Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal. Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % 10

Transkript

1 Ljus bild av industrin sid 4 Ny upprevidering av IMF sid 15 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER augusti Fortsatt stark återhämtning Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Den starka återhämtningen för Sveriges ekonomi fortsätter. Efter den mycket höga tillväxten under första kvartalet i år fortsatte BNP att öka kraftigt under andra kvartalet, med 4,7 %, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och omräknat till årstakt. I mitten Industrin i ett branschperspektiv sidan 8 1 Kommentarer & Analys

2 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konjunkturläget 2 Bruttoinvesteringar, privat konsumtion och offentlig konsumtion Säsongrensade kvartalsvärden volymindex = Industri 4 Utrikeshandel 7 12 Bruttoinvesteringar Privat konsumtion Offentlig konsumtion 12 Varuhandel "I mitten" 8 Byggmarknad 1 Priser 11 Arbetsmarknad Finansmarknad 13 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget Tilltagande osäkerhet om världsekonomin Den osäkerhet som präglade den globala ekonomin under juni månad kvarstår när nu semesterperioden är över och verksamheten i företagen runt om i världen startat upp inför hösten. Oron och spekulationerna bland ekonomiska bedömare om att återhämtningen i världsekonomin kan vara på väg att bromsa in till en lägre tillväxttakt har tilltagit. Det är framför allt utveckling i USA som spätt på oron den senaste tiden. Den statsfinansiella krisen i Europa tycks åtminstone för tillfället ha kommit något i skymundan för scenariot om en tydligare avmattning eller i värsta fall en double-dip recession i USA. Annars är det allmänna intrycket att oron på de internationella finansiella marknaderna dämpats under sommaren samtidigt som situationen är långt ifrån normal. I de två andra stora ekonomierna i världen, Kina och EU, har utvecklingen gått åt olika håll den senaste tiden. I Kina tycks tillväxtkurvan nått sin topp och nu inlett en nedgång från en mycket hög nivå. EU-ekonomin däremot har i stället överraskande tagit ett rejält kliv uppåt på tillväxtkurvan från mycket låga nivåer. Det generella intrycket är att de olika indikatorerna som bygger upp den ekonomiska bilden för den globala ekonomin nu spretar mer åt olika håll än före sommaren. Rekordlåga obligationsräntor Den internationella räntemarknaden och placerarna där har tydligen tagit fasta på att en avmattning i världsekonomin, med bland annat en utdragen period av låg inflation, är förestående. Säkra placeringar har prioriterats och marknadsräntorna för statsobligationer har sjunkit kraftigt den senaste tiden. I USA började nedgången redan vid årsskiftet medan fallet i Europa inleddes så sent som i slutet av juli. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer sjunkit närmast dramatiskt, till drygt 2,2 % från 2,8 % i slutet av juli. I Tyskland där motsvarande ränta är ytterligare några punkter lägre än den svenska är obligationsräntorna nu de lägsta i modern tid. Positionerna på råvarumarknaden är inte lika entydiga om utvecklingen i världsekonomin. Här pekar i alla fall inte prisrörelserna på förväntningar om en förestående global avmattning. Världsmarknadspriset på råolja har legat stabilt hela sommaren på ca 75 dollar per fat, samma nivå som före och efter senaste årsskiftet. För många viktiga metaller som koppar, nickel, zink och tenn har priserna i stället dragit sig stadigt uppåt under sommaren, med 1 2 %. Inte heller aktiemarknaderna runt om i världen tycks vara inställda på ett förestående avbrott i återhämtningen. Utvecklingen under sommaren har varit oregelbunden, med både upp- och nedgångar i aktiekurserna. Efter en stark uppgång i juli och en bit in i augusti har Morgan Stanleys världsindex därefter fallit tillbaka en del, men ligger fortfarande ca 6 % över nivån från i slutet av juni. Jämfört med toppnivån från mitten av april är dock kurserna nu 12 % lägre. IMF fortsatt optimistisk IMF:s ställningstagande till världsekonomins framtida utveckling är fortsatt optimistiskt i deras nya och reviderade Outlook från juli i år. Fonden har överraskats av styrkan i återhämtningen under första halvåret i år och skriver upp prognosen för världsekonomin i år med några tiondels procentenheter till 4,6 % från aprilprognosen. I BNP-prognosen för 211 på 4,3 % finns intressant nog även utsikter om en viss acceleration av tillväxten för industriländerna, från en BNP-ökning med 2,3 % fjärde kvartalet i år till 2,6 % för fjärde kvartalet 211, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Inte desto mindre fastslår IMF att riskerna Försörjningsbalansen Procentuella volymförändringar från föregående år 9 1 År kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 BNP till marknadspris 1 5,1 6,6 6, 5,9 1,7 3, 3,7 Hushållens konsumtion,8 2,9 1,9,3 1,9 3,1 2,6 Offentlig konsumtion 1,7 2,9,4 1, 2,5,5 1,4 Fast bruttoinvestering 16, 17,9 19,3 15,2 11,4 1,6 6,5 Lagerinvesteringar 2 1,5 1,3 2,3 2,5,1 1,4 2, Export 12,4 15, 16,9 12,2 5,1 4,2 13,5 Import 13,2 14,9 2,1 12,4 4,6 4,4 17,9 1 Dagkorrigerade kvartalsvärden 2 Förändring i % av BNP för jämförelseperioden (inkl. korrpost)

3 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 i prognosbilden, som ligger på nedsidan, ökat påtagligt i det korta perspektivet, vilket främst är kopplat till den finansiella turbulensen inom euroområdet. Viss dämpning i Kina... Det är Asien som stått för mycket av styrkan och stabiliteten i den nuvarande globala återhämtningen. Främst beror detta på den kraftiga expansionen av Kinas ekonomi och de effekter detta haft på dess närområde. Även under andra kvartalet hade Kina en mycket hög tillväxt med 11,1 % jämfört med motsvarande kvartal. Detta är visserligen lägre än de 11,9 % som uppmättes för första kvartalet i år, men behöver i sig ändå inte innebära en avmattning i den kinesiska ekonomin. Eftersom den ekonomiska statistiken i Kina inte innehåller säsongrensade data måste jämförelserna över tid göras över fyra kvartal. BNP-utvecklingen blir då beroende av hur situationen såg ut ett år tidigare. Den absoluta konjunkturbotten i Kina inföll under första kvartalet, därefter