderingången till den svenska industrin med 1, % i säsongrensade tal efter en marginell uppgång i maj med,2 %, säsongrensat. Nedgången i juni berodde främst på en minskad efterfrågan från exportmarknaden med en nedgång på 2,1 % medan hemmamarknaden ökade med,5 %, säsongrensat. I maj var förhållandet av samma karaktär med en positiv orderingång från hemmamarknaden och en negativ från exportmarknaden. Vidare visade flertalet av industrins delbranscher reducerade orderingångar i juni. Läkemedelsindustrin stod för den största nedgången med 16,7 % medan industrin för petroleumprodukter och industrin för icke-metalliska mineraliska produkter minskade med runt 5 % vardera. Även motorfordonsindustrin minskade sin totala orderingång med 2,8 %. Orderingången ökade andra kvartalet Eftersom orderingången varierar från månad till månad är det vanskligt att dra några större slutsatser av månadsvisa förändringar. Analysen kan istället göras över en längre tidsperiod, till exempel genom att studera utvecklingen mellan kvartalen. Under första halvåret gav efterfrågeutvecklingen inom industrin ett relativt svagt intryck. Däremot uppvisade årets andra kvartal en ökad orderingång med 1, % i säsongrensade tal jämfört med första kvartalet. Nedgången i juni hade således inte samma negativa effekt som nedgången i januari. Både hemma- och exportmarknaden ökade på kvartalsbasis, där efterfrågan från hemmamarknaden övergick från att varit något negativ till en uppgång. Efterfrågan från hemmamarknaden bidrog till den totala orderingången med en ökning på 1,5 %, säsongrensat jämfört med första kvartalet. För investeringsvaruindustrin ökade däremot orderingången mellan kvartalen med 3,6 % till skillnad från månadsjämförelsen där utvecklingen var negativ. Uppdelat på hemma- och exportmarknad är det delvis investeringsvaruindustrins uppgång med 3,9 % respektive 2,5 % som bidrar till orderingångens totala uppgång. Inom Varuexport, varuområden Värde mkr Andel Förändr 2 11 % 11/1 jan jun jan jun % Skogsvaror ,8 4 Trävaror ,1 4 Papper ,6 6 Mineralvaror ,1 28 Järnmalm ,6 45 Järn och stål ,1 32 Kemivaror ,6 4 Läkemedel , 13 Energivaror ,8 7 Verkst.varor ,5 17 Maskiner ,6 15 Elektrovaror ,7 16 Vägfordon , 32 Övriga varor ,2 3 Livsmedel ,3 4 Totalt , 11 flertalet av industrins delbranscher ökade orderingången under andra kvartalet. Det var framförallt transportmedelsindustrins ökning med 21,7 % som bidrog till investeringsvaruindustrins positiva kvartalsresultat. Övriga huvudgrupper för industrin uppvisade negativa kvartalsresultat. Orderingången minskade något för insatsvaruindustrin På kvartalsbasis uppvisade insatsvaruindustrin en marginell nedgång med,2 % i säsongrensade tal. På exportmarknaden gick orderingången ned med 2,9 % och låg bakom det negativa resultatet. På hemmamarknaden gick däremot orderingången upp. Från industrins delbranscher uppvisade industrin för elapparatur en stor nedgång med 16,5 % från exportmarknaden. Övriga delbranscher uppvisar en blandad utveckling med både upp- och nedgångar. Leveranserna minskade De totala leveranserna minskade med 3,4 % i säsongrensade tal under juni jämfört med maj. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med,5 %. För exportmarknaden sjönk däremot leveranserna med 5,7 % vilket bidrog till den samlade nedgången för industrins leveranser. Under det andra kvartalet ökade de totala leveranserna med 1,4 % i säsongrensade tal jämfört första kvartalet. Utrikeshandel Starkt handelsnetto men dystra exportchefer Handelsnettot steg åter i augusti. Överskottet på 12,2 miljarder kronor var den högsta månadsnoteringen sedan juni Varuimport, varuområden Värde mkr Andel Förändr 2 11 % 11/1 jan jun jan jun % Skogsvaror ,9 4 Mineralvaror ,8 14 Järn och stål ,7 2 Kemivaror ,6 6 Läkemedel ,6 2 Energivaror ,5 18 Råolja ,2 27 Oljeprodukter , 4 Verkst.varor ,6 1 Maskiner ,4 12 Elektrovaror ,4 6 Vägfordon ,1 14 Instrument ,2 1 Övriga varor ,6 6 Livsmedel ,6 6 Totalt , 1 5

