Hållbarhetsredovisning



Relevanta dokument
Rådgivning till klienter

Medarbetare och organisation

Organisation och medarbetare

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Norron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget )

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

Din karriär är lika viktig för oss som den är för dig.

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

Uppförandekod för Sjätte AP-fonden

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

styrelsen har ordet 2

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

HÅLLBARHETSPOLICY. Lansa Fastigheter AB. Fastställd vid styrelsemöte

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

styrelsen har ordet 2

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

msa_brochure_(s).qxd Sidan 2 2 & 3

HR & Kommunikationschef

Personalpolitiskt program

Vårt uppdrag. Solna den 27 oktober 2017 Norrenergi AB. Stefan Persson Verkställande direktör

Uppförandekod. Riktlinjer för medarbetare och samarbetspartners

Med Tyresöborna i centrum

Ansvarig: Personalchefen

Personalpolicy. Laholms kommun

Infranords uppförandekod

Policy för Miljö och hållbarhet

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Uppförandekod Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Aleris Communication on Progress (COP) UN Global Compact

Varför är vår uppförandekod viktig?

Tillsammans är vi starka

UPPFÖRANDEKOD Hako Ground & Garden AB

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Infranord AB Box Solna Tel

Version 2.0, Uppförandekod. (Code of Conduct)

Personalpolitiskt program

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

välkommen till Hammarskiöld & Co

DWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

SHH BOSTAD. Hållbarhetspolicy 2019

Vi tror på ansvar. Med vänliga hälsningar, Per Johansson, VD Brinova

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Policy för hållbar utveckling

Mannheimer Swartling i samhället

Hållbarhetsrapport Mitel Sweden AB 2017

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

En vägledning i vårt dagliga arbete

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M

Personalpolicy för Laholms kommun

Byggnadsfirman Otto Magnussons hållbarhetspolicy

Inkludering och mångfald

UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA. DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1

Hållbart värdeskapande 2011

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Den kompletta affärsjuridiska byrån i Dalarna

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Välkommen till Hammarskiöld & Co

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Vår mission är att hjälpa människor och företag att blomstra samt möjliggöra för kunder och partners att förverkliga sina idéer.

Personalpolitiskt program

SOS Alarms Uppförandekod

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

Förväntan på verksamheter vi investerar i

Vi är Vision! Juni 2016

Enkätundersökning 2009

Semcon Code of Conduct

Uppförandekod - intern

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Personalpolitiskt program

Transkript:

Hållbarhetsredovisning 2014 1

2 Mannheimer Swartling är Nordens ledande affärsjuridiska byrå. Bland våra klienter finns framstående svenska och internationella företag och organisationer. Byrån arbetar brett, både när det gäller typ av uppdrag och geografi. Verksamheten bedrivs genom egna kontor i Sverige, Tyskland, Ryssland, Kina, USA och Bryssel samt i nära samarbete med andra framstående internationella byråer.

Morgondagens affärsjuridik Att leverera de främsta lösningarna idag och att samtidigt förutse morgondagens behov. Vi strävar efter att skapa en miljö där innovation möter tradition till gagn för våra klienter i Sverige och runtom i världen. Det är på så sätt vi säkerställer vår ledande position i Norden. Våra klienter verkar i en omvärld i snabb förvandling. Det innebär att deras behov av rådgivning kontinuerligt förändras. Vårt mål är att ständigt utveckla vår byrå för att möta klienternas skiftande behov. Våra klienter uppskattar vår förmåga att se och anpassa rådgivningen till marknadsförändringar, nya förväntningar från deras intressenter och till nya regler en förutsättning för ett hållbart och framgångsrikt företagande för våra klienter. Det finns vissa principer vi aldrig ruckar på, som kvalitet och långsiktighet. Kvalitet definierar vi som att alltid leverera högsta kvalitet i allt vi gör samtidigt som vi ständigt förnyar och driver utvecklingen inom affärsjuridiken. Långsiktighet handlar om att alltid finnas till hands för våra klienter. Att ta initiativ och att vara lyhörd. Att förstå deras affär och föreslå lösningar. Det är på så sätt vi identifierar möjligheter att utveckla våra tjänster och att addera värde genom vår rådgivning. Att ännu mer systematiskt integrera hållbarhet som en del av vår affärsjuriska rådgivning är ett exempel på byråns sätt att skapa mesta möjliga långsiktiga värde för våra klienter. Vi hjälper dem att efterleva sina egna värderingar samt hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. År 2015 är det 25 år sedan Mannheimer Swartling bildades i dess nuvarande form. Många av dagens klienter arbetade vi med redan innan dess. Att de efter flera decennier fortsätter att anlita oss och att många av våra klienter ger oss förtroende år efter år ser vi som ett kvitto på att vi lyckas leva upp till högt ställda förväntningar. För oss fungerar det som en sporre att bli ännu bättre. Vi kommer att fortsätta arbetet med att vidareutveckla en byrå som är ledande i branschen, som attraherar och utvecklar talanger, där innovation möter tradition och med förmåga att staka ut vägen för morgondagens affärsjuridik. innehåll 04: VD och hållbarhetschefen har ordet 06: Mannheimer Swartlings hållbarhetsarbete 11: Rådgivning till klienter 19: Byråns interna hållbarhetsarbete 45: Mannheimer Swartling i samhället 53: rapportering, intressenter och konsultationer 3

VD och hållbarhetschefen har ordet Som ledande tar vi ansvar I vår årsrapport har vi rapporterat om våra framgångar under 2014. Vi har varit rådgivare i de största och mest komplexa ärendena och vi har etablerat nya affärsområden. Vi fortsätter vårt fokus på kvalitet och att alltid eftersträva att överträffa klienternas förväntningar. Det gångna året innehöll många tillfällen att visa styrkan i vår affärsmodell där byråns samlade expertis samverkade för att tillhandahålla innovativa råd och hållbara lösningar i syfte att skapa största möjliga värde för våra klienter. Att vara ledande innebär att vi även måste ta ansvar och utnyttja möjligheten att påverka och driva frågor som är viktiga inte bara för våra klienter, vår egen verksamhet och våra medarbetare utan även för samhället. Vi arbetar därför aktivt med att vidareutveckla och integrera hållbarhet i all vår affärsjuridiska rådgivning. För oss innebär allt detta att vi måste bedriva en verksamhet som tillfredsställer dagens behov utan att den äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det gör vi genom att hjälpa våra klienter att identifiera och hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Att vara ledande innebär att vi har både ansvar och möjlighet att påverka och driva frågor som är viktiga inte bara för våra klienter och oss själva, utan även för samhället. Allt fler företagsledningar efterfrågar kunskap i hållbarhetsfrågor, vilket bottnar i ökad insikt om att hållbarhet inte handlar om mjuka värden, utan om att det finns pengar att tjäna och risker att hantera och därmed om bolagets långsiktiga lönsamhet och överlevnad. De flesta företag och organisationer vill och måste förhålla sig till hållbarhet. Många tänker på klimat och resursanvändning, men hållbarhet omfattar så mycket mer, exempelvis arbetsvillkor och affärsetik. Inom fler av de rättsområden som byrån arbetar med har hållbarhetsfrågorna funnits med redan innan det övergripande konceptet hållbarhet fick sin nuvarande spridning. Nu växer hållbarhetsfrågorna i betydelse inom allt fler områden. Inom arbetsrätt handlar det ofta om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen eller arbetsvillkor hos leverantörer. Frågor om personuppgiftslagen (PUL) berör mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet och integritetsfrågor. Genom ett proaktivt arbete försöker många bolag att motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning, men i vissa fall är det 4

