Nr 5 2006. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Nr 5 2006 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Het skogspolitisk höst Blåsigt på gården Då kan vindkraft bli en lönsam affär Gödsling slår bankräntan FRISKVÅRD OCH FISKE Hitta nya affärer för skogsgården

INNEHÅLL Nummer 5 2006 Nästa nummer utkommer 7 december TEMA: Förädling ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 UTBOKONTAKT: Karin Vestlund arbetar med skog kring Sergels torg med omnejd. Sidan 6 KNIVENTUSIASTER: Jan Bergstrand och Jan-Aksel Lundström tar en paus i jakten på knölar och annat unikt trä till knivskaft. Sidan 50 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Lena Persson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 69 Fax: 040-601 64 99 E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: 98 300 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö LÖVENTUSIASTER: Håkan Schuberg och Owe Martinsson arbetar för lönsam lövskog i Norrland. Sidan 44 5 LEDARE: Jordbrukets föreningsföretag i utförsbacke. Borde titta på skogsägarföreningarna. 6 PROFILEN: Det är gott om skogsägare i Stockholm, Karin Vestlund försöker hålla koll på alla utbor. 8 POLITIK: Den nya regeringen har omedelbart fått en tung. fråga att arbeta med i form av utredningen om framtidens skogspolitik. 12 SKOGSGÅRDEN: Det traditionella skogsbruket kompletteras med nya verksamheter. 16 ENERGI: Vindkraft kan bli en lönsam affär för markägare, både genom att arrendera ut mark och äga kraftverk. 18 NYHETER: Jakten på granbarkborren intensifi eras, miljontals kubikmeter står på spel. 19 NÄRINGSPOLITIK: Många frågor inför avgörande inom den närmsta tiden. 25 NYHETER: Kalix drabbat av insektsskador. 22 SKOGSSKÖTSEL: God ekonomi att gödsla. 26 FORSKNING: Tips om vägunderhåll. 28 SKOGSSKÖTSEL: Det våras för främmande trädslag. 30 TEKNIK: Många nya maskiner i skogen och i verkstaden. 41 BILAR: För och nackdelar med bensin, diesel och miljöbränsle. 42 MARKNAD: Kinesiska möjligheter. Rekordutdelning i Södra. Enighet om ökad produktion. 44 LÖVSKOG: Forskning som lyfter fram lövets möjligheter i norra Sverige och SLU bygger upp kunskapen om ädellövskogen. 50 KONSTHANTVERK: Knivmakeri, en hobby med exklusivt trä. Knölar och klykor kan vara guldklimpar. 61 NAMN & NYTT: Naturen i konsten på ny utställning. 62 KRÖNIKA: Maning till regeringen om äganderätten. www.atl.nu/skog TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA MÅNGBRUK: Lizzy Malmenholt bytte livsstil, nu funderar hon på hur skogsgården kan utvecklas. Sidan 12 MARODÖR: Sådd av ädellövskog skulle gå bra om det inte vore för gnagarna. Foto: Maria Birkedal Sidan 47 OMSLAG: Fisketurismen växer. Foto: Pär Fornling PENGASPRIDARE: Under rätt förutsättningar tillhör gödsling de åtgärder i skogsbruket som ger bäst avkastning. Sidan 22 VI SKOGSÄGARE 5/06 3