följde en snabb återhämtning resten av året. De jämförelser som sker efter första kvartalet i år sker därför hela tiden från högre BNP-nivåer i fjol, vilket i sin tur implicerar successivt dämpade BNP-siffror för de påföljande kvartalen i år. De ledande indikatorerna för Kina däremot pekar fortsatt nedåt i juli. Nedgången som pågått sedan november sker dock från en hög nivå. IMF räknar med att BNP-tillväxten i Kina kommer att dämpas svagt framöver, från 1,5 % till 9,6 % och acceleration i EU Om utvecklingen i Kina under andra kvartalet i år motsvarar förväntningarna är utfallet för EU-ekonomin desto mer överraskande. Efter en nästan stillastående ekonomi i såväl EU som euroområdet under fjärde kvartalet och första kvartalet, med en BNP-tillväxt Industriproduktion på,1 respektive,2 % accelererade tillväxten under andra kvartalet i år, till 1 % i både EU och euroområdet, enligt preliminära beräkningar, säsongrensat och jämfört med närmast föregående kvartal. Accelerationen gäller för de flesta länder, men styrkan i uppgången varierar en hel del mellan medlemsländerna. Största bidraget till uppgången står Tyskland för med en tillväxt på hela 2,2 %, men även för stora länder som Storbritannien och Nederländerna var tillväxten hög, med 1,2 respektive,9 %. Även de ekonomiska indikatorerna för EU som förespeglar utvecklingen främst under tredje kvartalet har i flera fall varit positiva. Till det mest positiva får räknas orderingången till industrin som fortsätter att visa en mycket snabb tillväxt. För hela EU ökade orderingången med 2,4 % i juni efter den mycket snabba ökningen i maj på 4,1 % jämfört med närmast föregående månad. Mellan första och andra kvartalet i år ökade orderingången till industrin med 32,2 % i EU och med 35,4 % i euroområdet, omräknat till årstakt. Det innebär att uppgången fortsatt att accelerera. En annan positiv signal kommer från byggsektorn, som i juni ökade byggvolymen kraftigt till den högsta nivån sedan första halvåret. Vidare fortsatte den allmänna konjunkturen att förstärkas något i EU i augusti enligt EU Kommissionens konjunkturbarometer. Men uppgången sker nu i en betydligt lugnare takt än tidigare. Det största bidraget till förbättringen i augusti kom från stigande optimism hos hushållen. Importen dämpande för USA-ekonomin I USA är utvecklingen mer svårtolkad även om BNP-tillväxten för andra kvartalet innebär en tydlig dämpning av ekonomin. Efter två mycket starka kvartal, fjärde kvartalet och första kvartalet med tillväxtsiffror på 5,9 respektive 3,7 %, Förändring i % jun 1/ 2 kv 1/ jun 1/ jan jun 1/ maj 1 1 kv 1 jun 9 jan jun 9 Hela industrin Trävaruindustri, ej möbler Massa och papper Grafisk industri Kemisk industri, ej läkemedel 1 11 Läkemedel Stål- och metallverk Metallvaruindustri 8 11 Elektronikindustri Maskinindustri Industri för motorfordon Industriproduktionsindex 25 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index 25= Motorfordonsindustri Hela industrin SNI B+C avtog BNP-tillväxten andra kvartalet till endast 1,6 %, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och omräknat till årstakt. Det var dock inte en allmän svag efterfrågan och låg aktivitet hos hushåll och företag som låg bakom dämpningen utan i stället sammansättningen av efterfrågekomponenterna i försörjningsbalansen. Sålunda var efterfrågan på importvaror för konsumtion och investeringar extremt hög, med en ökning på hela 39 % omräknat till årstakt. Det medförde att nettoexporten, trots en fortsatt stark ökning av exporten med ca 9 %, verkade neddragande på BNP-tillväxten med hela 3,4 procentenheter. Investeringsviljan hos företagen var annars mycket stark, med en ökning av investeringar i maskiner, utrustning och programvaror med 25 % samt en ökning av bostadsinvesteringarna med 27 %, omräknat till årstakt. Vidare var hushållens konsumtionsbenägenhet stark, med en ökning av inköpen av de konjunkturkänsligare varaktiga varorna med ca 7 % i årstakt. En omständighet som är både viktig och svår att få grepp om för analysen, är i vilken utsträckning efterfrågan i ekonomin hålls uppe av tillfälliga statliga stöd- och stimulansåtgärder. I den negativa vågskålen för framtidsutsikterna för USA-ekonomin ligger nu de ledande indikatorerna där den tidigare starka uppgången definitivt brutits, med en i stort sett oförändrad utveckling i juli för fjärde månaden i följd. De svaga siffrorna för bostadsmarknaden i juli skall ställas mot en hög aktivitet hos hushållen samma månad då dessa ökade sina konsumtionsutgifter starkt, med,4 % från juni och att hushållens förväntningar på sex månaders sikt steg påtagligt i augusti. 3

4 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 Ljus bild för Sverige Den ekonomiska bild som nu kan målas upp för Sverige har ljusnat ytterligare sedan i början av sommaren. Allt fler indikatorer pekar nu åt rätt håll och den allmänna bedömningen är att den svenska ekonomin nu utvecklas bättre än vad som tidigare kunnat bedömas. Det gäller centrala områden i ekonomin som ekonomisk tillväxt, arbetsmarknad och statsfinanser. För både sysselsättningen och arbetslösheten fortsatte den positiva trenden i juli. Denna månad hade enligt AKU antalet sysselsatta ökat med personer från den lägsta nivån i konjunkturbotten i juli, säsongrensat. I den kraftigt förstärkta konjunkturen ökar skatteintäkterna från företag och hushåll starkt, vilket bidrar till att stadigt förbättra statsfinanserna. Statsskulden är nu efter en ny kraftig förbättring i juli 1 62 miljarder kronor jämfört med som högst miljarder i december ifjol och 1 36 miljarder i augusti, månaden innan den finansiella krisen blev akut. Vidare fortsätter den mycket starka konjunkturen i näringslivet att hålla i sig. Barometerindikatorn i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer låg i augusti kvar på den nivå som avgränsar ett stämningsläge bland företag och hushåll till att vara mycket bättre än normalt från att vara bättre än normalt. BNP-ökning femte kvartalet i följd Allra tydligast är kanske förbättringen av den ekonomiska tillväxten. Efter en djup svacka under två kvartal började ekonomin att generera tillväxt redan andra kvartalet. Efter den mycket höga tillväxten under första kvartalet i