nödvändigt att genomföra en utredning för redan inträffade incidenter i syfte att upptäcka mutor, penning tvätt eller brott mot handelssanktioner. Även i företagsförvärv blir hållbarhetsaspekter allt viktigare. Det är genom vår rådgivning vi som byrå har störst möjlighet att ha en positiv påverkan på människor och miljön samtidigt som vi hjälper våra klienter att skapa ett varaktigt värde genom att tänka och agera mer långsiktigt. Inom till exempel fastighetsbranschen kan hållbarhet handla om allt från gröna hyresavtal till upphandlingar där till exempel mångfaldsaspekter beaktas. Miljö, säkerhet och anti-korruption är viktiga områden för branschen. Hållbarhetskrav blir allt vanligare i upphandlingar, markanvisningar och överlåtelseavtal. Därigenom blir juridiken ett viktigt verktyg för att hantera hållbarhetsfrågor i fastighetsbranschen. Mannheimer Swartlings interna hållbarhetsarbete är en förutsättning för en trovärdig rådgivning till våra klienter och återspeglar de värderingar som byrån sedan länge står och verkar för. Genom ett mer strategiskt pro bono-arbete gör vi inte bara insatser för samhället, utan vi skapar också ett brett och aktivt engagemang hos våra medarbetare som hjälper oss att utveckla både vår egen affärsverksamhet och vår kunskap och erfarenhet om viktiga frågor i samhället. I grunden handlar hållbart agerande om att hantera risker och möjligheter i sin bransch, på sina marknader och i sin egen verksamhet för att säkra långsiktig lönsamhet och överlevnad, men även om att ta sitt ansvar och agera utifrån sina värderingar. Det är värdeskapande och ett sätt att i handling visa på det egna bolagets värderingar. I vår förra hållbarhetsredovisning satte vi upp ett antal aktiviteter som vi identifierat som relevanta för perioden 2013 2014 och vår strategiska målbild. Det är glädjande att konstatera att samtliga dessa aktiviteter är fullt genomförda under perioden och att de har lett till resultat och insikter som hjälper oss att identifiera de aktiviteter som under perioden 2015 2016 kommer att antingen leda oss i mål (där det är möjligt) eller ett eller flera steg närmare de strategiska målen. De utmaningar som vi på kort och lång sikt möter i vårt hållbarhetsarbete finns redovisade i årets hållbarhetsredovisning. Bland de främsta utmaningarna kvarstår fortfarande den att öka kvinnliga partners och att kontinuerligt hitta de bästa talangerna. Stockholm i maj 2015 Jan Dernestam Emma Ihre Managing Partner Head of Sustainability och Verkställande Direktör 5

Mannheimer Swartlings hållbarhetsarbete Rådgivning till klienter Byråns interna hållbarhetsarbete Mannheimer Swartling i samhället Mannheimer Swartlings hållbarhetsarbete består av tre delar; hållbarhet i rådgivningen till klient, det interna hållbarhetsarbetet och Mannheimer Swartling i samhället, som inkluderar byråns pro bono-arbete i alla dess olika former. De tre delarna har tydliga mål och vilar på strategier som är fastställda utifrån byråns värderingar. Vårt hållbarhetsarbete syftar till att skapa långsiktigt värde för våra klienter, byrån och samhället. 6

rådgivning till klienter Som advokatbyrå gör vi störst nytta för människor och miljön genom att hjälpa våra klienter att hantera risker och affärsmöjligheter som är kopplade till hållbarhet. Det gör vi genom att integrera frågor som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption i vår affärsjuridiska rådgivning, det vill säga genom att hjälpa våra klienter att dels efterleva sina egna värderingar och dels utnyttja hållbarhetsarbetet för att skapa strategiskt kommersiella värden. sid 11 byråns interna hållbarhetsarbete Att byråns interna hållbarhetsarbete ligger på minst samma nivå som våra klienters hållbarhetstänk och arbete är en förutsättning för trovärdigheten i vår råd givning till klienter i hållbarhets- och andra affärs juridiska frågor. Men det är också ett sätt att i handling agera i linje med våra egna tydliga värderingar gällande långsiktighet och laganda. sid 19 mannheimer swartling i samhället Mannheimer Swartling ska bidra till projekt där byrån kan göra en betydande insats för samhället och som samtidigt kan vara utvecklande för oss som organisation. Vi väljer därför att engagera oss i projekt där vår juridiska kompetens efterfrågas och där vårt deltagande generera kunskap och engagemang hos de anställda. sid 45 7

