Stiftelsen för Åbo Akademi

Stiftelsen för Åbo Akademi Inblick 2011

Stiftelsen för Åbo Akademi Stiftelsen för Åbo Akademi grundades 1917 på initiativ av 35 privatpersoner. Stiftelsens ändamål är att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi såsom ett i Åbo stad verksamt svensk språkigt universitet samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kultur arbete, särskilt vetenskaplig forskning. Huvuddelen av stiftelsens kapital är placerat i aktier och fastigheter. En stor del av fastigheterna används av Åbo Akademi eller andra utbildningsenheter. Museer, exempelvis Museet Ett Hem och Sibeliusmuseet, samt den anrika Kankas gård faller inom ramen för stiftelsens kultursatsningar. Stiftelsens kansli är sedan 2008 inhyst i Observatoriet i Vårdbergsparken. Pärmbild: Kankas ladugård Foto: Pette Rissanen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skattmästarens översikt 4 Spetsforskning vid Åbo Akademi 6 Kankas gårds väg in i framtiden 8 Den Branderska donatorfamiljen 10 Finansförvaltning och ekonomi 15 Stiftelsens resultaträkning 16 Stiftelsens balansräkning 17

4 Förtroendefaktorn vår tids guldstandard I ett finansförvaltningsperspektiv var 2011 ett mycket utmanande år. Den globala, ekonomiska återhämtningen kom av sig och under sommarmånaderna upplevde vi en europeisk ekonomisk kris fullt jämförbar med finanskrisen 2007 2008. Förtroendet för euron och den ekonomiska disciplin som tillämpats av vissa medlemsstater smulades sönder och detta i kombination med politikernas oförmåga att agera hade följdverkningar inte bara på världens finansmarknader utan även på den realekonomiska utvecklingen. Förtroendefaktorn har varit och är vår tids guldstandard. Dess frånvaro från tid till annan under det gångna året lämnade fältet öppet för dramatiska kursfluktuationer. Centralbankerna, både de nationella och supranationella, har varit och är fortfarande i en nyckelroll vad förtroendebarometerns utslag beträffar. Den negativa totalavkastning som stiftelsens portfölj uppvisade 2011 är ett resultat av de ovan beskrivna faktorerna. På gräsrotsnivå har vi inte frångått våra principer och våra långsiktiga mål: att hålla oss till investeringsobjekt som vi känner väl och som kan avyttras med relativt kort varsel om situationen så kräver samt att fokusera på portföljens kassaflöde, vilket bland annat tagit sig uttryck i betydande satsningar på fastighetssidan. Vår marknadssyn är tudelad antingen en återgång till en global, årlig tillväxttakt om 3 4 procent eller en kräftgång som i så fall även kommer att bromsa upp de s.k. BRIC-ländernas (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) framfart. Det faktum att stiftelsens portfölj är positionerad för en marknadsåterhämtning avslöjar vartåt vi lutar i vår marknadssyn vi har lagt våra kort men inte satsat stort! Kulturmässigt visade stiftelsen år 2011 att man är en integrerad del av sin omgivning. Under Åbos år som Europas kulturhuvudstad öppnades Observatoriet upp för allmänheten med en utställning under rubriken Close Your Eyes And Tell Me What You See, kuraterad av intendent Johan Sjöström från Göteborgs konstmuseum. En av huvudtankarna bakom utställningen var att relatera modern, finlandssvensk konst till trender och konstnärer på annat håll i världen. Eftersom Observatoriet är en relativt svår utställningsmiljö, gladde det oss att ur utställningskatalogen bland annat läsa att Observatoriet är en sammansatt mötesoch verkningsplats, där vetenskaplig precision och riktning smälter samman med konstnärlig exakthet och omprövning. I samband med utställningen gavs även en kurs vid Åbo Akademi i kuratorskap. Kursen lyfte fram nya perspektiv på kuratorns vida arbetsfält. Även våra museer, Museet Ett hem och Sibeliusmuseet, hade rekordmånga besökare. Detta berodde troligen på att kulturhuvudstadsåret drog kulturintresserade till staden, men även den nyöppnade restaurangen Hus Lindman som är inhyst i träbyggnaden på Biskopsgatan 15, kan antas ha bidragit till besökartillströmningen i akademikvarteren. Medelst denna årsöversikt hoppas vi kunna förmedla en något bredare bild av den verksamhet som bidrag från stiftelsens sida möjliggör, än vad som är fallet inom ramen för den egentliga verksamhetsberättelsen. I Inblick 2011 har vi därför valt att lyfta fram en av stiftelsens storsatsningar genom att låta de forskningsenheter som för tillfället åtnjuter s.k. spetsforskningsbidrag profilera sig. Ett årligt spets forskningsbidrag uppgående till 1 miljon över en tioårsperiod beviljades Åbo Akademi

