Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal. Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % 10

Transkript

1 Konsumentpriserna steg i oktober sid 1 Ny höstprognos från EU sid 15 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 11 3 november Högsta tillväxten på decennier Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Under tredje kvartalet var BNP 6,9 % högre än motsvarande kvartal, den högsta årliga tillväxttakten sedan åtminstone 1971 då kvartalsmätningarna av BNP i Sverige startade. Den ekonomiska tillväxten har accelererat successivt sedan vändningen kom andra kvartalet. I mitten Detaljhandeln i ett branschperspektiv sidan 8 1 Kommentarer & Analys

2 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konjunkturläget 2 Bruttoinvesteringar, privat konsumtion och offentlig konsumtion Säsongrensade kvartalsvärden volymindex = Industri 4 Utrikeshandel 6 12 Bruttoinvesteringar Privat konsumtion Offentlig konsumtion 12 Varuhandel 7 "I mitten" Byggmarknad Priser 1 Arbetsmarknad Finansmarknad 12 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget BNP-utfallet det högsta på decennier Uppgången i den svenska ekonomin fortsätter med oförminskad styrka. Det framgår av både nationalräkenskaperna för tredje kvartalet i år och av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för november. BNP-ökningen för tredje kvartalet på 6,9 %, mätt över fyra kvartal, är den högsta årliga tillväxttakten sedan åtminstone 1971, då kvartalsmätningarna av BNP i Sverige startade. I det korta perspektivet, som visar tydligare vad som händer i nutid och inte över ett år som en jämförelse över fyra kvartal visar, är den nuvarande utvecklingen i den svenska ekonomin än mer imponerande. Under tredje kvartalet ökade BNP med 2,1 %, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det motsvarar en uppgång med hela 8,7 % omräknat till årstakt och innebär samtidigt att uppgången i ekonomin fortsätter att accelerera, först från en stegrad BNP-ökning under första kvartalet på 6,9 % och därefter från en uppgång under andra kvartalet med 8,4 %, allt jämfört med kvartalet innan och omräknat till årstakt. Hittills i år, från fjärde kvartalet till tredje kvartalet, har BNP ökat med 5,9 %, säsongrensat, vilket motsvarar en tillväxt på 8 % omräknat till årstakt. BNP-ökningen på 8,7 % i årstakt under tredje kvartalet i år är den högsta tillväxten för Sverige under ett kvartal sedan åtminstone 1993 då den nuvarande säsongrensade kvartalsserien av BNP startade. Den tidigare högsta noteringen var från andra kvartalet 2, i samband med den s.k. IT-bubblan, med 8,2 % jämfört med kvartalet innan och i årstakt. En viktig skillnad mot den nuvarande utvecklingen är att detta kvartal omgavs av två kvartal med mer måttlig tillväxt, första kvartalet 2 på 2,9 % och fjärde kvartalet 2 med 2,3 %, mätt i årstakt. Den högsta tillväxten under ett kvartal på 199-talet inföll under tredje kvartalet 1993 med 6,6 %, främst som en effekt av den historiskt stora deprecieringen av kronan. Hela fallet ännu inte inhämtat Det skall beaktas att de rekordhöga tillväxttalen kommer under en period då ekonomin återhämtar sig efter att ha varit extremt djupt nedpressad. Men utgångsläget har varit liknande för många andra industriländer, även om raset för Sverige var bland de allra största. Inget industriland i världen har i år kunnat uppvisa en BNP-tillväxt lika hög som den svenska. För Tyskland där förloppet i den ekonomiska utvecklingen de Procentuella volymförändringar från föregående år Försörjningsbalansen senaste åren varit likt det för Sverige har tillväxten hittills i år överraskat stort, och ökat med 3,6 %, säsongrensat, mot alltså 5,9 % för Sverige. Sedan den svenska ekonomin åter vände uppåt under andra kvartalet har BNP på ett och ett halvt år ökat med sammanlagt 7,1 %. Det innebär att ekonomin nu med marginal inhämtat raset under de två krisdrabbade kvartalen, fjärde kvartalet och första kvartalet, på sammanlagt 6,6 %. Men hela produktionsbortfallet under hela nedgångsfasen i ekonomin är ännu inte helt inhämtat. Långt innan den internationella finanskrisen blev akut, under hösten, hade en konjunkturnedgång inletts i Sverige. Ekonomin backade sålunda ganska kraftigt under första kvartalet för att därefter vara stillastående under de två påföljande kvartalen. För att nå den tidigare toppnivån på BNP-kurvan från fjärde kvartalet krävs en BNP-uppgång med ytterligare 1,1 %. Näringslivet på ny konjunkturtopp Den positiva utvecklingen i ekonomin tycks också ha fortsatt in på det tredje kvartalet. En indikation på utfallet för november visas av Konjunkturbarome- 1 kv 1 kv 2 kv 3 kv 1 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 1 3 BNP till marknadspris 1 6,6 6,2 6,4 5,3 2,7 4,5 6,9 4,7 Hushållens konsumtionsutgifter 2,4 1,2,1,4 3,7 2,4 3,5 3,2 Offentlig konsumtion,8,3 1,3 1,7,7 3,7 1,8 2,1 Fast bruttoinvestering 18,6 19,7 15,4 16,3 1,1 4,1 11,2 4,7 Lagerinvesteringar 2 1,1 2,5 2,7 1,5 1,2 3,1 2,9 2,4 Export 16,5 17,9 12,9 13,4 4,2 13,6 11,9 9,9 Import 15,7 2,7 12,8 13,7 5,5 18,9 14, 12,7 1 Kalenderkorrigerade kvartalsvärden 2 Förändring i % av BNP för jämförelseperioden

3 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 Investeringarna drivkraft till tillväxten Det var de totala investeringarna i ekonomin som var den främsta drivkraften bakom tillväxten under tredje kvartalet i år, liksom under andra kvartalet. De fasta bruttoinvesteringarna fortsätter att återhämta sig efter det stora raset som kom första kvartalet under finanskrisen. Investeringarna föll då med drygt 14 % från kvartalet innan. Nedgången hade i och för sig börjat några kvartal innan, men var då mer måttlig och uppgick till sammantern där det framgår att stämningsläget i näringslivet denna månad, efter en stor förbättring, var det klart starkaste sedan dessa mätningar började 23. Stora förbättringar uppmättes för den privata tjänstesektorn, byggsektorn och tillverkningsindustrin och en mindre förstärkning för detaljhandeln. Även i EU som helhet förbättrades konjunkturen i november enligt EU Kommissionens senaste konjunkturbarometer för de 27 medlemländerna. Den sammansatta konjunkturindikatorn steg med 1,3 