Snegla över fälten, in i skogen Grisupproret är ytterligare ett lågvattenmärke i jordbrukskooperationens förfall Det handlar om hur grisbönder (till synes på goda grunder) bojkottar sin egen industri för att sälja till Tyskland som betalar bättre. De kooperativa andelsslakteriernas uppgång och fall tycks sluta med Swedish Meat. Nu säljs det generationer strävsamma bönder byggt upp. Buden är låga och kapitalförstörelsen enorm. LEDAREN EGENTLIGEN började det nog med förlorade ägg då den kooperativa äggbranschen kraschade. Men det var ändå marginellt. Säga vad man vill om Arla, men marginell är inte rätt ord. Frågan är vad ägarna (mjölkbönderna) har för nytta av den väldiga industrin. De kan fantisera om att sälja företaget, men det var väl knappast meningen från början? I övrigt är kapitalvärdet en icke-fråga! Medlemmarna har inte ens insatser. Arla tycks mest danskt medan de andra stora föreningarna verkar på väg mot Finland. Och Arla-leverantörer hoppar av till pyttelilla Falköping! I 20 år har jag tagit del av analyser om Falköpings förestående fall på grund av framtidens krav på stordrift. Det känns som den framtiden både kommit och gått. KANSKE klarar inte den kooperativa företagsformen att växa sig stor? Vore det inte för skogsägarföreningarna, låg den slutsatsen oroväckande nära. Men i skogen har de enkla och självklara idérna om samverkan utvecklats och hållits levande. Det nya, jämfört med när föreningarna bildades, är att kapitalet fått ett tydligare värde. Det har lett till att skogsägarföreningarna nu arbetar med både ränta på insatserna och insatsemissioner när resultatet så tillåter och mer finns att göra. Kanske fungerar de kooperativa tankarna extra bra i skogen där ägarnas långsiktiga syn på sin verksamhet också präglar industrin. Och säkert är det en fördel att verka på en konkurrensutsatt marknad. Ingen företagsform behöver vara sämre än de andra, men de är olika (därför är full ägarkontroll viktigt). MAN MÅSTE fråga sig vad som gått snett på jordbrukssidan och lära av misstagen. Kanske drevs tillväxt och internationalsering längre än vad affäsledningar och ägare förmådde hantera (enligt samma princip som att man avancerar upp till sin egen inkopetensnivå). I stället för att se dagsproblemen i vitögat inbjuder företagsformen uppenbarligen till att bygga luftslott om råvarans utveckling och betydelsen av fusioner. Det saknas dessutom bra värdemätare. Låt vara att man lever befriade från kvartalskapitalismens krav på korta vinster, men effektiviteten måste vara minst lika bra som i alla andra företag. Man kan fördjupa analysen, men också konstatera att dålig affärsledning och svag ägarkontroll är lika förödande oavsett företagsform. KANSKE finns anledning att börja om med leverantörsföreningar inom jordbruket. Och kanske är det ibland bäst att hålla sig på Falköpings storlek. Det finns inga självklara svar, men grunden har inte förändrats. Nyttan av att samverka är uppenbar. (Ny statistik visar faktiskt att kooperativt företag är den snabbast växande företagsformen i landet) Det är inte något egenvärde att lyfta fram skogen på någon annans bekostnad och den som minns 70-talets krisår har anledning att vara ödmjuk. Men just nu finns anledning för hela lantbrukskooperationen att snegla på skogen. VI SKOGSÄGARE 5/06 Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN Karin möter skogen mitt i stan Efter flera år i den akademiska världen och en doktorsavhandling om röjningsrobotar (!) brinner Karin för att sprida kunskap utanför universitetets väggar, närmast till Stockholms alla skogsägare. Av Pär Fornling Grön skog och mossklädda tuvor är inte det första man tänker på efter att ha kommit upp från tunnelbanan vid Sergels torg. Men här, bland asfalten och betongen, är det tätt mellan skogsägarna och medlemmarna i skogsägarföreningarna. Nyligen började Karin Vestlund på LRF Skogsägarna som kontaktperson för utborna i huvudstaden. Hur många är det? Det beror på hur man räknar, nyligen gjorde vi ett utskick till 9 000 skogsägare som har mer än 10 hektar, bland dem finns förstås också en del lokala skogsägare, men de flesta har skogsgården någon annanstans i landet. Är du själv skogsägare? Nej, men jag kanske blir så småningom. Vi har en släktgård i Dalarna som pappa sköter. Ibland är jag hemma och hjälper honom, men nu var det ett bra tag sedan jag körde röjsågen. Däremot har jag varit delägare i ett sågverk. Hur blir man sågverksägare? Pappa och några kompanjoner startade Balungstrands sågverk på 50-talet, men sålde det sedermera. Med den bakgrunden var det kanske inte så konstigt du hamnade i skogen. Nej, man tror sig komma på egna saker men styrs av en massa annat. För min del blev det jägmästarutbildning i början på 90-talet. Då krävdes väl en del praktisk kunnande? Jodå, jag släpade motorsågen och bensintanken så man var trött innan arbetet började! Grejorna var i varje fall då ganska dåligt anpassade till kvinnor. Men det blev en både nyttig och roligt praktik innan de mer teoretiska studierna i Garpenberg och senare Umeå. När tog du din examen? Hösten 1997, därefter jobbade jag med information om bioenergi i Norsjö i Västerbotten. Det var ett EU-projekt där en hel del handlade om att få folk att använda vedpannorna rätt. Det gäller att inte snålelda utan ha ordentlig fyr och nyttja en ackumulatortank. Om röken från skorstenen är gulaktig är något fel. Efter ett kort mellanspel på Mellanskog återvände jag till universitetet för att doktorera. Inom vilket område? Automatiserad röjning. Hur gick det, kan vi få någon sorts robot som sköter framtidens röjningar? I princip är det möjligt, men det kostar mycket pengar att utveckla. Det finns teknik att automatiskt välja ut träd och identifiera skador, trädslag och diameter. Men om man inte går hela vägen kan tekniken kanske användas för att underlätta förarens arbete vid en bemannad maskin, där alla besluten annars är väldigt stressande. Beskriv ändå den där roboten du ser framför dig? Förebilden finns redan i form av en finsk maskin för funktionshindrade. Den kan både gå och köras med hjul. Man kan tänka sig en robot som är smal nog att ta sig fram mellan plantraderna men ändå stor nog att bära en kran med röjklinga. Är det roligt att doktorera? Nja, det är fyra års arbete som ibland kan kännas väldigt frustrerande. Du skriver rapporter som är svåra att få publicerade, jagar pengar till att få göra försök och funderar om du någonsin ska komma igenom allt. Det är sånt som glöms ganska snabbt efteråt. För egen del tyckte jag ändå det var rätt bra, men man ska komma ihåg att det kan vara tufft också. Hur känns det att ha lämnat universitetsvärlden? Bra! Det har varit en nyttig tid, men jag tycker det är väldigt roligt att få möta skogsägare och få sprida kunskapen. Det gör man förstås på universitetet också, men det känns som man kommer närmre verkligheten nu. Du återkommer ofta till vikten av kunskap Ja, det betyder mycket och en hel del av vårt arbete är att arrangera olika kurser och möten om aktuella ämnen. När jag gjorde min avhandling om röjning kom jag förstås in på att man kan röja på olika sätt beroende på vad man vill ha ut av sin skog. De stora bolagen talar ensidigt om att få mycket fiber, men det är inte säkert att det är den enskilde skogsägarens önskemål. Han eller hon vill kanske ha finkvistiga kvalitetsbestånd, eller något annat. Här måste förstås föreningarna vara lyhörda, men min vision är att alla skogsägare ska kunna fatta egna beslut efter sina önskemål med skogsbruket. De behöver inte röja, eller hugga själva, men känna till de olika möjligheterna. Det är en form av kunskap. Annat handlar om att arbeta säkert med motorsågen eller olika juridiska regler och förberedelser inför generationsskiften. Vad är den största utmaningen i arbetet? Att nå alla. Här har vi mycket att fundera över när det gäller mötesplatser och olika arrangemang. Man behöver ju inte heller äga skog för att vara engagerad i frågorna, det finns också många blivande skogsägare att vända sig till. Hur känns det att arbeta för skogsägarföreningarna? Bra, för utborna måste det vara extra viktigt att ha någon som kan hjälpa till och ha ett öra i hembygden. Jag tror det är speciellt viktigt att ge de som inte bor på fastigheten information om vad som händer hemma på gården, om rågrannen ska avverka, markbereda eller något annat där man kan samordna arbetet. Vilka är dina finaste stunder i skogen? Kanske en fredagskväll i joggingspåret när solen är på väg ner och löpningen går bra, eller gärna en vacker dag med lingonplockning. 6 VI SKOGSÄGARE 5/06

På väg över Sergels torg med skogen i tankarna. Karin Vestlund växte upp nära skogen i Övertänger by, dit hon gärna återvänder. Men i år har det knappt blivit tid ens för lingonplockning, som annars är en favoritsysselsättning. Tidigare i höstas började hon arbetet med utboägarna och början av oktober doktorspromoverades hon i Uppsala. VI SKOGSÄGARE 5/06 7