Skattmästarens översikt i samband med universitetets 90-årsjubileum år 2008. Vi ger också en lägesbeskrivning av det mångåriga konserverings- och saneringsprojekt som pågår på Kankas gård. Donatorer ligger alltid vårt hjärta nära. I denna årsöversikt har vi valt att profilera en av våra främsta donatorsfamiljer, familjen Branders. Familjen Branders bakgrund och satsning på Åbo Akademis biblioteksverksamhet beskrivs på ett förtjänstfullt sätt av f.d. överbibliotekarien vid Åbo Akademi, Tore Ahlbäck. För undertecknads del väcks en bild av en mycket driven affärsman, som såg pengarnas verkliga värde; inte som ett självändamål utan som ett verktyg för att skapa något större. Vi hoppas kunna fortsätta denna profilering av donatorer, stora som små, i framtida årsöversikter. Stiftelsens för Åbo Akademi styrelse 2012 (främre raden): Susanna Korpivaara, Johan Kronberg, ordförande Christoffer Taxell, Bjarne Mitts, Gisela Knuts och Peter Boström. Stefan Wallin saknas på bilden. I bakre raden skattmästare Kjell Sundström. Foto: Charlotta Boucht Åbo, april 2012 5 Kjell Sundström, skattmästare

Under perioden 2008 2018 beviljar Stiftelsen för Åbo Akademi en miljon euro per år till spetsforskningsenheter vid Åbo Akademi. Vi vill med den här satsningen bidra till att de mest framstående forskningsinitiativen vid Åbo Akademi får fokusera på sin forskning och kan resurseras på ett sätt som tar dem till en nästa fas både vad finansiering och forskningskvalitet beträffar, säger skattmästare Kjell Sundström om finansieringen som inleddes med anledning av Åbo Akademis 90-årsjubileum. Fyra enheter åtnjuter spetsforskningsbidrag under perioden 2010 2014. Spetsforskningsenheterna har sållats fram av en internationell expertpanel. Spetsforskning vid Åbo Akademi Peter Nynäs: Post-secular culture and a changing religious landscape in Finland (religionsvetenskap) Projektet tar sin utgångspunkt i frågan hur övergripande samhälleliga och kulturella processer så som senmodernitet, globalisering, mediatisering och neoliberalism, i samspel med religion förändrar våra livssammanhang. Ansvarig ledare: professor Peter Nynäs Ledningsgrupp: Ruth Illman (Åbo Akademi), Kimmo Ketola (Kyrkans forskningscentral), Tuomas Martikainen (Åbo Akademi) och Terhi Utriainen (Helsingfors universitet) Läs mer på web.abo.fi/fak/hf/relvet/pccr/ Vad ger det er att vara utvald som spetsenhet? Att vara en av spetsenheterna ger oss möjlighet att med mera långsiktighet och bredd forska i relevanta och aktuella frågeställningar och med grund i ett konkret samarbete med viktiga nationella och internationella nätverk. Indirekt betyder det att religionsvetenskap vid ÅA blir en forskningsmiljö att räkna med på ett helt annat sätt och enskilda forskare inom projektet har fått ytterligare finansiering i form av projekt från Finlands Akademi. På det hela taget ger spetsenhetsstatusen en viktig möjlighet till fokusering och profilering av både undervisning och forskning vid ämnet. Finns det något särskilt du vill lyfta fram från perioden som spetsenhet så här långt? Tack vare forskarnas kompetens och samarbete har projektet fungerat väl och vi har hållit tidtabellen. Forskarna har till stora delar empiriskt material för sina fallstudier och nu tar analyser vid. I december 2012 håller vi en workshop om preliminära resultat med vår vetenskapliga referensgrupp och andra internationella experter. År 2013 är vi tillsammans med andra lokala aktörer värdar för en stor internationell religionssociologisk konferens. Det är viktiga etapper framöver. Lauri Karvonen: Democracy: A Citizen Perspective (statskunskap) Spetsenheten har fokus på den representativa demokratins utveckling, särskilt i dess nyaste fas. Förenar traditionell samhällsvetenskaplig metodologi med experimentella metoder. Lämnar även rekommendationer om konkret förädling av demokratin. Ansvarig ledare: professor Lauri Karvonen. Ledningsgrupp: Kimmo Grönlund (vice ordförande), Göran Djupsund, Åsa Bengtsson, Marko Joas och Carsten Anckar. Därtill ett tiotal seniorforskare och ett tjugotal postdocforskare och doktorander. Internationell referensgrupp: fem ledande samhällsvetare från Europa och Nordamerika. Läs mer på www.dce.abo.fi Vad ger det er att vara utvald som spetsenhet? Att vara en spetsenhet ger oss möjlighet att arbeta mer långsiktigt och uppnå en kritisk massa av forskare, både postdoc-forskare och doktorander, som man vanligtvis inte uppnår vid ett litet universitet. Ju fler personer som ansluts 6 Professor Peter Nynäs Professor Lauri Karvonen

