Detaljhandeln 2010 Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter

Transkript

1 Stigande handelsnetto sid 7 Stark personbilsökning sid 9 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Svag julhandel NUMMER 1 31 januari 211 Detaljhandeln Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter Index = Index = jan feb mar apr maj jun 116 aug sep okt nov dec Detaljhandeln avslutade med en svag julhandel. Efter en minskning redan under november med,2 % föll försäljningsvolymen inom detaljhandeln med ytterligare,8 % under december, säsongrensat och jämfört med närmast föregående månad. jul I mitten Tjänstesektorn i ett branschperspektiv sidan 8 1 Kommentarer & Analys

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konjunkturläget 2 Industri 4 Utrikeshandel 7 Varuhandel 7 "I mitten" 8 Byggmarknad 1 Priser 11 Arbetsmarknad 12 Finansmarknad 13 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget Världsekonomin i ljusare färger Ända sedan förra våren då det statsfinansiella läget i många euroländer blev akut har stämningsläget i världsekonomin präglats av nervositet och osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. Även om den ekonomiska återhämtningen fortsatt har det hela tiden funnits en oro för att uppgången i den ekonomiska aktiviteten skulle stå inför en dämpning. Signalerna om en förestående avmattning har också funnits på plats under andra halvåret i fjol. De ledande ekonomiska indikatorerna, som har till uppgift att förutspå den ekonomiska utvecklingen på ca ett halvårs sikt, planade då ut och visade även tecken på att falla i många industriländer. Enligt OECD fortsatte de ledande indikatorerna att utvecklas svagt i december samtidigt som industriproduktionen i industriländerna visade en minskning i både oktober och november. Trots detta tycks utvecklingen hittills inte ha materialiserats i en allmän och mer markerad ekonomisk avmattning i världen. Under inledningen av det nya året 211 avtecknar sig i stället bilden av den globala ekonomin sett ur ett kortare tidsperspektiv i relativt ljusa färger. Problemen och osäkerheten är nu liksom tidigare koncentrerad till de statsfinansiella problemen med åtföljande åtstramningsprogram i många länder i Europa. Det är framför allt utvecklingen i de två största ekonomierna i världen, USA och Kina båda med BNP-utfall för fjärde kvartalet, som ger fog för en fortsatt optimism. En stark efterfrågeutveckling i dessa länder har skett parallellt med en fortsatt uppgång i världshandeln, som i november åter visade en kraftig ökning efter en tids stagnation. Även om stagnationen nu bröts rör det sig i ett halvårsperspektiv inte om någon starkare expansion. Under den senaste tremånadersperioden, september november steg världshandeln med varor, enligt det nederländska undersökningsinstitutet CPB, med 1 % i volym, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det är i första hand en stark ökning av importen för utvecklingsländerna/tillväxtekonomierna, och i synnerhet i Asien, som ligger bakom lyftet i handeln under oktober november. För industriländerna var importen av varor i november på i stort sett samma nivå som i juni. Hävdad utveckling för aktier och råvaror Men det finns även många andra signaler som ger fog för optimism. Utvecklingen på de framåtblickande aktiebörserna har varit fortsatt hävdad i januari i år efter den starka uppgången som ägde rum i december i fjol. Sedan de värsta farhågorna om en double-dip recession släppte i början på september i fjol har Morgan Stanleys världsindex stigit med drygt 2 %. Indexen överträffar nu vida den tidigare toppnivån från april i fjol då skuldkrisen först kom upp till ytan. Den fortsatt starka uppgången i råvarupriserna pekar i samma optimistiska riktning. För i stort sett samtliga viktiga råvaror har priserna fortsatt att klättra uppåt i januari till nya toppnivåer. Det gäller såväl metaller som aluminium, koppar och tenn som råolja. Priset på råolja av Brentkvalitet fortsätter hela tiden att stadigt stiga, för att den 31 januari passera -dollarsstrecket för första gången sedan oktober, en uppgång med 28 dollar eller med drygt 36 % sedan i slutet av augusti. IMF fortsatt optimistisk Även den senaste prognosen från Internationella Valutafonden, IMF, från den 25 januari i år bidrar till att lätta upp synen på den globala ekonomin. Här fortsätter fonden att inta en alltmer positiv syn på den ekonomiska utvecklingen i världen. BNP-tillväxten för har nu skrivits upp ytterligare. Ett första steg togs i oktoberprognosen från i fjol med,2 procentenheter till 4,8 % och i ett andra steg landade den första utfallsberäkningen ytterligare,2 procentenheter högre, på 5 %. Dessutom har prognosen för 211 skrivits upp med,2 procentenheter från oktober till 4,4 %. Upprevideringen kommer främst från en mer positiv syn på USA där tillväxten i år skrivs upp med,7 procentenheter till 3 %. Industriländernas samlade BNP beräknas stiga med 2,5 % i år mot 3 % i fjol. För tillväxtekonomierna beräknas tillväxten dämpas till 6,5 % i år från 7,1 % i fjol. För euroområdet bibehålls tillväxtprognosen för 211 från i höstas på 1,7 %. Den globala utvecklingen förväntas inte leda till något tryck uppåt på konsumentpriserna i industrivärlden. Under 211 beräknas inflationstakten i industriländerna ligga kvar på ca 1,5 % från i fjol, vilket ändå är en liten upprevidering från oktoberprognosen. Stabil tillväxt i Kina Den ekonomiska utvecklingen i Kina tycks vara orubblig med en BNP-tillväxt stadigt på runt 1 %. Avslutningen på blev stark då BNP under fjärde kvartalet ökade med 9,8 % jämfört med motsvarande kvartal. Det innebar t.o.m. en något högre tillväxttakt än tredje kvartalets 9,6 %. Anmärkningsvärt är hur den privata konsumtionen vinner mark i Kinas försörjningsbalans. Under svarade hushållens konsumtionsutgifter för 3,9 procentenheter av BNP-tillväxten på 1,3 %. Intressant att notera är också hur industriproduktionen mattats av under förra året. Från att ha ökat med 19,6 % under första kvartalet dämpades sedan ökningstakten successivt under året till 13,3 % Världshandeln med varor Säsongrensade månadsdata i volym. Index = Källa: CPB