år på 6,2 % fortsatte BNP att öka starkt andra kvartalet med 4,7 %, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och omräknat till årstakt. Detta framgår av snabbversionen av nationalräkenskaperna för andra kvartalet. Uppgången i ekonomin var dessutom, liksom under första kvartalet, bred och omfattade i princip samtliga komponenter i försörjningsbalansen. Under andra kvartalet var BNP-nivån 3,7 % högre än motsvarande kvartal, kalenderkorrigerat. Liksom under första kvartalet har företagen inom handeln och industrin fortsatt att bygga på sina lager i stor omfattning för att möta den snabbt stigande efterfrågan, vilket varit starkt pådrivande på den ekonomiska tillväxten. Detta har givet ett positivt bidrag på 2 procentenheter till den faktiska BNP-tillväxten på 4,2 %. Det innebär att det är näringslivets investeringar i sina lager som de två senaste kvartalen lämnat det största enskilda bidraget till uppgången i ekonomin. Även de Industrins leveranser 25 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 2= Totala leveranser 25 Hemmamarknadslev. Exportleveranser fasta bruttoinvesteringarna gav nu en stor positiv effekt på tillväxten genom att öka kraftigt med 1,8 % från första kvartalet. Därmed svarade investeringarna för 3,2 procentenheter av den totala tillväxten på 4,2 %. Optimistiska hushåll Hushållens konsumtionsutgifter som under första kvartalet var den främsta drivkraften för tillväxten utvecklades nu lite lugnare med en uppgång på,6 % från första till andra kvartalet. Hushållen tycks ha varit på bättre humör i inledningen av det tredje kvartalet då detaljhandeln i juli ökade sin försäljningsvolym med,5% från juni. Tecken på att köplusten kan ha hållit i sig under sommaren är den optimism som hushållen visat de senaste två månaderna i Konjunkturbarometern, i augusti den starkaste optimismen på 1 år. Utrikeshandeln utvecklas allt starkare. Uppgången under andra kvartalet med 5,8 % för exporten och 6,5 % för Leverans och order Förändring i % jun 1/ 2 kv 1/ jun 1/ maj 1 1 kv 1 jun 9 Orderingång Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Leveranser Hemmamarknad Exportmarknad 8 19 Totalt Industrins orderingång 25 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 25= 25 Totalt Hemma Export importen, jämfört med kvartalet innan, är den största ökningen under ett kvartal på många år. Men bidraget till tillväxten var negativt med,6 procentenheter. Exportchefsindex, EMI, indikerar en fortsatt stark export tredje kvartalet. Industri Inget av de oroande signalerna från omvärlden återspeglas i den svenska industriproduktionen. Oavsett om man ser till de preliminära nationalräkenskaperna för andra kvartalet eller till industriproduktionsindex har produktionen accelererat under andra kvartalet jämfört med första kvartalet. Industriproduktionsindex har dessutom ökat stadigt fyra månader i sträck. Även leverans- och orderstatistiken visade upp ett starkt andra kvartal och leveranserna accelererar till och med något tack vare en tilltagande exportefterfrågan. Hemmaorderingången växte återigen svagt efter att ha gjort ett lite ryck under första kvartalet. Sedan återhämtningen i produktionen inleddes i våras har det varit de tidigare krisbranscherna motorfordonsindustrin och maskinindustrin som har lett uppgången och även under andra kvartalet var det inom dessa branscher som återhämtningen var som mest intensiv. Konjunkturbarometern visar inga tecken på att mönstret ska brytas inom den närmaste tiden konfidensindikatorn steg återigen i augusti efter att ha fallit tillbaka något i juli. Produktionsvolymen bedömdes ha fortsatt att öka mycket kraftigt under både juli och augusti och efter en vändning i maj har nu antalet anställda ökat kraftigt för tredje månaden i rad. Orderstockarna 4

5 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 ses dock fortfarande som för små, men den gynnsamma orderingången har ändå lett till en optimism vad produktionen beträffar de kommande månaderna, som till och med överträffar den under år 2. Industriföretagens syn på sysselsättningen är även den fortsatt ljus för såväl nulägesbedömningen som prognosen för de närmaste månaderna. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: juni Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Sofie Lord) Industriproduktionen fortsatte öka Industriproduktionen fortsatte att öka i juni, med 1,1 % jämfört med maj, säsongrensat. Minskningen följde på en ännu större uppgång mellan april och maj på 2 %. Det innebär att industriproduktionen visat en uppgång under varje månad sedan i februari i år, säsongrensat. De största produktionsökningarna mellan maj och juni redovisades av läkemedels- och elektronikindustri med 16,1 respektive 11,3 %. Detta medförde att industriproduktionen ökade kraftigt, med 5,8 %, säsongrensat och jämfört med första kvartalet. Det innebär en stegrad ökningstakt från första kvartalet då produktionen ökade med 2,2 %. Från bottennivån under andra kvartalet har industriproduktionen fram till andra kvartalet i år stigit med sammanlagt 1,2 %. Fortsatt bred uppgång andra kvartalet Under andra kvartalet var uppgången inom industrin fortsatt bred med kraftiga ökningar för insatsvaruindustri, konsumtionsvaruindustri och framför allt investeringsvaruindustri där den nu snabbt expanderande motorfordonsindustrin inräknas. Även de allra festa delbranscher inom industrin visar produktionsökning mellan första och andra kvartalet i år. I den uppgång för industrin som pågått sedan förra våren är det nu verkstadsindustrin som tillsammans med stålindustrin utgör den främsta drivkraften för industriproduktionen, med en ökning mellan första och andra kvartalet på 6,7 % säsongrensat. Sedan den lägsta nivån från andra kvartalet i fjol har verkstadsproduktionen stigit med sammanlagt 13,5 %. Verkstadsindustrin ökar snabbast Uppgången inom verkstadsindustrin var bred under andra kvartalet i år, men allra snabbast steg produktionen för motorfordonsindustrin med en ökning på hela 19,8 %. Därefter följer maskin- och metallvaruindustrin med produktionsökningar på 12,8 respektive 7,9 %. För motorfordonsindustrin har nu produktionen stigit med ca 6 % sedan bottennivån i april, men det behövs en lika stor ökning till