till forskarsamhället, desto starkare blir det. Långsiktigheten lockar även till sig ytterligare externa finansiärer, vilket stärker forskningen ytterligare. Finns det något särskilt du vill lyfta fram från perioden som spetsenhet så här långt? Vi använder nya forskningsmetoder inom vårt område, experiment där medborgare får inta beslutsfattarroller Tyngdpunkten förskjuts allt mer mot experiment och fokusgrupper. Vi arbetar mer framåtblickande, pekar på möjliga riktningar som demokratin kan utvecklas i. Lea Sistonen: Cell Stress and Molecular Aging (cellbiologi) Spetsenheten är sammansatt av en tvärvetenskaplig forskargrupp med fokus på: Hur cellstress sammanhänger med cellulärt föråldrande. Vilka signalprocesser som aktiverar cellulärt och molekylärt föråldrande. Sambandet mellan stress och överlevnadssignalering och stamceller. Koppling mellan cellsignaler, cytoskelettet och degenerativa sjukdomsprocesser. Ansvarig ledare, professor Lea Sistonen: Cellens stressignalering och genavläsning John Eriksson: Signalering i celldöd och överlevnad Mark Johnson: Signalmolekylers struktur och funktion Cecilia Sahlgren: Signalering hos stamceller Peter Slotte: Lipidsignalering i cellmembraner Diana Toivola: Cytoskelettsignalering Kid Törnquist: Jonsignaler i cellmembraner Totalt: Fler än 50 doktorander och forskare. Läs mer på www.abo.fi/student/forskning_cellbiologi Vad ger det er att vara utvald som spetsenhet? Spetsenhetsstatusen har gett oss möjlighet att anställa fler forskare, både postdoc-forskare och doktorander. Våra egna forskare anordnar toppforskningsseminarier varje månad, gästföreläsare håller seminarier 2 4 gånger per år och årligen har vi ett stort symposium. Det är väldigt positivt att vi inom Åbo Akademi har fått denna unika möjlighet med spetsenheter. Finns det något särskilt du vill lyfta fram från perioden som spetsenhet så här långt? Att vi har seminarier på olika nivåer gör att vi ser styrkorna och utvecklingen i forskningen. Vi är nu färdiga för konkreta experiment tillsammans och mogna att göra genombrott. Att vi har tillgång till Turku BioImagings mikroskop och instrument är en stor fördel för vår forskning. Tapio Westerlund: Optimization and Systems Engineering (anläggnings- och systemteknik) OSE-gruppen är en tvärvetenskaplig forskargrupp inom området optimering och systemteknik. Forskningen inom den är i huvudsak inriktad på teori, metoder och algoritmer inom systemteknik, optimering och statistik, men även på deras tillämpningar, speciellt inom naturvetenskap och teknik. Ansvarig ledare: professor Tapio Westerlund Professor Olof Staffans, professor Hannu Toivonen och professor Jukka Corander. I OSE-gruppen ingår därutöver postdoktorala forskare, doktorander, examensarbetare samt övrig personal; totalt ca 30 personer. Läs mer på web.abo.fi/fak/tkf/at/ose/indexse.htm Vad ger det er att vara utvald som spetsenhet? Främst ger spetsenheten möjligheter att kunna fördjupa forskningen inom de områden som man upplever vara viktiga, men som man i den dagliga verksamheten inte har tid eller resurser till. Långsiktig forskning kräver tid, resurser och arbetsro. Att få möjligheten att fördjupa sig i sådant man är genuint intresserad av, är nog ett privilegium som jag och vi alla inom gruppen är mycket tacksamma för. Finns det något särskilt du vill lyfta fram från perioden som spetsenhet så här långt? Jag vill gärna lyfta fram det fina, givande samarbetet som vi har inom gruppen. Trots att vi kommer från olika ämnesområden har vi kunnat koncentrera vår forskning på vissa för oss alla viktiga gemensamma frågeställningar. Spetsenheten har även gett oss möjligheten att avsevärt förstärka det internationella samarbetet. 7 Professor Lea Sistonen Professor Tapio Westerlund Foton: ÅA:s bildbank