Alla klienter är hela byråns klienter Mannheimer Swartlings verksamhetsmodell bygger på true partnership. Grundprincipen är att resultatet av varje individs arbete ska gynna hela byrån, snarare än den enskilda individen. Det främjar kunskapsdelning och gränslöst samarbete mellan kolleger, verksamhetsgrupper och kontor. Därigenom blir det också byråns främsta redskap för att säkerställa att varje klient garanteras tillgång till den bästa och mest relevanta kunskapen och erfarenheten och därför den bästa möjliga rådgivningen. Att vi redan sedan länge arbetat på det sättet och att byrån genomsyras av det synsättet har varit till stor hjälp när vi nu mer medvetet och strategiskt vidareutvecklar vår rådgiving till att också integrera hållbarhet som en del av vår affärsjuridiska rådgivning. Mannheimer Swartling är en fullservicebyrå med drygt 520 medarbetare, 17 verksamhetsgrupper och tio branschgrupper. Byrån har elva kontor på sex marknader; Sverige, Tyskland, Ryssland, Kina, USA och Bryssel. Dessutom verkar byråns jurister internationellt på många andra marknader på uppdrag av svenska och utländska klienter. De cirka 400 juristerna är specialiserade inom olika affärsjuridiska områden och branscher. Det innebär att de förstår klienternas affärsmässiga utmaningar, samtidigt som de besitter den juridiska kompetensen att hitta de bästa lösningarna på dessa. lagandan djupt förankrad i företagskulturen Det grundläggande målet är att alltid överträffa klienternas förväntningar. Byrån ägnar därför stor omsorg åt att rekrytera, behålla och utveckla de mest passionerade juristtalangerna som samarbetar för att erbjuda klienterna bästa möjliga rådgivning. Affärsmodellen bygger på denna laganda, som finns djupt förankrad i företagskulturen. Långsiktighet i synen på både klienter, verksamhet och medarbetare är också en viktig del av företagskulturen. Det innebär att samarbetet med klienter ofta löper över flera decennier. Det innebär också att byrån ligger i framkant när det gäller utvecklingen av nya tjänster inom juridik. Ett exempel i mängden är vårt nuvarande arbete med att ännu mer systematisk och strategiskt integrera frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption i vår affärsjuridiska rådgivning. Mannheimer Swartling strävar efter att alltid vidareutveckla sin verksamhet samt förvalta befintlig kompetens och engagemang. Alltså strävar byrån kontinuerligt efter att ligga steget före det som händer på marknaden allt för att kunna proaktivt möta klienternas skiftande behov i en omvärld stadd i snabb omvandling. Strategiskt syftar byråns verksamhet mot att vara en betrodd partner som kan stötta klienternas verksamhet genom att proaktivt kunna erbjuda innovativa råd och lösningar. Det handlar mer om Målet är att ständigt leverera bästa möjliga rådgivning, oavsett omständighet, bransch och tidpunkt. att leverera en ständigt pågående tjänst än om enskilda uppdrag. Det är på så sätt byrån identifierar nya behov och utvecklar sina tjänster. Detta förutsätter en nära relation till klienterna. Det kräver också att byrån ständigt lever upp till klienternas förtroende. Målet är att ständigt leverera bästa möjliga rådgivning, oavsett omständighet, bransch och tidpunkt. Ett kvitto på att byrån lyckats är att klienterna stannar kvar i med- och motgång, i låg- och högkonjunktur. Det är både glädjande och sporrande att klienterna räknar med att byrån ska finnas där. Det är också en anledning till att byrån vågar vara långsiktig och ständigt fortsätta arbetet med att säkerställa framtiden genom nya rekryteringar av de bästa talangerna. Byrån investerar också kontinuerligt i affärsutveckling och kunskapsöverföring inom byrån och tillsammans med klienterna. 8

9

10

Rådgivning till klienter Värdeskapande Antikorruption Miljö Mänskliga rättigheter Arbetsvillkor Långsiktigt värdeskapande Hållbarhet är en naturlig del av vår rådgivning och integreras i alla våra verksamhetsområden. Genom att integrera frågor kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption hjälper vi våra klienter att ännu bättre hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet. Ett rättsområde som arbetsrätt handlar inte bara om anställdas rätt och villkor utan ligger i gränssnittet mot mänskliga rättigheter och bygger på en mer konceptuell förståelse och respekt för människors villkor. Byråns rådgivning inom till exempel fastighetsoch byggbranschen handlar inte bara om miljömässig hållbarhet utan inkluderar också frågor som affärsetik och mångfaldsfrågor. Byråns klienter vinner i fastighetsbranschen allt oftare upphandlingar baserat på hur väl hållbarhetsfrågorna finns integrerade i projektet, inte på att priset varit det lägsta. Alltså är det en självklarhet att byråns jurister måste kunna erbjuda kunskap och erfarenhet som hjälper klienterna att tänka och agera ännu mer långsiktigt. medarbetarna om hållbarhetsfrågornas affärsmässiga betydelse, vilket gör byråns rådgivning till klienterna ännu bättre. Det är framförallt genom rådgivning till klienterna som vi skapar värde för människor och miljö eftersom vi får möjlighet att hjälpa klienterna att mer effektivt hantera relevanta risker men att också utveckla de affärsmöjligheter som är kopplade till ett strategiskt hållbarhetsarbete. Som Nordens ledande affärsjuridiska advokatbyrå ser vi det alltså som en självklarhet att ständigt vidareutveckla vår rådgivning i syfte att skapa värde för våra klienter och ta vårt ansvar för en mer hållbar framtid och utveckling. Byråns interna hållbarhetsarbete är en förutsättning för trovärdig rådgivning och ökar insikterna bland 11

Rådgivning till klienter Corporate Sustainability & Risk Management en ny verksamhetsgrupp Hållbarhetsfrågor får en allt mer central plats i företagens strategiarbete i takt med ökade insikter om frågornas betydelse för långsiktig lönsamhet, riskhantering och som värdeskapande verktyg. Det innebär också att vi ser en ökad efterfrågan på kvalificerad rådgivning inom hållbarhetsområdet. Så förklarar Erica Wiking Häger, ordförande för byråns nystartade grupp Corporate Sustainability & Risk Management, anledningen till att Mannheimer Swartling nu organiserar sin hållbarhetsrådgivning i en egen verksamhetsgrupp. Hanteringen av hållbarhetsrisker som till exempel korruption, har länge varit en del av byråns rådgivning till klienter. Till och med innan hållbarhetsbegreppet hade en sådan spridning och acceptans i näringslivet som det har idag. Det har bland annat handlat om preven tiva åtgärder, inte minst när det gäller regelefter levnad, så kallad compliance, inom antikorruption, konkurrensrätt, personuppgifts behandling och handels sanktioner. Utredningar i samband med kriser kopplade till misstankar om korruption eller indirekta kränkningar av de mänskliga rättigheterna är ytterligare ett exempel. Detta har resulterat i att byrån har byggt upp en unik kompetens och erfarenhet inom området. Nu tar byrån ytterligare ett steg genom att samordna denna kompetens inom ett verksamhetsområde. Många av våra klienter har börjat att se på sin verksamhet och dess effekt på omvärlden med utgångspunkt i Global Compacts principer. Dessa klienter efterfrågar nu affärsjuridiska rådgivare som har samma perspektiv och som också kan integrera det i sin rådgivning, säger Erica Wiking Häger. På World Economic Forum i Davos 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare, Kofi Annan, närings livet att ta ett globalt ansvar. Generalsekreterarens initiativ ledde till skapandet av The Global Compact, som innefattar principer riktade till företag kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Principerna baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grund läggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Riodeklarationen samt FN:s konvention mot korruption. Dessa principer och andra internationella riktlinjer och branschinitiativ inom hållbarhet har fått ett allt större genomslag inom näringslivet. fullservice inom hållbarhet Genom att samla Mannheimer Swartlings erfarenhet och kunskap inom en ny verksamhetsgrupp kan byrån erbjuda fullservicerådgivning även inom affärsjuridiska frågor som rör hållbarhet. Rådgivningen rör allt från anti-korruption och mänskliga rättigheter till miljöfrågor och arbetsvillkor hos leverantörer, men ger framförallt en helhetssyn på dessa ofta komplexa frågor. För företag med internationell verksamhet hänger dessa frågor ofta ihop och det är inte tillräckligt att enbart fokusera på ett enskilt område. Rådgivningen har därför organiserats inom ett verksamhetsområde i syfte att ännu bättre stödja våra klienter i deras arbete, säger Erica Wiking Häger. Rådgivningen rör allt från antikorruption och mänskliga rättigheter till miljöfrågor och arbetsvillkor hos leverantörer, men ger framförallt en helhetssyn på dessa ofta komplexa frågor. Det handlar främst om att vi hjälper klienter att identifiera och hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet, samt att hjälpa klienterna att bedriva verksamhet i linje med den egna organisationens värderingar, fortsätter hon. Gruppen biträder klienter med bland annat due diligence och riskanalyser inom hållbarhet och compliance, utredningar och krishantering, complianceprogram, whistleblowingsystem och uppförandekoder. 12