enheter till värdet 15,2, där nivån 1 motsvarar det långsiktiga genomsnittet. Även vid denna typ av temperaturmätning av ekonomin intar Sverige en överlägsen topposition med indexvärdet 119,5. Under i princip varje månad i år har Sverige innehaft toppositionen på EU:s konjunkturkurva. Enda land som i november kom i närheten var Tyskland med värdet 116,3 och endast några få andra länder kommer upp till ett värde runt. Uppgång med stor bredd Det som är utmärkande i den nuvarande kraftfulla återhämtningen i ekonomin är den bredd uppgången har. Det är ett stort sug i efterfrågan på både varor och tjänster från såväl export- som hemmamarknad. I princip samtliga sektorer i ekonomin visar på en positiv i de flesta fall mycket positiv utveckling. Det gäller allt från export, investeringar och tjänsteproduktion till statsfinanser och arbetsmarknad. Trots att exporten fortsätter att utvecklas mycket starkt är utrikeshandeln den enda komponenten i försörjningsbalansen som inte bidrar till tillväxten. Det är ovanligt då exportsektorn i en öppen ekonomi som den svenska normalt är ledande i en konjunkturuppgång då världshandeln sätter fart som den gjort det senaste året. En förklaring är att både den privata konsumtionen och investeringarna denna gång ökat så kraftigt i ett tidigt skede. Både de fasta bruttoinvesteringarna och Industriproduktion lagerinvesteringarna har ett högt importinnehåll, och utan att i det korta perspektivet generera export. Varuexporten ökar snabbare än varuimporten Under tredje kvartalet fortsatte både exporten och importen att öka kraftigt, med 3,1 % vardera säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det innebar ändå en tydlig dämpning från andra kvartalet i år då uppgången var som allra snabbast. Det är varuhandeln, där raset var störst och återhämtningen är som starkast, som bär upp utvecklingen inom utrikeshandeln, och här ökar exporten starkare än importen för andra kvartalet i följd. För tjänsterna ökade både exporten och importen mellan andra och tredje kvartalet bara svagt, med ca en halv procent. Under de tre första kvartalen i år har exporten ökat med 9,9 % och importen med 12,7 % jämfört med motsvarande period. Det är många varuområden där exporten visar mycket kraftiga ökningstal i år. Enligt utrikeshandelsstatistiken ökade både mineralvaror och järn och stål med 39 % i värde. Men även exporten av pappersmassa och vägfordon ökade starkt med 28 respektive 26 %. Läkemedel och papper avviker genom att minska med 2 % respektive visa oförändrad utveckling. På importsidan är ökningen för vägfordon i år ännu starkare med 39 %. Förändring i % sep 1/ 3 kv 1/ sep 1/ jan sep 1/ aug 1 2 kv 1 sep 9 jan sep 9 Hela industrin Trävaruindustri, ej möbler Massa och papper 7 7 Grafisk industri Kemisk industri, ej läkemedel Läkemedel Stål- och metallverk Metallvaruindustri Elektronikindustri Maskinindustri Industri för motorfordon Industriproduktionsindex 25 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index 25= Hela industrin SNI B+C Omslag för industriinvesteringarna Investeringarna i transportmedel, där företagsbilarna ingår, ökade också starkt, med 21,4 %. Billeasingen steg så mycket som med 33 %. Investeringar i maskiner och inventarier ökade under tredje kvartalet med drygt 9 % liksom under andra kvartalet. Även på branschnivå hade uppgången stor bredd, med ökningar för näringslivet med 9,9 % och för den offentliga sektorn med 17,5 %. Bakom uppgången inom näringslivet stod främst olika branscher inom tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin som fortfarande har mycket ledig kapacitet att växa i redovisade nu en första ökning på måttliga 3,3 %. Inom gruvnäringen och energisektorn fortsatte investeringarna att gå ned. Under tredje kvartalet fortsatte före- Metallvaruindustri lagt bara några procent. Återhämtningen började redan under tredje kvartalet och har sedan fortsatt oavbrutet under fem kvartal fram till tredje kvartalet i år då ökningen uppgick till 3,2 % från kvartalet innan. Fortfarande återstår dock mycket innan investeringarna är tillbaka på samma höga nivå som första kvartalet. Under tredje kvartalet var de fasta bruttoinvesteringarna 11,2 % högre än motsvarande kvartal. Ökningen motsvarar ett bidrag till BNP-tillväxten på 2 procentenheter. Uppgången var bred även på detta område och gäller samtliga investeringstyper. Den kraftigaste ökningen och största bidraget till uppgången kommer dock från bostadsbyggandet som ökade med 29 % jämfört med motsvarande kvartal, en stegrad ökningstakt för tredje kvartalet i följd. Men även för investeringarna i övriga byggnader skede nu ett första omslag, med en ökning på ca 5 %. 3

4 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 tagen att bygga upp sina lager, vilket gav ett betydande bidrag till tillväxten på hela 2,9 procentenheter, dvs. ungefär lika stort bidrag som under andra kvartalet på 3,1 procentenheter. Drygt två tredjedelar av lagerbidraget härrörde från industrin och en knapp tredjedel från varuhandeln. Utvecklingen i år med positiva lagerbidrag till tillväxten under hittills tre kvartal är en spegelbild till den stora lageravveckling som skedde under nedgångsperioden 9 under loppet av fem kvartal. Tillsammans svarade investeringarna i lager och de fasta bruttoinvesteringarna för 4,9 procentenheter av tillväxten på 6,9 %. Köpsugna hushåll... Vid sidan av investeringarna var det hushållens konsumtionsutgifter som var motorn i ekonomin under tredje kvartalet genom att stiga med 1,4 % från andra kvartalet, säsongrensat. Hushållen har dock fördelat utgifterna ojämnt över året. Efter den mycket starka ökningen av konsumtionsutgifterna under första kvartalet, med hela 2 % från fjärde kvartalet, drog hushållen tydligen i handbromsen under andra kvartalet i anslutning till att skuldkrisen bröt ut i Europa i april. Då höll hushållen sina konsumtionsutgifter helt oförändrade från kvartalet innan. Under sommaren och hösten har följaktligen köpintresset kommit tillbaka. Under tredje kvartalet i år var hushållens konsumtionsutgifter 3,5 % högre än under tredje kvartalet. Det motsvarar ett bidrag med 1,8 procentenheter till BNPökningen. De flesta posterna i hushållens