för att nå upp till den produktionsnivå som gällde under våren. Markant uppgång för stålindustrin Inom basindustrin är bilden mer splittrad, men för insatsvaruindustrin totalt ökade den samlade produktionen fortsatt starkt under andra kvartalet, med 4,7 % från första kvartalet. Bakom uppgången låg främst stål- och metallverk som drog upp produktionen med 12,3 % mellan första och andra kvartalet. Efter den fortsatt kraftiga ökningen i juni har nu stålproduktionen ökat med ca 43 % sedan mars, men under sommaren var stålproduktionen ca 24 % högre än den senaste noteringen från juni i år. För sågverksindustrin skedde en återhämtning de senaste månaderna efter en tidigare avmattning. Under andra kvartalet ökade produktionen med 5,3 % från första kvartalet och var då 9,1 % högre jämfört med den lägsta nivån från första kvartalet. För pappersindustrin fortsätter produktionen att öka stadigt andra kvartalet, med 2,3 % från första kvartalet och med drygt 15 från lägsta nivån första kvartalet. För gruvnäringen fortsätter den uppåtgående trenden med nya produktionsrekord månad för månad. Efter den senaste ökningen i juni var då produktionen ca 1 % högre än den tidigare högsta nivån under sommaren. Industriproduktionen upp 6,5 % i år Hittills i år, under första halvåret, har industriproduktionen ökat med 6,5 %, kalenderkorrigerat och jämfört med första halvåret. De flesta branscher omfattas nu av återhämtningen inom industrin och med produktionsökningar som följd. Allra Sveriges största exportmarknader Värde mkr Andel Förändr 2 1 % 1/9 jan jun jan jun % Norge ,1 7 Tyskland ,1 9 Storbritannien ,5 17 USA , 17 Danmark ,6 1 Finland ,2 6 Frankrike ,2 4 Nederländerna ,7 13 Belgien ,1 22 Kina , 4 Italien , 6 Polen ,5 15 kraftigast är uppgången för motorfordonsindustri samt stål- och metallverk med ökningar på 26,8 respektive 23,1 %. Två branscher som fortfarande redovisar nedgångar i produktionen på ett års sikt är trävaruindustrin och maskinindustrin med minskningar på 2,2 respektive,6 %. Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: juni Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Lars Öhman) Positiva trenden för industris order består Efter den starka återhämtningen i industrins orderingång sedan årsskiftet tog uppgången en paus i juni då den samlade orderingången föll tillbaka med 2,5 % efter en uppgång med,8 % i maj, säsongrensat och jämfört med närmast föregående månad. Tillbakagången i juni var ungefär lika stor för både exportoch hemmamarknaden. Men i maj steg exportorderingången med 1,5 % medan hemmarknadsorderna minskade med,2 % jämfört med april. Sett ur ett halvårsperspektiv visar orderingången till industrin en fortsatt stark utveckling. Under andra kvartalet ökade den samlade orderingången med 3,1 % jämfört med första kvartalet. Det motsvarar en uppgång med 13 % omräknat till årstakt. Det är fortfarande exportmarknaderna som är främsta drivkraft bakom uppgången, med en ökning på hela 6,3 %, eller 27,7 % mätt i årstakt, jämfört med första kvartalet. Från hemmamarknaden minskade i stället orderingången mellan första och andra kvartalet med 1 %. Orderingången i maj var den högsta under en enskild månad sedan september. Sedan vändningen kom i april var ökningen fram till maj i år 2,5%. För exportmarknaden är motsvarande uppgång ca 33 % medan återhämtningen Sveriges största importmarknader Värde mkr Andel Förändr 2 1 % 1/9 jan jun jan jun % Tyskland ,5 22 Norge ,8 18 Danmark ,6 8 Nederländerna ,5 12 Storbritannien ,6 15 Finland ,3 22 Frankrike ,9 14 Ryssland ,8 14 Belgien ,9 17 Kina ,7 9 USA ,3 8 Polen , 14 5

6 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor J F M A M J för hemmamarknaden, där fallet varit betydligt mindre, begränsar sig till ca 9 %. Splittrad bild för basindustrin Uppgången mellan första och andra kvartalet var bred inom industrin och omfattade de flesta branscher. Inom basindustrin, där uppgången i inledningen av återhämtningen var som starkast, är uppgången nu både dämpad och splittrad. För insatsvaruindustrin ökade den samlade orderingången mellan första och andra kvartalet, efter tillbakagångar både i maj och juni, med 1 % efter en ökning med 5 % mellan första och fjärde kvartalet. Klart starkast inom hela industrin är nu läget för gruvindustrin där orderingången de två senaste månaderna närmast exploderat i styrka. Från första till andra kvartalet steg där den samlade orderingången med hela 35 % främst beroende på en exceptionellt stark tillväxt av efterfrågan från exportmarknaden. Under andra kvartalet i J A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto 25 Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr 25 Export Import Handelsnetto år är den totala orderingången för gruv- och mineralutvinningsindustrin drygt 13 % högre än den tidigare högsta nivån från fjärde kvartalet. Även den bransch som är mottagare av gruvindustrins produkter, stål- och metallverk, ökade sin orderingång kraftigt under perioden, med 5 %. För de två skogsbaserade branscherna trävaruindustri samt massa- och pappersindustri var däremot utvecklingen klart dämpad mellan första och andra kvartalet, med en oförändrad respektive minskad orderingång med ca 5 %. Allt starkare orderläge för verkstäderna Inom verkstadsindustrin fortsätter orderläget att förbättras kraftigt, med en ökning, totalt, mellan första och andra kvartalet på 6,3 %. Allra snabbast har orderingången ökat under perioden från exportmarknaden, med 9,6 %. I maj var verkstadsindustrins orderingång från Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år jul jan jul 2 1 Dagligvaruhandel 1,2,3 därav: Detaljhandel, mest livsmedel 1,1,1 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 4,7 3,2 Sällanköpsvaruhandel,7 3,9 därav: Klädhandel, 2,1 Skohandel,6 1, Möbelhandel 2,2 3,3 Elektronikhandel 17,3 2,8 Järn- och bygghandel 3,6 2, Färghandel 4,3 3,4 Bokhandel,3.. Guldsmedshandel 3,5 6,9 Sport- o fritidshandel,8 1,8 Postorderhandel 7,1 6,7 Total detaljhandel, 2,2 exportmarknaden den högsta under en enskild månad sedan augusti, dvs. månaden innan den ekonomiska krisen blev akut. Uppgången inom verkstadsindustrin omfattar så gott som hela branschen men allra starkast ökar orderingången för motorfordons- och maskinindustrin med ca 12 respektive ca 1 %. Men även elektronikindustrin mötte en stark efterfrågan under andra kvartalet och ökade sin orderingång med ca 5 %. Industrins leveranser steg kraftigt andra kvartalet Under andra kvartalet steg industrins totala leveranser kraftigt med 4,9 %, vilket var en ytterligare stegring från första kvartalets ökning med 4,4 %, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Mellan första och andra kvartalet ökade exportleveranserna 13 1 Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index 5= Totalt index 5= Branschuppdelat Säsongrensad serie 14 Sällanköpsvaruhandel Ursprunglig serie Dagligvaruhandel