6 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor J F M A M J. Trenden för handelsnettot har under de senaste månaderna visat på en förvånansvärd styrka med tanke på de ekonomiska bekymren i omvärlden. Enligt den underliggande trenden i handelsnettot var överskottet det högsta sedan augusti 26. Den eventuella realekonomiska effekten från den ökade turbulensen på finansmarknaderna som inträffade i början på augusti har emellertid inte fångats upp i utrikeshandelsstatistiken ännu. Exportchefsindex, som speglar företagens syn på exportmarknadens utveckling, rasade i augusti. Det var framförallt exportchefsindexets prognosdel som indikerar utvecklingen för de nästkommande tre månaderna som föll ordentligt, ner till 47,5 från en notering på 66,4 kvartalet innan. Det vill säga under 5-strecket som visar skiljelinjen för tillväxt. Det är alltså fler företag som tror på en försvagning än en förstärkning av exportmarknaden under de kommande tre månaderna. Indexet J A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto 26 Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr 26 föll kraftigt på samtliga exportmarknader, även på tillväxtmarknader som Asien och Östeuropa. Handelsnetto Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik (Runo Samuelsson) Export Import Handelsnetto Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år jul jan jul 2 11 Dagligvaruhandel 1,8,2 därav: Detaljhandel, mest livsmedel 1,3, Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 3,8,9 Sällanköpsvaruhandel 3,5 3,8 därav: Klädhandel 3,2 2,1 Skohandel 1,2 4,4 Möbelhandel 7,7 6,1 Elektronikhandel 16, 16, Järn- och bygghandel 2,,2 Färghandel 5,8 3,1 Bokhandel 4,2 2,6 Guldsmedshandel 12,6 11,6 Sport- o fritidshandel 7, 2, Postorderhandel 1, 6,8 Total detaljhandel 1,1 2, Ökat varuhandelsöverskott i juli Varuexporten uppgick under juli till 93,4 miljarder kronor och varuimporten till 81,2 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 12,2 miljarder kronor. Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 12,2 miljarder kronor under juli enligt preliminära beräkningar. För juli var överskottet 9,4 miljarder kronor. Varuexportens värde under juli uppgick till 93,4 miljarder kronor och varuimportens till 81,2 miljarder. Varuexporten och varuimporten har därmed ökat i värde med 5 respektive 2 % jämfört med juli. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 16,5 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 4,3 miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 11,2 miljarder kronor för juli och 1,6 miljarder för juni. För maj var motsvarande värde 9,7 miljarder kronor. Hittills under året har värdet av varuexporten ökat med 11 %. Varuimporten har ökat med 9 % jämfört med motsvarande period förra året. Värdet av varuexporten under denna period uppgick till 75,8 miljarder kronor och värdet av varuimporten till 651,9 miljarder. Handelsnettot för januari juli gav därmed ett överskott Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index 5= Totalt index 5= Branschuppdelat Säsongrensad serie Sällanköpsvaruhandel Ursprunglig serie 9 Dagligvaruhandel

7 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I på 53,9 miljarder kronor. För motsvarande månader noterades ett överskott på 4,3 miljarder. Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Andreas Svensson SCB, Jonas Arnberg HUI) Blandad sommar för detaljhandeln Efter en svag utveckling under årets första halvår inledde detaljhandeln sommaren med stigande försäljningsvolymer. Utvecklingen i juli blev något svagare för detaljhandeln, och försäljningsvolymen var,7 % lägre än föregående månad, korrigerat för säsongnormala variationer. Detta följde på en kraftig uppgång i juni på 2,8 %, och trots nedgången i juli låg försäljningsvolymen kvar på samma nivå som i november ifjol. Den ovanligt ryckiga utvecklingen den senaste tiden med relativt kraftiga månatliga svängningar i försäljningsvolymen försvårar bilden om den långsiktiga riktningen för detaljhandeln. Försäljningsvolymen sjönk inom båda dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i juli. Nedgången för dagligvaruhandeln var 1, %, medan för sällanköpsvaruhandeln var nedgångarna endast,2 % jämfört med månaden innan. Inom sällanköpsvaruhandeln har dock försäljningsvolymen ökat kraftigt sedan april och är nu den högsta på över ett år. Sett ur ett halvårsperspektiv har försäljningsvolymen i detaljhandeln under perioden maj juli ökat med drygt,4 %, säsongrensat och jämfört med föregående tremånadersperiod. Detta är en klar förbättring jämfört med nedgången på,4 % för tremånadersperioden mars maj. Det är utvecklingen för sällanköpsvaruhandeln som står för förbättringen. Den ökade med relativt starka 1,15 %, medan dagligvaruhandeln sjönk med knappt,6 %. Uppgång på ett års sikt Mätt över tolv månader noterar försäljningen i detaljhandeln fortsatta uppgångar men visar tecken på att stagnera något. Oroande ekonomiska signaler från omvärlden och signaler om en stramare ekonomisk politik framöver kan leda till att konsumenterna agerar mer återhållsamt. I juli hade den kalenderkorrigerade försäljningsvolymen ökat med måttliga 1,1 %. Den totala försäljningen ökade tack vare att sällanköpsvaruhandeln utvecklats Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 26 starkt med en ökning på 3,5 %, medan dagligvaruhandeln utvecklats svagt med en nedgång på 1,8 %. Som noterats tidigare bör det beaktas att utvecklingen för detaljhandeln var stark under sommaren ifjol och att jämförelsen därför sker från en hög nivå. Ser man till omsättningen i handeln ser dock utvecklingen svagare ut. Både sällanköpsvaruhandeln och dagligvaruhandeln noterade nedgångar i försäljningen mätt i löpande priser under det senaste året, och totalt sjönk omsättningen i detaljhandeln med 1,2 %. Endast inom klädhandeln, möbelhandeln, sport- och fritidshandeln ökade omsättningen jämfört med samma månad ifjol. Kraftigt uppåt för elektronikhandeln Inom sällanköpsvaruhandeln har utvecklingen varit blandad, och inom flera branscher sjönk försäljningsvolymerna. Den kraftigaste uppgången stod som vanligt elektronikhandeln för, där försäljningsvolymen ökade med hela 16, %. På grund av den kraftiga prispressen inom denna bransch sjönk dock omsättningen med 4, %. Andra branscher som haft en god utveckling i juli är möbelhandeln och sport- och fritidshandeln som ökat försäljningsvolymerna med 7,7 respektive 7, % över de senaste 12 månaderna, och även noterade en ökning i omsättning. Guldsmedshandeln och skohandeln hade en ovanligt svag försäljning med en nedgång på 12,6 respektive 1,2 % mätt i volym. Detaljhandeln upp 2, % i år Under årets sju första månader ökade försäljningen inom detaljhandeln med 2, %, kalenderkorrigerat och mätt i fasta priser. Även här är det sällanköpsvaruhandeln som bidrar till uppgången med en ökning 7 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 26 under perioden på 3,8 %, medan dagligvaruhandeln har minskat,2 %. Det är elektronikhandeln som gått klart bäst hittills i år med en uppgång i försäljningsvolymen med 16, %. Guldsmedshandeln fortsätter att tappa försäljningsvolym och har hittills i år minskat med 11,6 % jämfört med motsvarande period ifjol. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: juli Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Annika Johansson SCB, Anette Myhr Trafikanalys) Avmattning för personbilarna Nyregistreringen av personbilar utvecklades väl under juli jämfört med föregående månad, men utvecklingen har varit ryckig under sommaren. Efter en kraftig minskning i juni på hela 7,1 %, följde en ökning i juli på 5,4 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Sett över ett halvår klarnar bilden och visar på en måttlig ökningstakt för nybilsregistreringen. Under perioden maj juli var ökningen,6 % säsongrensat och jämfört med föregående tremånadersperiod. Omräknat till årstakt motsvarar det en uppgång på 2,4 %, vilket är relativt lågt och en tydlig dämpning jämfört med utvecklingen tidigare under våren. I juli nyregistrerades 21 5 personbilar, vilket är något färre jämfört med juli då 22 5 nyregistrerades. Det motsvarar en minskning på 1,9 % mätt över de senaste tolv månaderna. Jämförelsevis var den årliga ökningen i juli ifjol betydligt större med en uppgång på 38,3 %. Under årets sju första månader har personbilar nyregistrerats. Detta är 11,6 % fler än för motsvarande Forts. sid 9

8 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I Industrin i ett branschperspektiv I mitten I månadens artikel i I mitten beskrivs konjunkturläget för fem industribranscher: dels branschaggregaten insatsvaruindustri och investeringsvaruindustri, dels underbranscherna sågverksindustri, motorfordonsindustri och maskinindustri. bara de senaste månaderna där indikatorn låg på 24 så sent som i maj. Det märks en kraftig försämring vad gäller branschens framtidsprognoser för produktion, försäljningspriser och sysselsättning. Insatsvaruindustri Konjunkturen inom insatsvaruindustrin har fortsatt att försämras under sommaren. Till insatsvaruindustrin räknas den svenska basindustrin med gruvindustri, trävaruindustri, massa- och pappersindustri samt stål och metallverk. Branschen utgör en bra indikator på den framtida utvecklingen i hela den svenska ekonomin då insatsvaruindustrin traditionellt ligger tidigt i konjunkturförloppet. Den återhämtning som sågs under våren visade sig tillfällig och det är framförallt på exportmarknaden som efterfrågan varit svag. Under andra kvartalet sjönk exportorderingången med 2,9 % jämfört med första kvartalet. Även hemmamarknaden har haft en nedåtgående trend vad gäller orderingången. Ser man på hela det andra kvartalet så var det en ökning men i juni sjönk orderingången med 2,4 % säsongrensat jämfört med maj. Ser man på företagens leveranser så har det varit en uppåtgående trend sedan början av men det ser nu ut att vända nedåt efter att leveranserna på hemmamarknaden minskat två månader i rad. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för augusti sjönk konfidensindikatorn till ett värde på 12. Det är det lägsta värdet sedan slutet av då branschen stod för en kraftig uppgång från de rekordlåga nivåer som rådde under slutet av. Bedömningen av orderstockarna har försämrats rejält och den svaga efterfrågan i utlandet oroar branschen. Även orderingången från hemmamarknaden bedöms som sämre än normalt. Investeringsvaruindustri Inom investeringsvaruindustrin har konjunkturen hittills hållit sig någorlunda väl uppe men stämningsläget börjar se bekymmersamt ut även här. Investeringsvaruindustrin består framförallt av branscher inom verkstadsindustrin som elektronikindustri, maskinindustri och transportmedelsindustri. Konjunkturutvecklingen brukar ligga senare i konjunkturcykeln jämfört med insatsvaruindustrin. Under andra kvartalet var orderingången relativt god och steg med 3,6 % jämfört med första kvartalet. Både från hemmamarknaden och från exportmarknaden var det uppgångar. Uppgången under kvartalet förklaras delvis av att utvecklingen under första kvartalet var svag. Ett tecken på att det börjar mattas även inom investeringsvaruindustrin är att orderingången i juni sjönk med,7 % säsongrensat och jämfört med maj. Precis som insatsvaruindustrin har leveranserna ökat i en i det närmaste obruten takt sedan inledningen av men i juni minskade exportleveranserna ganska