På väg in i mervärdess POLITIK Förslaget till ny skogspolitik välkomnas av skogsnäringen men kritiseras av miljörörelsen. Av Pär Fornling Överlämnandet av utredningen, efter 2,5 års arbete, blev lite avslaget. Den gamla regeringen hade gått och den nya inte tillträtt. Nu har i alla fall ministern fått den i sin hand och det återstår att se vad som händer. Grunderna från dagens politik ligger kvar, men justeras. Det talas en hel del om produktionen i den nästan 900 sidor tjocka trilogin Mervärdesskog som Maggi Mikaelssons utredning heter. Förslagen är i linje med vad som presenterades i förra tidningen. SKOGSBRUKSPLAN blir åter obligatoriskt. År 2011 ska alla skogsfastigheter ha en plan över skogsmarken och hur den brukas. Utredaren räknar med att Skogsstyrelsen kan underlätta planarbetet genom uppgifter via internet. De som i dag inte har en färsk skogsbruksplan måste göra en skogs- och miljöredovisning (SMÖR). Det kravet föreslås försvinna 1 januari 2008. FRIVILLIGA avsättningar till naturvård begränsas på så sätt att de måste finnas med i en skogsbruksplan och där ska de klassas NO (Naturvård orörd) eller NS (Naturvård skötsel). Det gör att en del av dagens avsättningar faller bort ur statistiken. Motivet är att staten lättare ska kunna följa upp vad som avsätts frivilligt. Då det gäller mark för naturvård i statens regi föreslås långa arrende som ett alternativ till reservat. MILJÖMÅLET avspeglas i det som kallas Levande skogar med mål om att avsätta ytterligare 900 000 hektar till naturvård (jämfört med 1999) till år 2010. Med nuvarande takt når man inte fram förrän 2018, men det tror jag man kan leva med. Det viktiga är riktningen och att ett arbete pågår, sade Maggi Mikaelsson när utredningen presenterades. Det väckte hård kritik från miljöorganisationerna. BÖTER eller sanktionsavgifter, som det formellt kallas, är på gång. Den som avverkar utan tillstånd, förstör en fornlämning, eller något liknande får böta. Hur mycket föreslås Skogsstyrelsen utreda. Dagens rättsprocess är så krånglig att det ofta inte blir några domslut alls. PRODUKTIONEN ska höjas på olika sätt. I utredningen talas om att den kan öka med 25 50 procent på 10 60 års sikt. Och detta redan med dagens lagstiftning. Några nya medel föreslås inte, däremot talas välvilligt om att beskoga jordbruksmark, bättre plantor, gödsling, rensa diken och liknande. Skogsstyrelsen får i uppdrag att formulera ett tydligare mål för produktionen. Det kan tänkas se ut på olika sätt: Hur många miljoner kubikmeter som ska avverkas, eller ett mål om hur stor tillväxten ska vara. Det finns redan sektorsmål om röjning, föryngringar och liknande åtgärder. De kan bli ännu mer detaljerade och kanske omfatta hur många hektar som ska gödslas (vilket utredningen föreslår) eller hur många mil skogsdiken som ska rensas. Hur produktionsmålet utformas återstår att se. Ett sätt att öka produktionen är att gödsla och intensivodla en del arealer. Det får inget stöd i utredningen om miljömålet blir underordnat på de ytor det gäller. Nästan klart! Nu återstår bara att dela ut och presentera den efterfrågade arbete för Maggi Mikaelsson tillsammans med sekreterarna Lotta Möller och RÖJNINGSPLIKT blir det inte den här gången. Men utredaren verkar säker på att det kommer år 2010 om det inte röjningsberget minskas väsentligt. Ett annat område där skogsägarna får hård kritik är den generella hänsynen, vilket handlar om att ta miljöhänsyn vid avverkningar. Här brister det på en tredjedel av arealen hos privata skogsägare (hos bolagen är det betydligt bättre). Därför föreslås en rejäl rådgivning från Skogsstyrelsen tillsammans med skogsägarföreningarna. VILTSKADOR är ett annat problem som faller tillbaka på skogsbruket självt. Det behövs en ordentlig diskussion med markägarna om att man stjäl från sina barnbarn, säger Maggi Mikaelsson med syfte på hur kvalitén och värdet av skogen betas bort. Vi har tre gånger så många älgar per tusen hektar som i Finland. Nu är det en fråga om att komma till skott (!) och göra något. Skogsstyrelsen kan använda paragraf fem i skogsvårdslagen och tvinga fram omplantering av en sönder betad tallföryngring. Samhällsekonomiskt har vi inte råd att ha den här skadefrekvensen. FJÄLLNÄRA, liksom svårföryngrad skog innebär extra tillstånd och krav för skogs- 8 VI SKOGSÄGARE 5/06

kogen Betänkandet från skogsutredningen 2004 Grunden till allt I den så kallade portalparagrafen fångas hela skogspolitiken in: utredningen. Det har varit ett intensivt Roger Berggren. ägarna. Gränsdragningen är administrativ och tar inte riktigt hänsyn till klimat eller biologiska förhållanden. Därför föreslås en översyn av gränserna. Klimatförändringar gör dessutom att de ändras under tiden. När det växer gran på Åreskutan kan man undra var gränsen för det fjällnära går, säger Maggi Mikaelsson. IMPEDIMENTEN döps om till lågproduktiv skogsmark, varav en del blir skyddad och en del brukad. Det är en del i förslaget att ändra hela skogsmarksbegreppet. I dag är det ganska förvirrande. Exempelvis kallas produktiv skogsmark inte längre Skogen är en förnybar resurs och en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning och bidrar till medborgarnas välfärd samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötsel skall hänsyn tas även till andra intressen. En förändring jämfört med dagens lag är att skogen framhålls som förnybar. produktiv när den hamnar i reservat. I internationella jämförelser kan det därför framstå som om Sverige har betydligt mindre skogsmark skyddad för naturvård, men det bottnar i olika sätt att räkna. INTERNATIONELLT tycker utredningen att svensk skog behöver visa framfötterna. Därför föreslås två saker: Dels en handlingsplan hur man bör arbeta med de internationella frågorna. Dels ett forum (med näringens parter) knutet till Näringsdepartementet. där de internationella frågorna diskuteras. Fortsättning sid 10 Konsten att sköta sin skog när tiden inte räcker till. Det har blivit allt vanligare att skogsägare inte hinner med att själva jobba i skogen, vilket ofta beror på att de bor på annan ort, långt ifrån sina ägor. Många väljer därför att anlita oss för det viktiga föryngringsarbetet. Valda delar eller hela arbetet. Vi tar hand om markberedning, plantering, skydd mot snytbagge och vilt, röjning och återväxtinventering. Allt till fasta priser. Du väljer själv vad du vill ha hjälp med. Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer om våra skogsvårdstjänster och våra Återväxtpaket. Tel 0582-68 69 70 www.skogsplantor.se Per Franzén, Säljare. VI SKOGSÄGARE 5/06 9