7 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 med hela 8,3 % medan ökningen för hemmamarknadsleveranserna uppgick till blygsamma,6 %. Inom basindustrin är leveranserna dämpade inom de två skogsbaserade branscherna medan utvecklingen är desto starkare för gruvindustrin. Även stålleveranserna ökade fortsatt starkt mellan första och andra kvartalet, med 5,2 %. För verkstadsindustrin där uppgången i leveranserna varit mycket stark sedan förra hösten var de totala leveranserna bara oförändrade både i maj och i juni. Men under andra kvartalet steg leveranserna med 8,5 % jämfört med kvartalet innan. Bakom denna starka utveckling ligger tre delbranscher inom verkstadsindustrin. Främst motorfordonsindustrin där leveranserna ökat markant de senaste månaderna på både hemma- och exportmarknaden, och totalt under andra kvartalet med 21,4 % jämfört med första kvartalet. För maskinindustrin är motsvarande utveckling 9,3 %. Inom elektronikindustrin är det främst till exportmarknaden leveranserna ökat snabbt mellan de två senaste kvartalen, med 6,4 %. Utrikeshandel Utrikeshandeln allt starkare Bilden av utrikeshandeln har ljusnat betydligt sedan i våras. Utfallet för både första och andra kvartalet visar på en stark ökning av såväl exporten som importen. Under andra kvartalet i år steg, enligt nationalräkenskaperna, den totala exporten med 5,8 % efter en ökning med 3,7 % under första kvartalet, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och mätt i volym. Ännu snabbare var uppgången för importen under perioden, med ökningar på 6,5 respektive 4,4 % för respektive kvartal. Den expansiva utvecklingen tycks ha fortsatt under juli enligt utrikeshandelsstatistikens snabbstatistik. Där framgår att varuexporten ökade mycket kraftigt från juni till juli med 2,1 %, utjämnat med trendcykeln och mätt i löpande priser. För varuimporten var uppgången långsammare den senaste månaden, med 1,4 %. Uppgången var i stort sett densamma mätt i volym då export- och importpriserna var förhållandevis stabila mellan juni och juli. Exportchefsindex, EMI, låg kvar på den tidigare höga nivån under tredje kvartalet i år med index 68. Värden över 5 indikerar tillväxt. Delindext över den förväntade exportförsäljningen på 78, en ökning från 76 under andra kvartalet, indikerar en ytterligare stegring av uppgången i exporten under fjärde kvartalet Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 25 Samtidigt förutser exportcheferna att den starka tillväxten av exportefterfrågan i världen mattas av en del framöver, vilket tyder på att de svenska företagen räknar med att ta marknadsandelar. Handelsnetto Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik (Runo Samuelsson) Fortsatt starkt handelsnetto Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 1,3 miljarder kronor under juli enligt preliminära beräkningar. För juli var överskottet 8,3 miljarder kronor. Varuexportens värde under juli uppgick till 89,3 miljarder kronor och varuimportens till 79, miljarder. Varuexportens värde ökade med 18 % och varuimportens ökade med 17 % jämfört med juli. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 11,3 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 1, miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 7, miljarder kronor för juli och 6,2 miljarder för juni. För maj var motsvarande värde 5,6 miljarder kronor. Hittills under året har värdet av varuexporten ökat med 11 %. Varuimporten har ökat med 17 % jämfört med motsvarande period förra året. Värdet av varuexporten under denna period uppgick till 642,2 miljarder kronor, och värdet av varuimporten till 598,5 miljarder. Handelsnettot för januari juli gav därmed ett överskott på 43,7 miljarder kronor. För motsvarande månader noterades ett överskott på 64,5 miljarder. 7 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 25 Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Frida Vingren SCB, Jonas Arnberg HUI) Sällanköpsvarorna driver på detaljhandeln Efter det stora lyftet för detaljhandeln i maj, med en uppgång i försäljningsvolymen med 1,3 % från månaden innan, har försäljningen legat kvar på den höga nivån under de två första sommarmånaderna, juni och juli, och till och med stigit något ytterligare. I juni steg försäljningsvolymen med goda,5 % efter en liten tillbakagång i juni med,2 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående månad. Juliförsäljningen var därmed på nytt den högsta som någonsin noterats under en enskild månad. Den tidigare högsta nivån var från maj i år. Det är handeln med sällanköpsvaror som ökat kraftigt de senaste månaderna som ligger bakom förbättringen för detaljhandeln. Från juni till juli steg försäljningsvolymen för sällanköpsvaruhandeln med starka 1,5 % efter en viss rekyl i juni på,7 %. Dagligvaruhandeln som bara var oförändrad från juni till juli visar på en fortsatt svag utveckling. Under den senaste tremånadersperioden maj juli ökade försäljningsvolymen för den totala detaljhandeln med 2 %, eller med 8 % omräknat till årstakt, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. För sällanköpsvaruhandeln steg försäljningsvolymen kraftigt under denna period, med Forts. sid 9