kraftigt. Konfidensindikatorn har sedan dess fortsatt att sjunka och var i augusti negativ ( för första gången sedan början av förra året. Det har varit en brant nedgång under Sågverksindustri Sågverksindustrin såg ett brant fall för orderingången under men har återhämtat sig något under första halvåret där framförallt efterfrågan på exportmarknaden varit god. Det är dock en uppgång från låga nivåer och man har en bit kvar till nivåerna som rådde under större delen av. Orderingången har varit sämre än normalt under hela det senaste året och det verkar inte finnas några tecken på att det ska lyfta över normalnivå. Branschens konfidensindikator som sedan juni legat på minustal såg ut att vara på väg upp något under våren. Värdet på konfidensindikatorn låg som högst på 37, men har sedan fortsatt att sjunka och var i augusti 47. Orderböckerna bedöms fortfarande som alltför tunna och i Konjunkturinstitutets undersökning svarar sju av tio företag att de bedömer orderstocken som alltför liten. Exportorderstocken anses för liten av åtta av tio företag trots att det under första halvåret varit störst uppgång här. Motorfordonsindustrin Den snabba uppgången i motorfordonsbranschen under och har nu definitivt stannat av. Framförallt är det orderingången på hemmamarknaden som börjar vika. I juni minskade orderingången med hela 12,8 % från hemmamarknaden jämfört med maj. Jämför man de två senaste Orderingång och konfidensindikator Insatsvaruindustri Orderingång Konfidensindikator 2 Investeringsvaruindustri 13 Orderingång Konfidensindikator 3 11 Orderingång Sågverk Konfidensindikator 4 Motorfordonsindustri 14 Orderingång Konfidensindikator Index 5= Index 5= Index 5= Index 5= Orderingång. Säsongrensat. Konfidensindikator. Nettotal Anm. med nettotal avses skillnaden mellan företag som angivit positivt resp. negativt omdöme. Källa: Industrins leverans- och orderstatistik och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. 8

9 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I kvartalen så var orderingången,3 % lägre under andra kvartalet än under det första. På exportmarknaden har efterfrågan ändå varit hyfsad fram till halvårsskiftet men det negativa stämningsläget har förstärkts under de senaste månaderna till följd av det osäkra ekonomiska läget i omvärlden. I augusti hade branschens konfidensindikator sjunkit till 4 vilket är första månaden med negativ indikator sedan april. Produktionen har ändå hållits uppe vilket inneburit att färdigvarulagren har fyllts på ofrivilligt mycket. Leveransstatistiken för juni visar också på en klar minskning i juni. Företagens prognoser pekar dock mot att produktionen kommer att behöva dras ner inom branschen under hösten. Maskinindustrin För maskinindustrin, som ligger sent i konjunkturcykeln, ser inte läget lika illa ut som för många andra branscher. Takten i uppgången har dock klingat av och branschen växer långsammare än under uppgången under fjolåret. Denna uppgång stod i mångt och mycket exportmarknaden för medan det nu är hemmamarknaden som visar upp en högre efterfrågan. Orderingången under andra kvartalet steg med 7,6 % jämfört med första kvartalet om man enbart ser till hemmamarknaden. För branschen totalt steg orderingången med,7 %. Jämfört med juni steg orderingången inom maskinindustrin med 17,8 % vilket får anses vara en mycket stark utveckling och produktionsvolymerna har hela tiden hållits på en hög nivå. Konfidensindikatorn har dock sjunkit rejält under de tre senaste månaderna. I maj låg indikatorn på 18 och i augusti var det nere på värdet 1. Till stor del kan det tillskrivas den minskade efterfrågan på exportmarknaden. Maskinindustri 15 Orderingång Konfidensindikator Index 5= Forts. från sid 7 period, då personbilar nyregistrerades. Lastbilarna upp 2 % på ett år Även marknaden för lastbilar uppvisade en