Fortsättning: På väg in POLITIK Göran Enander, Skogsstyrelsen. Göran Enander, generaldirektör Skogsstyrelsen: Det är ingen omtolkning i avvägningen mellan miljö och produktion, vilket är bra. Vi delar uppfattningen att mycket kan göras inom dagens regelverk då det gäller produktionsfrågorna och vi tillstyrker förslaget om sanktionsavgifter. Men förslaget om nytt skogsmarksbegrepp medför att en otydlighet ersätts med en annan och det finns risk att det på sikt bedrivs skogsbruk på impediment. Vi delar inte uppfattningen om miljömålet 2010, där måste vi snabba upp tempot och agera för att inte låsa stora arealer i långa utredningsprocesser. Linda Hedlund, LRF Skogsägarna: Det är en bra utredning som tar fasta på ökad tillväxt i skogen och vårt behov av förnybar råvara. Hoppas den nya regeringen tar det till sig. Jag tror vi klarar röjningarna utan pliktkrav, vi tror mer på incitament och frivillighet. Det är negativt att utredningen inte gått vidare med en översyn av Skogsstyrelsen. Det är inte rimligt att så stora myndigheter styrs av en person. Inte för att det är något fel på Enander, men frågan är principiell, myndigheten behöver en styrelse med befogenhet att fatta beslut i strategiska frågor. Linda Hedlund, LRF Skogsägarna. Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen. Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen: Vi lutar mot att utredningen bör hamna i byrålådan, på så sätt var det bra att den kom mellan två regeringar. Den är produktionsfokuserad och miljöanalyser saknas. Man underkänner riksdagens mål om levande skogar fram till år 2010. Vi tycker det bör skyndas på och skogsägarna att få ersättning för inlöst mark. Genom förslagen öppnas för avverkning av impediment och fjällskog. Det finns också bra saker, som att man lyfter fram sociala värden, men det mesta landar i produktionsförstärkningar. Stefan Wirtén, Skogsindustrierna: Utredningen ger oss förutsättningar att öka produktionen. Det är olyckligt att man inte tillstyrker intensivodling, det handlar om begränsade arealer och ryms väl i den svenska modellen. Genom att en del skog skyddas fullt ut bör vi kunna bruka en annan del fullt ut. Vår utgångspunkt är att vi ska klara röjningskravet och slippa röjningsplikt. Obligatoriska skogsbruksplaner tror vi kan vara bra. Vi tror inte på ett virkesproduktionsmål. Det är marknadens parter, inte politikerna, som bör avgöra hur mycket som avverkas. Det är bättre att formulera ett tillväxtmål. Stefan Wirtén, Skogsindustrierna. 10 VI SKOGSÄGARE 5/06

Rädda skogen! Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen. cloco.se På fyra dygn riskerar du alltså att bli av med 1 hektar. Stoppa viltbetningen! Vad viltbetning handlar om är ditt eget kapital dina plantor måste helt enkelt skyddas. Att skydda nyplanteringar med viltavskräckningsmedel är lönsamt redan vid 5-7% betning av toppskotten. Viltbetningsskadorna består och därför är det viktigt att skydda nyplanteringar de två till tre första åren. Vinn kampen mot skadorna! Betning av toppskotten minskar tillväxten, ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar och bestående kvalitetsskador ända fram till slutavverkningen. S T O R A DJ U R ST O R A SK A D O R Viltbetning Ett enda rådjur kan äta 600 toppskott om dagen. På endast 4 dygn riskerar du alltså att bli av med 1 ha. Älg och hjort äter ännu fler och då är plantan större. Nya PW Viltskydd Terminal PW Cervacol Extra Cervaroll Oavsett vilken av våra produkter du väljer, så är det alltid en mycket billig försäkring och en lönsam åtgärd att skydda nyplanteringar mot viltbetning under de första åren. Samtliga produkter från Interagro Skog får användas i miljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning. Rädda skogen från skador i miljardbelopp. Ta del av fakta kring våra produkter för skydd mot viltskador på www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat. Eliselund 247 92 Södra Sandby Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 info@interagroskog.se www.interagroskog.se

Nya möjligheter i kikaren Våga prova nya saker. Det råder Lizzy Malmenholt, som leder studiecirklar i att utveckla skogsgården. För egen del lever hon som hon lär. Av Pär Fornling En septemberdag för fyra år sedan stod Lizzy tillsammans med fastighetsmäklaren på gårdsplanen framför den röda stugan i Graninge, några mil från Sollefteå. Du, jag har redan bestämt mig. Jag köper den här gården, sade hon innan de ens öppnat dörren till huset, eller gått över ägorna. Utsikten över den glittrande Graningesjön gjorde väl sitt till, men historien är märkligare än så. Då var hon tandläkare med egen praktik i Norrtälje utan anknytning till vare sig skogsbruk eller den norrländska landsbygden. I dag är Lizzy aktiv i Norrskog och driver studiecirklar om att utveckla skogsgården med nya affärer. Många drömmer om skogen, men törs inte göra något åt det. För egen del tycker jag man bör testa de flesta idéer man mår bra av. Det är bättre att våga prova än att inte göra det. Blir det fel är det väl inte värre än att man får gå tillbaka. Jag saknar ingenting av det gamla livet. Och vet du, jag tror det där med skogen finns i mina gener, säger Lizzy på det där lite eftertänksamma sättet som visar att hon funderat en hel del på frågorna. VI SITTER i köket och talar om vägen in i skogsägarföreningen. När jag kom hit visste jag ingenting om det där, men ville förstås lära mig hur saker och ting fungerar. Jag såg att Norrskog hade studiecirklar för kvinnor som ville lära sig om sin skog Jag hoppade på och blev väldigt väl mottagen. Studiecirkeln följdes av kurser om att lära sig röjsågen, att hantera motorskogen genom kursen Säker skog och det ena gav det andra. Lizzy blev invald i SBOrådet och själv kursledare. Det var lätt att sympatisera med idén bakom föreningen, att samarbeta och stödja de privata skogsägarna så att de får ut så mycket som möjligt av sitt skogsinnehav. Det tar nog många till sig, bara vi når fram med budskapet. Bästa sättet tror jag är personliga kontakter, många orkar inte läsa all skriftlig information, säger Lizzy och talar om vikten av att skapa relationer. De underlättas i sin tur om alla typer av skogsägare finns representerade bland de förtroendevalda i föreningen, så att alla kan känna igen sig. Därför behövs fler yngre skogsägare och fler kvinnor i SBO-råden, tillsammans med äldre och erfarna skogsägare. KÖKET är behagligt ombonat på ett lantligt vis, med vedspis, 12 VI SKOGSÄGARE 5/06