8 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 Industrin i ett branschperspektiv I mitten I månadens artikel i I mitten beskrivs konjunkturläget för fem industribranscher: sågverksindustri, pappersindustri, stål- och metallverk, maskinindustri samt motorfordonsindustri. Sågverksindustri Sågverksindustrin betraktas allmänt som en tidig konjunkturindikator, och som visar vart industrin som helhet är på väg. Redan i mitten på nåde Konfidensindikatorn i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer sin botten för sågverksindustrin för att därefter stadigt klättra uppåt till en absolut topposition i november. Från februari i år har Konfidensindikatorn fallit snabbt med en nedgång som varit särskilt markerad under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti. Produktionen av sågade trävaror har visserligen fortsatt att öka under våren och fram t.o.m. juni, men en hel del av det som sågats synes ha hamnat i företagens lager. Under sommaren har sågverken i Konjunkturbarometern tydligt signalerat att deras färdigvarulager byggts på ofrivilligt och bedöms nu av allt fler företag vara för stora. Marknadsutvecklingen ger nu ett svagt intryck med en minskad orderingång från hemmamarknaden mellan första och andra kvartalet i år på 6,7 %. Exportmarknaden försvagades markerat i juni efter en liten nedgång i maj. Bilden är dock inte entydig. Producentpriserna har fortsatt att stiga kraftigt månad för månad från mars och med drygt 5 % fram till juli, till den högsta nivån sedan januari. I Konjunkturbarometern i augusti räknade företagen med en knappt oförändrad produktion under de närmaste månaderna. Pappersindustri Den nuvarande situationen för pappersindustrin ger ett osäkert intryck, indikatorer som orderingång och prisutveckling pekar åt olika håll. Men konjunkturläget som det kan beskrivas med Konfidensindikatorn får bedömas som fortsatt mycket starkt. Konfidensindikatorn började stiga i början på och har därefter stigit mycket snabbt och kraftigt för att nå en historisk topp i maj. Därefter har en liten tillbakagång skett främst i augusti. I juni skedde en ökning av produktionen och mellan första och andra kvartalet i år ökade produktionen med 2,3 %. Den långvariga och kraftiga prisnedgången på papper bröts i april och under de påföljande tre månaderna fram till juli har priserna successivt höjts betydligt. Orderingången nådde en topp under mars och april och föll tillbaka både i maj och i synnerhet i juni. Det är exportmarknaden som vikit kraftigt både i maj och i synnerhet i juni. I stället skedde i juni en stark uppgång på hemmamarknaden. Enligt Konjunkturbarometern fortsatte orderingången att öka i augusti, men i en betydligt lägre takt än tidigare. Stål- och metallverk För stål- och metallverk är läget osäkrare än före sommaren. Uppgången är inte lika entydig som under årets första månader. Produktionsutvecklingen ger dock ett stadigt intryck med fortsatt successiva ökningar månad för månad fram t.o.m. Exportleveranser och konfidensindikator juni. Från första till andra kvartalet steg stålproduktionen med drygt 12 %. Efterfrågan har varit så stark att producentpriserna på stål fortsatt uppåt månad för månad fram till juli i år och nu nått tillbaka till nivån från sommaren. Efterfrågeutvecklingen ger dock för närvarande ett inte lika stabilt och säkert intryck som tidigare. Efter en markant stegring av orderingången i april från såväl hemma- som exportmarknaden har orderingången fallit tillbaka starkt i maj och juni, men från första till andra kvartalet ökade de samlade orderingången med 4,3 %. Konfidensindikatorn har fallit ganska brant både i juli och augusti, men i Konjunkturbarometern är företagen tydligt optimistiska och positivt inställda inför de närmaste månaderna. Man förutser ökad produktion, högre orderingång från både hemma- och exportmarknad samtidigt som priserna beräknas fortsätta att stiga. Maskinindustri Konjunkturkurvan för maskinindustrin har de senaste åren varit utpräglat V-formad. Under föll Konfidensindikatorn brant från en historiskt hög nivå för att sedan åter vända snabbt uppåt under. Men det var under andra halvåret som orderingången åter börjat öka, från en mycket låg nivå. Trots den kort uppgångsfasen känns läget lite osäkert för branschen med tanke på att Konfidensindikatorn föll tillbaka i juli och augusti i år beroende på en mer dämpad bedömning av orderstockarna än tidigare. Annars har orderingången utvecklats mycket starkt i år även om en viss rekyl kom i maj och juni efter den mycket höga nivån i april, främst hänförlig till hemmamarknaden. Både under första och andra kvartalet i år Sågverk Pappersindustri Stål- och metallverk Maskinindustri 15 Exportleveranser Konfidensindikator 4 11 Exportleveranser Konfidensindikator 3 11 Exportleveranser Konfidensindikator 2 14 Exportleveranser Konfidensindikator Index 5= Index 5= Index 5= Index 5= Exportleveranser. Säsongrensat. Konfidensindikator. Nettotal Anm. med nettotal avses skillnaden mellan företag som angivit positivt resp. negativt omdöme. Källa: SCBs leverans- och orderstatistik och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. 8

9 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 steg den samlade orderingången med ca 1 % efter en uppgång med 4,5 % fjärde kvartalet i fjol, jämfört med kvartalet innan. Återhämtningen är allra starkast på exportmarknaden där nedgången var som djupast. Enligt Konjunkturbarometern fortsatte produktionen att öka mycket kraftigt i både juli och augusti samtidigt som orderingången steg i nästan lika hög takt som under månaderna innan. Optimismen inför de närmaste månaderna består även om orderingången väntas öka i en något lugnare takt under tredje kvartalet. Motorfordonsindustri För motorfordonsindustrin där fallet blev betydligt större under den ekonomiska krisen än för alla andra industribranscher har återhämtningen varit desto starkare. Men återhämtningen sker från mycket låga nivåer så fortfarande behövs en fortsatt uppgång under en längre tid innan de tidigare produktionsnivåerna från början av uppnås. Återhämtningen i konjunkturen började som för tillverkningsindustrin i sin helhet i februari och har nu pågått i ett och ett halvt år. Konfidensindikatorn ligger nu något över sitt långsiktiga genomsnitt och backade tillbaka något i juli och augusti från den höga nivån i juni. Industriproduktionen har fortsatt att stiga kraftigt ända sedan bottenläget i april, och med 6 % sedan dess. Särskilt stark var uppgången under andra kvartalet i år med en ökning på 2 % från första kvartalet. Orderingången har efter den markanta toppen i april fallit