Information om nätkursen God förvaltning

Information om nätkursen God förvaltning Allmänt Finlands Kommunförbund ordnar under hösten 2016 webbkursen God förvaltningförvaltningsförfarandet och handläggningen av ärenden. Kursen är avsedd för kommuners/samkommuners tjänsteinnehavare som har till uppgift att bereda ärenden, fungera som sekreterare eller kanske som föredragande i olika organ. Med ett ganska mångsidigt innehåll är kursen lämplig också för tjänsteinnehavare som har andra förvaltningsuppgifter, likaså för ledande förtroendevalda som vill öka sitt kunnande om bl.a. sammanträdesteknik och de centrala bestämmelserna om förvaltningsförfarandet. Vi vet av erfarenhet att kursdeltagarna har olika slag av teoretisk bakgrund och även varierande praktisk erfarenhet. En del av uppgifterna i kursen kan upplevas som svåra. Studier i ämnen inom offentlig förvaltning och särskilt de med betoning på den rättsliga sidan är givetvis mest skräddarsydda. Men även personer med annan teoretisk bakgrund kan vara mycket väl att insatta i förvaltningsfrågorna, eftersom dessa personer jobbat med ärendena i praktiken och dessutom ofta är intresserade av förvaltningsfrågor. Samma gäller också de förtroendevalda. Intresse för saken och flera års erfarenhet av t.ex. ordförandeskap ger goda möjligheter att delta i kursen. Tveka därför inte att anmäla dig om du känner för en uppgift och utmaning av detta slag. Kursen är mycket flexibel och du kan välja på vilket sätt du deltar. Vi är givetvis glada om så många som möjligt av deltagarna har tid att lösa alla uppgifter. Men det är också helt godkänt om du t.ex. på grund av arbetssituationen eller av andra skäl lämnar några eller alla uppgifter i ett avsnitt obesvarade. Deltagarna lär i viss mån känna varandra i den gemensamma studiemiljön. En aktiv interaktion eftersträvas. För varje avsnitt har du en veckas tid (undantagsvis två veckor) att besvara frågorna och lösa uppgifterna. Modellsvaren ges då tiden gått ut. Kursledaren kommenterar också allmänt svaren efter varje avsnitt. Materialet bygger till väsentliga delar på de kurser som genomfördes 2013 och 2014. En del uppdateringar har skett våren 2016, varvid särskilt har beaktats den nya kommunallagen. En del av uppgifterna har förnyats. Från KomL 1995 till KomL2015 En ny KomL har trätt i kraft 1.5.2015. En stor del av lagen tillämpas ändå först fr.o.m. 1.6.2017, dvs. bestämmelserna om organ, ledning, invånarnas rätt till inflytande, förtroendevalda, förvaltningsförfarandet och ändringssökandet. Till dess ska motsvarande bestämmelser i kommunallagen från år 1995 iakttas. I praktiken syns lagens verkningar i kommunernas verksamhet alltså först från början av kommande valperiod. Kommunerna och samkommunerna förbereder sig på olika sätt på ändringarna under övergångsperioden. I kommunerna och samkommunerna ska godkännas en ny förvaltningsstadga som kommer att innehålla mera detaljerade bestämmelser om besluts- och förvaltningsförfarandet. 1

Från hösten 2017 tillämpas KomL 2015 i sin helhet. Som redan nämndes ska kapitlet om besluts- och förvaltningsförfarandet likaså om omprövning och kommunalbesvär tillämpas först från ingången av nästa mandatperiod. De bestämmelser i KomL 2015,som är relevanta för denna kurs, följer ganska långt de som finns i den s.k. gamla KomL. Denna omständighet i kombination med att många av de i förvaltningsförfarandet centrala bestämmelserna finns i FörvL och i olika speciallagar (om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, om