13

Rådgivning till klienter Hållbarhet en del av vår rådgivning Hanteringen av hållbarhetsrisker och hållbarhetsfrågor har länge varit en del av byråns rådgivning till klienter, till och med innan själva hållbarhetsbegreppet fick den spridning och acceptans i näringslivet som det har idag. På vilket sätt ser du att hållbarhet blivit en del av den affärsjuridiska rådgivningen inom ditt ansvarsområde och vilken effekt har hållbarhet idag på rådgivningen kan man se förändringar i trender, då och nu? Vilka är de vanligaste frågorna som klienterna efterfrågar och hur tror du det kommer att se ut längre fram? Tidigare arbetade klienterna mer reaktivt på så sätt att hållbarhetsfrågorna blev viktiga när något redan hade gått fel. Till exempel vid misstankar om korrup tion. I dagsläget vill klienterna i mycket större utsträckning arbeta preventivt och värdeskapande med sina hållbarhetsrisker och lägger därför ned mycket större energi på förebyggande åtgärder. Vi har därför stort fokus på att genomföra riskanalyser i bolag för att identifiera var deras huvudsakliga hållbarhetsrisker finns samt att utarbeta skräddarsydda compliance och utbildningsprogram för våra klienter. Jag är övertygad om att det förebyggande hållbarhetsarbetet kommer att fortsätta att öka. Erica Wiking Häger Partner och ordförande i verksamhetsgruppen Corporate Sustainability & Risk Management Hur anser du att Mannheimer Swartling skapar ett mervärde för sina klienter genom att integrera hållbarhet i den affärsjuridiska rådgivningen? Många klienter har redan ett stort fokus på hållbarhetsfrågor i sitt risk- och strategiarbete. Våra jurister har djup och bred kompetens inom frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Det är därför naturligt för oss att hjälpa våra klienter att identifiera och hantera risker kopplade till deras hållbarhetsarbete. Vi skapar mervärde för klienterna på många olika sätt bland annat genom att hjälpa till med hållbarhetsgranskningar i samband med förvärv och genom att integrera klienternas upp förandekoder i avtal med leverantörer, agenter och andra aktörer i värdekedjan. Vår true partnership-modell ger oss också en utmärkt grund att utveckla specialiserad rådgivning inom hållbarhet där ett flertal specialistområden är nödvändiga. Varför valde du att arbeta med hållbarhetsfrågor och hur har det påverkat dig och ditt arbete? Finns det någon fråga som du brinner extra för? Faktum är att jag redan under juristutbildningen läste en fördjupning i mänskliga rättigheter. Sedan har jag under större delen av min karriär haft ett stort intresse för integritetsfrågor och då särskilt företag och organisationers behandling av personuppgifter. Det är ett område som har vuxit enormt under de senaste åren. I takt med den ökade digitaliseringen och globaliseringen är det nödvändigt att företag har integritetsaspekten i åtanke när nya produkter och tjänster utvecklas. I den digitala miljön är möjligheterna att kartlägga individers vanor och intressen närmast obegränsade. Detta är ett område som jag brinner extra mycket för. John Ruggie, FN:s särskilde expert inom företagande och mänskliga rättigheter har också vid sidan av gruvdrift och klädtillverkning pekat ut IT-branschen som en av de branscher där risken för brott mot de mänskliga rättigheterna är som störst. Särskilt vad gäller myndigheters förväntan att få del av personlig information som internetföretagen har tillgång till. 14

Bo Hansson Partner, ansvarig för byråns miljörättsgrupp i Öresunds regionen Hur anser du att Mannheimer Swartling skapar ett mervärde för sina klienter genom att integrera hållbarhet i den affärsjuridiska rådgivningen? Miljöbalken är inte en renodlad skyddslagstiftning utan syftar till en hållbar utveckling. Detta får betydelse i alla sammanhang där miljöbalken tillämpas, exempel vis när våra klienter söker tillstånd för bedrivande av miljöpåverkande verksamheter. I sådana tillståndsärenden argumenterar bevarandeintressena regelmässigt som om miljöbalken vore en renodlad skyddslagstiftning och att den ansökta exploateringsverksamheten därför är av ondo. Genom att vi hjälper klienten att ta fram utredningar som visar att den ansökta verksamheten är hållbar kan tillstånd för denna erhållas med rimliga tillståndsvillkor, det ofta hårda motståndet till trots. Varför valde du att arbeta med hållbarhetsfrågor och hur har det påverkat dig och ditt arbete? Finns det någon fråga som du brinner extra för? Vårt välfärdssamhälle kräver miljöpåverkande verksamheter. Verksamheterna genererar nyttigheter och den tekniska utvecklingen gör det möjligt att producera dessa nyttigheter med allt mindre miljöpåverkan. Detta är en spännande och fascinerande utveckling som man får insyn i när man arbetar med hållbarhetsfrågor utifrån en miljörättslig synvinkel. Jag skulle gärna vilja arbeta mer med att hjälpa multi nationella företag att ta fram och implementera en enhetlig miljöstandard för deras produktionsanläggningar internationellt. Jag tror att detta vore på många sätt lönsamt för företagen och att en sådan standard skulle innebära radikalt mindre miljöbelastning på många håll. Jag tror alltså att företagen skulle kunna göra mer gott och samtidigt tjäna pengar på det. På vilket sätt ser du att hållbarhet blivit en del av den affärsjuridiska rådgivningen inom ditt ansvarsområde och vilken effekt har hållbarhet idag på rådgivningen kan man se förändringar i trender, då och nu? Vilka är de vanligaste frågorna som klienterna efterfrågar och hur tror du det kommer att se ut längre fram? Miljöpåverkande produktionsanläggningar kan i Sverige inte bedriva verksamhet utan föregående miljöprövning. Miljöprövningen grundas på miljöbalken som i sin tur syftar till en hållbar utveckling. Miljöbalken är dock tillämplig på produktionsanläggningar i Sverige. Införandet av Industriemissionsdirektivet kommer att utjämna miljökraven inom EU. För produktionsanläggningar utanför EU gäller i regel mindre stränga miljökrav. De lägre miljökraven gör produktionen billigare men innebär samtidigt att omgivningen och närboende får tåla högre miljöbelastning från företagets produktionsanläggning. Att utnyttja de lägre miljökraven på bekostnad av närmiljö och människors hälsa kan uppfattas som oetiskt ifrån exempelvis investerares och kunders sida, och därmed påverka lönsamheten. Detta är ett nytt sätt att tänka. 15