ryckig utveckling under sommaren, med ett rejält tapp i nyregistreringarna under juni med 11,1 %, efterföljd av en uppgång i juli med 8,7 % säsongrensat och jämfört med föregående månad. Ur ett halvårsperspektiv ser dock utvecklingen på lastbilsmarknaden fortfarande relativt bra ut. Mellan tremånadersperioden maj juli och föregående tremånadersperiod ökade nyregistreringarna inom lastbilsmarknaden med 3,3 %, säsongrensat. Antalet nyregistrerade lastbilar var i juli stycken, vilket är 2,2 % flera än motsvarande månad under föregående år. Hittills i år har lastbilar nyregistrerats, en ökning med 25,7 % jämfört med samma period ifjol då lastbilar nyregistrerades. Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: juni Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex (Pernilla Bengtsson) Stabil utveckling inom tjänsteproduktionen Den privata tjänstesektorn har utvecklats starkt under första halvåret och fortsätter att ge ett stabilt intryck. I juni ökade tjänsteproduktionen med,3 %, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Visserligen är detta en något lägre ökningstakt än i maj då tjänsteproduktionen noterade en uppgång på,7 %, men tjänsteproduktionen har sedan den kortvariga nedgången i december redovisat en relativt stabil Konsumentprisernas utveckling December föregående år = index D J F M A M J J A S O N D Konsumentprisernas förändring Juli Bidrag till Förändr från förändr Föreg. jul sedan jul månad Livsmedel och alko-,4 1,9,3 holfria drycker Alkoholhaltiga,2 1,, drycker och tobak Kläder och skor 7,,2, Boende,3 9,3 2,5 Inventarier och,,5, hushållsvaror Hälso- och sjukvård,1 1,6,1 Transport,5 4,3,5 Post och tele-,2 2,2,1 kommunikationer Rekreation och kultur,8,9,1 Utbildning,1 2,3, Restauranger,1 2,9,1 och logi Div varor och tjänster,4,9,1 KPI TOTALT, 3,3 3,3 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt ökningstakt varje månad. Under andra kvartalet ökade tjänsteproduktionen med starka 1,5 %, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Uppräknat till årstakt skulle detta ge en ökning i tjänsteproduktionen på drygt 6,1 % per år. Detta visar på en fortfarande stark utveckling för tjänsteproduktionen under andra kvartalet, trots att ökningstakten mattats av marginellt jämfört med utvecklingen mellan fjärde och första kvartalet då tjänsteproduktionen ökade med 1,6 %. Mätt över de senaste tolv månaderna visar tjänstesektorn fortfarande höga ökningstal. I juni steg tjänsteproduktionen med 5,7 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande månad. Det De svenska inflationsmåtten jul Förändring i procent sedan jun jul KPI, 3,3 NPI, 2,5 HIKP,2 1,6 KPIX,3 1,6 KPIF,2 1,4 NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9

10 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år jun jan jun 2 11 Motorhandel 9,4 12,5 Partihandel 6,8 9,5 Detaljhandel 3, 2, Transport 3,9 6,8 Hotell och restaurang 4,1 3,9 Telekommunikation 12,3 9,6 Datakonsultverksamhet o.d. 13,4 1,4 Företagstjänster,2 4, Kultur, nöje och fritid 9,2 3,7 Total tjänstesektor 5,7 5,9 är något högre än ökningstakten över tolv månader i maj på 5,3 %. Uppgången under det senaste året har varit bred och innefattar samtliga branscher. Snabbast ökade produktionen inom utbildningsväsendet och datakonsultverksamhet som steg 19,2 respektive 13,4 %. Även telekommunikation uppvisade en god utveckling under perioden med en uppgång på 12,3 %. En tungt vägande bransch som genererat tillväxt på senare tid var fastighetsverksamhet med en uppgång på 6,2 %, jämfört med 1,1 % i maj. Inom företagstjänster har däremot tillväxten stagnerat med en uppgång på,2 %. Tjänsteproduktionen upp 5,9 % första halvåret Under första halvåret ökade den kalenderkorrigerade tjänsteproduktionen med 5,9 %, jämfört med motsvarande period föregående år. Liksom tidigare är det motorhandeln som