offentlighet osv) innebär att kursens material och uppgifter är relevanta med de uppdateringar som gjorts. Det vore ganska svårt att genomföra kursen på annat sätt i detta skede av övergångsperioden t.ex. så att alla hänvisningar till bestämmelserna i KomL skulle gälla enbart KomL 2015. Hänvisningarna till bestämmelser i KomL avser ju de gällande bestämmelserna, inte bestämmelserna i KomL 2015. Vi ska dock successivt följa upp vilka ändringar de nya bestämmelserna eventuellt medför. Här kan som exempel på dylika ändringar nämnas de nya beslutsmetoderna (elektroniskt sammanträde och elektroniskt beslutsfattande) och det allmänna datanätets roll som tydligt accentueras. Under kursens gång följer vi med hur läget är i kommunerna/samkommunerna. I mån av möjlighet kan vi t.ex. ta upp någon fråga om förvaltningsförfarandet eller sammanträdet som är aktuell i beredningen av förvaltningsstadgan. Kursmiljön är avsedd att ge möjligheter för deltagarna att kommentera och diskutera uppgifterna. Innehåll Följande avsnitt ingår i kursen: 1. GRUNDERNA FÖR GOD FÖRVALTNING. MYNDIGHETENS BEFOGENHETER OCH PRÖVNINGSRÄTT I FÖRVALTNINGEN 2. MYNDIGHETS BEFOGENHETER ELLER S.K. KOMPETENS I FÖRVALTNINGEN. DELEGERING AV BESLUTANDERÄTT 3. RÄTTEN ATT TA UPP ÄRENDE TILL HÖGRE ORGAN 4. JÄV 5. BEREDNINGEN AV ÄRENDEN, FÖREDRAGNINGEN, FÖREDRAGNINGSLISTAN 6. SAMMANTRÄDET, SAMMANTRÄDESTEKNIK 7. BESLUTET, PROTOKOLLET 8. SJÄLVRÄTTELSE I FÖRVALTNINGEN, OMPRÖVNING (RÄTTELSEYRKANDE) 9. DELGIVNING, BESVÄR 10. OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS I KOMMUNENS VERKSAMHET. INFORMATIONSSKYLDIGHETEN I kursen behandlas i huvudsak den formella sidan i förvaltningen. Förenklat kan det uttryckas så att tyngdpunkten ligger på hur saker görs, på förfarandet. Som tjänsteinnehavare eller beslutsfattare måste du givetvis hela tiden också vara medveten om vad som görs. Till god förvaltning hör krav på resultat. Enligt FörvL 7 ska myndighet iaktta serviceprincipen och ge adekvat service. Ålands förvaltningslag har som syfte (1 ) att främja god och effektiv förvaltning samt ett gott rättsskydd i förvaltningsärenden. Finland Kommunförbund har godkänt en rekommendation om förhandsbedömning av effekterna av kommunala beslut, som är avsedd för de förtroendevalda, tjänstemannaledningen och beredarna i kommunerna och samkommunerna. Transparens och 2

öppenhet förutsätter att alternativa beslutsförslag görs upp och effekterna övervägs omsorgsfullt. Detta slag av frågor i beredningen av ärenden beaktas inte i uppgifterna kursen, men det är klart att god förvaltning och bra beredning innebär att olika alternativ och deras konsekvenser utreds. Hur kursen genomförs Kursen genomförs efter följande tidtabell: 2.9 Sista anmälningsdag 9.9 Kursdeltagarna får allt kursmaterial (förutom modellsvaren) 3.10 Sista inlämningsdag för avsnitt 1, därefter ca en veckas svarstid för varje avsnitt 19.12 Sista inlämningsdag för avsnitt 10 31.12 Kursmiljön stängs I varje avsnitt ska deltagarna lösa ett antal uppgifter och därefter ges modellsvar samt i regel också allmänna kommentarer. Vår erfarenhet är att tidsbristen vållar bekymmer för många deltagare. Situationen i jobbet kan vara exceptionell på grund av stora och brådskande ärenden, sjukdomsfall, ledigheter, resor osv. Vi har valt att denna gång genomföra kursen så att det ges ca 1 vecka per avsnitt, vilket är en ganska kort tid när man tar i betraktande materialets omfattning och uppgifternas antal. I samband med tidigare kurser har deltagarnas