Ammi Aronsson och Lizzy Malmenholt testar fisket som är en del av erbjudandet om naturturism i Åkroken. SKOGSGÅRDEN Efter 30 år som tandläkare njuter Lizzy Malmenholt av livet som skogsägare. För några år sedan drev Ammi och maken Torbjörn Aronsson jordbruk med mjölkproduktion. Nu har Ammi en ateljé i kostallet, där de här ugglorna kommit till. Vid sidan av virket har skogsmarken mer att erbjuda. burkar, pappershögar och praktiska prylar. Väggbonaden med en älg påminner om att jakten närmar sig. Lika naturligt som att köpa skog föll det sig att ta jägarexamen och gå med i kyrkokören, vilket är en del av bygdens gemenskap. På något sätt har jag haft skogsintresset med mig genom livet. Att förverkliga det nere i Norrtälje var inte ekonomiskt möjligt, därför började jag spana efter skog i det här området och är nu lycklig ägare till 25 hektar i en härlig bygd! Ofta sätter jag mig bara ner på en stubbe och njuter av naturen. På köksbordet ligger en boken Naturkraft som handlar om naturens läkande effekter, vid sidan av studiepärmen om att utveckla skogsgårdens affärer med Tomas Mörsell, ordförande i Norra Skogsägarna, som huvudförfattare. Vi har haft ett par studiecirklar med ett 20-tal deltagare och till hösten drar vi igång igen. Det blir väldigt livliga och bra diskussioner. När flera personer kommer samman kan man testa idéer och inspirera varandra. Dessutom behövs ofta samarbete för att det ska gå bra. Det gäller allt från bioenergi, till upplevelseturism, vilket varit två återkommande ämnen på cirklarna i Graninge. Genom att vara flera stycken kan man marknadsföra ett samlat utbud. Någon kanske har övernattningsstugor, någon fiske, en annan naturstigar och försäljning av vildmarksprodukter. På så sätt kompletterar och stärker verksamheterna varandra. Kurspärmen är en lång katalog med möjligheter och exempel för att utveckla skogsgården. Allt från speciell skogsskötsel till förädling, energi, vindkraft, jakt, fiske och annat med utgångspunkt från skogen och marken. Jag upplever en väldig kraft kring de här frågorna och det måste till något mer som komplement till det traditionella skogsbruket för att landsbygden ska leva. FÖR EGEN del planerar Lizzy att anlägga en meditationsstig i skogen och arbeta med naturen som rehabilitering. Redan som tandläkare utbildade jag mig i kinesisk medicin, vilket mer är en livsfilosofi. Det handlar om att hitta sin väg, att man är öppen för de möjligheter som finns och hittar en balans mellan arbete och vila. Att man ser sin plats i naturen. Jag arbetar också med akupunktur och smärtlindring genom laser, vilket är ganska nytt här i landet. Det där hoppas jag kunna väva ihop till en verksamhet, kanske för utbrända, rullstolsbundna, anhöriga till drabbade, eller andra som behöver hämta krafter. Närmast väntar Lizzy på sin mångbruksplan från Norrskog, som visar hur hon kan kombinera skogsbruket med naturturism och rekreation. Ett av vinterns projekt är att röja en meditationsstig med olika rastplatser längs sjön. Fortsättning sid 14 VI SKOGSÄGARE 5/06 13

Fortsättning: Nya möjligheter SKOGSGÅRDEN BAKA TUNNBRÖD är ett annat projekt som hon testat tillsammans med grannen någon mil bort, Ammi Aronsson i Åkroken. Vi tog emot grupper av besökare, berättade om baket och sålde bröd. Det tror jag vi kan utveckla mer, säger Lizzy. Vi träffar Ammi i verk staden, där mjölkkorna flyttade ut för ett antal år sedan. Nu gör hon konsthantverk och är i full färd med att montera ett par ugglor i fårskinn på en gren. Man får vara lite mångsysslare för att klara sig på en sådan här gård, säger hon och berättar om naturstigar, svampplockning, fiskekort, bär och syltkok. Dessutom röker Ammi älgkött, bäver och jagar skogsfågel som hon säljer tillsammans med de andra delikatesserna från skogen. Jag gick kursen om att utveckla skogsgården, vilket var bra. Det är inspirerande och nyttigt att höra om andras erfarenheter, säger Ammi, På gården säljs både sylt och fågel. som hållit på ett tag. Vad har hon då för råd till andra som funderar i liknande banor? Man ska inte vara rädd att försöka, däremot börja från början och inte skynda för fort utan bygga upp verksamheten sakta men säkert. Vi går ner mot Bastusjön, förbi en jättestor bäverhydda och Ammi hittar säsongens första smörsopp. Båten, som man kan hyra tillsammans med fiskekort, glider stilla ut. Den omgivande skogen avspeglar sig i vattnet till en symbolisk helhetsbild av skogsgården. Efter att ha träffat Torbjörn Aronsson lämnade Ammi Stockholm och flyttade till Åkroken. Kanske är det lite lättare att se nya möjligheter när man kommer utifrån, säger hon. Gödsling Lönsammaste åtgärden i din skog! Kalkyl 3 Producera virke för 150 kr/m 3, sälj för 300! Genom att gödsla dina lämpliga skogsbestånd kan du producera virke för ca 150 kr/m 3. Rotvärdet för detta virke är normalt ca 300 kr/m 3! Skogens Gödslings AB har under 30 års tid med sin egenutvecklade metod SG-systemet gödslat mer än 250 000 ha åt Sveriges skogsägare stora bolag såväl som enskilda skogsägare. Du kan enkelt och smidigt få din skog gödslad på bästa sätt genom att använda SG-systemet. Du får då ett komplett paket innefattande hela kedjan från rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och slutligen GPS-baserad dokumentation. Fler kalkyler och ytterligare information om SG-systemet finns på: www.sg-systemet.com SG-systemet Skogens Gödslings AB Tel. 0418-765 00 www.sg-systemet.com 14 VI SKOGSÄGARE 5/06

Släktträd till salu! Vi säljer delar av vårt skogsinnehav. Du som äger skog, eller bor i glesbygd, har en unik möjlighet att köpa mark och ge dina kommande generationer fastare rötter i skogen. Är du intresserad av att köpa skogsmark, ring Sveaskogs kundcenter tel 0771-787 100 eller gå in på www.sveaskog.se

Sven-Åke Hannevind har själv monterat det lilla vindkraftverket i en mast på husknuten. Han var lite fundersam över ljudet men kan konstatera att det knappt är hörbart. Foto: Pär Fornling 16 VI SKOGSÄGARE 5/06

