Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar i sysselsättning och pendling över kommungräns med fokus på s kommun under perioden 2000 2012. Dessutom redovisas branschbredd och sektorbalans. STADSKONTORETS UTREDNINGSENHET På 12 år har sysselsättningen i s kommun ökat med 10 500 personer. Ökningen har framför allt skett inom privata och offentliga tjänster, där sysselsättningen har ökat med 11 300 personer. Den största ökningen, procentuellt sett, har skett inom delbranschen företagstjänster. På 12 år har företagstjänster ökat med 64 procent, från 4 000 till 6 700 sysselsatta. Majoriteten, 79 procent, av de sysselsatta i kommunen arbetar antingen inom privata eller offentliga tjänster. Inom byggverksamhet har sysselsättningen ökat med 1 200 personer på 12 år. Under samma period har sysselsättningen inom energi och miljö samt jord- och skogsbruk ökat med 160 respektive 190 personer. Samtidigt har sysselsättningen inom industrin minskat med 2 200 personer. Diagram A Procent 90 80 70 60 50 40 30 Andelen sysselsatta inom respektive bransch i s kommun under perioden 2000 2012. Förvärvsarbetande dagbefolkning Jord- och skogsbruk o fiske Privata och offentliga tjänster RAPPORT Mars 2015:1 20 10 0 Industri, energi och miljö Byggverksamhet 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Innehållsförteckning Sid Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 1 Källa 4 Definitioner 4 Utveckling av sysselsättningen 5 Sysselsättningen i s kommun de senaste 12 åren 5 Sysselsättningen 2000 landets större kommuner 13 Sysselsättningen 2000 länets kommuner 14 Branschbredd och sektorbalans i landets större kommuner 15 Branschbredd i landets större kommuner 15 Sektorbalans i landets större kommuner 16 Pendlingsutveckling 17 Inpendling till s kommun 2000 2012 17 Utpendling från s kommun 2000 2012 18 Inpendlings- respektive utpendlingsöverskott 19 3
Källa Statistiska centralbyrån (SCB) och raps-ris. Definitioner Förvärvsarbetare SCB presenterar sedan 1994 årlig statistik över antalet förvärvsarbetare fördelade på näringsgrenar och arbetspendling. I denna rapport avser sysselsättningen den förvärvsarbetande dagbefolkningen 16 år och äldre om annat ej anges, d.v.s. antalet arbetstillfällen inom en kommun eller riket. Uppgifterna hämtas från kontrolluppgifter från arbetsgivaren. För att en person ska räknas som förvärvsarbetare eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, ska personen ha arbetat minst en timma per vecka under november månad respektive år. Arbetsställe Branscher Branschbredd Sektorbalans Uppgifterna hämtas från Centrala Företagsregistret och bygger på uppgifter från samtliga arbetsgivare i landet. Arbetsgivare som har verksamheter på flera platser skall ange ett arbetsställenummer för respektive arbetsställe. Minsta byggsten är enskild fastighet. Varje arbetsställe tilldelas en branschkod. År 2007 infördes en ny näringsgrensindelning (SNI 2007) i statistiken, både i Sverige och internationellt. Detta gjordes för att bättre kunna belysa vad som händer i ekonomin samt underlätta arbetet att göra internationella jämförelser. I rapporten används denna näringsgrensindelning om inget annat anges. sindelningen enligt SNI 2007 finns endast tillgängligt från år 2000 och då är statistiken inte finfördelad på 5-siffernivå. Branschbredd är ett mått som används för att beskriva näringslivsstrukturen i en kommun. Måttet bygger på antalet delbranscher på lägsta näringsgrensnivå (5-siffernivå) enligt SNI 2007. Totalt finns det 821 delbranscher på 5-siffernivå. För att visa fördelningen av sysselsättningen inom privata näringslivet respektive offentlig sektor används begreppet sektorbalans. Måttet redovisas i andel och speglar hur stor del av de sysselsatta som arbetar inom privata näringslivet respektive offentlig sektor. 4
Utveckling av sysselsättningen Under 1950- och 1960-talen var det tillverkningsindustrin som dominerade när det gäller andelen sysselsatta i såväl s kommun som riket. I början av 1970-talet tog tjänstesektorn över, framför allt den offentliga. Utbyggnaden av den kommunala servicen efter kommunsammanslagningarna var betydande. Sedan slutet av 1980-talet svarar tjänstenäringarna för över 70 procent av antalet arbetstillfällen i s kommun. Sysselsättningen i s kommun de senaste 12 åren Vid beskrivning av branschernas utveckling uppmanas läsaren att tolka statistiken med viss försiktighet eftersom all förändring inte går att hänföra till aktuellt konjunkturläge. Förändringen kan bero på andra faktorer såsom att företag byter inriktning på sina verksamheter och därmed går från en bransch till en annan. Detta kan orsaka stora svängningar inom