budget ökade, men allra mest ökade, liksom för de två tidigare kvartalen, utgifterna för personbilar med 39 %. Samtidigt ökade inköpen av detaljhandelsvaror med 3,4 %. Under det senaste kvartalet spenderade även hushållen betydligt mer pengar på nöjen, resor o d. Utgifterna för transporter, där även charterresor ingår steg med 7,4 %, för fritid och underhållning med 5,2 % och för restaurangbesök m.m. med 4,3 %. Även svenskarnas konsumtion utomlands ökade kraftigt, med 17 %, vilket var den största ökningen på många år.... tar från sparandet Denna inriktning på utgifterna tyder på en optimistisk inställning hos hushållen den senaste tiden. En optimism som framkommer ännu tydligare mot bakgrund av att konsumtionen finansierats med ett minskat sparande. Eftersom konsumtionsutgifterna under tredje kvartalet ökade med 3,5 % i volym och hushållens disponibla inkomster endast ökade med 1,6 % Industrins leveranser 25 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 25=1 Totala leveranser 25 Hemmamarknadslev. Exportleveranser i löpande priser och med,7 % rensat för inflation innebär det att hushållen minskat sitt finansiella sparande rejält, med 15,5 miljarder från tredje kvartalet, och som nu uppgick till 21 miljarder kronor i löpande priser. Därmed har sparkvoten, exklusive tjänstepensioner, dvs. sparandet i relation till den disponibla inkomsten, minskat från 4,1 % tredje kvartalet till 1,5 % tredje kvartalet. Den offentliga sektorn däremot ökade sitt sparande under tredje kvartalet med 17 miljarder kronor till 4,1 miljarder, vilket motsvarar,5 % av BNP. Under årets tre första kvartal var det finansiella sparandet 37 miljarder, motsvarande 1,5 % av BNP. Under de tre första kvartalen utgjorde det finansiella sparandet,2 % av BNP. Näringslivets produktion ökade med 11 % i årstakt Det var näringslivet som var motorn i ekonomin under tredje kvartalet genom att öka produktionen med hela 2,7 % från andra kvartalet, en stegring för fjärde kvar- Leverans och order Förändring i % sep 1/ 3 kv 1/ sep 1/ aug 1 2 kv 1 sep 9 Orderingång Hemmamarknad 6 1 Exportmarknad 5 17 Totalt Leveranser Hemmamarknad Exportmarknad Totalt 4 1 Industrins orderingång 25 Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index 25=1 25 Totalt Hemma Export talet i följd. Det motsvarar en uppgång med 11,4 % omräknat till årstakt. Utvecklingen hölls tillbaka av den offentliga sektorn där produktionen ökade bara marginellt, med,1 %. Industriproduktionen ökade med drygt 5 % för tredje kvartalet i följd medan tjänsteproduktionen steg betydligt mindre, med ca 1,5 % för tredje kvartalet i följd. Samtidigt ökade antalet sysselsatta i ekonomin mellan tredje kvartalet och tredje kvartalet med 1,8 %. Industri Tillverkningsindustrin har haft en kraftig och jämn utveckling under de tre första kvartalen i år. Enligt nationalräkenskaperna har industriproduktionen ökat med mellan 5 och 6 %, jämfört med föregående kvartal, vart och ett av dessa kvartal. Trots det ligger nivån på den säsongrensade serien för industriproduktionen fortfarande avsevärt lägre än strax innan den stora produktionsnedgången inleddes. Orderingången visar att det fortfarande är exportmarknaden som håller produktionen uppe, men även där syns tecken på en viss avmattning i den återhämtningen som har pågått sedan början av. Flertalet branscher har efter sommaren haft en ojämn utveckling där kraftiga ökningar har varvats med kraftiga fall. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för industrin har parkerat på en nivå tydligt över det historiska genomsnittet. Nulägesbedömningen visar även att produktionen har utvecklats fortsatt starkt under oktober och november. Även framåt är företagen i undersökningen optimistiska vad gäller produktionen och även sysselsättningen väntas fortsätta tillta 4

5 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 även om förväntningarna där ser ut att dämpas något. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: september Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Sofie Lord) Industriproduktionen fortsätter öka starkt Industriproduktionen fortsätter att öka med till synes oförändrad styrka. En uppgång som pågått oavbrutet sedan vändpunkten kom mellan maj och juni i fjol. I september ökade industrins produktion med 2,7 % efter nedgången i augusti med 4,1 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Starkast utveckling i september hade stål- och metallverk samt metallvaruindustrin med uppgångar på närmare 9 % vardera. De allra flesta industribranscher hade en positiv utveckling av produktionen i september, med ett viktigt undantag för läkemedelsindustrin där produktionen sjönk med närmare 9 % mellan de två senaste månaderna. Uppgång på bred front tredje kvartalet Från andra till tredje kvartalet ökade industriproduktionen kraftigt, med 2,2 %, säsongrensat. Det innebar ändå en betydande dämpning från den mycket snabba uppgången mellan första och andra kvartalet då produktionen inom industrin steg med närmast rekordhöga 5,6 %. Uppgången inom industrin under tredje kvartalet var bred och berörde flertalet branscher, och omfattade såväl basindustri och verkstadsindustri som konsumtionsvaruindustri. Inom basindustrin, som normalt ligger tidigt i konjunkturen fortsatte produktionen att öka starkt även om en viss avmattning i ökningstakten nu kan noteras. Sålunda steg produktionen för insatsvaruindustrin som byggs upp av basindustrin tillsammans med delar av metallvaruindustrin fortsatt kraftigt med 2,5 % mellan andra och tredje kvartalet. Det är ändå betydligt lägre än under de två närmast föregående kvartalen då tillväxten i produktionen var 4,8 respektive 4,1 % säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Den gren som det senaste kvartalet här växte i särklass snabbast var trävaruindustrin med en produktionsökning på hela 9,1 %. På detta område var uppgången allra starkast för sågverksindustrin med 1,3 %. Men även stål- och metallverk drog upp produktionen kraftigt, med 3,8 %. Högtryck för verkstadsindustrin i år Även för verkstadsindustrin som är mer investeringsberoende och normalt ligger senare i konjunkturförloppet fortsätter produktionen att öka starkt, men även