Rådgivning till klienter Anti-korruption är en av de viktigaste hållbarhetsaspekterna Anti-korruption är en av de mest avgörande hållbarhetsfrågorna och har lett till att fler länder implementerar skärpta lagar. Företagen behöver lära sig mer om hur man bygger, utvecklar och upprätthåller system som säkerställer att man undviker, upptäcker och åtgärdar korruption även på marknader som ligger långt från huvudkontoret. Inte minst gäller detta marknader och affärskulturer där synsättet på korruptionsfrågor fortfarande är på en lägre nivå. På vilket sätt ser du att hållbarhet blivit en del av den affärsjuridiska rådgivningen inom ditt ansvarsområde och vilken effekt har hållbarhet idag på rådgivningen kan man se förändringar i trender, då och nu? Vilka är de vanligaste frågorna som klienterna efterfrågar och hur tror du det kommer att se ut längre fram? Jag har gått från att vara en jurist med huvudsakligen Life Science som plattform till att arbeta med antikorruption inom ett stort antal branscher. Idag är proaktivt anti-korruptionsarbete och frågor om affärsetik aktuella inte bara inom de branscher som traditionellt ansetts som högrisk. Det är glädjande att se att förebyggande anti-korruptionsarbete i allt ökande utsträckning står i fokus i alla slags branscher och hos olika intressenter. Helén Waxberg Partner, ordförande i Mannheimer Swartlings Health Care och Life Sciences grupp Hur anser du att Mannheimer Swartling skapar ett mervärde för sina klienter genom att integrera hållbarhet i den affärsjuridiska rådgivningen? Vi har länge arbetat med frågor inom hållbarhet som en del av vår rådgivning. Under de senaste åren har vi tagit ett mycket tydligare helhetsgrepp om området och på ett systematiskt sätt integrerat det som en del av vår rådgivning. Vi bistår klienter ur ett holistiskt perspektiv och hjälper dem att identifiera och hantera risker kopplade till olika hållbarhetsfrågor som till exempel korruption. Vårt inarbetade arbetssätt med kunskapsdelning på byrån gör det möjligt för oss att skapa tydligt mervärde för våra klienter. Det finns numera tydliga förväntningar från ägare, kunder och andra intressenter kring krav på proaktiv hantering och skräddarsydda upplägg utifrån bolagets specifika verksamhet. Klienterna ser hållbarhet som en integrerad del av sin affärsverksamhet och vill veta hur man kan ta sitt ansvar samt hantera risker på ett föredömligt sätt. Varför valde du att arbeta med hållbarhetsfrågor och hur har det påverkat dig och ditt arbete? Finns det någon fråga som du brinner extra för? Hållbarhet är för mig en viktig och grundläggande fråga och en förutsättning för att på ett professionellt sätt kunna skapa långsiktigt värde för våra klienter och andra intressenter. Hållbarhet är en naturlig del både i vårt interna arbete och i klientarbetet, och skapar en trygghet i alla typer av relationer. 16

Jesper Prytz Partner, ordförande för branschgruppen fastigheter Hur anser du att Mannheimer Swartling skapar ett mervärde för sina klienter genom att integrera hållbarhet i den affärsjuridiska rådgivningen? Varför valde du att arbeta med hållbarhetsfrågor och hur har det påverkat dig och ditt arbete? Finns det någon fråga som du brinner extra för? Jag ser detta både som en aktuell branschfråga och som ett område som väcker mitt personliga intresse. Eftersom hållbarhetsfrågor idag är en del av klienternas kommersiella verklighet så behöver den också vara i fokus legalt sett. Vi kan skapa ett mervärde genom att se hur hållbarhetsfrågor ska hanteras legalt, vilket varierar med klientens verksamhet. På vilket sätt ser du att hållbarhet blivit en del av den affärsjuridiska rådgivningen inom ditt ansvarsområde och vilken effekt har hållbarhet idag på rådgivningen kan man se förändringar i trender, då och nu? Vilka är de vanligaste frågorna som klienterna efterfrågar och hur tror du det kommer att se ut längre fram? Inom fastighets- och byggbranschen har hållbarhet länge funnits som en fråga gällande miljömässig hållbarhet, vilket hänger samman med driftsekonomi med mera. På senare tid har också andra hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare. Eftersom pensionskapital representerar en betydande ägarandel i fastighetsbranschen har det ökade fokus på etik och compliance slagit igenom även ur detta perspektiv. Social hållbarhet börjar bli ett tema i entreprenadupphandlingar och markanvisningar. Det är vanligt att klienten behöver hjälp med att paketera hållbarhetsfrågor i legala former och vi får vara delaktiga i att genomföra hållbarhetsvisioner i skarpa avtal och legala dokument. Här ser vi att marknaden ännu är ovan och därför har vi en roll att fylla. 17

18

Byråns interna hållbarhetsarbete Att byråns interna hållbarhetsarbete ligger på minst samma nivå som våra klienters hållbarhetstänk och arbete är en förutsättning för tro värdigheten i vår rådgivning till klienter i hållbarhets- och andra affärsjuridiska frågor. Men det är också ett sätt att i handling agera i linje med våra egna tydliga värderingar gällande långsiktighet och laganda. Byråns interna hållbarhetsområde sker inom tre huvudområden: Medarbetare och organisation Etik och regelefterlevnad Internt miljöarbete 19

Byråns interna hållbarhetsarbete Medarbetare och organisation Som kunskapsföretag är Mannheimer Swartling helt beroende av både den professionella kvaliteten och de personliga egenskaperna hos medarbetarna. Att rekrytera de bästa medarbetarna samt att därefter utveckla och behålla dem är därför centralt för byråns framtid. Byråns företagskultur med True partnership-modellen och grundvärderingarna kvalitet, laganda och affärsfokus spelar en viktig roll eftersom de erbjuder medarbetarna ökade möjligheter att trivas, utvecklas och prestera utan inbördes konkurrens. hållbarhetsstyrning Ansvaret för det operativa arbetet inom hållbarhetsstyrning ligger hos byråns HR-avdelning. HRavdelningen har ett nära samarbete med personalansvariga partners för respektive verksamhetsgrupp samt med Juristutskottet i strategiska beslut avseende övergripande personalfrågor för jurister. Juristutskottet finns närmare beskrivet på sidan 28. Juristutskottet stämmer i sin tur även av mer omfattande beslut med styrelsen och övriga partners. Vad gäller supportpersonalen arbetar respektive supportchef tillsammans med VD och HR-avdelningen. Exempel på styrdokument för arbetet inom detta fokusområde är byråns jämställdhets- och mångfalds plan, bonuspolicy, pensions- och försäkringspolicyer, kompensationsstrategi och lönepolicy för support personalen, föräldraledighetspolicy samt personalhandbok. 20