delbranscherna mellan olika år. Beskrivning av delbranschernas utveckling kan dock inte göras före år 2007 på grund av en ny näringsgrensindelning. Generellt bör uppgifterna inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske tolkas med försiktighet eftersom det finns svårigheter att bestämma arbetsställe för en del av arbetskraften inom dessa branscher. Detta gäller exempelvis avbytartjänster inom jordbruket samt entreprenörer och avverkningslag inom skogsbruket. Branschstrukturen i s kommun i förhållande till riket visas som index i tabellerna nedan. har en större del sysselsatta inom transport, civila myndigheter och försvaret, vård och omsorg samt handeln än riket. Samtidigt har en liten del sysselsatta inom kreditinstitut och försäkringsbolag i förhållande till riket. Efter den stora minskningen av antalet sysselsatta i s kommun under lågkonjunkturen i början av 1990-talet, har antalet sysselsatta ökat från år 1994. Sysselsättningen har ökat från cirka 50 900 personer år 1993 till drygt 57 700 år 2000 och till 68 300 år 2012. Detta motsvarar en ökning med drygt 10 500 arbetstillfällen eller i genomsnitt 1,4 procent per år under perioden 2000 2012. s kommun har under perioden 2000 2012 haft en starkare utveckling än riket, då riksgenomsnittet var 1,0 procent per år. Tillväxten av antalet sysselsatta under perioden 2000 2012 har varit starkare för kvinnor än för män i s kommun, 1,5 respektive 1,3 procent. I riket ökade sysselsättningen med 1,1 procent för kvinnorna och med 1,0 procent för männen. Tabell 1 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 2012 för samtliga näringsgrenar. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning SAMTLIGA NÄRINGSGRENAR 68 294 1,0 1,4 1,4 1,0 Därav kvinnor 32 794 1,2 1,9 1,5 1,1 Därav män 35 500 0,8 0,9 1,3 1,0 Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt fiske har ökat från 740 personer till 1 000 personer under perioden 2008 2012. Totalt sysselsätter denna bransch drygt en procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Majoriteten (74 procent) av de sysselsatta är män. Under 2011 ökade sysselsättningen starkt, motsvarande 27 procent för att följande år öka med 2,3 procent. Den starka sysselsättningsökningen under 2011 beror till stor del på ett tidsseriebrott i statistiken. Metodförändringen som SCB genomförde 5
innebar att egna företagare i åldersgruppen 65-74 år i riket ökade med cirka 61 000 personer, en ökning motsvarande 300 procent. De flesta nya företagarna fanns inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Tabell 2 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011-2012 samt 2000 nom näringsgrenen jordbruk, skogsbruk och fiske. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Jordbruk, skogsbruk och fiske 1 006 67 2,3-0,1 1,8 2,7 Industrin är en bransch som sysselsätter 8 700 personer, motsvarande 13 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Industrin är en mansdominerad bransch, där 77 procent av de sysselsatta är män. Den största delbranschen inom industrin är företag som tillverkar elektronik (maskinindustri). Denna delbransch sysselsätter 44 procent av samtliga industrisysselsatta i kommunen. Andra stora delbranscher är metallindustri, livsmedelsindustri och övrig industri. Industrin har av tradition varit en bransch som har sysselsatt många i kommunen, men utvecklingen visar att antalet sysselsatta har minskat från 10 900 till 8 700 personer de senaste 12 åren. Konjunkturnedgången 2008 2009 medförde att sysselsättningen föll kraftigt inom industrin. Under 2010 fortsatte sysselsättningen att minska för att 2011 öka med 3,8 procent. Därefter har sysselsättningen endast ökat marginellt. Mellan åren 2008 och 2012 har antalet sysselsatta minskat med 930 personer. Numera har s kommun i princip en lika stor andel sysselsatta inom industrin som riket. Sedan 2008 har antalet sysselsatta inom maskinindustrin minskat med 370 personer och minskningen var särskilt kraftig år 2009. Då minskade antalet sysselsatta med 600 personer, motsvarande 14,3 procent. Under 2011 ökade sysselsättningen med 320 personer, en ökning motsvarande 9,7 procent. Sysselsättningen har inom denna delbransch ökat de senaste två åren. Även metallindustrin drabbades hårt vid konjunkturnedgången och sysselsättningen minskade med 16,9 procent motsvarande 200 personer under 2009. Sysselsättningen har sedan dess fortsatt att minska. Under 2009 var det livsmedelsindustrin som utmärkte sig i den bemärkelsen att sysselsättningen ökade med drygt 60 personer, motsvarade 7,9 procent. Däremot föll sysselsättningen med 90 personer, motsvarande 10,7 procent, under 2010. Följande år var sysselsättningen