här märks en tydlig dämpning från den tidigare starkt stigande tillväxtbanan. Under tredje kvartalet steg här produktionen med 4,1 % jämfört med kvartalet innan, vilket motsvarar en uppgång med 17,3 % omräknat till årstakt. Det innebar en inbromsning från uppgången under första och andra kvartalet med den extremt höga ökningstakten på 7,4 respektive 6,8 % jämfört med kvartalet innan. För verkstadsindustrin är nu produktionsnivån den högsta sedan november. Det i särklass största bidraget till uppgången för verkstadsindustrin mellan andra och tredje kvartalet kom från motorfordonsindustrin, som ökade produktionen med hela 12,8 %. Men för denna bransch återstår fortfarande mycket att ta igen efter raset under. Två andra delbranscher inom verkstadsindustrin med stark utveckling är elektronik- och maskinindustrin med produktionsökningar på ca 5 %. För elektronikindustrin var produktionsnivån i september den högsta sedan juli medan maskinindustrin fortfarande ligger långt under toppen från första halvåret. Produktionen upp med 8 % i år Under de tre första kvartalen i år har industriproduktionen ökat med 7,9 % kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande period. Uppgången har varit bred och omfattar i stort sett samtliga branscher. Produktionsuppgången i år toppas av motorfordonsindustrin samt stål- och metallverk med ökningar på 31 respektive 23 %. Två branscher med svagare utveckling är trävaruindustrin och läkemedelsindustrin där produktionen minskat med 1,5 % respektive ökat med 1,4 %. Sveriges största exportmarknader Värde mkr Andel Förändr 2 1 % 1/9 jan sep jan sep % Tyskland ,1 12 Norge ,1 8 Storbritannien ,6 16 USA ,3 28 Danmark ,6 1 Finland ,2 1 Frankrike ,9 7 Nederländerna ,8 15 Belgien ,9 23 Kina ,1 12 Italien ,9 8 Polen ,5 15 Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: september Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Lars Öhman) Stora variationer i orderingången från månad till månad Efterfrågan till den svenska industrin utvecklas nu, av allt att döma, i en lugnare bana än tidigare. Av naturliga skäl varierar orderingången till industriföretagen starkt från månad till månad. En uppgång under en enskild månad följs ofta av en rekyl och nedgång månaden därpå och vice versa. Trots försök till utjämningar av dessa variationer över tiden med metoder för säsongrensning blir serierna ändå inte helt utjämnade och jämförbara över tiden. Därför är det svårt att dra säkra slutsatser om utvecklingen baserade på de senaste två, tre månaderna. Utvecklingen av industrins orderingång bör därför ses över ett lite längre perspektiv, till exempel ett halvår. Ett tydligt exempel på de stora variationerna i industrins orderingång från månad till månad är utvecklingen under de två senaste månaderna. I september ökade industrins samlade orderingång med 5,6 %, men följde på en ännu något större nedgång månaden innan med 5,9 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Orderingången från exportmarknaden ökade med 5,3 % under september jämfört med augusti efter att ha minskat med 5,2 % från juli till augusti. Från hemmamarknaden ökade orderingången med 5,7 % mellan augusti och september efter att ha minskat dessförinnan med 6,6 % mellan juli och augusti. Uppgången i orderingången dämpad Sett ur ett lite längre tidsperspektiv, ett halvår, ger utvecklingen av industrin orderingång ett dämpat intryck. Ökningstakten är nu inte alls lika hög som tidigare. Under tredje kvartalet steg den samlade Sveriges största importmarknader Värde mkr Andel Förändr 2 1 % 1/9 jan sep jan sep % Tyskland ,1 19 Norge ,7 16 Danmark ,3 6 Nederländerna ,5 19 Storbritannien ,7 21 Finland ,2 19 Ryssland ,2 84 Frankrike ,7 9 Kina ,1 21 Belgien ,9 18 USA ,3 5 Italien ,9 8 5

6 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor J F M A M J orderingången till industrin med mer modesta 1,1 % säsongrensat och jämfört med andra kvartalet. Det innebär en successivt avtagande ökningstakt från de två närmast föregående kvartalen, första kvartalet med en uppgång på 4,1 %, och andra kvartalet med en ökning på 2,6 %, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Avmattningen gäller främst exportmarknaden där orderingången mellan de två senaste kvartalet ökade bara marginellt, med,3 % efter den extremt starka uppgången mellan första och andra kvartalet på 5,4 %. På hemmamarknaden där utvecklingen varit svagare och uppgången kommit igång senare än på exportmarknaden var i stället utvecklingen starkare under tredje kvartalet med en uppgång på 2,2 % efter minskningen under andra kvartalet på,9 %, säsongrensat och jämfört med kvartalert innan. J A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto 25 Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr 25 Export Import Handelsnetto Efterfrågan för insatsvaruindustrin stagnerade Det är framför allt insatsvaruindustrin, där uppgången var som starkast under inledningen av återhämtningen, som nu sviktar. Mellan andra och tredje kvartalet sjönk till och med orderingången med,4 %, säsongrensat. Nu är det istället investeringsvaruindustrin som normalt ligger senare i konjunkturförloppet som är drivkraften i industrins orderingång. Men även här märks en avmattning, som ändå inte är lika tydlig som för insatsvaruindustrin. Här ökade orderingången under tredje kvartalet med 2,8 % efter den starka ökningen under andra kvartalet med 6,6 % jämfört med kvartalet innan. Leveranserna ökar snabbare än orderingången Nu ökar industrins leveranser starkare än orderingången. Under tredje kvartalet var Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år okt jan okt 2 1 Dagligvaruhandel 1,2,3 därav: Detaljhandel, mest livsmedel,2,3 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 6,1 3,5 Sällanköpsvaruhandel 8,3 5,5 därav: Klädhandel 5,1 4, Skohandel 13,5 3,9 Möbelhandel 9,9 5,3 Elektronikhandel 6,4 23,2 Järn- och bygghandel 6,5 2,7 Färghandel,5 2,9 Bokhandel 1,3.. Guldsmedshandel 7,2 6,5 Sport- o fritidshandel 12,7 4,3 Postorderhandel 9,9 8,3 Total detaljhandel 5,1 3,1 ökningen 2,2 % efter en dubbelt så stark ökning under andra kvartalet med 4,6 %. För insatsvaruindustrin var leveranserna i princip oförändrade mellan andra och tredje kvartalet medan investeringsvaruindustrin noterades för en fortsatt kraftig ökning med 5,8 %. Motorfordonsindustrin ökade sina leveranser under denna period med 1,6 %. Utrikeshandel Stark uppgång även tredje kvartalet Den svenska utrikeshandeln fortsatte att utvecklas starkt under tredje kvartalet även om ökningstakten, enligt nationalräkenskaperna, inte var lika hög som under andra kvartalet då uppgången var som allra starkast sedan återhämtningen inleddes. Under tredje kvartalet ökade exporten och Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index 5=1 Totalt index 5=1 Branschuppdelat Säsongrensad serie Sällanköpsvaruhandel Ursprunglig serie 1 9 Dagligvaruhandel