Mål Mångfald: öka andelen kvinnliga partners. Arbetsmetodik: tillsammans med medarbetarna verka för att skapa balans mellan yrkes- och privatliv. Arbetsvillkor: Säkerställa att alla medarbetare har tillfredsställande anställningsvillkor. aktiviteter planerade för 2015-2016 Regelbundna dialoger (minst varje månad, förutom i juli och augusti) inom respektive verksamhetsgrupp kring frågor som rör arbetsfördelning, delegering, mångfaldstänkande i den professionella vardagen. Ledarskapsutbildning för partners med inriktning på medarbetares prestation. Prestationsinriktad utbildning för juristerna. Fortsätta erbjuda utbildning i hur man arbetar effektivt och motverkar onödig stress. Översyn av byråns anställningsvillkor för biträdande jurister, bland annat genom dialog med biträdande jurister via Juristutskottet. 21

Medarbetare och organisation Rekrytera, utveckla och behålla de bästa talangerna Byrån strävar efter att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta medarbetarna för att säkerställa sin ledande marknadsposition. Byrån har två övergripande personalkate gorier: juristpersonal (associates, senior associates, specialist counsels och partners) och supportpersonal. Rekrytering av jurister sker löpande genom en formaliserad process som är enhetlig för samtliga svenska kontor. Majoriteten av alla jurister som anställs kommer direkt från studier på juristprogrammet eller efter tingstjänstgöring. Rekryteringsprocessen för supportpersonal är också formaliserad men anpassas efter vilken typ av tjänst som ska tillsättas. På samma sätt som gäller för juristpersonalen så strävar byrån efter att rekrytera de skickligaste medarbetarna också för supportfunktionerna (HR, Administration, Kontorsservice, Kommunikation, Kunskap, IT, QRM, Ekonomi) för att kunna erbjuda den högsta kvaliteten och den bästa servicen. Supportpersonalen inkluderar allt det professionella stöd som krävs för att byrån ska kunna behålla sin ledande position. Under 2014 har byrån anställt 50 nya jurister samt 44 supportpersonal varav 26 viss tids anställda. 2014 hade byrån vid de svenska kontoren totalt 470 tillsvidareanställda medarbetare, varav 52 procent var kvinnor och 48 procent var män 1. Utöver det hade byrån 26 visstidsanställda som under 2014 arbetade minst två månader sammanhängande tid, varav 7 var män. andel och typ av anställning i relation till kön Personalomsättningen var totalt 17 procent på byrån under 2014. Detta är en ökning med 5 procent jämfört med 2013 då den totala personalomsättningen var 12 procent. Juristerna står för den större ökningen, från 7 procents omsättning 2013 till 11 procent 2014. Att personalomsättningen av jurister varierar är normalt för byrån och i branschen och beror på efter frågan på biträdande jurister i marknaden. Hög efterfrågan på marknaden resulterar alltid i ökning av personalomsättning bland jurister. För supportpersonalen är det en mer stabil omsättning då den 2013 var 4 procent. För partners blev omsättningen en procent eftersom fyra partners lämnade byrån och en gick i pension. 2 personalomsättning Totalt Totalt i % Partners 4 0,9 0 0 4 0,9 Associates 29 6,2 14 3,0 15 3,2 Senior Associates 20 4,3 9 1,9 11 2,3 Specialist Counsels 54 Jurister Totalt Totalt i % 1 0,2 0 0 1 0,2 < 30 år 11 2,3% 5 1,1 6 1,3 30-50 år 39 8,3% 18 3,8 21 4,5 51 år < 0 0,0% 0 0,0 0 0,0 50 % % % % 500 400 470 Support Totalt Totalt i % % % 300 200 52% < 30 år 6 1,3 6 1,3 0 0 30-50 år 10 2,1 9 1,9 1 0,2 51 år < 8 1,7 8 1,7 0 0 100 0 48% Tillsvidareanställda 7 19 Visstidsanställda 26 24 Antal anställda som slutat i relation till antal anställda av samma kön 1 Samtliga tillsvidareanställda medarbetare, även partners, som var anställda vid byråns svenska kontor den 31 december 2014. Inkluderar även personer med provanställning som ännu inte övergått i en tillsvidareanställning. 2 All personalomsättning beräknas på totalt antal anställda enligt GRI:s mätinstruktioner och tidigare rapport. 22

Anställningar Partners Totala antal tillsvidareanställda per personalkategori: Totalt Associates 92 99 191 Senior Associates 40 38 78 Partners 9 67 76 Specialist Counsels 2 2 4 Supportpersonal 103 18 121 Totalt 246 224 470 Åldersfördelning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 <30 <40 <50 <60 <70 Associates 100 80 60 40 20 Specialist Counsels 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 <30 <40 <50 <60 <70 0,0 <30 <40 <50 <60 <70 Senior Associates 80 Supportpersonal 50 70 60 40 50 40 30 30 20 20 10 10 0 <30 <40 <50 <60 <70 0 <30 <40 <50 <60 <70 23

Medarbetare och organisation 216 timmar Under 2014 erbjöd byrån de biträdande juristerna totalt 157 timmar PDP (Professional Development Programme) utbildning. Utöver den obligatoriska utbildningen inom ramen för PDP programmet erbjöd även byrån cirka 50 timmar inom ramen för andra utbildningssatsningar. Professional Development Programme: Första året som biträdande jurist 64 timmar Utöver PDP-programmet erbjuder även byrån utbildning i andra former: Legal and market update Allmän nyhetsuppdatering inom byråns samtliga verksamhet/ branschområden. Erbjuds samtliga jurister och partners. Cirka 1 timme 4 gånger per år MSA Academy Föreläsningar om för verksamheten relevanta och aktuella ämnen, ofta med juridiskt fokus. Erbjuds samtliga medarbetare. SYSTEM- OCH DATABASUTBILDNINGAR Erbjöds samtliga medarbetare. Cirka 6 timmars utbildning Utbildning inom verksamhetsgrupperna Varje verksamhetsgrupp anordnar juridisk specialistutbildning. Minst 18 timmar per år för juristerna Andra året som biträdande jurist Tredje året som biträdande jurist Fjärde året som biträdande jurist Femte året som biträdande jurist Sjätte året som biträdande jurist 42 timmar 31 timmar 11 timmar 21 timmar 5 timmar Utbildningskonferenser På central byrånivå för samtliga kontor, samt mindre konferenser inom de olika verksamhetsgrupperna/avdelningar. Under 2014 anordnade till exempel byrån en utbildningskonferens för alla jurister, och lokala konferenser för all supportpersonal, där samtliga anställda fick 4-6,5 timmars centralt anordnad utbildning, samt ytterligare gruppspecifik utbildning. Utbildning Som kunskapsföretag är det av stor vikt för byrån att erbjuda biträdande jurister kontinuerlig vidareutveckling och utbildning. Byrån har därför ett strukturerat utbildningsprogram, Professional Development Programme (PDP) som riktar sig till samtliga biträdande jurister (associates). Programmet anordnas centralt, sträcker sig över sex år och är obligatoriskt för de biträdande juristerna. Utbildningsprogrammet innefattar såväl ämnesspecifika utbildningar som utbildning inom projektledning, retorik, affärsmannaskap, förhandlingsteknik, företagsekonomi och engelska. För supportpersonalen erbjuds utbildning i affärsengelska, informationsutbildning om byråns olika juridiska verksamheter samt administrativ IT utbildning. Byrån har inte någon formaliserad utbildningsplan för supportpersonalen, utom för juniorassistenter som får en strukturerad utbildning för att snabbt introduceras i verksamheten. Individuella utbildningsbehov för supportpersonal diskuteras, dokumenteras och följs upp under utvecklingssamtal för att säkerställa att samtliga får den utbildning som respektive roll kräver. En del av den utbildning som är tillgänglig för juristerna erbjuds även supportpersonal. Det gäller exempelvis utbildning i retorik, projektledning och presentationsteknik. En uppskattning är att support personalen i genomsnitt har erbjudits ungefär 20 timmar utbildning per person under 2014. 24