i princip oförändrad för att år 2012 öka med 30 personer, en ökning motsvarande 3,7 procent. På fem år har antalet sysselsatta minskat med 2 personer. Företagen med inriktning massa- och pappersindustri har haft en minskad sysselsättning under perioden 2009 2011. Under 2011 minskade sysselsättningen med 160 personer, motsvarande 27,9 procent för att följande år öka med 2,2 procent. Sett ur ett femårsperspektiv har antalet sysselsatta minskat med 200 personer, från 620 till 420 personer. Transportmedelsindustrin var den delbransch som hade den starkaste utvecklingen under 2010, då sysselsättningen ökade med 22,6 procent motsvarande personer. Under 2011 var det gummi- och plastvaruindustrin som hade den starkaste sysselsättningsökningen. Delbranchen mer än fördubblade antalet anställda, från 200 till 450 personer under detta år. Följande år hade delbranschen stål- och metallverk den procentuellt starkaste sysselsättningsökningen. Delbranschen ökade från 20 till 40 anställda. En delbransch har upphört att existera på arbetsmarknaden i s kommun, då anställda inom petroleumraffinaderier m.m. gick från 15 anställda år 2011 till inga anställda under 2012. 6
Tabell 3 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen tillverkning och utvinning. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Tillverkning o. utvinning 8 742 99 0,3-2,1-1,8-1,9 Utvinningsindustri 1 1 0,0 6,6 Livsmedelsindustri 806 95 3,7-1,2 Textil- och beklädnadsindustri 31 25-3,1-2,5 Trävaruindustri 285 61-0,7-6,4 Massa- och pappersindustri 422 91 2,2-2,3 Grafisk industri 408 178-3,3-3,7 Petroleumraffinaderier m.m. 0 0 -,0-2,9 Kemisk industri 81 30-3,6-1,2 Läkemedelsindustri 2 1 0,0-3,9 Gummi- och plastvaruindustri 440 142-3,1-3,2 Jord- och stenvaruindustri 116 44 2,7-0,5 Stål- och metallverk 41 9 10,5,0-5,0 Metallindustri 803 73-5,9-0,6 Maskinindustri 3 820 193 4,4-1,6 Transportmedelsindustri 513 44-6,7-2,8 Övrig industri 836 200-6,4-3,5 Reparationsverkstäder 137 42 0,0 0,0 Knappt en procent av alla sysselsatta i kommunen arbetar inom energi och miljö. Majoriteten, 82 procent, av de sysselsatta är män. Även denna bransch minskade under 2009 men har sedan dess ökat. Under 2012 ökade sysselsättningen med 9,1 procent. På fem år har antalet sysselsatta ökat från 460 till 520 personer. Tabell 4 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen energi och miljö. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Energi och miljö 518 73 9,1 3,1 3,1 2,1 El-, gas- och värmeverk 258 64 4,5 1,5 Vatten och reningsverk 38 45 8,6 4,9 Avfallshantering och återvinning m.m. 222 103 15,0 5,7 7
Byggbranschen sysselsätter närmare 6 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Majoriteten, 92 procent av de sysselsatta är män. Byggkonjunkturen har varit stark och ROT-avdraget har bidragit till ökad efterfrågan inom branschen. Sysselsättningen ökade under perioden 2009 2011och ökningen var särskilt stark 2011 då sysselsättningen ökade med 10,6 procent. Under 2012 minskade sysselsättningen i kommunen med 1,3 procent samtidigt som sysselsättningen i riket ökade med 1,2 procent. På fem år har antalet sysselsatta ökat från 3 500 till 4 000 personer. Tabell 5 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011-2012 samt 2000-2012 inom näringsgrenen byggverksamhet. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Byggverksamhet 4 034 85-1,3 1,2 3,0 2,7 Handeln sysselsätter 14 procent av samtliga sysselsatta i kommunen, vilket motsvarar 9 600 personer. Lite mer än hälften, 58 procent, av de sysselsatta är män. Under 2009 minskade sysselsättningen med 2,2 procent för att följande år öka med 7,1 procent. Sysselsättningen ökade endast marginellt under 2011 för att 2012 öka med 3,1 procent. Under perioden 2008 till 2012 har antalet sysselsatta inom handeln ökat med 730 personer. Inom delbranschen handel med motorfordon har sysselsättningen på fem år ökat från 1 300 till 1 400 personer. Under samma tidsperiod har sysselsättningen inom parti- och provisionshandel ökat från 3 till 3 400 personer och från 4 500 till 4 800 personer inom detaljhandeln. Under 2012 ökade sysselsättningen inom detaljhandeln samt partioch provisionshandel medan sysselsättningen minskade marginellt inom handeln med motorfordon. Tabell 6 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen handel. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Handel 9 626 115 3,1 1,2 2,0 1,2 Handel med motorfordon 1 432 132-0,4 0,4 Parti- och provisionshandel 3 379 108 3,4 0,6 Detaljhandel 4 815 115 4,0 1,9 Inom transport arbetar 7 procent av kommunens sysselsatta. Transport är en mansdominerad bransch där männen svarar för 78 procent av sysselsättningen. År 2009 minskade sysselsättningen med 1,9 procent för att följande två år öka med 1,6 respektive 4,0 procent. Under 2012 minskade däremot sysselsättningen med 6,4 procent. Sedan 2008 har antalet sysselsatta minskat med 140 personer och uppgår nu till 4 600 personer. Transport är en bransch som påverkas av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis industri, byggverksamhet och handeln. Om efterfrågan på varor och tjänster ökar inom dessa branscher ökar även efterfrågan på transporttjänster. Sysselsättningen inom delbranschen post- och kurirföretag har ökat under perioden 2009 2011 för att 2012 minska med 1,9 procent. Inom transport- och magasinering minskade sysselsättningen 2008 och 2012 med 3,7 respektive 7,3 procent. På fem år har 8
sysselsättning minskat med 270 personer inom transport- och magasinering samtidigt som sysselsättningen har ökat med 130 personer inom post- och kurirföretag. Tabell 7 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011-2012 samt 2000-nom näringsgrenen transport. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Transport 4 598 136-6,4-0,1 1,0 0,0 Transport och magasinering 3 836 135-7,3 0,4 Post- och kurirföretag 762 141-1,9-2,7 Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter 3 procent av alla sysselsatta i kommunen. Branschen är säsongsbetonad och 55 procent av de sysselsatta är kvinnor. Antalet sysselsatta inom branschen har ökat från 1 800 år 2007 till 2 200 personer år 2012. Under denna tidsperiod har sysselsättningen ökat förutom 2011, då sysselsättningen minskade marginellt. Ökningen var särskilt kraftig 2010 och 2012, då sysselsättningen ökade med 8,0 respektive 8,6 procent. Tabell 8 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011-2012 samt 2000-nom näringsgrenen hotell- och restauranger. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Hotell- och restauranger 2 210 98 8,6 6,7 2,3 3,2 Information och kommunikation omfattar bland annat datakonsultverksamhet, telekommunikation och förlagsverksamhet. Totalt sysselsätter denna bransch 3 procent av samtliga sysselsatta i kommunen och 74 procent av de sysselsatta är män. Andelen sysselsatta ökade med 3,4 procent under året 2009 men minskade svagt under 2010, motsvarande 0,5 procent. De följande två åren har sysselsättningen endast ökat marginellt. Under perioden 2007 2012 har sysselsättningen ökat från 1 800 till 2 000 personer. Inom delbranschen förlag, film, radio- och TV-bolag m.m. har sysselsättningen på fem år ökat från 440 till 450 anställda och från 960 till 1 inom programvaruproducenter och datakonsulter m.m. Inom telekommunikationsbolag har sysselsättningen minskat från 500 till 420 personer på fem år. Tabell 9 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011-2012 samt 2000-nom näringsgrenen information och kommunikation. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Information och kommunikation 1 967 76 0,4 1,5 0,8 0,5 Förlag, film-, radio och TV-bolag m.m. 453 60 0,4 0,2 Telekommunikationsbolag 420 131-3,4 4,7 Programvaruproducenter och datakonsulter m.m. 1 094 72 2,0 1,5 9
Totalt en procent av samtliga sysselsatta i kommunen arbetar vid kreditinstitut och försäkringsbolag. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sett jämn, då männen svarar för 54 procent och kvinnorna för 46 procent av de sysselsatta. Under 2009 och 2010 har sysselsättningen minskat med 5,8 respektive 3,6 procent för att följande två år öka med 5,0 respektive 6,4 procent. Antalet sysselsatta inom denna bransch är 710 personer och sedan 2008 har antalet sysselsatta ökat med 10 personer. Inom delbranschen banker och andra kreditinstitut har sysselsättningen på fem år minskat från 350 till 330 personer medan försäkringsbolag o.d. har ökat med 10 personer. Även sysselsättningen inom serviceföretag till bank och försäkring ökade under denna period med 10 personer. Tabell 10 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen kreditinstitut och försäkringsbolag. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Kreditinstitut och försäkringsbolag 714 53 6,4 0,3-0,5 0,5 Banker och andra kreditinstitut 330 41-2,1-0,8 Försäkringsbolag o.d. 255 81 15,9 0,2 Serviceföretag till bank och försäkring 129 58 13,2 4,8 Fastighetsverksamhet sysselsätter lite mer än en procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Två av tre sysselsatta är män. År 2009 minskade sysselsättningen kraftigt, motsvarande 20,3 procent för att nästkommande år endast öka marginellt. Minskningen under 2009 kan till stor del förklaras med att flera företag bytt branschtillhörighet. Under 2011 minskade sysselsättningen med 1,0 procent och 2012 ökade sysselsättningen med 3,5 procent. Sedan 2007 har sysselsättningen ökat med 80 personer och branschen sysselsätter numera 970 personer. Tabell 11 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen fastighetsverksamhet. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Fastighetsverksamhet 965 91 3,5 2,0 1,3 2,2 Företagstjänster är en bransch som innehåller företag som säljer tjänster till andra företag. Exempelvis räknas ekonomisk och juridisk konsultverksamhet, reklam och marknadsföring, uthyrning och arbetsförmedling till denna bransch. Företagstjänster påverkas av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis industrin. Närmare 10 procent av de sysselsatta i kommunen arbetar i denna bransch och 59 procent av de sysselsatta är män. År 2008 ökade sysselsättningen med 7,4 procent för att minska med 4,0 procent följande år. Under 2010 och 2011 ökade sysselsättningen starkt inom branschen (10,2 respektive 7,2 procent). Under 2012 ökade sysselsättningen med 2,7 procent. Från 2007 har sysselsättningen ökat med 1 300 personer till 6 700 personer. 10
Den största delbranschen inom företagstjänster är resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d. följt av arbetsförmedling och bemanning. Tillsammans svarar dessa två delbranscher för hälften av de sysselsatta inom företagstjänster. Inom delbranschen arbetsförmedling och bemanning minskade sysselsättningen under 2008 och 2009 med 18,0 respektive 14,5 procent. Under 2010 ökade sysselsättningen med 530 personer, en ökning som motsvarar 63,3 procent. Den starka sysselsättningsökningen är ett resultat av att flera företag utökade sin personalstyrka. Under 2011 ökade sysselsättningen med 22,9 procent för att följande år minska med 7,6 procent. Sedan 2008 har sysselsättningen ökat med 580 personer inom delbranschen. Sysselsättningen inom reklam och marknadsundersökning ökade kraftigt under 2010, motsvarande 32,6 procent eller 120 personer för att följande år minska med 150 personer. Under 2012 fortsatte sysselsättningen att minska något, motsvarande 2,0 procent. Tabell 12 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen företagstjänster. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Företagstjänster 6 653 86 2,7 3,1 4,2 3,0 Juridiska och ekonomiska konsulter 655 96-1,5 3,0 Företagskonsulter 676 81 16,8 4,0 Tekniska konsulter 1 230 91 16,4 4,7 Forskning och utveckling 14 5-6,7-6,1 Reklambyråer o.d. 338 80-2,0-2,8 Andra företagstjänster 218 47-1,4 4,4 Uthyrning och leasing 221 113 3,3 6,9 Arbetsförmedling och bemanning 1 562 127-7,6 4,0 Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d. 1 739 76 2,8 3,2 Nöjes- och evenemangsnäring, kroppsvård och skönhetssalonger är exempel på vad branschen personliga och kulturella tjänster omfattar. Branschen sysselsätter 4 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Det är något fler kvinnor än män som arbetar inom denna bransch, 54 procent kvinnor och 46 procent män. Andelen sysselsatta var oförändrad 2008 och minskade med 1,6 procent under 2009 för att öka med 0,9 procent under 2010. Under 2011 minskade sysselsättningen marginellt för att följande år öka med 0,7 procent. Antalet sysselsatta har ökat med en person sedan 2007 och uppgår numera till 2 600 personer. Tabell 13 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen personliga och kulturella tjänster. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Antal syssel- satta Personliga och kulturella tjänster 2 570 85 0,7 3,4 1,0 2,1 Kultur, nöje och fritid 933 71-0,6 3,7 Personliga tjänster och annan service 1 637 96 1,5 3,2 11
Civila myndigheter och försvaret sysselsätter 7 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Något fler kvinnor än män, 58 procent kvinnor och 42 procent män, arbetar inom denna bransch. År 2008 minskade sysselsättningen med 0,7 procent för att öka med 2,6 respektive 1,0 procent år 2009 och 2010. Under 2011 minskade sysselsättningen med 0,5 procent för att följande år öka med 1,5 procent. Sedan 2007 har antalet sysselsatta ökat med 180 personer och uppgår nu till 4 700 personer. Tabell 14 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen civila myndigheter och försvaret. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Antal syssel- satta Civila myndigheter och försvaret 4 745 124 1,5 1,6 2,2 1,4 En av tio sysselsatta i kommunen arbetar inom utbildning. En klar majoritet av de sysselsatta är kvinnor, nämligen 75 procent. Sysselsättningen minskade med 0,8 procent under 2008 för att följande år öka marginellt. År 2010 ökade sysselsättningen med 5,9 procent och 2011 fortsatte sysselsättningen att öka med 3,3 procent. År 2012 minskade sysselsättningen med 1,5 procent. Sedan 2007 har sysselsättningen inom utbildning ökat med 430 personer och branschen sysselsätter nu 6 600 personer. Utbildningssektorn är styrd av demografiska effekter och att det sker övergångar mellan privata och offentliga huvudmän. Tabell 15 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen utbildning. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Utbildning 6 630 94-1,5 1,6 0,9 0,8 Den bransch som sysselsätter flest personer i kommunen är vård och omsorg. Totalt sysselsätter denna bransch 19 procent av samtliga sysselsatta i kommunen och 83 procent av de anställda är kvinnor. År 2008 ökade sysselsättningen med 1,1 procent och 2009 minskade sysselsättningen marginellt. Under 2010 ökade sysselsättningen med 6,1 procent för att följande år minska med 1,4 procent. Sysselsättningen ökande med 2,1 procent år 2012. Antalet sysselsatta har ökat med 930 personer sedan år 2007 och uppgår nu till 12 700 personer. Även inom vård och omsorg sker övergångar mellan privata och offentliga huvudmän. Tabell 16 Sysselsättning 2012 och utveckling 2011 2012 samt 2000 nom näringsgrenen vård och omsorg. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Vård och omsorg 12 725 116 2,1 2,2 2,5 1,6 Hälso- och sjukvård 5 828 131 1,1 1,0 Vårdhem och bostäder med omsorg 3 931 118 2,0 0,9 Öppna sociala insatser 2 966 93 4,1 5,2 12
Sysselsättningen 2000 landets större kommuner År 2012 hade högst andel sysselsatta av samtliga större kommuner i landet med 79,7 procent. Motsvarande siffra för riket var 77,1 procent. Antalet sysselsatta i ökade från 67 600 till 68 300, vilket motsvarar en ökning med 670 personer under 2012. har haft den högsta andelen sysselsatta i jämförelse med alla de större kommunerna under hela perioden 2000 2012. Av de största kommunerna har Malmö, Huddinge och Lund haft starkast sysselsättningstillväxt under perioden 2000 2012. På nionde plats placerar sig med en årlig genomsnittlig sysselsättningstillväxt motsvarande 1,4 procent. Beträffande förändring i sysselsättningstillväxt under perioden 2000 2012 återfinns på plats 51 vid en jämförelse med landets samtliga kommuner. De kommuner som har haft den starkaste sysselsättningstillväxten under perioden 2000 2012 är Nykvarn följt av Karlsborg. Värt att notera är att exempelvis Malmö och Lund uppvisar en hög sysselsättningstillväxt samtidigt som förvärvsfrekvensen är låg. I är både sysselsättningsökningen och andelen förvärvsarbetare högre än riksgenomsnittet. Under 2012 utvecklades sysselsättningen starkast i Uppsala, följt av Stockholm. placerade sig på en fjortonde plats med en sysselsättningsökning motsvarande 1,0 procent. Svagast utveckling hade Eskilstuna, följt av Lund och Norrköping. Tabell 17 Andel sysselsatta 2012, sysselsättning samt utveckling 2000 de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö Kommun Andel sysselsatt nattbefolkning 20-64 år 2012 Sysselsatt dagbefolkning 16- w år 2012 Årlig förändring i procent Rang i riket 2011-2012 2000-2012 efter förändr. i sysselsättning 2000-2012 Malmö 63,6 161 172 1,8 1,7 25 Huddinge 77,2 43 947 1,4 1,7 26 Lund 67,7 67 330 0,9 1,7 29 Örebro 75,6 71 447 1,4 1,6 35 Göteborg 72,9 315 894 2,3 1,5 43 Växjö 77,7 44 719 2,1 1,5 45 Umeå 75,7 61 196 2,3 1,4 46 Helsingborg 71,7 66 163 1,9 1,4 49 79,7 68 294 1,0 1,4 51 Stockholm 77,6 622 447 2,7 1,3 54 Uppsala 74,0 96 523 3,0 1,3 56 Eskilstuna 72,6 42 425 0,5 1,2 66 Linköping 72,7 75 732 1,9 1,1 75 Kalmar 77,5 33 054 1,5 1,1 83 Västerås 76,2 69 006 1,8 1,1 84 Borås 77,3 54 744 1,2 1,1 85 Norrköping 74,0 60 557 0,9 0,9 110 RIKET 77,1 4 567 500 1,4 1,0.. 13
Sysselsättningen 2000 länets kommuner Under perioden 2000 2012 har haft den starkaste sysselsättningstillväxten i länet med en årlig ökning motsvarande 1,4 procent. Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd har under perioden haft sysselsättningsminskningar på 0,7 1,0 procent per år. Förklaringen till dessa nedgångar är att tillverkningsindustrin utvecklats svagt under perioden och då denna bransch är starkt dominerande i dessa kommuner blir genomslaget på den totala sysselsättningen betydligt större. Tranås och Nässjö har haft en marginell sysselsättningsökning under perioden. Antalet sysselsatta ökade i sju av länets kommuner under 2012 och det var Habo, följt av Sävsjö, som uppvisade den starkaste sysselsättningsökningen. Resterande kommuner i länet har haft minskningar av antalet sysselsatta, minskningar som motsvarar mellan 0,1 2,0 procent. I Gislaved minskade sysselsättningen kraftigast och det var framför allt inom tillverkningsindustrin som antalet arbetstillfällen minskade. Över hälften av sysselsättningsminskningen