7 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 importen i volym lika mycket, med 3,1 % säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det kan jämföras med uppgångar under andra kvartalet med 5,5 % för exporten och med 6 % för importen. Det är handeln med varor som fortsätter att växa klart snabbast. Under tredje kvartalet var ökningen för varuexporten 4,3 % och 4 % för varuimporten. Hittills i år har ökningen varit bred och berört de flesta varuområden, enligt utrikeshandelsstatistiken, för såväl exporten som importen. Under de tre första kvartalen ökade till exempel exportvärdet av mineralvaror med 39 %, exportvärdet av järn och stål också med 39 %, exportvärdet av lastbilar med 35 % och exportvärdet av personbilar med 14 % jämfört med motsvarande period Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 25 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 25 Handelsnetto Senaste uppgift: oktober Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik (Maria Adolfsson) Fortsatt stark varuhandel i oktober Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 5,6 miljarder kronor under oktober enligt preliminära beräkningar. För oktober var det ett överskott på 4,7 miljarder kronor. Varuexportens värde under oktober uppgick till 1, miljarder kronor och varuimportens till 94,4 miljarder. Varuexportens värde ökade med 15 % och varuimportens ökade med 14 % jämfört med oktober. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 12,2 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 6,6 miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 5,9 miljarder kronor för oktober och 5,6 miljarder för september. För augusti var motsvarande värde 5,4 miljarder kronor. Exportvärdet har ökat med 13 % hittills i år Hittills under året har värdet av varuexporten ökat med 13 %. Varuimporten har ökat med 17 % jämfört med motsvarande period förra året. Värdet av varuexporten under denna period uppgick till 93,3 miljarder kronor och värdet av varuimporten till 876,8 miljarder. Handelsnettot för januari oktober gav därmed ett överskott på 53,5 miljarder kronor. För motsvarande månader noterades ett överskott på 77,1 miljarder. Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: oktober Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Frida Vingren SCB, Jonas Arnberg HUI) Fortsatt stark detaljhandel Den svenska detaljhandeln fortsatte att utvecklas starkt i oktober då försäljningsvolymen steg med,8 % från månaden innan. Uppgången följde på en nästan lika stark ökning i september på,7 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Det visar att detaljhandeln sedan tidigt i våras är inne i en mycket positiv trend. Den senaste nedgångssiffran kom i februari och därefter har uppgången varit stabil. Oktoberförsäljningen var den högsta någonsin under en enskild månad. Den tidigare högsta noteringen var från september i år. Uppgången var ungefär lika stark för sällanköpsvaruhandeln, som steg med,9 %, som för dagligvaruhandeln där försäljningsvolymen ökade med,8 % mellan september och oktober. Även i ett halvårsperspektiv är utvecklingen för detaljhandeln stark. Under den senaste tremånadersperioden, augusti oktober, ökade detaljhandeln försäljningsvolym med 1,5 %, eller med 6,1 % omräknat till årstakt, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Frånsett den starka försäljningen i oktober är utvecklingen för dagligvaruhandeln fortsatt svag sett ur ett lite längre perspektiv. Under den senaste tremånadersperioden, augusti oktober, ökade dagligvaruhandelns försäljningsvolym bara marginellt, med,3 %, säsongrensat och jämfört med 7 tremånadersperioden innan. Det är i stället sällanköpsvaruhandeln som främst bidrar till uppgången för handeln, med en ökad försäljningsvolym på 2,5 % mellan de två senaste tremånadersperioderna. Bred uppgång i oktober Det var en bred uppgång inom handeln i oktober som berörde nästan samtliga delbranscher. I oktober ökade den kalenderkorrigerade försäljningsvolymen inom detaljhandeln med 5,1 % jämfört med motsvarande månad. För dagligvaruhandeln var ökningen 1,2 % medan sällanköpsvaruhandeln steg med 8,3 %. På det senare området utvecklades hela beklädnadshandeln starkt, med uppgångar för skohandeln med 13,5 % och klädhandeln med 5,1 %. Bra gick också sport- och fritidshandeln samt möbelhandeln i höstvädret i oktober, som redovisade ökningar med 12,7 respektive 9,9 % i försäljningsvolym mellan de två senaste månaderna. Allra bäst sålde som vanligt elektronikhandeln med en uppgång i försäljningsvolymen på 26,4 %. Även mätt i löpande priser var ökningen här stark, med ca 7,5 %. Detaljhandeln upp 3,1 % i år Under årets första tio månader ökade detaljhandeln sin försäljningsvolym med 3,1 % jämfört med motsvarande period. Dagligvaruhandeln har stigit bara marginellt med,3 % medan sällanköpsvaruhandeln ökat med 5,5 %. Elektronikhandeln utskiljer sig från övriga handeln med en stark ökning av försäljningsvolymen på 23,2 %. Sedan följer en rad delbranscher med uppgångar inom intervallet 3 5 %. Avvikande är postorderhandeln som också stigit kraftigt i år med 8,3 %. Forts. sid 9