bedömning av tidsbehovet per avsnitt varierat från några timmar till ett par dagar. En väsentlig fråga är givetvis om deltagarna åtminstone till någon del kan jobba med kursen under arbetstid. Om flera personer deltar i kursen från samma kommun/arbetsplats kan det vara möjligt att deltagarna samarbetar på olika sätt. Med beaktande av det som ovan sagts om problemen med tiden vill vi att kursdeltagarna ska ha en knapp månad s.k. starttid för att bekanta sig med kursmaterialet. Vi rekommenderar att deltagarna också börjar jobba med uppgifterna, gärna i flera av de första avsnitten. Då blir det lättare att klara tidtabellen i ett senare skede. Uppgifterna I varje avsnitt ingår ca 10 uppgifter. De är av varierande svårighetsgrad. Uppgifterna kan vara av s.k. rättsfallstyp, dvs. du ska tolka bestämmelser i den aktuella situationen/ i ett visst ärende. Några av uppgifterna är konstruerade utgående från beredningen av ett ärende eller behandlingen av ärende på sammanträde och/eller andra situationer i den löpande förvaltningen. Många av uppgifterna består av ett antal delfrågor så totalt är kursen ganska omfattande. Du löser uppgifterna i vissa fall genom att kryssa i rutan, dvs.du ska välja mellan ja och nej (rätt och fel), i vissa fall löser du uppgifterna genom att skriva svaret. Vi vill gärna att kursdeltagarna också diskuterar, motiverar och reflekterar. Modellsvaren är ofta ganska utförliga och innehåller därigenom en hel del allmän information och tankar kring de frågor som uppgiften behandlar. Kursdeltagarnas svar kan givetvis variera mycket i fråga om utförlighet och längd. Kursen tar upp en hel del sådant som är ganska grundläggande i kommunens förvaltning och i all offentlig förvaltning. De röda trådarna i kursen är förvaltningslagen och kommunallagen. I många fall har uppgifterna tagits från HFD:s, förvaltningsdomstolarnas, JO:s och JK:s 3

avgöranden. Det ger bättre behållning om du först grundligt bekantar dig med lagar och andra bestämmelser och tolkar dem och också studerar litteraturen och sedan kollar hur domstolen eller de laglighetsövervakande myndigheterna har avgjort ärendet. Källor/kursmaterial Kurslitteraturen består av Harjula & Prättäläs kommentarverk Kommunallagen - bakgrund och tolkningar. Den nyaste upplagan av kommentarverket på svenska utkom 2004. Efter det har en del ändringar gjorts i KomL1995. Boken, som med all sannolikhet finns på alla kanslier/arbetsplatser, är till stora delar fortsättningsvis helt användbar när det gäller det som kursen behandlar, men kontrollera vid behov om det gjorts ändringar i kommunallagen. Till kursdeltagarna utdelas Harjulas handbok (2012) om Kommunalt sammanträde. Dessutom ingår i kursmaterialet kapitlen I-VI ur Mäenpääs bok Grunderna för god förvaltning (2007) som ger bra vägledning vid tolkningen och tillämpningen av förvaltningslagen. FörvL har ändrats till vissa delar under årens lopp men Mäenpääs bok är ännu helt adekvat. Det gäller dock, liksom alltid när man har med lagstiftningen att göra, att vara observant i fråga om ändrade och nya bestämmelser. Som s.k. bredvidläsning kan användas en ganska nyligen utkommen svenskspråkig bok som utförligt behandlar FörvL, nämligen Heikki Kulla: Förvaltningsförfarandets grunder. Talentum 2014. Det finska kommentarverket av Harjula-Prättälä till KomL 1995 finns i nyare upplagor. Den nionde upplagan av H-P utkom 2015. Kommentarverket behandlar KomL 2015 och innehåller även en hel del nyare rättspraxis. En svenskspråkig version av H-P:s