Karriär och utveckling Som ett led i det kontinuerliga arbetet med att vidareutveckla byråns medarbetare omfattas samtliga medarbetare av något av byråns olika utvärderingsoch karriärsutvecklingssystem. Biträdande juristers prestation och utveckling utvärderas årligen genom en 360-utvärdering. Metoden syftar till att ge en komplett bild av varje enskild biträdande jurists prestation. Varje jurist utvärderas av ett antal såväl seniora som juniora medarbetare som denne arbetat med under året som gått. Utvärderingen resulterar i en rapport som ligger till grund för det årliga utvecklingssamtal som varje biträdande jurist har tillsammans med minst en partner. Resultatet av 360-utvärderingen är inte ensamt avgörande för biträdande juristernas fortsatta karriär inom byrån, men eftersom 360-utvärderingen är så pass omfattande och speglar olika facetter av en biträdande jurists både professionella och personliga egenskaper och attityder, så blir resultatet av 360-utvärderingen en viktig faktor i bedömningen av hur en biträdande jurists fortsatta utveckling ska utformas. Partners omfattas också av en 360-utvärdering som genomförs vartannat år. De utvärderas av andra partners, biträdande jurister (associates och senior associates) samt supportpersonal. Även deras 360- rapport ligger till grund för ett utvecklingssamtal som genomförs tillsammans med Utskottet för delägarutveckling (UDU), bestående av fem seniora partners. Under 2014 utvärderades totalt 172 biträdande jurister (associates och senior associates) vilket motsvarar 65 procent av de biträdande juristerna. Av de utvärderade var 47 procent kvinnor och 53 procent män. För att utvärderas ska man ha varit i aktiv tjänst under minst För att ytterligare stärka möjligheterna till personlig utveckling erbjuds biträdande jurister även att delta i mentorskapsprogram i byråns regi. sex månader under året, således utvärderades inte nyligen anställda samt medarbetare som var tjänstlediga under hela eller del av året. Vidare utvärderades 91 procent av delägarna, varav 11 procent kvinnor och 89 procent män. För att ytterligare stärka möjligheterna till personlig utveckling erbjuds biträdande jurister även att delta i mentorskapsprogram i byråns regi. Supportpersonalen utvärderas nu också årligen via 360-utvärdering och genomgår liksom tidigare formaliserade utvecklingssamtal. All tillsvidareanställd supportpersonal som varit i tjänst under minst sex månader under 2014 erbjöds utvärdering och utvecklingssamtal. Deltagandet i 360-utvärdering 2014 65% 85% 91% Biträdande jurister Support Partners 25

MÅNGFALD För att byrån fortsatt ska vara en attraktiv arbetsplats för de bästa talangerna är ett strategiskt mål att öka andelen kvinnliga partners. Byråns befintliga och potentiella medarbetare lägger stort fokus på mångfaldsfrågor och byråns klienter förväntar sig att byrån som samarbetspartner och rådgivare ska vara ett gott exempel när det gäller mångfald. I föregående hållbarhetsredovisning var ett av målen att aktivt arbeta med jämställdhetsfrågan för att på sikt öka andelen kvinnliga partners. Förutom att byrån stödjer och medverkar på olika forum, exempelvis interna mentorskapsprogram, kvinnliga nätverk, och därutöver erbjuder anpassade förmåner och villkor riktade till småbarnsföräldrar för att underlätta i vardagen, som alla i princip tillhör kategorin hygienfaktorer, så har byråns arbete fokuserat på att förstå varför de åtgärder som satts in inte varit så omedelbart effektiva som man förutsett. En ny arbetsgrupp bestående av HR och partners skapades och inom ramen för denna genomfördes intervjuer med ett antal kvinnliga biträdande jurister för att kartlägga deras syn på mångfaldsfrågorna. Vidare engagerades en extern part för att genomföra djupintervjuer med samtliga kvinnliga partners på byrån i syfte att kartlägga vad som hade varit avgörande för dem i deras karriärer. Mångfalds frågorna var också en del av det diskussionsunderlag på vilket medarbetarkonsultationer genomfördes inför denna rapport. Insatserna ovan har lett fram till dels nya insikter och erfarenheter dels flera mycket konkreta förslag på förbättringar i dagligt ledarskap på verksamhetsnivå, ändrade beteenden och bedömningsgrunder. Inte minst gäller detta i samspelet mellan partners och biträdande jurister, allt för att understödja att allas potential tillvaratas på bästa sätt och efter var och ens förutsättningar. Baserat på detta arrangeras nu skräddarsydd utbildning i prestationsinriktat ledarskap i syfte att bereda alla medarbetare samma utvecklingsmöjligheter. Dessutom ska alla biträdande jurister erbjudas utbildning i hur de kan accelerera sin utvecklingskurva och växa i rollen som jurist och sedermera även som advokat. Byrån är relativt jämställd när det gäller det totala antalet medarbetare. För 2014 var 52 procent av det totala antalet medarbetare vid de svenska kontoren Könsfördelning medarbetare i den svenska verksamheten 48% 52% 26