8 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 I mitten Detaljhandeln i ett branschperspektiv I månadens i I mitten beskrivs konjunkturläget inom detaljhandeln. Denna gång belyses konjunkturen för handel med motorfordon, detaljhandel, totalt, exklusive handel med motorfordon, livsmedelshandel, sällanköpsvaruhandel, och hemutrustningshandel. Handel med motorfordon Handeln med motorfordon upplever sedan en tid det starkaste konjunkturläget på många år. Efter raset i försäljningen under hela skedde en snabb uppstuds i konjunkturen redan året därpå. Återhämtningen gick sedan så snabbt, att redan under våren var bilhandelns konjunkturomdömen starkare än under toppåret, innan raset inträffade. De förbättrade konjunkturomdömena har infallit parallellt med en starkt stigande omsättning i branschen. Bilförsäljningen började åter stiga under våren och har sedan månad för månad ökat kraftigt så att omsättningen nu i stort sett är tillbaka på nivån före krisen. Trots att uppgången nu pågått under så lång tid fortsatte omsättningen för bilhandeln att öka under tredje kvartalet med hela 5,6 % från kvartalet innan, säsongrensat. Det morsvarar en årlig ökningstakt om 24,4 %. Allra snabbast ökade bilförsäljningen under första kvartalet i år med omsättningsökning på hela 36,6 % säsongrensat jämfört med kvartalet innan och omräknat till årstakt. Enligt Konjunkturbarometern är för första gången på länge lagren av bilar i balans. I november var andelen företag i branschen som ansåg att varulagren var förhållandevis stora till och med något större än andelen som hade för små lager. Men åtta av tio företag anser fortfarande lagren som lagom stora. Inför de närmaste månaderna pekar bilhandelns försäljningsplaner lika brant uppåt som tidigare. Detaljhandel, totalt För den totala detaljhandeln, exklusive handel med motorfordon, har konjunkturen åter stärkts efter den tidigare svackan. Utvecklingen för detaljhandeln har varit utpräglat cyklisk de senaste åren med flera både upp- och nedgångar. Efter raset i konjunkturen under, förstärkt av finanskrisen under hösten, var det detaljhandeln som ledde återhämtningen i näringslivet under första halvåret. Men uppgången kom snabbt av sig då den värsta euforin lagt sig hos de svenska konsumenterna, som under sommaren i fjol åter intog en mer försiktig attityd till sina inköp. Försäljningen stagnerade och låg på en i princip oförändrad nivå fram till februari i år. Ett omslag i handeln inträffade i mars i år i anslutning till påsken då hushållen åter vände tillbaka till affärerna. Från den månaden har omsättningskurvan pekat stadigt och ganska brant uppåt månad för månad. Sedan maj har omsättningsrekorden för detaljhandeln slagits på löpande band. I september ökade försäljningsvolymen med,8 % efter uppgången i september med,7 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Handeln präglas nu av en påtaglig optimism och i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för november räknar företagen med fortsatt kraftigt stigande försäljning under de närmaste månaderna. Handel med livsmedel Även handeln med livsmedel drabbades av ett efterfrågebortfall i samband med att finanskrisen kom in i ett akut läge hösten. När det sedan började stå klart för de svenska hushållen att krisen inte skulle bli vare sig så djup eller långvarig köpte hushållen plötsligt livsmedel som aldrig förr. Under andra kvartalet steg livsmedelsförsäljningen med 2,5 % från den tidigare nedpressade nivån. Det var samtidigt den högsta nivån under ett enskilt kvartal någonsin. Därefter har handeln med livsmedel åter stagnerat. Trots en stark ökning i oktober med,5 % från månaden innan var ändå försäljningsvolymen under den senaste tremånadersperioden, augusti oktober, en dryg procent under nivån för det starka andra kvartalet. Konjunkturbarometern för november pekade på en oförändrad försäljningsvolym och Konfidensindikatorn ligger fortfarande klart under det långsiktiga genomsnittet för branschen. Sällanköpsvaruhandel Handeln med sällanköpsvaror där de konjunkturkänsliga kapitalvarorna ingår är nu inne i en stark tillväxtperiod. Det är helt klart denna gren som i år burit upp den egentliga detaljhandeln. Efter en lite trevande start på det nya året, i januari och februari, har därefter försäljningsvolymen ökat stadigt och kraftigt månad för månad. Efter en stark ökning även i oktober från månaden innan visar handeln med Handel med motorfordon 13 Försäljningsvolym Försäljningssituation 4 Index 5= Försäljningsvolym och försäljningssituation Detaljhandel totalt 125 Försäljningsvolym Försäljningssituation 4 Index 5= Handel med livsmedel 112 Försäljningsvolym Försäljningssituation 6 Index 5= Försäljningsvolym Sällanköpsvaruhandel Index 5=1 7 8 Försäljningssituation Försäljningsvolym. Säsongrensat. Försäljningssituation. Nettotal Anm. med nettotal avses skillnaden mellan företag som angivit positivt resp. negativt omdöme. Källa: SCBs och HUIs detaljhandelsindex och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. 8

9 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 sällanköpsvaror en stark utveckling sett ur ett halvårsperspektiv med nya försäljningsrekord under en rad månader. Under den senaste tremånadersperioden, augusti oktober ökade försäljningsvolymen med 2,5 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det motsvarar en årlig ökningstakt om 1,3 %. Mellan de två närmast föregående tremånadersperioderna, då tillväxten tog fart igen, var uppgången ännu snabbare, 3,9 %. Enligt Konjunkturbarometern stiger nu företagens konjunkturomdömen successivt och deras planer för såväl nya inköp av varor som för försäljningen pekar påtagligt uppåt inför de närmaste månaderna. Hemutrustningshandel Under den senaste uppgångsfasen för den egentliga detaljhandeln tycks hushållen ha prioriterat att rusta upp sina hem. De har lagt mycket pengar på inköp av hemutrustning som noterats för starka försäljningssiffror sedan förra sommaren. Handeln med hemutrustning har inte visat samma svängningar i omsättningen som andra grenar av den egentliga detaljhandeln. Sedan vändningen kom i början på har omsättningen ökat stadigt med undantag för köldknäppen under februari i år då försäljningsvolymen tillfälligt minskade rejält. I oktober skedde en ny kraftig ökning för handeln med hemutrustning, med 1,2 % från månaden innan, säsongrensat. Från februari i år har försäljningsvolymen ökat med sammanlagt 12,5 %. I Konjunkturbarometern för november bedömer företagen försäljningssituationen som den bästa sedan i januari i år. Förväntningarna inför de