Kankas gård. Foto: Pette Rissanen Kankas gårds väg in i framtiden En kulturgärning. Så beskriver intendent Ulrika Grägg arbetet med att bevara Kankas gård i Masku för eftervärlden. Sätesgården, med anor från medeltiden, är en av Finlands äldsta herrgårdar. Henrik Clausson Horn lät bygga den nuvarande huvudbyggnaden i mitten av 1500-talet. Under seklerna som följde kom Kankas, genom giftermål, arv och försäljning, att innehas av många olika släkter. Den sista som bodde på Kankas var Claes Fredrik Aminoff (1928 ). Slottsbyggnaden, flygelbyggnaderna, bränneriet och slottsparken är skyddade enligt byggnadsskyddslagen. På Kankas finns även ett tiotal f.d. ekonomibyggnader: mejeri, arbetarbostäder, växthus, stall och servicebyggnader. Kankas kommer inte att bli något egentligt museum, det handlar mer om att bevara en museal miljö, säger Grägg. Vi vill aktivera området och från tid till annan öppna upp det för dem som bor i trakten och andra intresserade. Ett stort steg i den riktningen är renoveringen av den tidigare ladugården år 2010 som byggts om till en trivsam fest-/ konferenslokal. Marknadsdagar och andra evenemang som anordnats på området har lockat tusentals besökare. I planerna finns också verksamheter som sommarcafé och gårdsbutik. Träbyggnaderna i slottets absoluta närhet renoveras som bäst. I dessa kommer bl.a. café- och utställningsutrymmen samt mötesutrymmen att placeras. Renoveringsarbetet beräknas vara slutfört våren 2012. Det här projektet slutför man inte i en hast, säger Grägg. Men vi arbetar långsiktigt och tar ett steg i taget. Kankas gård ägs och upprätthålls av Kankas-stiftelsen. Verksamheten finansieras bland annat av Stiftelsen för Åbo Akademi och Museiverket. 8 Information angående rundturer och bokningsläget lämnas av Pia Relanto, pia.relanto@kankas.fi, tfn 0400-104 309. Läs mer på www. sunnan.fi Claes Fredrik Aminoff med okänd ung dam. Kankas arkiv

9 Foto: Pette Rissanen

10 Gösta och Gertrud Branders. Fotografen okänd, ÅABbs.

Den Branderska donatorfamiljen Gösta och Gertrud Branders fond är en fond med stark anknytning till Åbo Akademis bibliotek och dess verksamhet. I detta avseende har familjen Branders allt sedan 1930-talet skapat förutsättningarna för både väggar och innehåll. Att familjens fokus låg just på biblioteket och dess böcker är naturligt med tanke på Gösta Branders livsverk inom bokhandlarbranschen. Gösta Branders var en genuin Åbobo han föddes 6.10.1869 i Åbo. Hans föräldrar var Fredrika Wilhelmina och Anders Mattsson Branders, garvarmästare och född i St Karins. Gösta Branders inledde 1887 en treårig utbildning i Borgare- och Handelsskolan i Brahestad. Därefter följde praktik i två bokhandlar, ett år i Conrad Freeses bokhandel i Vasa och i maj 1893 några månader i Herman Edgrens bokhandel i Åbo.* Därefter följde något som blev livsavgörande för Gösta Branders. Han deltog tillsammans med goda vännen Alvar Renqvist, som var chef för Otava, och prof. Ernst Bonsdorff i juni 1893 i grundandet av Akademiska bokhandeln i Helsingfors. Renqvist blev verkställande direktör men efterträddes efter bara ett år av Gösta Branders. Branders köpte systematiskt upp fler aktier i Akademiska bokhandeln och 1917 förfogade han över 75 procent av aktiestocken. Men redan i slutet av samma år sålde han med god vinst alla sina aktier utom en, som han behöll. Motiveringen till detta skall ha varit Gösta Branders önskan att kunna bosätta sig på landet och sköta en lantegendom. Trots att han nu hade bara en enda aktie fortsatte han som verkställande direktör. Men redan två år senare köpte han tillbaka en tredjedel av aktiestocken. Vid sextio års ålder, 1929, avgick Gösta Branders som verkställande direktör för Akademiska bokhandeln. År 1930 sålde han sina aktier i Akademiska bokhandeln till Stockmann. Gösta Branders avled 1955. Gertrud Branders f. Ljungborg gifte sig med Gösta midsommaraftonen 1900. Hon var född 8.6 1870 och uppvuxen på Gisselö Storgård i Östergötland. Vid Norrköpings lasarett utbildade hon sig till sjuksköterska. Gertrud Branders avled 1959. 11 Familjen Branders sittande på en parkbänk i Brunnsparken i början av 1900-talet. Fotografen okänd, ÅABbs.