3 fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal. I stället är det detaljhandeln som nu redovisar den högsta tillväxten med en uppgång i försäljningsvolymen i december på 19,1 % jämfört med motsvarande månad. Låg hushållskonsumtion i EU För EU presenteras BNP-uppgifterna för fjärde kvartalet först den 3 mars. Av utfallet för tredje kvartalet, med en BNPtillväxt på svaga,3 % för euroområdet och,5 % för hela EU, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan, framgår att det är försiktiga hushåll, med avsaknad av optimism, som håller tillbaka den ekonomiska aktiviteten i Europa. Under tredje kvartalet ökade hushållen i euroområdet sina konsumtionsutgifter endast marginellt, med,1 % mot en ökning på,2 % inom hela EU, jämfört med kvartalet innan. I båda fallen innebär det en dämpning med,1 procentenhet från den redan svaga uppgången under andra kvartalet. För de offentliga utgifterna stegrades i stället ökningstakten något under tredje kvartalet till,4 % för euroområdet och,2 % för EU som helhet. Enligt EU Kommissionen fortsatte konjunkturen att förbättras inom EU under fjärde kvartalet, men i en måttlig takt. I januari föll sedan den sammansatta konjunkturindikatorn svagt såväl inom euroområdet som i EU som helhet. Det är främst tillverkningsindustrin som stått för det positiva i utvecklingen under de senaste månaderna. För de tre delkomponenterna i konjunkturindikatorn, konsumentförtroendet samt den ekonomiska tillförsikten inom den privata tjänstesektorn och byggsektorn noteras en endast i stort sett oförändrad utveckling sedan i början på hösten. OECD:s ledande indikatorer för EU visade en fortsatt nedgång i december i fjol. Den tidigare positiva trenden bröts under våren i fjol, och därefter har utvecklingen pekat stadigt nedåt. Industriproduktion Hög fart i den amerikanska ekonomin Om farten i den europeiska ekonomin är låg är den desto högre i USA. Den amerikanska administrationen tycks sålunda ha varit lyckosam i sina ansträngningar att få fart på efterfrågan i ekonomin. De amerikanska hushållen kvicknade till ordentligt mot slutet av förra året. Under fjärde kvartalet ökade hushållen sina konsumtionsutgifter med hela 4,4 %, säsongrensat, jämfört med tredje kvartalet och omräknat till årstakt. Det är den snabbaste konsumtionsökningen i USA under ett kvartal på många år. Även på andra områden i ekonomin ökade efterfrågan starkt under fjärde kvartalet. För varuexporten stegrades uppgången till en ökning med 1 % samtidigt som näringslivets investeringar i maskiner, utrustning och programvaror ökade med goda 5,8 % i årstakt. Den höga efterfrågan i ekonomin tycks ha överraskat företagen totalt. Genom att inköpen av nya varor inte på långt när matchat efterfrågan tömdes företagens lager, vilket i sin tur ledde till att neddragningarna av lagren sänkte BNPtillväxten under fjärde kvartalet extremt mycket, med hela 3,7 procentenheter. Därigenom begränsades BNP-tillväxten under fjärde kvartalet till 3,2 %, mätt i årstakt. Marknaden tog uppgiften med en viss besvikelse då en prognosenkät hade förutspått en uppgång med 3,5 %. Det skall dock beaktas att en högre tillväxt än 3,2 % för USA under ett kvartal har tidigare förekommit endast under fyra av de senaste 24 kvartalen. Den nyväckta köplusten hos de amerikanska hushållen avspeglas också i ett stigande konsumentförtroende. Enligt The Conference Boards mätning för januari steg hushållens konfidensindikator kraftigt till index 6,6 från 53,3 i december. Den starkaste uppgången visade det framåtblickande indexet, som visar konsumentförtroendet på sex månaders sikt, Förändring i % nov 1/ sep nov 1/ nov 1/ jan nov 1/ okt 1 jun aug 1 nov 9 jan nov 9 Hela industrin Trävaruindustri, ej möbler Massa och papper Grafisk industri Kemisk industri, ej läkemedel Läkemedel Stål- och metallverk Metallvaruindustri Elektronikindustri Maskinindustri Industri för motorfordon Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index = 8 7 Hela industrin SNI B+C Metallvaruindustri med en ökning från 72,3 till index 8,3 i januari. De ledande indikatorerna för USA visar även på en positiv utveckling. I december steg dessa kraftigt för fjärde månade i följd. Det ekonomiska stämningsläget i Sverige på toppnivå I Sverige har de ekonomiska indikatorerna under januari varit fortsatt positiva. Inte minst gäller det de svenska hushållens och företagens uppfattningar om det aktuella ekonomiska läget. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för januari steg Barometerindikatorn, som är en sammanfattning av stämningsläget hos näringslivet och hushållen, med 2,3 enheter från december till 113,6. Barometerindikatorn ligger därmed åter i nivå med toppnoteringarna från hösten i fjol. Liknande mätningar görs för samtliga EU-länder där Sverige fortsätter att inta en klar topposition på denna konjunkturkurva. Närmast Sverige ligger sedan tidigare Tyskland, nu distanserad med 2,5 indexenheter. Inom näringslivet var det tillverkningsindustrin och byggverksamheten som bidrog till uppgången. Konfidensindikatorn för dessa sektorer steg med sju respektive två enheter mellan december och januari. Samtidigt steg hushållens konfidensindikator närmare tre enheter. Förbättringen beror på en mer positiv syn på både den egna och Sveriges ekonomi än i december. Här ligger indikatorn avsevärt över det historiska genomsnittet. Styrkebeskeden i januari omfattar även arbetsmarknaden som fortsätter att förstärkas. Efter en fortsatt uppgång i december ökade antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna, AKU, med