svarar för den snabbaste uppgången med en produktionsökning på 12,5 %. Andra branscher som visat stark expansion under året är datakonsultverksamheten och uthyrnings- och resetjänster med uppgångar på 1,4 respektive 1,3 %. Byggmarknad Viss avmattning Enligt konjunkturbarometern minskade konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet 4 enheter i augusti, men indikatorn ligger fortfarande klart över det historiska genomsnittet. Ordertillväxten för byggsektorn har successivt dämpats under och de senaste tre månaderna har ökningen varit relativt måttlig. För företag med inriktning på anläggningsverksamhet har dock ordertillväxten varit fortsatt stark och här är över 8 % av företagen nöjda med orderstockens storlek. För bygg- och anläggningsverksamhet totalt är andelen drygt 6 %. Även tillväxten i byggproduktionen har sammantaget varit lägre än tidigare, medan sysselsättningstillväxten var fortsatt stark. Knappt hälften av företagen uppger dock att bristen på arbetskraft utgör främsta hindret för verksamheten. Endast ungefär vart fjärde företag anger otillräcklig efterfrågan som främsta hinder. Anbudspriserna har inte ändrats nämnvärt de senaste månaderna. Dämpade förväntningar Byggföretagen räknar med fortsatt ordertillväxt de närmaste månaderna, men förväntningarna, som successivt justerats ned det senaste halvåret, är relativt återhållsamma. När det gäller byggproduktion och sysselsättning är tendensen densamma, men förväntningarna indikerar ändå en god tillväxt under perioden. Även andelen företag som aviserar prishöjningar är lägre än tidigare. Drygt 2 % av företagen förutser en höjning av anbudspriserna de närmaste månaderna. Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Inflationstakten 3,3 % Inflationstakten, det vill säga förändringen i konsumentprisindex under de senaste tolv månaderna, var 3,3 % i juli, vilket är en uppgång från juni då den var 3,1 % Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Sverige enl HIKP Sverige enl KPI EU 25 enl HIKP Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Inflationstakten i olika länder procent Norge Sverige Frankrike Tyskland Nederländerna EU 25 Danmark USA Finland Storbritannien 26,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 EU-länder och Norge enligt HIKP Exportprisindex Importprisindex Producentprisindex jun 11/jun 1 jul 11/jul 1 Från juni till juli var konsumentpriserna i genomsnitt oförändrade. Senaste månaden: priserna oförändrade Priserna var i genomsnitt oförändrade från juni till juli. Säsongsnormala prissänkningar på kläder och skor ( 7, %) bidrog nedåt med,4 procentenheter. Lägre priser på el ( 2,1 %) bidrog ytterligare med,1 procentenhet nedåt. Sänkningen motverkades framför allt av högre räntekostnader för egnahemsägarna (3, %), som bidrog med,2 procentenheter uppåt. Prishöjningar på charterresor (5,9 %), drivmedel (1,7 %) samt livsmedel och alkoholfria drycker (,4 %) bidrog uppåt med,1 procentenhet vardera. Senaste tolv månaderna: priserna upp 3,3 % Inflationstakten var 3,3 % i juli. Till den totala uppgången sedan juli 1

11 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I bidrog högre boendekostnader (9,3 %) med 2,5 procentenheter. Därav bidrog högre räntekostnader (49, %) med 1,9 procentenheter och höjda hyror (2,4 %) med,3 procentenheter. Inom transportområdet bidrog högre drivmedelspriser (12,5 %) med,5 procentenheter. Höjda priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,9 %) samt rekreationstjänster och kulturella tjänster (3,7 %) bidrog med,3 respektive,2 procentenheter. Uppgången motverkades av prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning ( 15, %), som bidrog nedåt med,3 procentenheter. Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i juli 1,6 %, vilket är en uppgång från juni då den var 1,5 %. KPI för juli var 311,13 (198=). Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s producentprisindex (Maria Hjalmarsson) Högre export- och importpriser i juli Från juni till juli steg export- och importpriserna med 1,2 %. På hemmamarknaden sjönk producentpriserna med,2 % och de totala producentpriserna gick upp med,4 %. Högre priser på råolja bidrog till uppgången på importmarknaden med,3 procentenheter. På exportmarknaden var det främst raffinerade petroleumprodukter som bidrog till uppgången, med,3 procentenheter. Nedgången på hemmamarknaden berodde på lägre elpriser, vilket bidrog med,7 procentenheter. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden tillsammans med importpriser, steg med i genomsnitt,4 % från juni till juli. Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna ökat med,2 %. På hemmamarknaden har priserna stigit med 1,1 % medan de på exportmarknaden har sjunkit med,9 % det senaste året. Under samma period har priserna för inhemsk tillgång stigit med 1,1 % och importpriserna med 1,3 %. Prisindex i producent- och importled Index Förändring i % jul 11, jul 11/ jul 11/ 5= jun 11 jul 1 Producentprisindex 116,7,4,2 Hemmamarknadsprisindex 12,1,2 1,1 Exportprisindex 113,6 1,2,9 Importprisindex 116,5 1,2 1,3 Prisindex för inhemsk tillgång, därav 118,3,4 1,1 - konsumtionsvaror 112,6,8 2,1 - investeringsvaror,6,5 3,9 - insatsvaror 125,4,7 2,2 Byggpriser Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s byggprisindex (Jana Kaarto) Juni juli +,1 % Mellan juni och juli ökade faktorprisindex med,1 %. Likaså gjorde Entreprenörens kostnader och byggmaterialpriserna. Störst prisökning bland entreprenörens kostnader hade maskiner vars kostnader ökade med,8 %. Gruppen Transporter, drivmedel, elkraft, ökade med,4 %. I den gruppen höjdes priset för dieselolja med 1,4 %. Löner och omkostnader var oförändrade. Juli juli +3,1 % Faktorprisindex gick upp med 3,1 % mellan juli och juli. Entreprenörens kostnader steg med 2,6 % på årsbasis. Största prisökning bland entreprenörens kostnader hade gruppen Transporter, drivmedel och elkraft som ökade med 6,2 %. Priserna på byggmaterial gick upp med 1,8 %. En anledning till uppgången var att priserna på armeringstål steg med 4,7 % Antal sysselsatta Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer Snickerier och övrigt byggmaterial ökade med 3,6 respektive 3,5 %. Resterande byggmaterialgrupper ökade något medan Trävarorna sjönk. Byggherrekostnaderna steg med 8,6 % på årsbasis, vilket främst beror på att räntekostnaderna har ökat med 51,6 %. Arbetsmarknad AKU juli visade på en svagare sysselsättningsökning och en starkare arbetslöshetsminskning än tidigare månader. Huruvida detta är bestående krävs ytterligare minst en mätning för att säkerställa. Juli visade även på en positiv utveckling för kvinnorna på arbetsmarknaden. I AKU var det fler kvinnor än män som blev sysselsatta och minskningen av antalet arbetslösa var större bland kvinnor än män. Då tolkningen av sommarmånaderna ofta är svårare än övriga månader bör statistiken tolkas med försiktighet. 69 fler sysselsatta Antalet sysselsatta uppgick i juli till vilket är en ökning med 69 personer jämfört med samma månad föregående år. Den största ökningen skedde bland kvinnor vilka ökade med 43 sysselsatta. Enligt säsongrensade data uppgick antalet sysselsatta till vilket motsvarar 65,4 % av arbetskraften. I gruppen sysselsatta ingår anställda, företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar. Sysselsättningsgraden uppgick till 68, % vilket inte är någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med föregående år. För män var den 7,8 % och för kvinnor 65,2 %. Antalet anställda ökade med 94 varav 53 var kvinnor. Den största procent Relativ arbetslöshet Säsongrensade månadsvärden Ålder år. Ålder år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. 11