Gösta Branders tog i slutet av år 1931 kontakt med dåvarande överbibliotekarien Eric Holmberg. Denna kontakt resulterade i att Gösta Branders metodiskt utgående från desideratalistor från Holmberg började anskaffa litteratur åt Åbo Akademis bibliotek för att fylla luckor i dess bokbestånd. Branders utnyttjade i detta ärende framförallt antikvariat i Helsingfors och Stockholm. 12 Gösta Branders. Fotografen okänd, ÅABbs. Den 26 april 1934 hade makarna Branders i ett brev meddelat styrelsens ordförande att de skulle bekosta byggandet av ett bibliotekshus för Åbo Akademi, med reservationen att om det donerade beloppet visade sig otillräckligt förutsatte donatorerna att Akademin (Stiftelsen) garanterade att eventuellt ytterligare behövliga medel inte skulle komma att tryta. Till arkitekt för det nya bibliotekshuset valdes Erik Bryggman, i dag nästan klassad som Alvar Aaltos like. Den byggnad som Erik Bryggman skisserade visade sig dock bli avsevärt dyrare än donationen på 1 000 000 mark. Trots den ovan redovisade reservationen från donatorernas sida var dessa dock genast villiga att höja summan med behövliga 640 000 mark. På Svenska dagen, 6.11.1934 inleddes byggandet av det nya biblioteket och invigningen ägde rum 9.11.1935. Intressant är att notera att det i samband med invigningstalen inte fick framföras något direkt tack till donatorerna endast antydningar. Dessa levde utgående från devisen att verka men inte synas. Som om detta inte vore nog blev Gösta Branders 1935 Åbo Akademis biblioteks ombudsman i Helsingfors för bokgåvor till biblioteket. Han var speciellt aktiv under senare delen av 1930-talet och början av 1940-talet. Hans verksamhet kännetecknades av att han inte bara kontaktade personer som ville donera böcker utan också aktivt uppmuntrade människor att göra donationer. Genom regelbunden annonsering i Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Åbo Underrättelser uppmanades hugade donatorer att ta kontakt med honom. Genast efter det att Boktornet färdigställts inleddes en diskussion om en tillbyggnad. I slutet av 1937 offentliggjordes det att makarna Branders donerat ett boägg på 2 076 000 mark för detta ändamål. Stiftelsens styrelse beslöt därför att be om tillåtelse av makarna Branders att låta skulptören Felix Nylund göra byster av dem i alternativt brons eller marmor. Vid uppvaktningen av makarna höll Gösta Branders ett kort tacktal som borde upprepas oftare: Han sade att de bara gjort någonting som åligger oss alla svensktalande medborgare i detta land i mån av förmåga och krafter. Else Branders, 1921, på balkongen till deras lägenhet på Kammiogatan 13, Tölö. Fotografen okänd, ÅABbs.