4 ,7 % mellan tredje och fjärde kvartalet i fjol, säsongrensat eller med 2,9 % i årstakt. Samtidigt uppgick arbetslösheten till 7,8 % av arbetskraften jämfört med som högst 9 % i april. Stark utrikeshandel trots uppvärderad krona Det höga förtroendet för den svenska ekonomin går även att avläsa utanför Sveriges gränser genom att titta på uppvärderingen av den svenska kronan. Enligt Riksbankens TCW-index stod kronan i 119,7 som lägst i slutet av januari. Det innebär en appreciering med 2,3 % bara sedan i slutet av december i fjol och med 12,3 % sedan i slutet av januari i fjol. Trots denna utveckling har överskottet i utrikeshandeln med varor förstärkts kraftigt under fjärde kvartalet. Varuexporten ökade då starkt med 3,7 % i löpande priser samtidigt som en stagnerande varuimport steg med endast,4 %, jämfört med tredje kvartalet och utjämnat med trendcykeln. En deflatering med export- och importindex ger en ännu större skillnad i utveckling mellan varuexporten och varuimporten mätt i volymtermer, vilket indikerar ett stort bidrag från nettoexporten till BNP-utvecklingen under fjärde kvartalet, säsongrensat. Industri För den svenska industrin pekar under inledningen av 211 de allra flesta utfallsdata och framtidspilar åt rätt håll. Aktiviteten i industriföretagen är fortfarande hög. Industriproduktionen fortsatte, enligt industriproduktionsindex, att öka i november och under den senaste tremånadersperioden, september november steg produktionsnivån inom industrin med 1,3 % jämfört med tremånadersperioden innan. Även orderläget ser, totalt sett, mycket bra ut även om orderflödet varierar starkt från månad till månad. Särskilt under den senaste tremånadersperioden, september november skedde en stark expansion av orderingången, en ökning med hela 4,7 % jämfört med tremånadersperioden innan. Från den senaste Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet avseende januari kommer liknande positiva tongångar. Orderingången har fortsatt att öka rejält de senaste månaderna, särskilt från exportmarknaden. De totala orderstockarna har samtidigt fortsatt att byggas på trots kraftigt stigande utleveranser från företagen. Orderböckerna är nu de största sedan slutet på. För att svara upp mot kundernas krav på snabba leveranser Industrins leveranser Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser 8 index = Totala leveranser Hemmamarknadslev. Exportleveranser redovisar industrin stadigt högre planer på utbyggnader av produktionskapaciteten. Ett tecken på att industrin har gått in i en mognare utvecklingsfas är att orderingången till insatsvaruindustrin, som ligger tidigt i konjunkturförloppet, visar allt tydligare tecken på att mattas av och t.o.m. försvagas. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: november Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Sofie Lord) Industriproduktionen fortsatte öka i november Industriproduktionen fortsatte uppåt i november och ökade med 1,1 % säsongrensat och jämfört med oktober. Efter nedgången i augusti har produktionen nu ökat tre månader i följd och utvecklingen i november var dessutom klart starkare än den svaga tillväxten på,1 % i oktober. Starkast bidrag till månadsförändringen lämnade industrin för icke varaktiga kon- Leverans och order Förändring i % nov 1/ sep nov 1/ nov 1/ okt 1 jun aug 1 nov 9 Orderingång Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Leveranser Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index = Totalt Hemma Export sumtionsvaror som ökade sin produktion med 5,2 %, främst beroende på kraftigt ökad produktion av läkemedel. Insatsvaruindustrins produktion ökade med 1,5 % efter att ha minskat med 2,4 % i oktober. Den bransch som gick starkast var industrin för andra icke-metalliska mineraliska produkter som ökade med hela 12,6 %. Denna bransch producerar till stor del produkter som används som insatsvaror i den för närvarande expanderande byggindustrin. Produktionen inom investeringsvaruindustrin var oförändrad mellan oktober och november, värt att notera är att motorfordonsindustrin backade med 2,9 %. Splittrat intryck senaste månaderna Under den senaste tremånadersperioden september november har produktionen inom industrin ökat med 1,3 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Utvecklingen är dock ojämn mellan olika industrigrenar. Insatsvaruindustrin har under perioden utvecklats negativt och ökningen i det sammanvägda indexet beror främst på en mycket god utveckling inom investeringsvaruindustrin, som ökat sin produktion med 4,3 %. Den bransch som gick allra starkast var maskinindustrin som växte med 7,8 %. Det är dock inte alla investeringsvarubranscher som har utvecklas positivt. Motorfordonsindustrin, som tidigare under haft en mycket stark utveckling, minskade mellan de två senaste tremånadersperioderna sin produktion med 2,2 %. Denna utveckling är dock svårtolkad eftersom det negativa utvecklingstalet nästan uteslutande beror på en onormalt hög produktion under juli. Eftersom va- 4

5 riationer i semestrarnas förläggning från år till år skapar problem vid säsongrensningen av julivärdet ska tremånadersförändringen tolkas med försiktighet. Insatsvaruindustrin backade mellan de två senaste tremånadersperioderna med,6 %. Denna industrigren, som ofta ligger tidigt i konjunkturcykeln, har utvecklats ryckigt under det senaste halvåret med ökningar och minskningar varannan månad. Det finns också stora variationer mellan olika branscher. Den negativa utvecklingen mellan de två senaste tremånadersperioderna beror främst på en mycket svag utveckling inom trävaruindustrin där produktion minskat med 1,9 %. Samtidigt har andra viktiga insatsvarubranscher som massa och papper (+2,4 %) och framförallt stål- och metallverk (+6 %) utvecklats positivt under samma period. Sammantaget ger insatsvaruindustrin ett splittrat intryck och det är osäkert vart konjunkturen är på väg. Industriproduktionen upp 8,6 % under året Trots industriproduktionens något svagare utveckling efter sommaren är tillväxten jämfört med föregående år mycket stark. Från januari till november ökade industriproduktionen med 8,6 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande period. Uppgången var bred och omfattade nästan alla branscher. Klart starkast var motorfordonsindustri som ökade med 33,6 %, därefter följde stål- och metallverk och metallvaruindustri med uppgångar på 19,6 respektive 14,9 %. En av få branscher som missade konjunkturuppgången var trävaruindustrin där produktionen fr.o.m. januari t.o.m. november var 1,8 % lägre än under motsvarande period. Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: november Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Lars Öhman) Minskad orderingång i november Orderingången till den svenska industrin fortsätter att ge ett osäkert intryck där upp- och nedgångar avlöser varandra från månad till månad. Bilden är också splittrad mellan olika branscher. Där uppgången under inledningen av uppgångsfasen var som starkast för insatsvaruindustrin visar nu orderingången tecken på att minska. Detta trots att orderingången på detta område fortfarande ligger långt under de nivåer som gällde innan nedgången började under våren. Huvudintrycket är ändå att den samlade orderingången till industrin fortsätter att öka. Detta beror främst på en starkt ökad efterfrågan på investeringsvaror. I november minskade industrins samlade orderingång med 2 % efter en ökning med 3,1 % i oktober, säsongrensat och jämfört med närmast föregående månad. Orderingången från exportmarknaden sjönk med 1,6 % från oktober till november efter att ha ökat med 4,5 % i oktober jämfört med september. På hemmamarknaden har utvecklingen varit svagare de två senaste månaderna med en nedgång i 2,5 % i november efter en ökning med 1,2 % i oktober jämfört med månaden innan. Till nedgången i november bidrog främst elindustrin och motorfordonsindustrin med minskningar i den totala orderingången på ca 11 respektive 9 %. För motorfordonsindustrin var det främst exportmarknaden som stod för minskningen. Stark utveckling senaste tremånadersperioden Sett ur ett lite längre tidsperspektiv, ett halvår, ger utvecklingen av industrin orderingång totalt sett ett starkt intryck. Ökningstakten har nu åter stigit efter tidigare tecken på dämpning. Under den senaste tremånadersperioden, september november, ökade orderingången kraftigt med 4,7 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Den starka utvecklingen härrör främst från exportmarknaden där orderingången mellan de två senaste tremånadersperioderna steg med hela 6,1 %. Från hemmamarknaden var uppgången under denna period något måttligare med 2,7 %. Det är den höga efterfrågan på investeringsvaror som ligger bakom den starka ökningen av orderingången de senaste månaderna, med en ökning på hela 11,6 % Varuexport, landområden Värde mkr Andel Förändr Område % 1/9 jan nov jan nov % Europa ,3 11 EU-länder ,6 12 Övr. Europa ,7 9 Afrika ,2 1 Amerika ,9 3 Nordamerika ,4 3 Central- och Sydamerika ,5 31 Asien ,8 13 Mellanöstern ,6 14 Övr. länder i Asien ,2 13 Oceanien och övr. områden ,8 28 Totalt , 14 mellan de två senaste tremånadersperioderna. Det är flera verkstadsbranscher som ligger bakom utvecklingen. Allra snabbast är uppgången för elindustrin med en ökning på hela 2 % under perioden. Men även för maskinindustrin, motorfordonsindustrin och annan transportmedelsindustrin har efterfrågan vuxit markant, med ca1, 8 respektive 16 %. För metallvaruindustrin som till stor del omfattas av insatsvaror har i stället orderingången mellan de två senaste tremånadersperioderna minskat med 1,5 % efter en kraftig nedgång på exportmarknaden. För hela verkstadsindustrin har den samlade orderingången ökat starkt med 9,3 %. Allra starkast är här utvecklingen på exportmarknaden. För att komma upp till den orderingång verkstadsindustrin hade innan nedgången inleddes sommaren krävs ett ytterligare lyft i efterfrågan på ca15 %. Nedgång för insatsvarorna För insatsvaruindustrin som ligger tidigare i konjunkturförloppet är utvecklingen både klart sämre och mer splittrad. Under den senaste tremånadersperioden minskade här orderingången kraftigt med 1,4 % jämfört med tremånadersperioden innan. Allra starkast var nedgången för gruvindustrin med ca 18 %. Men även för trävaruindustrin föll orderingången kraftigt, med 4 % efter nedgångar för exportmarknaden med ca 8 % och för hemmamarknaden, där konjunkturen är starkare, med ca 1 %. Försvagningen gäller hela trävaruindustrin, men klart starkast är nedgången för den starkt exportberoende sågverksindustrin, som har stora avsättningsproblem i den svaga internationella byggkonjunkturen. Under den senaste tremånadersperioden, september november, minskade den Varuimport, landområden Värde mkr Andel Förändr Område % 1/9 jan nov jan nov % Europa ,3 17 EU-länder ,7 15 Övr. Europa ,6 27 Afrika ,6 39 Amerika ,8 Nordamerika ,5 5 Central- och Sydamerika ,4 19 Asien ,9 29 Mellanöstern ,3 57 Övr. länder i Asien ,6 28 Oceanien och övr. områden ,4 36 Totalt , 17 5

6 Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor J F M A M J samlade orderingången för sågverken med 5,1 % jämfört med tremånadersperioden innan och var då hela ca 19 % lägre än under fjärde kvartalet. Bakom den kraftiga nedgången den senaste tiden ligger helt och hållet exportmarknaden där orderingången mellan de två senaste tremånadersperioderna sjunkit med 11,4 %. Från hemmamarknaden har i stället orderingången under denna period ökat med 2,7 %. Nedgång för både massa/papper och stål För två andra grenar inom insatsvaruindustrin, massa och papper samt stål- och metallverk, ökade orderingången mellan de två senaste tremånadersperioderna med ca 2 %. Men för båda dessa branscher har efterfrågan sviktat sett ur ett lite längre tidsperspektiv. Under den senaste tremånadersperioden var orderingången J A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr Export Import Handelsnetto inom massa- och pappersindustrin 5 % lägre jämfört med den senaste toppen under första kvartalet. För massaindustrin är fallet kraftigt särskilt på exportmarknaden. Även för stål- och metallverk ser den tidigare starka uppgången i efterfrågan ut att vara bruten. Under den senaste tremånadersperioden september november var den samlade orderingången för stål- och metallverk 2,1 % lägre jämfört med första kvartalet och drygt 5 % lägre än den senaste toppen under andra kvartalet. Även leveranserna sjönk i november Industrins leveranser sjönk i november med 1,6 % jämfört med oktober. Nedgången gäller både hemma- och exportmarknaden, med 1,9 respektive 1,4 %. Men sett ur ett halvårsperspektiv fortsätter leveranserna att visa en ökning, om än mer måttlig Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år dec jan dec Dagligvaruhandel,4,5 därav: Detaljhandel, mest livsmedel 1,1,1 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 2,3 3,5 Sällanköpsvaruhandel 5,9 5,6 därav: Klädhandel 1,9 3,6 Skohandel 6,7 7, Möbelhandel 6,4 5,1 Elektronikhandel 22,9 23,1 Järn- och bygghandel,4 2,9 Färghandel 1, 1,8 Bokhandel 1,3.. Guldsmedshandel 12,8 7,6 Sport- o fritidshandel 13, 6,4 Postorderhandel 8,2 8,5 Total detaljhandel 3,1 3,3 och i en betydligt lägre takt än tidigare. Under den senaste tremånadersperioden, september november, ökade industrins totala leveranser med 1,6 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Mest ökade leveranserna till exportmarknaden, med 2 %. För insatsvaruindustrin märks nu ett trendbrott, den tidigare snabba uppgången har stannat av. Mellan de två senaste tremånadersperioderna minskade leveranserna med 1,2 %. För såväl trävaruindustrin som stål- och metallverk har leveranserna minskat de senaste månaderna. För investeringsvaruindustrin noterades i stället en stark ökning av leveranserna under denna period med 3,5 %. För motorfordonsindustrin ser den tidigare så snabba uppgången i leveranserna ut att ha bromsats upp de senaste månaderna. Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index 5= Totalt index 5= Branschuppdelat Säsongrensad serie 13 Sällanköpsvaruhandel Ursprunglig serie Dagligvaruhandel 8 8 6

7 Utrikeshandel Exporten drar, importen stagnerar Överskottet från utrikeshandeln med varor fortsatte i december att växa. Likt föregående månad ökade exporten kraftigt samtidigt som importen stagnerade. Månadsnoteringen för handelsnettot i december var det största sedan augusti, i en serie utjämnad med trendcykeln. Det är huvudsakligen varuhandeln med länder belägna utanför EU som skapat det förstärkta handelsnettot. En gynnsam sammansättning i utrikeshandeln har varit Sverige till gagn under den ekonomiska återhämtningen. Betydelsefulla exportvaror inom bland annat transportmedel och elektronik har varit drivande under december. Fjärde kvartalets nettoexport uttryckt i volymtermer blir sannolikt mycket starkt. Exportökningen av varor var drygt 5 procentenheter högre än motsvarande för importen, jämfört med fjärde kvartalet året innan. Lägg därtill att importpriserna ökat något mer än exportpriserna, vilket förstärker bilden av ett kommande stort nettoexportbidrag till BNP sista kvartalet. Den inkomna statistiken för fjärde kvartalet har brutit en flerårig trend mot ett mer balanserat handelsöverskott gentemot utlandet. Detta sker anmärkningsvärt simultant med en kronförstärkning som normalt tenderar att vara en hämsko för svensk export. Terminssäkrade kontrakt gör emellertid att valutaeffekten inte omedelbart slår igenom på handelsvolymer och för lönsamhet hos företagen. Handelsnetto Senaste uppgift: december Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik (Maria Adolfsson) Fortsatt starkt handelsnetto Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 1,9 miljarder kronor under december enligt preliminära beräkningar. För december var överskottet 4,6 miljarder kronor. Varuexportens värde under december uppgick till 12, miljarder kronor och varuimportens till 91,1 miljarder. Varuexportens värde ökade med 21 % och varuimportens ökade med 15 % jämfört med december. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 16,9 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 6, miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 11,1 miljarder Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad kronor för december och 9,9 miljarder för november. För oktober var motsvarande värde 8,6 miljarder kronor. Under ökade värdet av varuexporten med 14 % medan varuimporten ökade med 17 % i värde jämfört med. Värdet av varuexporten under uppgick till 1 138,9 miljarder kronor och värdet av varuimporten till 1 63,8 miljarder. Handelsnettot för gav därmed ett överskott på 75,1 miljarder kronor. För noterades ett överskott på 83,8 miljarder. Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: december Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Frida Vingren SCB, Jonas Arnberg HUI) Detaljhandeln föll i december Detaljhandeln avslutade fjolåret mycket svagt. Efter en kraftig tillbakagång i december, och efter en nedgång två månader i följd, nådde detaljhandeln under julmånaden inte ens upp till försäljningssiffrorna för september i fjol, säsongrensat. Det tyder på att julhandeln, som normalt är förlagd till december och i viss mån november var ovanligt svag i fjol. I december sjönk försäljningsvolymen inom den totala detaljhandeln med,8 % efter en tidigare nedgång även i november med,2 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Tillbakagången i december kan förklaras främst av den ovanligt kalla väderleken under den första vintermånaden, men möjligen till en del också av terrordådet i Stockholm mitt under 7 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad julhandeln, som kunde haft en dämpande effekt på köplusten. Den svaga utvecklingen under de två senaste månaderna innebär också en tydlig dämpning sett ur ett lite längre tidsperspektiv, ett halvår. Under fjärde kvartalet steg detaljhandelns försäljningsvolym med måttliga,5 %, säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet. Det innebär en uppgång med 2 % omräknat till årstakt, vilket är en tydlig dämpning i förhållande till utvecklingen tidigare under året. Under andra kvartalet visade försäljningsvolymen en uppgång med 6,2 % i årstakt för att stegras till 7,2 % under tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med närmast föregående kvartal. Dämpningen under fjärde kvartalet berodde främst på att dagligvaruhandeln var knappt oförändrad jämfört med tredje kvartalet. Men även sällanköpsvaruhandeln hade en dämpande inverkan på utvecklingen genom att öka med måttliga,8 %. Bred uppgång på ett år Mätt över ett år visade detaljhandeln i december en både hygglig och bred uppgång. I december steg detaljhandelns omsättning med 2,8 % i löpande priser, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande månad. Uppgången berörde med något undantag samtliga delbranscher. Alla kraftigast ökade omsättningen för sport- och fritidshandeln, med 11,6 %. Till följd av att priserna inom detaljhandeln sjönk med i genomsnitt,3 % under den senaste tolvmånadersperioden steg försäljningen i fasta priser, försäljningsvolymen, något mer med 3,1 %. Dagligvaruhandeln som gick dåligt i december sjönk med,4 % jämfört Forts. sid 9