kommentarer till nya kommunallagen är under översättning och utkommar våren 2017. I kursmaterialet ingår två s.k. fickupplagor, den ena innehåller KomL 2015 och förvaltningslagen (samt lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet) och beaktar lagstiftningen till 1.5.2015, den andra innehåller Ålands kommunallag och förvaltningslag. Kursdeltagarna får också det nya modellförslaget till förvaltningsstadga I frågor om offentlighet och sekretess kan Ahvenainen-Räty Offentlighetslagstiftningen. Offentlighet och sekretess i kommunen (2000) rekommenderas. Även här gäller det dock att vara medveten om de senare godkända ändringarna i OffL. I kursmaterialet finns också ett antal av Henrik Hägglunds rättsfallsreferat i Finlands Kommuntidning Fikt. I de olika avsnitten i kursen hänvisas till bl.a. Finlands Kommunförbunds publikationer och cirkulär. Kursen inleds med en videoinspelning där vi berättar allmänt om kursen. Också varje avsnitt inleds med en videoinspelning. I introduktionen till avsnitten finns hänvisningar till det som vi föreslår att du ska läsa innan du besvarar frågorna Vi rekommenderar också att du går in på Kommunförbundets svenska och finska nätsidor, t.ex. under Sakkunnigtjänster-Juridik. Under rubriken Offentlig rätt får du nyttig vägledning om bl.a. beslutsfattande och ändringssökande. På finska hittar du dessa sidor under Asiantuntijapalvelut-Lakiasiat-Julkisoikeus. 4

HFD:s rättsfall, likaså från förvaltningsdomstolarna, kan du söka på www.finlex.fi Där finns också justitiekanslerns avgöranden (under rubriken myndigheter). Justitieombudsmannens avgöranden finns under www.riksdagen.fi (under rubriken fristående myndigheter). Central lagstiftning Finlands grundlag (1999/731) Kommunallag 1995 (1995/365) Kommunallag 2015 (2015/410) Förvaltningslag (2003/434) Ålands kommunallag (1997/73) Ålands förvaltningslag (2008/9) Lag om kommunala tjänsteinnehavare (2003/304) Lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (2003/13) Förvaltningsprocesslag (1996/844) Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (1999/621) Ålands lag om allmänna handlingars offentlighet (1977/72) Personuppgiftslag (1999/523) Landskapslag (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Åländska särdrag Åland har egen kommunallag och förvaltningslag. Vi kan utgå från att också Ålands kommunallag kommer att förnyas i något skede. Rikets lagstiftning är i regel ganska vägledande, dock med beaktande av de åländska särdragen. Det kan därför vara av intresse för deltagarna från Åland att via kursen stifta bekantskap med KomL 2015. För deltagarna från Åland vill vi understryka att det i texterna och uppgifterna i kursen för det mesta hänvisas enbart till bestämmelserna (paragrafnummer ) i rikets lagstiftning. Skillnaderna i förhållande till särskilt den åländska förvaltningslagen är ganska små. Samma gäller också kommunallagen ganska långt när det gäller bestämmelser som är relevanta för det som behandlas i kursen. Vi tar upp en del av dessa skillnader i de olika uppgifterna. I inledningen i varje avsnitt finns en kort jämförelse av bestämmelserna på Åland med 5

bestämmelserna i riket. Redan det att bestämmelserna har olika paragrafnummer kan givetvis vålla lite huvudbry. Det är också möjligt att t.ex. i de allmänna kommentarerna till kursdeltagarnas svar ge ytterligare kommentarer till de åländska bestämmelserna.vi har haft ganska många deltagare i de tidigare kurserna från Åland och har den erfarenheten att kursen har fungerat bra. 6