Andel kvinnor och män per personalkategori 48% 51% 50% 12% 85% Associates Senior Associates Specialist Counsels Partners Support kvinnor och 48 procent var män. Av de seniora biträdande juristerna var 51 procent kvinnor och av de juniora biträdande juristerna var 48 procent kvinnor. Däremot var endast 12 procent av av byråns partners kvinnor. Bland supportpersonalen var 15 procent män vilket är en ökning jämfört med 2012 då supportpersonalen uppgick till 9 procent män. För att motivera även manliga medarbetare att utnyttja så mycket föräldraledighet som möjligt och för att motivera föräldrar att ta föräldraledighet under längre sammanhängande perioder så reviderades byråns föräldraledighetspolicyn 2013. Exempelvis kortades ersättningsperioden från maximala 12 månader till 10 månader, ersättning kan numera bara utnyttjas under två perioder (tidigare obegränsat antal) och tilläggsersättning från byrån kopplades till samtidigt uttag av föräldrapenning från Försäkringskassa. För att motivera kvinnlig juristpersonal att komma in i arbetsrollen snabbare efter föräldraledighet (ett uttalat önskemål från de kvinnliga biträdande juristerna) så har byrån tagit intryck av synpunkter som framkommit i djupintervjuer med kvinnliga jurister som kommit åter från föräldraledighet, samtal i anledning av att de slutat sin anställning inom byrån samt allmänna uppföljningssamtal. Synpunkterna har tydliggjort vikten av ett samtal då den kvinnliga biträdande juristen är på väg tillbaka efter en föräldraledighet. Ett tillfälle att prata förväntan, diskutera arbetsuppgifter och arbetsförhållanden. Detta är ett område som innebär klara utvecklingsmöjligheter inom byrån och byrån informerar numera löpande på delägarmöten om vikten av dessa samtal. För att ytterligare tydliggöra förväntansbilden på juristerna har det också arrangerats juristmöten på detta tema. En återkommande fråga, som också har relevans för frågan om jämställdhet, är hur man kombinerar en aktiv byråkarriär med familjeliv. Byrån har länge arbetat med de traditionella hygienfaktorerna för att underlätta för småbarnsföräldrar, till exempel utökat stöd till hushållsnära tjänster, möjligheter till individuellt anpassad tjänstgöring och ökade möjligheter att arbeta hemifrån. Förmånerna riktar sig till både män och kvinnor då byrån anser att ett jämställt föräldraskap för såväl manliga som kvinnliga medarbetare gynnar ett mer jämställt klimat på byrån i stort och bidrar till positiva attitydförändringar på sikt. Antal månader föräldraledighet som tagits ut av jurister 10,4 4,5 12,1 2012 2014 6,8 Som en del av byråns jämställdhetspolicy sammanställs regelbundet statistik över i vilken omfattning biträdande jurister utnyttjat sin föräldraledighet. Statistiken är fördelad på kön. Resultatet visade att kvinnliga jurister tog ut något kortare period under 2012 men var åter upp på nivån 12 månader under 2014. Manliga jurister tog också ut något kortare period av föräldraledighet under 2012 men byrån noterade också för denna kategori en ökning 2014 till 6,8 månader. 27

Medarbetare och organisation Arbetsmiljö och hälsa Byrån som arbetsplats innehåller normalt inga risker för allvarliga fysiska skador. Under 2014 har fyra arbetsskador anmälts. 3 Den anmälda sjukfrånvaron under 2014 uppgick till 2,4 procent av ordinarie arbetstid avseende de kvinnliga medarbetarna och 0,2 procent avseende de manliga medarbetarna, för hela byrån 1,4 procent vilket är en minskning jämfört med föregående år. Kvinnors sjukfrånvaro står fortfarande för huvuddelen och byrån följer kontinuerligt upp bakomliggande orsaker och arbetar aktivt med rehabilitering tillsammans med företagshälsovården. Den generellt låga sjukfrånvaron, i synnerhet för männen, tror vi kan bero på sjuknärvaro. Medarbetare arbetar trots att de inte är helt friska, alternativt anser att den flexibla arbetstiden omfattar sjukfrånvaro. Medarbetare uppmanas dock alltid att anmäla när de är sjuka och att kompensationstid inte får ersätta sjukfrånvaro då byrån måste kunna följa upp både på byrånivå och framförallt på individnivå. Total sjukfrånvaro i relation till ordinarie arbetstid Totalt 2013 3 0,2 1,7 2014 2,4 0,2 1,4 En större arbetsmiljörisk är istället psykiska och stressrelaterade sjukdomar. Klienternas behov av vår tillgänglighet leder ofta till hög och ojämn arbetsbelastning för våra medarbetare och i synnerhet för våra jurister. Frågan om balans mellan yrkes- och privatliv prioriterades också vid medarbetarkonsultationerna som en viktig fråga. Frågan har länge varit prioriterad för byrån men det finns trots det utrymme för fler åtgärder. Byrån arbetar för att skapa flexibla arbetsmöjligheter genom tekniska lösningar men det krävs också vissa förändringar inom ramen för gott ledarskap samt förbättrade och effektiviserade arbetsmetoder. MÅL OCH AKTIVITETER 2012 2014 Som planerat 2012 2014 erbjöds ett flertal omgångar kursen Stress och effektivitet inom advokatyrket. Kursen leds av en psykolog med specialisering på att underlätta advokaters arbete genom praktiska psykologiska förhållningssätt och verktyg. Den återkoppling vi har fått från deltagarna är mycket positiv. Under våren 2014 fick de jurister som önskade gå ett 5-veckors mindfulness-program med gott utfall. Självskattningar före och efter genomgånget program visade bland annat på en känsla av ökad prestation, sömnkvalitet samt minskad känsla av överengagemang och stress. Byrån uppmuntrar dessutom hälsofrämjande aktiviteter genom till exempel gym på arbetsplatsen, gemensamma sportaktiviteter, friskvårdsbidrag, sjukoch sjukvårdsförsäkring samt ett nära samarbete med företagshälsovård. Byrån erbjuder även sina medarbetare omfattande hälsoundersökningar med jämna mellanrum. Inflytande och kommunikation För att säkerställa juristernas möjlighet till påverkan av interna frågor samt för kommunikation mellan biträdande jurister och partners har byrån skapat ett så kallat Jurist utskott (JU). JU består av representanter från biträdande juristerna, delägarna och HRavdelningen. Frågor som hanteras inom detta utskott är bland annat rekryteringsfrågor och frågor kring löner och anställningsvillkor. Vidare driver utskottet tillsammans med HR-avdelningen även frågor kring mentorskapsprogram, rotation mellan verksamhetsgrupper, utlandstjänstgöring, ersättningsfrågor samt olika trivselskapande aktiviteter. När det gäller att säkerställa supportpersonalens möjlighet till påverkan av interna frågor liksom för kommunikation mellan de olika avdelningarna samt mellan supportpersonalen och ledningen så har byrån skapat ett separat forum för en fortlöpande dialog. Detta forum ger dock utrymme för förbättringar eftersom det inte fungerat som förväntat. Supportpersonalen har av olika skäl och trots uppmaningar sällan tagit initiativ till träffar och har haft svårt att driva gemensamma frågor, bortom respektive avdelning/funktion. Ökad konstruktiv aktivitet inom detta forum är ett av de prioriterade områdena för den pågående perioden. På uppdrag av ledningen har medarbetarkonsultationen genomförts i Stockholm, Göteborg och Öresund. Samtliga medarbetare och partners kallades. Inför möten skickades arbetsmaterial ut med diskussionsfrågor, till exempel arbetsförhållanden, mångfaldsfrågor och pro bono-verksamhet. Vid slutfasen av framtagande av denna rapport inkom resultat från 2015 års medarbetarundersökning. Djupanalyser är ännu ej genomförda men HR och 3 Samtliga skador var av lindrigare karaktär. Två av skadorna uppkom på väg till arbetet och blev återställda efter en tid med operation/gips/sjukgymnastik. De andra två var halkolyckor på grund av nybonade golv. Således inga livshotande skador och inga bestående men. 28