8 I mitten Tjänstesektorn i ett branschperspektiv I månadens i I mitten beskrivs konjunkturläget för fem branscher inom den privata tjänstesektorn. Denna gång belyses konjunkturen för hotell och restauranger, transporter, datakonsulter och programvaruproducenter, reklamverksamhet samt partihandel. Hotell och restauranger Konjunkturen för hotell och restauranger är stark och omsättningen ökar kraftigt. Under tredje kvartalet, som innehåller två av sommarmånaderna, fortsatte omsättningen att öka kraftigt, med 3,2 %, säsongrensat och jämfört med andra kvartalet. Det innebär en uppgång med 13,2 % omräknat till årstakt. Det var en omsättningsökning för branschen för femte kvartalet i följd och som följde på en stark ökning även under andra kvartalet, med 2,3 % jämfört med kvartalet innan. Att utvecklingen är stark samtidigt som den tidigare svackan för branschen varit grund framgår av att omsättningen under tredje kvartalet i fjol var hela 7,4 % högre än den tidigare toppnivån från andra kvartalet. För delbranschen hotell, vandrarhem, semesterbyar m.m. där nedgången var betydligt större än för restaurangerna, som även när svackan var som djupast lyckades hålla omsättningen på en oförändrad nivå, ökade omsättningen kraftigast i fjol. Expansionen för hotell- och restaurangbranschen ser ut att ha fortsatt under fjärde kvartalet i fjol att döma av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Här rapporteras att verksamheten utvecklats mycket starkt under fjärde kvartalet. Samtidigt blir företagen allt nöjdare med både orderböcker och lönsamhet. Förväntningarna är högt ställda inför framtiden. Två av tre företag räknar med att efterfrågan på företagens tjänster kommer att öka på sex månaders sikt. Den starka ökningen av sysselsättningen i branschen ser ut att kunna fortsätta då tillgången på arbetskraft bedöms som mycket god. Datakonsulter För datakonsulter och programvaruproducenter där svackan var förhållandevis djup under lågkonjunkturen har återhämtningen kommit igång relativt sent. Efter det att omsättningen i branschen minskat kraftigt från andra kvartalet fram t.o.m. första kvartalet med sammanlagt ca 11 % skedde en första ökning av omsättningen under andra kvartalet med 1,6 %, som sedan åtföljdes av en uppgång under tredje kvartalet med 2 %, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Enligt Konjunkturbarometern fortsatte omsättningen att öka under fjärde kvartalet i fjol, men inte fullt lika mycket som under tredje kvartalet. Företagen är relativt nöjda med sina orderböcker även om synen på orderböckerna var ännu något bättre under andra kvartalet. Företagen är fortsatt mycket optimistiska inför framtiden såväl vad gäller behovet av personal inför de närmaste månaderna som efterfrågan på företagens tjänster på både tre och sex månaders sikt. Det är främst svårigheterna att få tag i rätt personal som nu utgör problemet för datakonsulterna. Nästan vartannat företag uppger nu att detta är det främsta hindret för att expandera verksamheten. Transporter Transportsektorn som drabbades hårt av den ekonomiska krisen för ett par år sedan befinner sig i en stark expansionsfas och slog under nya omsättningsrekord. Vändningen kom betydligt tidigare än för konsultbranscherna. Redan tredje kvartalet skedde en första ökning av omsättningen, med,8 % från kvartalet innan. Därefter har omsättningen visat en stadig uppgång i ganska hög takt. Under tredje kvartalet steg omsättningen i löpande priser med 1,4 % efter en ökning andra kvartalet med 2,1 %, jämfört med kvartalet innan. Transportsektorn tillhör nu ett av de områdena inom näringslivet som återtagit hela fallet från krisperioden. Enligt Konjunkturbarometern fortsatte transporterna att öka under fjärde kvartalet i fjol, men i något långsammare takt. Även Konfidensindikatorn visade på en dämpning från tredje kvartalet, men denna ligger fortfarande en god bit över branschens långsiktiga genomsnitt. Utsikterna ser enligt barometern gynnsamma ut inför den närmast framtiden. Efterfrågan på transporter förväntas ökar relativt kraftigt under första kvartalet i år och på ett halvårs sikt är förväntningarna ännu större då mer än två av tre av tre företag räknar med en ökning. Även antalet anställda ser ut att fortsätta öka rejält. Några större problem att få tag i arbetskraft ser inte ut att finnas. Reklamverksamhet Branschen reklamverksamhet och mark- 135 Omsättning Hotell och restauranger Konfidensindikator Index 5= Omsättning löpande priser. Säsongrensat. Konfidensindikator. Nettotal Omsättning i löpande priser och konjunkturläge Landtransporter Datakonsulter 125 Omsättning Konfidensindikator Index 5= Reklamverksamhet Omsättning Konfidensindikator 8 Omsättning Konfidensindikator Index 5= Index 5= Anm. med nettotal avses skillnaden mellan företag som angivit positivt resp. negativt omdöme. Källa: SCBs inrikeshandelsstatistik och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. 8

9 nadsundersökningsbyråer var en av de branscher som drabbades hårdast när det svenska näringslivet drog i nödbromsen under den ekonomiska krisen. Även om återhämtningen var kraftig under återstår ännu mycket, drygt 1 %, innan omsättningen når nivåerna före krisen. Även för reklamverksamheten inleddes återhämtningen sent med en första och kraftig uppgång i omsättningen under första kvartalet med 6,7 %. Därefter har uppgången fortsatt med omsättningsökningar på 2,2 respektive 4,1 % under andra och tredje kvartalet, jämfört med kvartalet innan. Enligt Konjunkturbarometern fortsatte omsättningen att växa kraftigt även under fjärde kvartalet i fjol samtidigt som Konfdidensindikatorn efter en ny uppgång ligger på en historiskt hög nivå. Optimismen inför första kvartalet är stor, med bl. a. planer på stora prisökningar. Partihandel För partihandeln har konjunkturen gått i det närmast spikrakt uppåt sedan vändningen kom under tredje kvartalet. Konfidensindikatorn ligger under fjärde kvartalet med värdet 41 på den högsta nivån sedan åtminstone 198-talet. Omsättningen som började stiga tredje kvartalet fortsatte uppåt tredje kvartalet med en ökning på starka 1,9 % från andra kvartalet. Därmed behövs en uppgång med ytterligare 3,6 % för att nå den tidigare toppnivån från tredje kvartalet. Enligt Konjunkturbarometern fortsatte uppgången i försäljningsvolymen att stegras ytterligare under fjärde kvartalet samtidigt som försäljningssituationen bedömdes som den bästa sedan första kvartalet. Optimismen är på topp hos partihandeln inför första kvartalet i år. Mer än åtta av tio företag räknar med stigande försäljningsvolym. En lika stor andel räknar med en ytterligare förbättrad försäljningssituation om sex månader. 