närmaste månaderna, där julen infaller, är högt ställda. Företagen är också inställda på att konjunkturen kommer att förbättras ytterligare efter årsskiftet. Sju av tio företag räknar med att försäljningssituationen förbättras ytterligare på sex månader sikt. Knappt något företag befarar en försämring. Hemutrustningshandel 15 Försäljningsvolym Försäljningssituation 6 Index 5= Forts. från sid 7 Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: oktober Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Annika Johansson SCB, Anette Myhr Trafikanalys) Fortsatt uppgång för personbilarna Efter det att uppgången på den svenska personbilsmarknaden stannade av i september fortsatte antalet nyregistrerade personbilar att öka i oktober. Men uppgången ser nu ut at ske i en långsammare takt än tidigare. Under den senaste tremånadersperioden, augusti oktober, ökade nyregistreringarna fortsatt kraftigt, med 5,8 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. I oktober i år nyregistrerades personbilar jämfört med personbilar i oktober, en ökning med 21,5 %. Hittills i år t.o.m. oktober har personbilar nyregistrerats mot personbilar under motsvarande period, vilket är en ökning med 33,6 %. Stark ökning för lastbilarna Den kraftiga uppgången på lastbilsmarknaden fortsätter. Kurvan över nyregistrerade lastbilar har gått i det närmaste spikrakt uppåt sedan i slutet på. I oktober skedde en ny kraftig ökning av nyregistreringarna från månaden innan så att utvecklingen ser riktigt stark ut i ett halvårsperspektiv. Under den senaste tremånadersperioden augusti oktober i år ökade antalet nyregistrerade lastbilar mycket kraftigt, med 9,1 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det motsvarar en uppgång med 41,6 % omräknat till årstakt Konsumentprisernas utveckling December föregående år = 1 index D J F M A M J J A S O N D Konsumentprisernas förändring Bidrag till Oktober Förändr från förändr Föreg. okt sedan okt månad Livsmedel och alko-,1 1,5,2 holfria drycker Alkoholhaltiga,1,1, drycker och tobak Kläder och skor 2, 1,1,1 Boende,2 2,7,7 Inventarier och,2 2,1,1 hushållsvaror Hälso- och sjukvård,1 3,,1 Transport,6 2,8,3 Post och tele-,1 2,3,1 kommunikationer Rekreation och kultur, 1,1,1 Utbildning,3 1,6, Restauranger,2 3,,2 och logi Div varor och tjänster,5 2,9,2 KPI TOTALT,3 1,5 1,5 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: september Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex (Pernilla Bengtsson) Stort lyft för tjänsteproduktionen Produktionen inom den privata tjänstsektorn har utvecklats starkt under en längre tid och i september var ökningen mätt över tolv månader den högsta på flera år. Men i det korta perspektivet, i den säsongrensade serien, är utvecklingen ryckig. En månad med en kraftig ökning av tjänsteproduktionen följs ofta av en stillastående eller svagt nedåtgående utveckling påföljande månad eller månader. Så är också fallet under de senaste tre De svenska inflationsmåtten okt Förändring i procent sedan sep okt KPI,3 1,5 NPI,3 2,1 HIKP,3 1,8 KPIX,3 1,6 KPIF,3 1,5 NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9

10 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år sep jan sep 2 1 Motorhandel 16,3 15,4 Partihandel 13,5 9,5 Detaljhandel 5,1 2,5 Transport 4,6 2,2 Hotell och restaurang 7,4 4,1 Telekommunikation 15,1 3,2 Datakonsultverksamhet o.d. 1,,1 Företagstjänster 4,1 2,6 Kultur, nöje och fritid 5,7 3,1 Total tjänstesektor 6,2 3,8 månaderna. Under semestermånaden juli ökade tjänsteproduktionen markant, med hela 1,5 % och följdes sedan med en oförändrad produktionsnivå påföljande två månader, under augusti och september, säsongrensat och jämfört med närmast föregående månad. Sett ur ett halvårsperspektiv är utvecklingen inom tjänstesektorn fortsatt stark. Från andra till tredje kvartalet ökade tjänsteproduktionen med 1,4 %, säsongrensat. Bästa utvecklingen på flera år Mätt över tolv månader är utvecklingen också både stabil och imponerande. I september ökade, enligt tjänsteproduktionsindex, produktionen inom den privata tjänstesektorn, exklusive kreditinstitut och försäkringsbolag, med 6,2 % jämfört med motsvarande månad. Det lär vara den högsta ökningstakten mätt över tolv månader sedan det senaste rekordåret. Samtidigt innebär det en fortsatt successivt stegrad årlig ökningstakt från 3 4 % under våren och 5,5 % under juli och augusti. Fortfarande ökar produktionen snabbast för motorhandeln, med en uppgång på 16,3 % i september, men branschen har nu fått sällskap av ett par andra branscher på den allra högsta delen av tillväxtkurvan. Branscherna telekommunikation och partihandel redovisade ökningar av produktionen på 15,1 respektive 13,5 % under den senaste tolvmånadersperioden. Även datakonsultverksamheten som det länge gick trögt för expanderar nu snabbt, med en ökning på 1,1 % i september. uppgångar på 9,5 respektive 7,3 %. Det är egentligen bara datakonsultverksamheten som ännu inte kommit över förra året produktionsnivå, med en nedgång i produktionen hittills i år, om än marginellt, på,1 %. Byggmarknad Påtaglig förstärkning av byggkonjunkturen Enligt konjunkturbarometern steg konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet tio enheter i november och den ligger på högsta nivå sedan slutet av. Indikatorn ligger klart över det historiska genomsnittet. Ordertillväxten har varit fortsatt god, men företagens bedömning av orderstockens storlek är fortfarande mer negativ än normalt. Närmare hälften av företagen uppger för närvarande att orderstocken är för liten i förhållande till befintlig kapacitet. Byggproduktionen har ökat betydligt de senaste månaderna och även sysselsättningen har stigit. Branschen har dock rekryteringsproblem och ungefär vart tredje företag uppger att bristen på arbetskraft utgör främsta hindret för verksamheten. Andelen företag som anger finansiella restriktioner som främsta hinder har fortsatt att minska och utgör nu endast 5 %. Anbudspriserna tycks ha ökat endast marginellt under perioden. Byggföretagen räknar med fortsatt god ordertillväxt de närmaste månaderna. Även byggproduktion och sysselsätning väntas stiga betydligt och bilden är tämligen enhetlig för de olika