Med vinden i ryggen Vindkraft i liten skala är en enkel lösning för att hålla nere energikostnaderna och skydda sig mot elavbrott förutsatt att det blåser. Av Pär Fornling Huvudspåret för svensk vindkraft går mot allt större och effektivare anläggningar, men Sven-Åke Hannevind har gått den andra vägen och utvecklat småskalig teknik för enskilda fastigheter. Jag är nästan lite överrumplad över intresset, berättar han i mitt i en typiskt hektisk arbetsdag. Den börjar med att söka personal till verkstaden i Kristianstad och avrundas med att förpacka två små vindkraftverk som går med lastbil till beställarna. De sätter upp dem själva, vilket är vanligast. Det här är inget komplicerat, säger han och får det att låta väldigt enkelt. När du rest kraftverket är det bara att ansluta elkabeln till en vanlig trefashandske var som helst på din sida elmätaren. Därefter är produktionen igång. DET MINSTA kraftverket har sex vingar med en diameter under två meter, därmed krävs inte något bygglov. Ett krav är dock att avståndet till grannen måste vara längre än mastens längd. (Om verket blåser omkull ska den falla på den egna tomten). När det är bra vind levererar verket 2,2 kw, vilket med ett hyfsat bra läge ger en årsproduktion kring 4 000 kwh per år. Ett hus med värmepumpar kanske förbrukar 10 000 kwh per år. Verket räcker alltså inte fullt ut, men ger ett bidrag. I första hand nyttjas den egna elen, vad som därutöver behövs köps som vanligt från elleverantören. Det där är inget man behöver fundera på, utan det fungerar automatiskt. Har jag ett element som drar 4 000 watt och vindkraftverket levererar 2 000 köper jag till ytterligare 2 000 watt, konstaterar Sven- Åke Hannevind. Om verket producerar mer el än den egna förbrukningen går överskottet ut på nätet. Man bjuder alltså elleverantören på elström. Det finns möjlighet att sälja el, men det är knappast aktuellt när det gäller de minsta vindkraftverken. FÖR DE STÖRRE verken är det annorlunda. Vårt största verk är på 45 kw och har en beräknad produktion på över 100 000 kwh per år. Intresset för de anläggningarna finns främst hos skogsägare och lantbrukare som planerar att också sälja el. Tekniskt är det inga problem. Elbolagen är numera skyldiga att köpa att köpa el från mindre leverantörer. I dagsläget betalar Vattenfall och Eon 60 öre per kwh. Det kräver ett speciellt abonnemang som kostar kring 3 700 kronor om året och två olika elmätare, en för elen du säljer och en mätare för det du köper. Den som har ett vindkraftverk på skogsgården och en villa i stan kan dessutom byta till sig elöverskottet från skogsgården. Om vindkraftverket exempelvis levererar 10 000 kwh till det allmänna elnätet är det möjligt att köpa lika mycket el till villan för 60 öre per kwh. ELAVBROTTEN efter stormar är ett argument som får många på landet att skaffa egen försörjning, där vindkraft kan ge viss hjälp. Normalt sett bryts all elproduktion vid ledningsbrott av säkerhetsskäl. De som arbetar med elledningarna ska inte riskera att få ström bakvägen. Men Sven-Åke Hannevind har konstruerat en system som först bryter bort elen från nätet och därefter bara försörjer den egna fastigheten. Förutsättningen är förstås att Arrendera ut mark till vindkraftverk För markägare kan vindkraft i större skala bli en bra affär i dubbel bemärkelse. Ett första steg är att arrendera ut mark till kraftverk. Den som vill ta ett steg till kan själv bygga och driva ett verk, eller gå in som delägare. Nyligen avslöjade Södras vd, Leif Brodén, att föreningen funderar på att bygga vindkraft i anslutning till massabruken. Företaget har både lämplig mark och är vana att hantera den typen av miljötillstånd som krävs. Vi räknar med att investeringen ger en avkastning på 10 procent, säger Leif Brodén. Även om en jättekoncern som Södra är i särställning säger det ändå något om lönsamheten med dagens spelregler. Den begränsande faktorn är att hitta lämplig mark för att resa vindkraftverken, ofta faller det på tillståndsprövningen. Markägare med bra lägen har en möjlighet att hitta nya inkomster, säger Örjan Hedblom på Svensk Vindkraftförening. Han berättar att arrendeavtalen oftast löper på 20 25 år och ger markägaren 3 4 procent av intäkterna från vindkraften. För de nya verken som sätts upp kan det ge 90 000 kronor om året i arrende för ett enda verk. Byggs några stycken på samma plats blir det en betydande årsinkomst. Örjan Hedblom räknar då med ett verk på 2 000 kw, vilket håller på att bli en vanlig storlek. På ett bra läge bör det producera 5 miljoner kwh om året. Om elen säljs för 60 öre blir det en årsinkomst på 3 miljoner kronor. Totalkostnaden för att bygga ett verk i den klassen är kring 25 miljoner kronor. Nu är det förstås rätt hårda krav på lokaliseringen. Dels ska det vara öppna blåsiga lägen, dels ska det inte störa några grannar. En första koll kan vara att kontakta Enercon eller Vestas som säljer storskaliga vindkraftverk. Med hjälp av koordinatorer kan de göra en första test på en vindkarta, utan att ens besöka platsen. Dessutom kan tillståndsprövning bli en långdragen process, även den är tänkt att gå lite fortare genom att kommunerna i framtiden får ge tillstånd för verk under 2 000 kw. Annars gäller länsstyrelsens miljöprövning. Ofta drivs vindkraftverk som ekonomiska föreningar med flera delägare. Vi har många exempel där markägaren valt att investera och själv kanske äga halva vindkraftverket medan den ekonomiska föreningen äger andra halvan, berättar Örjan Hedblom. det blåser. Om den egna elen inte räcker till allt går det att ha automatiska prioriteringar; att i första hand försörja frys och kyl, därefter vissa element, eluttag eller vad som bedöms viktigast. Många som hör av sig är så ilskna på elbolagen att de helst vill kapa ledningarna, men riktigt så enkelt är det inte. Men man kan i alla fall bli lite mer oberoende, konstaterar Sven- Åke Hannevind. Det minsta vindkraftverket kostar kring 25 000 kronor. Med ett elpris på 1 krona per kwh betalar det sig på ungefär 7 år om elproduktionen är 4 000 kwh om året, förutsatt att allt fungerar problemfritt. Blåser det mindre tar det längre tid och mer går det snabbare. Därutöver finns ett antal modeller, upp till det största verket som kostar 175 000 kronor. Med bra förutsättningar ger det 100 000 kwh per år. Till det kommer en mast att montera kraftverket på. Man bör upp över trädtopparna för att dra full nytta av vinden. TIPS: Läs mer på www.svensk-vindkraft.org, en intresseförening för vindkraft som också ger råd och bistår med juridisk hjälp. Titta även på www.cvi.se högskolan på Gotland har massor av vindkraftsinformation. ENERGI VI SKOGSÄGARE 5/06 17