skedde inom denna bransch. Tabell 18 Andel sysselsatta 2012, sysselsättning samt utveckling 2000 2012 i länets kommuner Kommun Andel sysselsatt nattbefolkning 20-64 år 2012 Sysselsatt dagbefolkning 16- w år 2012 Årlig förändring i procent Rang i riket 2011-2012 2000-2012 efter förändr. i sysselsättning 2000-2012 79,7 68 294 1,0 1,4 51 Sävsjö 80,6 4 772 2,2 1,0 97 Aneby 81,9 2 632 1,0 0,9 109 Eksjö 81,4 9 325-0,6 0,8 123 Habo 88,0 3 824 2,8 0,7 125 Mullsjö 82,2 2 715-0,1 0,6 134 Vetlanda 82,6 12 644 0,2 0,4 159 Värnamo 83,3 17 217 0,3 0,2 193 Tranås 77,8 8 363 0,1 0,0 214 Nässjö 78,9 12 706-1,2 0,0 215 Gnosjö 82,2 5 852-0,4-0,7 263 Gislaved 81,5 14 556-2,0-0,9 272 Vaggeryd 83,7 5 818-1,3-1,0 275 LÄNET 80,9 168 718 0,2 0,6.. 14
Branschbredd och sektorbalans i landets större kommuner Branschbredd i landets större kommuner Branschbredd mäter antalet branscher inom en kommun och är ett mått på hur många branscher som finns på den lokala arbetsmarknaden. I finns det 450 branscher som sysselsätter minst 5 personer. Under perioden 2010 2012 har antalet branscher som sysselsätter minst 5 personer minskat något, från 455 till 449 branscher. Av de 15 största kommunerna har Stockholm den största branschbredden följt av Göteborg och Malmö. placerar sig på sjätte plats tillsammans med Uppsala när branschbredden avser minst 5 sysselsatta inom respektive bransch. I finns det 220 branscher med minst 50 sysselsatta. Under perioden 2010 2012 har antalet branscher som sysselsätter minst 50 personer ökat med 4 branscher. Precis som för branscher med minst 5 sysselsatta följer branschbredden i stort kommunernas befolkningsstorlek. Antalet branscher mer än halveras för de flesta kommuner, undantag är de tre storstadskommunerna, där antalet sysselsatta i branscherna består av minst 50 personer istället för minst 5 sysselsatta. Tabell 19 Antal branscher i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2012 Kommun Branschbredd* Minst 5 sysselsatta Minst 50 sysselsatta Minst 500 sysselsatta Stockholm 641 504 226 Göteborg 611 428 138 Malmö 565 352 78 Helsingborg 479 248 29 Västerås 452 203 27 Uppsala 449 230 43 449 218 31 Norrköping 444 209 24 Linköping 443 216 29 Örebro 439 220 33 Umeå 409 183 20 Borås 407 189 23 Växjö 379 171 15 Lund 376 177 26 Eskilstuna 374 153 16 Kalmar 367 132 10 Huddinge 328 134 15 * Antal näringsgrenar i en kommun 15
Sektorbalans i landets större kommuner Stockholm, Helsingborg och Göteborg är de kommuner som har högst andel sysselsatta inom privata näringslivet och dessa kommuner har följaktligen lägst andel sysselsatta inom offentlig sektor. Även här placerar sig i mitten bland de jämförda kommunerna, då två av tre sysselsatta arbetar inom privata näringslivet och en av tre arbetar inom offentlig sektor. Lund, Huddinge, Umeå och Uppsala har en hög andel sysselsatta inom offentlig sektor. Huddinge har en hög andel sysselsatta inom landstinget medan studentkommunerna Umeå, Lund och Uppsala har en hög andel sysselsatta inom statlig förvaltning. Tabell 20 Kommun Sektorbalans i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2012 Sektorbalans*, procent Privata näringslivet Offentlig sektor Stockholm 84,1 15,9 Helsingborg 78,3 21,7 Göteborg 76,2 23,8 Västerås 75,4 24,6 Malmö 73,6 26,4 Norrköping 70,1 29,9 Linköping 69,5 30,5 Borås 68,9 31,1 67,9 32,1 Växjö 67,0 33,0 Eskilstuna 66,8 33,2 Örebro 65,0 35,0 Kalmar 64,0 36,0 Uppsala 61,8 38,2 Umeå 60,3 39,7 Huddinge 60,1 39,9 Lund 59,3 40,7 *Andel sysselsatta inom privata näringslivet respektive offentlig sektor 16
Pendlingsutveckling Inpendling till s kommun 2000 2012 År 2012 var det 12 personer som bodde i en annan kommun och som pendlade till ett arbete i. Det innebär att inpendlingen har ökat med 3 300 personer, motsvarande 37,9 procent på tolv år. Störst är inpendlingen från Habo (22 procent), Nässjö (14 procent), Vaggeryd (10 procent) och Mullsjö (8 procent). Tillsammans svarar dessa fyra kommuner för 54 procent av inpendlingen till. Dessa kommuner har genomgående haft störst antal inpendlare till de senaste tolv åren. Sedan år 2000 har antalet pendlare från Göteborg ökat med 30 personer, vilket motsvarar en ökning med 17,9 procent. Inpendlingen från Stockholm ökade med 130 personer, en ökning som motsvarar 92,6 procent. Ulricehamn är en annan kommun utanför länet som har stor inpendling till. På tolv år har antalet inpendlare till ökat från samtliga kommuner i länet. Under denna period har inpendlingen till varit lägst i följande av länets kommuner; Gnosjö och Sävsjö och det är också dessa kommuner som har lägst antal inpendlare till år 2012. Inpendlingen till s kommun ökade med 354 personer under 