verksamhetsområdena inom byggsektorn. Vart fjärde företag aviserar en höjning av anbudspriserna under perioden Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % EU 25 enl HIKP Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % 15 1 Inflationstakten i olika länder procent USA Tyskland Nederländerna Sverige Norge Frankrike Finland EU 25 Danmark Storbritannien Importprisindex sep 1/sep 9 okt 1/okt 9,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 EU-länder och Norge enligt HIKP Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: oktober Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Inflationstakten 1,5 % Inflationstakten, det vill säga förändringen under de senaste tolv månaderna, var 1,5 % i oktober, vilket är en uppgång från september då den var 1,4 %. Från september till oktober steg konsumentpriserna med i genomsnitt,3 %. Senaste månaden: priserna upp,3 % Till den totala uppgången på,3 % den senaste månaden bidrog säsongsnormala prishöjningar på kläder och skor (2, %) med,1 procentenhet. Prishöjningar Tjänsteproduktionen upp 3,8 % i år Under årets tre första kvartal ökade tjänsteproduktionen med starka 3,8 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande period. Fortfarande är det motorhandeln som leder uppgången klart, med en ökning hittills i år på 15,4 %. Men även partihandeln samt uthyrningsoch resetjänster har gått starkt i år med Sverige enl HIKP Sverige enl KPI Producentprisindex 25 Exportprisindex 1

11 S C B I N D I K A T O R E R N O V E M B E R 2 1 inom transport (,6 %), främst på utrikes flygresor, samt högre boendekostnader (,2 %), framförallt högre räntekostnader för egnahemsägarna, bidrog med vardera,1 procentenhet. Senaste tolv månaderna: priserna upp 1,5 % Inflationstakten var 1,5 % i oktober. Till den totala uppgången sedan oktober bidrog högre boendekostnader (2,7 %) med,7 procentenheter. Därav bidrog höjda priser på el och bränsle (7,3 %) och höjda hyror (1,5 %) med,3 respektive,2 procentenheter. Höjda restaurangpriser (2,8 %), prishöjningar på livsmedel och alkoholfria drycker (1,5 %) samt höjda priser på drivmedel (4,6 %) bidrog med,2 procentenheter vardera. Prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning ( 14, %) bidrog nedåt med,3 procentenheter. KPI för oktober var 35,57 (198=. Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i oktober 1,8 %, vilket är samma takt som i september. Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: oktober Källa: SCB:s producentprisindex (Maria Hjalmarsson) Lägre export- och importpriser Från september till oktober sjönk exportpriserna med 2,1 % och importpriserna med 2, % under inverkan av en stärkt krona. Producentpriserna totalt sjönk med,7 % medan producentpriserna på hemmamarknaden steg med,7 %. På hemmamarknaden bidrog en säsongsnormal höjning av priser på fjärrvärme med,8 procentenheter till den totala uppgången. Priserna på export- och importmarknaden påverkades nedåt av en stärkt krona gentemot samtliga valutor. På exportmarknaden bidrog lägre priser på motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar med,4 procentenheter. På importmarknaden bidrog främst lägre priser på datorer, elektronikvaror och optik med,6 procentenheter till nedgången. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden tillsammans med importpriser, sjönk med i genomsnitt,7 % från september till oktober. Prisindex i producent- och importled Index Förändring i % okt 1, okt 1/ okt 1/ 5=1 sep 1 okt 9 Producentprisindex,6,7 2,3 Hemmamarknadsprisindex 12,2,7 3,6 Exportprisindex 111,3 2,1,7 Importprisindex 111,8 2, 1,2 Prisindex för inhemsk tillgång, därav 116,,7 2,5 - konsumtionsvaror 19,3,5,4 - investeringsvaror 12, 1,8 2,4 - insatsvaror 122,1,8 4,3 Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna totalt stigit med 2,3 %. På hemmamarknaden har priserna stigit med 3,6 % och på exportmarknaden med,7 %. Under samma period har priserna för inhemsk tillgång stigit med 2,5 % och importpriserna med 1,2 %. Byggpriser Senaste uppgift: oktober Källa: SCB:s byggprisindex (Jana Kaarto) September oktober +,1 % Mellan september och oktober ökade faktorprisindex med,1 %. Entreprenörens kostnader ökade med,1 % och byggherrekostnaderna gick upp med 1,1 %. Entreprenörens övriga omkostnader steg med,2 %. I stort sett var entreprenörens kostnader oförändrade mellan september och oktober. Inom gruppen Transporter, drivmedel och elkraft ökade kostnaden för lastbilstransporter medan kostnaderna för diesel och elkraft sjönk. Inom gruppen Byggmaterial sjönk kostnaderna för betongvaror, målning Antal sysselsatta Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer Ålder år. samt järn och stål. Kostnaden för vita varor var oförändrad medan kostnaden för övriga materialgrupper ökade. Den främsta anledningen till att byggherrekostnaderna ökade var att räntekostnaderna gått upp med 7,2 %. Oktober oktober +2,7 % Faktorprisindex steg med 2,7 % mellan oktober och oktober. Främsta anledningen till uppgången var att byggmaterialpriserna ökade med 3,5 % på årsbasis, vilket bidrog till att faktorprisindex totalt steg med 1,7 procentenheter. De största prisökningarna bland byggmaterial hade armeringsstål med 23,1 % och trävaror med 12,1 %. Kostnaden för Transporter, drivmedel och elkraft gick upp med 6,3 %. Inom den gruppen kan noteras att kostnaderna för elkraft ökade med 14,5 %. Entreprenörens övriga omkostnader och lönekostnader ökade med 1, respektive,8 %. Kostnaderna för maskiner sjönk med,4 %. Byggherrekostnaderna steg med 3,7 % på årsbasis, vilket till stor del beror på att räntekostnaderna gick upp med 25 %. Arbetsmarknad Under oktober skedde en bred uppgång på arbetsmarknaden i och med att antalet sysselsatta ökade, det var fler arbetade timmar samt en minskad undersysselsättning. Den positiva utvecklingen förstärktes av att antalet arbetslösa och långtidsarbetslösa tenderade att minska. Säsongrensade data visar på en sammantaget fortsatt uppåtgående trend för sysselsättningen och en nedåtgående trend för arbetslösheten. Den positiva utvecklingen gällde i stort sett alla procent Relativ arbetslöshet Säsongrensade månadsvärden Ålder år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. 11