NYHETER Angrepp av barkborre hotar bli än värre 2007 Lagen skärps och skogsägarna manas att agera för att bromsa en förödande angreppsvåg av barkborrar nästa år. Fällorna som använts för att inventera barkborrarna har blivit oroväckande välfyllda. Orkanen Gudrun lade upp ett smörgåsbord för barkborrarna och vädret har gynnat insekterna. Enligt Skogsstyrelsens och Södras inventeringar har en miljon kubikmeter stående skog angripits och nu gäller det att få bort träden. Det är den varma sommaren med svår torka i sydöstra Sverige som medfört en väldigt snabb ökning av antalet granbarkborrar. Det innebär att både den första och andra generationen granbarkborrar har hunnit svärma under sommaren. Samtidigt har torkan försvagat trädens motståndskraft. Eftersom angripna träd är svåra att hitta så länge kronan är grön är det först under hösten som angreppens totala omfattning visat sig. Vi befinner oss redan nu i en situation som under normala väderförhållanden hade uppkommit först år 2007 eller senare. En mycket viktig faktor inför nästa år är om den nya generationen granbarkborrar hinner utvecklas färdigt och hur stor andel som övervintrar i träden, säger Jörgen Ringagård på Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen kommer att utarbeta en handlingsplan för åtgärder inför år 2007 och räknar med att skärpta skyddsföreskrifter i skogsvårdslagen. Ungefär hälften av angreppen finns hos Södras medlemmar och i somras drog bekämpning av granbarkborren igång med full kraft. Det gäller att söka upp och avverka skadade träd. Därigenom minskar risken för fortsatta skador på skogen, och virkesvärden kan räddas. Vi bedömer att åtminstone hälften av den skadade volymen kommer att ha avverkats och körts bort från skogen före oktober månads utgång och vi har skapat ett speciellt sortiment för prissättning av insektstimmer, säger Södras skogsvårdschef Göran Örlander. Han betonar att risken för fortsatta och ökande angrepp är stor under nästa år och därför måste barkborren bekämpas med största kraft. Nästa år är det viktigt att hela skogsnäringen, inklusive Skogsstyrelsen, samlas kring en gemensam strategi för att bekämpa granbarkborren. Det är bråttom eftersom förberedelser krävs för att bekämpningen ska bli effektiv. I normala fall angrips 100 000 kubikmeter i området, nu är det alltså 10 gånger så mycket. Vad det hela landar återstår att se. Nya prognoser är på gång, men Jörgen Ringagård räknar redan nu med att det blir mer än de 2 4 miljoner kubikmeter som tidigare nämnts fram till år 2009. Inför vintern går insekterna ner i marken, därefter måste jakten på granbarkborrarna vänta till våren. Normalt angrips sjuka och nyfällda träd, men när barkborrarna blir tillräckligt många orkar inte de friska träden försvara sig. 18 VI SKOGSÄGARE 5/06

NÄRINGSPOLITIK Het skogspolitisk höst Jag har fått förmånen att skriva om aktuell näringspolitik, och det känns extra roligt att börja nu, när intresset för skogsbrukets möjligheter är så stort. Det visar sig i statsministerns oljekommission (som lämnades i juni), Maggi Mikaelssons skogsutredning och i valrörelsen där politikerna varit lyhörda för våra frågor. Bäst av allt är att vi är med och svarar upp mot förväntningarna. Vårt gemensamma LRF-projekt Kraftsamling-Skog ligger i startgroparna. Med det kan vi visa att vi menar allvar med att öka tillväxten i de svenska skogarna. LRF satsar 18 miljoner under fyra år och skogsägarföreningarna lägger till mera än så i ett stort projekt för att utveckla en dialog med skogsägare i hela landet med information, riktad rådgivning och kompetensutveckling. Syftet är ökad lönsamhet för skogs gården genom att med nya och nygamla (återanvända!) metoder öka produktionen. Det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet (LBU) innehåller delar som bör kunna vara med och finansiera våra satsningar. Men för att få del av de pengarna måste alla hjälpa till! LBU utgår främst från den enskilda företagaren. Centralt kan vi hjälpa till att påverka förutsättningarna, men sen blir det upp till enskilda skogsägare att söka medel för att kunna vara med och dela på kakan. Från EU kommer också positiva signaler. Kommissionens nya handlingsplan för skog ger ökade förutsättningar för att skogsfrågorna och skogsnäringen ska få genomslag i alla politikområden som rör skogen. Skogsbruket påverkas av bland annat transport-, miljö-, handels- och energipolitik. Handlingsplanens Aktuellt just nu 30 september LRF lämnade remissyttrande på Jakt- och fiskeutredningen och Gränsdragningskommissionen. 3 oktober Skogsutredningen blev offentlig. Hösten Regeringskansliet sliter fortfarande med fördelningen av medel inom Landsbygdsutvecklingsprogrammet, som ska starta 2007. Hösten Genomförandearbetet av vattendirektivet tar fart, med att fastställa bedömningsgrunder, klassa våra vatten och tillsätta vattenråd. Hösten Energifrågorna särskilt bioenergi står högt på dagordningen både i Sverige och i EU. 7 december Möts Skogsstyrelsens sektorsråd nästa gång. Och då presenteras bland annat Skogsstyrelsens tankar om uppföljningen av miljömåls - arbetet, inklusive förslag till nya mål 2010. 15 december Lämnas konsekvensanalysen av kilometerskatter, gjord av SIKA och ITPS, till regeringen. December? Behandlas EU:s handlingsplan för skog av jordbruksministrarna. tyngdpunkt ligger på samordning, och där finns även förslag om konsekvensbedömningar av EU-beslut. Det kan behövas. Vi har många exempel på EUbeslut som fått oväntade konsekvenser när dom ska genomföras i praktiken. Vattendirektivet är ett aktuellt exempel. Transportpolitiken med kilometerskatten ett annat. Handlingsplanen kommer att behandlas under hösten. LRF Skogsägarna har haft den på remiss och vi hoppas att särskilt de delar som rör samordning får ett tillräckligt starkt stöd för att ge avtryck i EU-arbetet framöver. Men alla är inte lika optimistiska som vi. När jag skriver detta har jag just kommit hem från ett internationellt skogsägarmöte i Finland. Och den optimism och framtidstro som jag känner och som jag tycker vi har all anledning att känna tycks inte finnas i andra delar av världen, som Australien och Nordamerika. Det finns en oro för både förutsättningarna för att bedriva skogsbruk och möjligheten till avsättning av produkterna. En förklaring är nog att intresset för bioenergi inte har blivit lika stort i andra delar av världen än. Men det kommer säkert, så låt oss odla, och sprida, våra tankar om goda framtidsutsikter för familjeskogsbruket. Linda Hedlund, LRF Skogsägarna 20 VI SKOGSÄGARE 5/06