135 Omsättning Partihandel Index 5= Konfidensindikator Forts. från sid 7 med december. Betydligt bättre gick det för sällanköpsvaruhandeln med en uppgång i försäljningsvolymen med 5,9 %. Till följd av stora prissänkningar på sortimentet steg försäljningsvolymen för elektronikhandeln med hela 23 %. Riktigt bra gick det också för sport- och fritidshandeln i det vintriga decembervädret, med en ökning på 13 %. Guldsmedshandeln däremot brottas med fortsatt kraftiga prisökningar på guldet. Omsättningen i löpande priser steg med en dryg procent, medan utvecklingen mätt volym innebar en minskning med hela 12,8 %. I det kalla decembervädret valde konsumenterna att i hög grad handla över postorder vilket resulterade i en ökning av försäljningsvolymen inom postorderhandeln med 8,2 %. Detaljhandeln upp 3,3 % Under steg försäljningsvolymen inom detaljhandeln med hyggliga 3,3 % jämfört med året innan. Det var klart bättre än under de två närmast föregående åren då detaljhandeln steg med 1,5 % och 1,1 %. I fjol steg dagligvaruhandeln bara marginellt med,5 %. Rensat för Systembolaget var uppgången endast,3 %. Sällanköpsvaruhandeln däremot ökade sin försäljningsvolym med starka 5,6 %. Som vanligt var det elektronikhandeln som toppade försäljningsstatistiken med 23,1 % följt av postorderhandeln med 8,5 %. Men även skohandeln samt sport- och fritidshandeln gick bra med uppgångar i försäljningsvolymen på 7 respektive 6,4 %. Någon riktig fart var det inte på järn- och bygghandeln i fjol, för vilken ökningen av försäljningsvolymen begränsades till 2,9 % Konsumentprisernas utveckling December föregående år = index D J F M A M J J A S O N D Konsumentprisernas förändring December Bidrag till Förändr från förändr Föreg. dec sedan dec månad Livsmedel och alko-,5 2,7,4 holfria drycker Alkoholhaltiga,,1, drycker och tobak Kläder och skor,3 2,,1 Boende 1,8 5,2 1,4 Inventarier och, 1,5,1 hushållsvaror Hälso- och sjukvård,1 2,,1 Transport 1,2 3,3,4 Post och tele-,6 1,6,1 kommunikationer Rekreation och kultur,4 1,4,2 Utbildning,2 1,8, Restauranger,2 2,6,2 och logi Div varor och tjänster, 2,4,1 KPI TOTALT,7 2,3 2,3 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: december Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Annika Johansson SCB, Anette Myhr Trafikanalys) Nyregistreringarna steg med 35 % På personbilsmarknaden blev avslutningen på mycket stark. Frånsett den extrema toppnoteringen i december, i samband med förändringen av skattelagstiftningen för miljöbilar, var nyregistreringarna under december i fjol de högsta under en enskild månad sedan högkonjunkturen Från den redan höga nivån i november ökade antalet nyregistrerade personbilar i december De svenska inflationsmåtten dec Förändring i procent sedan nov dec KPI,7 2,3 NPI,7 3,1 HIKP,6 2,3 KPIX,6 2,1 KPIF,6 2, NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9

10 Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år nov jan nov Motorhandel 17,2 15,8 Partihandel 5,1 9, Detaljhandel 5, 3, Transport 5,7 3,5 Hotell och restaurang 5,2 4,2 Telekommunikation 4,7 2,6 Datakonsultverksamhet o.d. 12,2 2,2 Företagstjänster 8,9 3,6 Kultur, nöje och fritid 7,3 3,2 Total tjänstesektor 5,8 4,1 med 8,7 %, säsongrensat. Detta ger en fortsatt mycket stark expansion sett ur ett halvårsperspektiv. Under fjärde kvartalet i fjol ökade nyregistreringarna med 6,9 %, säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet. Det innebär en uppgång med 3,8 % omräknat till årstakt. Under december i fjol nyregistrerades 3 64 personbilar jämfört med 2 bilar under motsvarande månad, en ökning med 52,1 %. Under uppgick nyregistreringarna till personbilar jämfört med bilar under, en stark ökning med 35,1 %. Uppgången för lastbilarna uppbromsad Den starka uppgången på lastbilsmarknaden ser ut att, åtminstone tillfälligt, ha bromsats upp. I december var nyregistreringarna av lastbilar på samma nivå för tredje månaden i följd. Från tredje till fjärde kvartalet steg ändå nyregistreringarna kraftigt, med 5,3 % säsongrensat. Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: november Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex (Pernilla Bengtsson) Tjänsteproduktionen ökar långsammare men stabilare Produktionen inom den privata tjänstesektorn fortsatte uppåt i november och ökade med,2 %, säsongrensat och jämfört med oktober. Tjänstesektorn har haft en stigande trend sedan hösten men utvecklingen var inledningsvis ryckig. Efter sommaren har uppgången varit mer stabil. Ur ett halvårsperspektiv har utvecklingen varit god men inte lika stark som tidigare. Under perioden september november ökade tjänsteproduktionen med 1,2 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Detta är den svagaste tremånadersutvecklingen sedan i februari vilket tyder på en viss avmattning. Jämfört med den extremt kraftfulla utvecklingen under första halvåret är det också tydligt att tillväxttakten under hösten saktat in till en mer långsiktigt hållbar nivå. Mätt över tolv månader var ökningen i november 5,8 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande månad. Det senaste årets starka utveckling innebär att produktionen nu är tillbaka på samma nivå som innan konjunkturnedgången. Månadens ökningstal är klart högre än oktobers 4,4 %, detta förklaras dock till stor del av att tjänsteproduktionen föll kraftigt mellan oktober och november. Precis som tidigare månader är det handeln med motorfordon som ökar snabbast med en uppgång på 17,2 % i november. Andra branscher som går starkt är datakonsulter samt uthyrnings- och resetjänster som ökade med 12,2 respektive 1,1 %. I stort sett samtliga branscher uppvisar en god utveckling, enda undantaget är fastighetsverksamhet som är praktiskt taget oförändrad. Då denna bransch väger tungt drar den ner utvecklingstakten för hela tjänsteproduktionen. Exklusive fastighetsverksamhet ligger tolvmånadersförändringen på +7,1 %. Tjänsteproduktionen upp 4,1 % under året Den ackumulerade ökningen under fortsatte i november att stegras. Under årets första elva månader ökade tjänsteproduktionen med 4,1 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande period. Överlägset störst ökning har motorhandeln haft som ökat produktionen med 15,8 %, därefter följer partihandeln med 9 %. Andra branscher som expanderat sin verksamhet kraftigt är uthyrnings- och Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % EU 25 enl HIKP Sverige enl HIKP Sverige enl KPI Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Inflationstakten i olika länder procent USA Nederländerna Tyskland Frankrike Sverige EU 25 Norge Finland Danmark Storbritannien Importprisindex Producentprisindex,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, EU-länder och Norge enligt HIKP Exportprisindex nov 1/nov 9 dec 1/dec 9 resetjänster samt utbildningsväsendet med produktionsökningar på 7,6 respektive 7,3 %. Även i detta tidsperspektiv står fastighetsverksamheten ut negativt med en tillväxt på enbart,7 %, klart lägst av samtliga branscher. Byggmarknad Det extrema vintervädret har ställt till problem för byggföretagen Enligt konjunkturbarometern steg konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet hela 18 enheter mellan tredje och fjärde kvartalet. Byggföretagen rapporterar om stark ordertillväxt för fjärde kvartalet. Orderläget har förbättrats, men det är fortfarande svagare än normalt och närmare hälften av byggföretagen uppger att orderstocken är för liten. Byggproduktionen har ökat betydligt och även sysselsättningsutvecklingen har 1

11 varit stark. Branschen har fortfarande problem att hitta lämplig arbetskraft, men den här gången är det färre företag som anger denna orsak som främsta hinder för verksamheten jämfört med tidigare. Istället har det extrema vintervädret ställt till problem för byggföretagen och vart tredje företag uppger vädret som främsta hinder. Anbudspriserna har ökat marginellt och endast vart femte företag uppger att anbudspriserna har höjts under perioden. Byggföretagen är mycket optimistiska inför första kvartalet i år och räknar med en fortsatt stark ordertillväxt. Även byggproduktion och sysselsättning väntas stiga betydligt och bilden är tämligen likartad för de olika verksamhetsområdena inom byggsektorn. Drygt 4 % av företagen aviserar en höjning av anbudspriserna under perioden. Förväntningarna på ett års sikt är fortsatt optimistiska och drygt hälften av byggföretagen räknar med en förbättring av byggmarknaden jämfört med idag. Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: december Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Inflationstakten 2,3 % Inflationstakten, det vill säga förändringen under de senaste tolv månaderna, var 2,3 % i december, vilket är en uppgång från november då den var 1,8 %. Från november till december steg konsumentpriserna med i genomsnitt,7 %. Prisindex i producent- och importled Index Förändring i % dec 1, dec 1/ dec 1/ = nov 1 dec 9 Producentprisindex 119,1 2,2 4,3 Hemmamarknadsprisindex 124, 2,4 5,8 Exportprisindex 114,4 1,8 2,5 Importprisindex,8 2,6 3,3 Prisindex för inhemsk tillgång, därav 119,9 2,5 4,5 - konsumtionsvaror 111,1 1, 1,7 - investeringsvaror 12,7,4 2,1 - insatsvaror 124, 1,1 5,3 med,6 procentenheter, högre räntekostnader (12,5 %) med,5 procentenheter och höjda hyror (1,5 %) med,2 procentenheter. Höjda priser på livsmedel och alkoholfria drycker (2,7 %) bidrog med,4 procentenheter, varav högre priser på mjölk, ost och ägg (4,1 %), grönsaker (11, %) och alkoholfria drycker (4,3 %) bidrog med,1 procentenhet vardera. Högre priser på transporter (3,3 %) bidrog med,4 procentenheter beroende på högre drivmedelspriser (8,8 %). Höjda restaurangpriser (2,6 %) bidrog med,2 procentenheter. Inom huvudgruppen rekreation och kultur sjönk priserna ( 1,4 %), vilket bidrog med,2 procentenheter nedåt, huvudsakligen beroende på lägre priser på audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning ( 15,3 %), som bidrog nedåt med,3 procentenheter. KPI för december var 38,73 (198=). Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i december 2,3 %, vilket är en uppgång från november då den var 1,9 %. Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: december Källa: SCB:s producentprisindex (Maria Hjalmarsson) Högre producent- och importpriser Från november till december steg producentpriserna med 2,2 %. På hemmamarknaden var uppgången 2,4 % medan exportpriserna steg med 1,8 %. För importpriserna noterades en uppgång med 2,6 %. På hemmamarknaden bidrog en höjning av elpriserna med 1,8 procentenheter till den totala uppgången. På exportmarknaden var det främst högre priser på el och raffinerade petroleumprodukter som bidrog till uppgången, med,5 respektive,4 procentenheter. För importen bidrog högre priser på råolja med,6 procentenheter och högre priser på el med,5 procentenheter till uppgången. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden tillsammans med importpriser, steg med i genomsnitt 2,5 % från november till december. Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna totalt stigit med 4,3 %. På hemmamarknaden har priserna stigit med 5,8 % och på exportmarknaden med 2,5 %. Byggpriser Senaste uppgift: december Källa: SCB:s byggprisindex (Jana Kaarto) November december +,2 % Mellan november och december Senaste månaden: priserna upp,7 % Till den totala uppgången på,7 % den senaste månaden bidrog ökade boendekostnader (1,8 %) med,5 procentenheter. Därav bidrog höjda elpriser (7,8 %) med,3 procentenheter och högre räntekostnader för egnahemsägare (3,3 %) med,1 procentenhet. Höjda priser på livsmedel och alkoholfria drycker (,5 %) liksom högre drivmedelspriser (3,1 %) bidrog med,1 procentenhet vardera. Senaste tolv månaderna: priserna upp 2,3 % Inflationstakten var 2,3 % i december. Till den totala uppgången sedan december bidrog högre boendekostnader (5,2 %) med 1,4 procentenheter. Därav bidrog höjda priser på el (15, %) Antal sysselsatta Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer Ålder år. procent Relativ arbetslöshet Säsongrensade månadsvärden Ålder år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. 11