2012, en ökning som motsvarar 3,0 procent på ett år. År 2012 var det 17,8 procent av de som arbetade i s kommun som hade sin bostadsort utanför kommunen. Tabell 21 Inpendling till s kommun 2000 2012 Kommun 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Habo 2062 2033 2128 2109 2148 2180 2295 2436 2486 2457 2545 2591 2623 Nässjö 1192 1036 1095 1173 1278 1303 1320 1398 1473 1451 1549 1621 1716 Vaggeryd 719 761 851 874 913 948 960 1 6 1077 1136 1168 1192 Mullsjö 843 854 870 850 840 865 864 927 980 958 965 993 969 Aneby 333 343 346 366 389 388 384 381 397 379 420 458 482 Värnamo 253 217 200 196 214 221 223 240 238 274 330 352 368 Eksjö 198 169 167 155 181 177 194 207 205 229 282 281 274 Stockholm 136 133 140 158 173 157 223 218 197 193 233 244 262 Tranås 196 174 191 187 179 179 194 204 215 204 229 221 239 Ulricehamn 196 201 190 197 208 210 212 210 200 202 222 232 231 Göteborg 190 162 171 192 221 192 232 239 240 218 274 252 224 Vetlanda 140 151 176 164 168 174 177 181 236 193 210 198 188 Gislaved 83 83 90 72 89 114 136 123 135 144 140 174 Övriga 2257 2331 2370 2273 2418 2545 2626 2911 2808 2887 3153 3029 3192 Totalt 8798 8648 8985 8966 9419 9639 18 10689 10804 10857 11692 11780 12134 17
Diagram B Kommuner med störst inpendling till s kommun 2000 2012 Antal inpendlare 3 000 2 500 Habo 2 000 1 500 1 000 500 Nässjö Vaggeryd Mullsjö Aneby 0 Värnamo 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Utpendling från s kommun 2000 2012 På tolv år har utpendlingen från ökat från 5 700 till 8 000 personer. Med andra ord var det 8 000 personer som bodde i som pendlade till ett arbete i en annan kommun under 2012. Det är en ökning med 2 300 personer, motsvarande 40,2 procent, sedan 2000. Under 2012 ökade utpendlingen med 310 personer, en ökning som motsvarar 4,1 procent på ett år. Tabell 22 Utpendling från s kommun 2000 2012 Kommun 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nässjö 670 815 881 800 814 853 933 945 937 944 988 984 1019 Habo 599 567 587 604 686 716 757 848 887 792 857 838 901 Vaggeryd 704 652 535 538 577 583 619 676 687 635 667 719 711 Stockholm 507 442 477 438 432 466 448 455 481 452 505 469 544 Göteborg 312 302 293 285 291 322 321 331 385 335 357 373 388 Mullsjö 225 241 254 257 288 301 294 306 314 298 352 373 375 Värnamo 142 149 170 199 230 241 268 265 293 273 292 304 327 Eksjö 120 122 121 197 204 153 182 190 201 232 257 259 259 Aneby 111 120 108 124 137 151 144 171 176 182 198 206 229 Linköping 137 123 129 116 138 126 139 155 157 156 166 157 192 Tranås 130 108 106 104 107 117 124 128 126 135 160 158 166 Gislaved 107 102 105 121 114 111 116 137 137 137 142 143 147 Borås 62 55 60 75 94 101 106 112 111 114 110 119 132 Övriga 1869 1918 1952 1867 2075 2157 2343 2595 2459 2464 2699 2572 2595 Totalt 5695 5716 5778 5725 6187 6398 6794 7314 7351 7149 7750 7674 7985 18
Diagram C Utpendling från s kommun till de sex största pendlingskommunerna 2000 2012 Antal utpendlare 1 200 1 000 800 Nässjö Habo Vaggeryd 600 Stockholm 400 200 Göteborg Mullsjö 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 På tolv år har utpendlingen ökat till samtliga kommuner i s län. Utpendlingen till Värnamo, Gnosjö, Sävsjö, Eksjö, Vetlanda och Aneby har mer än fördubblats under denna 12-årsperiod. Även till Borås har utpendlingen mer än fördubblats. Samtidigt har utpendlingen till Stockholm ökat med 7,3 procent och till Göteborg ökade utpendlingen med 24,4 procent. Av kommunerna utanför länet är det främst Stockholm och Göteborg som jönköpingsborna pendlar till. De kommuner dit jönköpingsborna pendlar mest är Nässjö (13 procent), Habo (11 procent) och Vaggeryd (9 procent). Drygt 2 600 personer eller en tredjedel av alla utpendlare har sitt arbete i någon av dessa tre kommuner. I relation till den sysselsatta nattbefolkningen i kommunen år 2012 var det 12,4 procent som pendlade till ett arbete utanför kommungränsen. Inpendlings- respektive utpendlingsöverskott Nettopendlingen till har på tolv år ökat från 3 till 4 personer, vilket motsvarar en ökning med 33,7 procent. Det är alltså fler personer utanför kommunen som väljer att resa till ett arbete i kommunen än tvärtom. År 2012 ökade nettopendlingen med 40 personer, en ökning som motsvarar 1,0 procent på ett år. Under 2012 var inpendlingsöverskottet från länets kommuner störst gentemot Habo (1 700), Nässjö (700) och Mullsjö (590). har ett inpendlingsöverskott från alla länets kommuner förutom Gnosjö. Utpendlingsöverskottet var år 2012 störst till Stockholm (280) och Göteborg (160). Pendlingsöverskottet till Stockholm har dock sjunkit med 90 personer medan pendlingsöverskottet till Göteborg har ökat med 40 personer sedan år 2000. 19