Välj 941 och ta pole position* Marknadens största och starkaste skördare ger dig tydliga fördelar. Detta röda kraftpaket förenar kraft med lönsam intelligens och ger dig högre produktivitet än någon annan skördare på marknaden. Dessutom är förarkomforten helt i en klass för sig. Rymlig med god ergonomi och stor luftmängd. Perfekt sikt med runtomsvängande och nivellerande hytt. Prova själv, och bli en vinnare. Ingår i Komatsukoncernen *Köper du en Valmet 941 innan 31 oktober får du dessutom ett verkligt specialpris på vår resa till en formel 1-tävling någonstans i Europa under 2007. www.sweloghb.com

SKOGSVÅRD Kostnaderna för gödsling kan hållas nere genom att grannar samverkar. Exemeplvis kan man hyra in maskinerna tillsammans. Pengar att tjäna på skogsgödsling Väl utförd skogsgödsling av lämpliga bestånd ger en obeskattad, årlig förräntning på 10 20 procent på investerat kapital! Av Folke Pettersson, Skogforsk Gödsling kan således vara en intressant åtgärd för den private skogsägaren som vill förbättra ekonomin i sitt skogsbruk. Ett hinder för skogsägare i Götaland är att Skogsstyrelsen avråder från gödsling i denna landsdel. En översyn av Skogsstyrelsens allmänna gödslingsråd är dock på gång. När nu mycket handlar om att få mer råvara, inte minst till energi, talar ännu mer för gödsling. Det är den enda åtgärden som ökar avverkningsmöjligheterna på kort sikt (10 20 år). Som en följd av utvecklingen har skogsgödslingen nu fått en ny vår hos de större skogsföretagen. Men trots den goda lönsamheten har det gödslats mycket lite i familjeskogsbruket allt sedan skogsgödslingen startade i början på 1960-talet. Det beror förmodligen till viss del på kunskapsbrist, exempelvis har varken skogägarföreningar eller de dåvarande skogsvårdsstyrelserna arbetat med gödslingsrådgivning. Numera har dock gödsling prioriterats upp hos skogsägarföreningarna, varför medlemmen nu kan få goda råd. DET ÄR ingen egentlig skillnad mellan att gödsla i skogen och att gödsla på åkern eller i den egna trädgården. Man tillför näringsämnen för att det ska växa bättre. Skogsgödsling utförs på fastmarksjordar, och nästan utan undantag är det då kväve som är det tillväxtbegränsande näringsämnet. När man tillför kväve bygger träden upp sin barrmassa, det blir både fler och större barr. Den större fotosyntesapparaten gör att solenergin kan utnyttjas bättre, vilket ger ökad vedbildning. Tillväxteffekten av skogsgödsling med standardgivan 150 kilo kväve per hektar blir 13 20 skogskubikmeter per ha under en varaktighetsperiod på 8 10 år. KOSTNADEN för en gödsling (150 kilo kväve per hektar) är ungefär 2 500 kr per hektar om man anlitar en en- 22 VI SKOGSÄGARE 5/06

treprenör. Denna kostnad utgörs av gödselmedel (60 65 procent ), spridning (30 procent) och transporter (5 10 procent). Gödslingskostnaden är avdragsgill i deklarationen. Skogsgödsling är en investering och kostnaden bör således räntebelastas i en ekonomisk kalkyl. (Detta till skillnad mot storskogsbruket, där man under vissa förutsättningar kan hantera kostnaden utan räntebelastning, genom att omedelbart öka avverkningarna i andra bestånd). Tiden till dess att vinsten kan realiseras har ett avgörande inflytande på investeringens lönsamhet. För familjeskogsbruket kan det därför bli aktuellt att gödsla under slutet av omloppstiden, förslagsvis som en engångsgödsling 8 10 år före planerad slutavverkning. Ekonomisk kalkyl för skogsgödsling Intäkterna ökar på två sätt. En gödsling ger inte bara en ökad volym. Träden blir också grövre, vilket medför att värdet per kubikmeter ökar på hela det stående virkesförrådet. Av gödslingsintäkten i äldre bestånd brukar normalt 55 70 procent utgöras av volymeffekten och 30 45 procent av dimensionseffekten. Ett typiskt exempel på en ekonomisk kalkyl kan se ut så här: Intäkt på grund av volymeffekt: Intäkt på grund av dimensions effekt: Total intäkt: Gödslingskostnad: 16 m 3 sk/ha x 300 kr/m 3 sk = 4 800 kr/ha 2 500 kr/ha 7 300 kr/ha 2 500 kr/ha Förutsatt att gödslingen utförs 8 år före slutavverkning, samt att virkespriserna och avverkningskostnaderna följer inflationen, motsvarar detta en årlig, obeskattad realränta på drygt 14 procent. Denna förräntning kan jämföras med den inflationsutsatta ränta som man får på sina skogskontomedel, vilken är betydligt lägre. BARRBESTÅND som är friska och välslutna, samt har bra kvalitet, är utmärkta gödslingsobjekt. Volymtillväxteffekterna av gödsling blir tämligen lika inom ett brett spektrum av boniteter. Rotvärdet per kubikmeter är därför en viktig faktor vid valet av objekt. Man bör inte välja bestånd som är bördigare än G30 eller svagare än T16. Den övre gränsen är biologiskt betingad, tillväxteffekterna kan bli svaga eller kan i värsta fall utebli på de allra bördigaste markerna. Den nedre gränsen är satt av ekonomiska skäl (måttliga tillväxteffekter och förhållandevis låga rotvärden per kubikmeter). Förutom ett bra beståndsval är det viktigt med god planering och en väl genomförd spridning av gödselmedlet. DEN SJÄLVVERKSAMME skogsägaren som har bra skogsgödslingskunskaper kan gödsla i egen regi med traktorburen centrifugalspridare. Är terrängen besvärlig kan man sprida för hand, helst med en lätt aluminiumskyffel, ungefär som vid sandning. För de allra flesta skogsägare torde dock ett anlitande av en entreprenör vara det som kan komma i fråga. I regel krävs att ett antal skogsägare inom ett geografiskt begränsat område går samman för att kunna skapa ett tillräckligt stort gödslingsunderlag för entreprenören. Här torde skogsägarföreningarna ha en viktig, samordnande roll att fylla. VI VET nog mer om miljöeffekter av skogsgödsling än vad vi vet om någon annan skoglig åtgärd. Skogsgödsling måste betecknas som en förhållandevis harmlös verksamhet, och utförd enligt gällande råd verkar den: Inte hota markens naturliga processer och markens långsiktiga produktionsförmåga: Inte skada andra ekosystem: Inte hota den biologiska mångfalden En viktig, positiv miljöaspekt är att energiinnehållet i det framgödslade virket är 12 17 Fortsättning sid 24 VI SKOGSÄGARE 5/06 23