tillbaka under både maj och juni. Men från första till andra kvartalet steg den samlade orderingången med 12 %. Enligt Konjunkturbarometern har orderna fortsatt att öka starkt både i juli och i augusti samtidigt som företagen inför de närmast månaderna planerar för fortsatta nyrekryteringar i ganska stor omfattning. Motorfordonsindustri 14 Exportleveranser Konfidensindikator Index 5= Forts. från sid 7 3,3 % eller med drygt 13 % omräknat till årstakt. För sällanköpsvaruhandeln som från förra sommaren visat tydliga tecken på att stagnera kom ett tydligt trendbrott med en ny stark uppgångsfas i april. Dagligvaruhandeln steg mellan de två senaste tremånadersperioderna med,7 %. Måttlig ökning över tolv månader Mätt i löpande priser steg omsättningen inom detaljhandeln i juli med 2,2 %, kalenderkorrigerat och jämfört med juli. Mätt i volym var ökningen under perioden 2 %. Det skall beaktas att under jämförelsemånaden juli låg detaljhandeln på en hög nivå. För dagligvaruhandeln var volymökningen 1,2 % mot en uppgång för sällanköpsvaruhandeln på 2,7 %. Som vanligt var det elektronikhandeln som stod för den snabbaste volymtillväxten på 17,3 %, men till den allra största delen berodde detta på fortsatt kraftiga prissänkningar på sortimentet, vilket i sig leder till en ökning i volym. Liksom tidigare var även utvecklingen stark för postorderhandeln med en uppgång på 7,1 %. För guldsmedshandeln bröts en nedåtgående trend med en uppgång i försäljningsvolymen under juli med 3,5%. I löpande priser var ökningen i juli hela %. Bra gick också järn- och bygghandeln med en lika stor ökning i volym på 3,5 %. Någon högre fart är det fortfarande inte i sport- och fritidshandeln som bara gick upp med blygsamma,8 % i juli. Detaljhandeln upp 2,2 % i år Under årets sju första månader ökade den kalenderkorrigerade försäljningsvolymen med 2,2 % jämfört med motsvarande period. De flesta delbranscherna inom sällanköpsvaruhandeln redovisade Konsumentprisernas utveckling December föregående år = index D J F M A M J J A S O N D Konsumentprisernas förändring Juli Bidrag till Förändr från förändr Föreg. jul sedan jul månad Livsmedel och alko-,2,8,1 holfria drycker Alkoholhaltiga,1,8, drycker och tobak Kläder och skor 6,4 2,9,1 Boende,5,9,2 Inventarier och,7 1,5,1 hushållsvaror Hälso- och sjukvård,3 3,5,1 Transport,5 2,8,3 Post och tele-,6 2,4,1 kommunikationer Rekreation och kultur,4 1,,1 Utbildning,1 2,1, Restauranger,7 3,3,2 och logi Div varor och tjänster,3 2,9,2 KPI TOTALT,3 1,1 1,1 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt små förändringar i positiv eller negativ riktning. Undantag var elektronikhandeln med en volymökning på 2,8 %, och guldsmedshandeln med en minskning på 6,9 %. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: juli Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Inge Karlsson SCB, Anette Myhr Trafikanalys) Kraftigt uppåt för personbilarna Den svenska personbilsmarknaden har fortsatt att förstärkas med oförminskad styrka under de två sommarmånaderna juni och juli. I juli ökade antalet nyregistrerade personbilar med starka 5,3 % De svenska inflationsmåtten jul Förändring i procent sedan jun jul KPI,3 1,1 NPI,3 1,7 HIKP,3 1,7 KPIX,4 1,4 KPIF,4 1,4 NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9

10 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år jun jan jun 2 1 Motorhandel 16,5 13,8 Partihandel 11,8 7,4 Detaljhandel,4 1,8 Transport 5,8,6 Hotell och restaurang,2 1,8 Telekommunikation 7,1 2,2 Datakonsultverksamhet o.d. 1,2 1,9 Företagstjänster,1 1,3 Kultur, nöje och fritid 4,1 3,2 Total tjänstesektor 3,9 2,5 efter den tidigare uppgången i juni med 2,6 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående månad. Detta innebär en ökning för femte månaden i följd och att återhämtningen i nyregistreringarna nu hållit i sig sedan den definitiva vändningen kom i juni. Sett ur ett halvårsperspektiv är återhämtningen fortfarande mycket stark. Under den senaste tremånadersperioden, maj juli, ökade nyregistreringarna av personbilar med 9,8 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det innebär en uppgång med hela 45 % omräknat till årstakt. I juli uppgick nyregistreringarna till 22 5 personbilar jämfört med personbilar i juli, vilket är en ökning med 38,3 %. Hittills i år, t.o.m. juli, uppgick nyregistreringarna till personbilar mot personbilar under motsvarande period, en ökning med 34,5 %. Lätt rekyl för lastbilarna Efter en längre tids förstärkning av lastbilsmarknaden kom en lätt rekyl i juli med en liten minskning av antalet nyregistrerade lastbilar från månaden innan. Under den senaste tremånadersperioden maj juli ökade nyregistreringarna starkt med 8,8 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: juni Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex stark ökning. Det innebär en relativt stark uppgång inom den privata tjänstesektorn sett i ett halvårsperspektiv. Under andra kvartalet i år steg tjänsteproduktionen med,9 %, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Men det innebär ändå en klar dämpning från den mycket snabba uppgången under första kvartalet då tjänsteproduktionen växte med 1,4 % från fjärde kvartalet i fjol. Motorhandeln i topp Mätt över tolv månader, jämförelsen görs då fortfarande från den låga nivån innan uppgångsfasen inom tjänstesektorn inleddes, var ökningen av produktionen stark i juni, med ett plus på 3,9 % kalenderkorrigerat och jämfört med juni. Liksom tidigare är det motorhandeln och partihandeln som ökar snabbast och som främst bidrar till uppgången inom denna sektor med ökningar i juni på 16,5 respektive 11,8 % jämfört med juni. Men även branschen transporter och magasinering ökade rejält under perioden, med 5,8 %. Dessa tre branscher svarade för sammanlagt 2,5 procentenheter av den totala uppgången på 3,9 %. Företagstjänster har däremot fortfarande svårt att generera tillväxt, här sjönk produktionen marginellt med,1 %. Tjänsteproduktionen upp 2,5 % första halvåret Under första halvåret ökade tjänsteproduktionen med 2,5 % jämfört med motsvarande period. Klart snabbast är uppgången för motorhandeln där produktionen stigit med 13,8 % hittills i år. Tre andra branscher med snabb tillväxt i år är partihandel, med 7,4 %, Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % EU 25 enl HIKP Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år 15 1 Inflationstakten i olika länder procent Tyskland % USA Nederländerna Finland Sverige Norge Frankrike Danmark EU 25 Storbritannien Importprisindex jun 1/jun 9 jul 1/jul 9,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 EU-länder och Norge enligt HIKP uthyrnings- och resetjänster samt utbildningsverksamhet med vardera 6,6 %. Det som dragit ned utvecklingen i år är datakonsultverksamhet och fastighetsverksamhet som båda minskat produktionen, med 1,9 respektive,3 %. Byggmarknad Nyrekryteringen går trögt Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet har ändrats endast marginellt de senaste månaderna enligt Konjunkturbarometern. Från juli till augusti sjönk indikatorn en enhet och den ligger fortfarande klart över det historiska genomsnittet. Orderingången har ökat betydligt de senaste månaderna, men orderläget är fortfarande svagare än normalt. Närmare hälften av företagen uppger att orderstocken för närvarande är för liten. Byggandet har stigit, medan (Pernilla Bengtsson) Uppåtgående trenden fortsätter Den uppåtgående trenden för produktionen inom tjänstesektorn fortsätter även om en liten rekyl kom i juni då produktionen föll tillbaka med,3 % från månaden innan. Dessförinnan under de tre vårmånaderna, mars, april och maj, hade produktionen visat en stabil och Sverige enl HIKP Sverige enl KPI Producentprisindex 25 Exportprisindex 1

11 S C B I N D I K A T O R E R A U G U S T I 2 1 sysselsättningen tycks ha varit i det närmaste oförändrad. Detta trots att sysselsättningsplanerna har pekat uppåt för de senaste månaderna. Branschen har dock rekryteringsproblem och mer än vart fjärde företag uppger att bristen på arbetskraft utgör främsta hindret för verksamheten. Ungefär vart tionde företag anger istället att finansiella restriktioner är främsta hindret. Anbudspriserna tycks ha ökat endast marginellt under perioden. Byggföretagen räknar med fortsatt god ordertillväxt de närmaste månaderna. Även byggproduktion och sysselsättning väntas stiga påtagligt och bilden är likartad för de olika verksamhetsområdena inom byggsektorn. Ungefär vart fjärde företag aviserar en höjning av anbudspriserna under perioden. Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Något högre inflationstakt Inflationstakten var 1,1 % i juli, vilket är en uppgång från juni då den var,9 %. Rensad för effekten av sänkta räntor var inflationstakten 1,7 %. Från juni till juli sjönk konsumentpriserna i genomsnitt med,3 %. Samma tid förra året sjönk konsumentpriserna med,5 %. Säsongsnormala prissänkningar på kläder ( 6,6 %) bidrog nedåt med,3 procentenheter. Lägre bensinpriser ( 2,6 %) bidrog även nedåt med,1 procentenheter. Sänkningen motverkades delvis av höjda priser på charterresor (6, %) samt högre räntekostnader för egnahemsägarna (2,3 %), vilka påverkade uppåt med,1 procentenhet vardera. Prisindex i producent- och importled Index Förändring i % jul 1, jul 1/ jul 1/ 5= jun 1 jul 9 Producentprisindex 116,5,1 1, Hemmamarknadsprisindex 118,8,2 2,3 Exportprisindex 114,6,1,3 Importprisindex,,3,2 Prisindex för inhemsk tillgång, därav 117,, 1,1 - konsumtionsvaror 11,3,2 2, - investeringsvaror 14,7, 2,7 - insatsvaror 122,7,2 2,9 för el och bränsle (4,2 %), bostadshyror (1,5 %), restaurangpriser (3,1 %). Dessa bidrog var för sig uppåt med,2 procentenheter. Därutöver bidrog prisökningar på kläder (2,8 %), bensin (3,9 %), paketresor (5,3 %) och livsmedel (,9 %) uppåt med,1 procentenhet vardera. Den totala uppgången i konsumentpriserna motverkades av sänkta räntekostnader för egnahemsägarna ( 5,6 %), vilket drog ned inflationstakten med,2 procentenheter. I viss mån motverkas de lägre räntorna av att finansieringsbehovet ökar med stigande egnahemspriser. Lägre priser för TV apparater ( 24,4 %) och datorer ( 17,4 %) drog ned inflationstakten med ytterligare,1 procentenheter vardera. KPI för juli var 32,4 (198=). Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s producentprisindex (Maria Hjalmarsson) Små prisförändringar Från juni till juli steg producentpriserna 4 7 Antal sysselsatta Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer med i genomsnitt,1 %. Producentpriserna på hemmamarknaden gick upp med,2 % medan exportpriserna sjönk med,1 %. På importmarknaden sjönk priserna med,3 %. Det var små prisrörelser inom olika varugrupper som förklarade den blygsamma producentprisutvecklingen. Även på export- och importmarknaden var det små prisrörelser. På hemmamarknaden steg elpriserna och de förklarade,2 procentenheter av prisuppgången. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriserna på hemmamarknaden och importpriserna sammantaget var i genomsnitt oförändrade. De påverkades av en uppgång på elektricitet men uppgången motverkades med en lika stor nedgång på raffinerade petroleumprodukter. Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna totalt stigit med 1, %. På hemmamarknaden har de stigit med 2,3 % men de har fallit med,3 % på exportmarknaden. Under samma period har importpriserna fallit med i genomsnitt,2 % medan priserna för inhemsk tillgång har stigit med 1,1 %. Byggpriser Senaste uppgift: juli Källa: SCB:s byggprisindex (Jana Kaarto) Juni juli +, % Mellan juni och juli var faktorprisindex nästan oförändrat. Störst påverkan på entreprenörens kostnader hade transporter, drivmedel, elkraftskostnaderna som sjönk med 1, %. Främsta anledningen till sänkningen beror på kostnaden för elkraften som sjönk med 3,1 % Antal arbetslösa Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer 5 Utvecklingen det senaste året Inflationstakten, det vill säga förändringen under de senaste tolv månaderna, var 1,1 % i juli, vilket är högre än i juni då den var,9 %. Stor inverkan på inflationstakten har egnahemsägarnas räntekostnader, som p.g.a. förhållandevis låga räntesatser är fortsatt lägre än för ett år sedan. Rensat för effekten av sänkta räntor (KPIF) var inflationstakten i juli 1,7 %, vilket är en nedgång jämfört med juni då den var 1,9 %. Den totala uppgången på 1,1 % sedan juli berodde främst på prishöjningar Ålder år Ålder år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. 11