Else Branders murar in en kapsel vid tillbygget av Åbo Akademins bibliotek, 1956. Fotografen okänd, ÅABbs. Planerna på en tillbyggnad till Boktornet avbröts av kriget. Detta hindrade dock inte Gösta Branders från att vara en aktiv donator samtidigt som Boktornet höll på att bli proppfullt med böcker, framförallt donerade böcker. I ett gåvobrev av 19.12.1941 meddelade makarna Branders att de donerat ca 5 000 000 mark som ett tillskott till Gösta och Gertrud Branders biblioteksfond, och i november 1952 ytterligare 2 000 000 mark. År 1943 respektive 1945 donerade makarna 2 700 000 mark för uppförande av ett studenthem för Åbo Akademis studenter, Kåren, med Erik Bryggman som arkitekt. Ytterligare kan nämnas en donation från 1944, Gösta och Gertrud Branders fond för oförutsedda speciella utgifter på 2 200 000 mark. Till slut noteras att makarna 1950 donerade 1 447 500 mark att användas såsom det bäst behövs och ytterligare 2 068 500 mark för inköp av en tomt i bibliotekskvarteret, det vill säga det kvarter där Boktornet fanns. Detta var den sista donation Gösta Branders gjorde. I början av 1943 började Stiftelsen för Åbo Akademi återigen utreda möjligheten till en tillbyggnad av Boktornet. År 1954 belöpte sig den Branderska fonden för en tillbyggnad till 55 000 000 mark. Även denna gång hade Erik Bryggman gjort ritningarna, men tyvärr gick Erik Bryggman bort i december 1955. Stiftelsen anlitade då arkitekt Woldemar Baeckman för att göra nya ritningar, men med ett visst beaktande av Bryggmans planer. Byggandet inleddes i januari 1957 och 5 oktober var tillbyggnaden i huvudsak klar. 13

Gösta och Gertrud Branders dotter Else, född 1901, fortsatte sina föräldrars verksamhet Åbo Akademis bibliotek till fromma dock om möjligt på ett ännu mera tillbakadraget sätt än dessa. Hon blev ombudsman för gåvor till biblioteket efter sin far år 1943. Hon utbildades till sjuksköterska vid Norrköpings lasaretts barnavdelning. Else Branders återfinns 1937 som oavlönad bibliotekarie vid Röda Korsets sjukhus i Helsingfors och hon är den första person i Finland som betjänar patienter vid ett och samma sjukhus i biblioteksfrågor. Därför är det ett nöje att för en vidare läsekrets bekantgöra följande: När Tölö sjukhus i slutet av 1970-talet behövde tilläggsutrymmen för sina egentliga uppgifter (sic!) måste Else Branders avstå från det rum där bibliotekets böcker förvarades. Hon var närmare 80 år när hon var tvungen att dra sig tillbaka från sin verksamhet som sjukhusbibliotekarie. Else Branders avgick 1978 från sitt ombudsmannaskap hon hade då skött detta uppdrag i 35 år. Hon gick bort 29.7.1997. I september 1997 meddelades i finländsk press att Else Branders testamenterat ca 185 000 000 mark till Stiftelsen för Åbo Akademi. Donationen skulle bilda en fond kallad Gösta Branders forskningsfond. Avkastningen skulle enligt testamentet användas för införskaffandet av sådan litteratur till Åbo Akademis bibliotek som det statliga litteraturmomentet inte möjliggjorde. År 2005 gjorde Jan Erik Andersson en installation där bysterna av Gösta och Gertrud ingår men där blicken nog går till bilden av Else i centrum. Jag tror att Elses föräldrar hade tyckt om det. Till slut några ord baserade på egna erfarenheter av Else Branders donation. Jag var själv anställd vid Åbo Akademis bibliotek när avkastningen av donationen första gången nådde fram till biblioteket. Dåvarande rektorn för Åbo Akademi hade med stiftelsen förhandlat fram, att biblioteket ett år förrän den första avkastningen förelåg, mot ränta skulle få tillgång till hälften av den förväntade avkastningen på ca 2 000 000 mark. När vi sålunda i budgeten för 1999 hade ett litteraturmoment som var 1 000 000 mark större än året tidigare kände glädjen inga gränser. Det enda som grumlade denna glädje var att vi just vid denna tid började känna av kostnaderna för de nya digitala vetenskapliga tidskrifterna hemmahörande i en slags rövarkapitalism. Men inte ens detta kunde allvarligt störa vår enorma uppskattning av Else Branders och hennes föräldrars fantastiska insatser för Åbo Akademi och i synnerhet Åbo Akademis bibliotek. * Artikeln baserar sig på Olof Mustelins arbete En osjälvisk längtan efter att skänka forskningen ett starkt stöd. Familjen Gösta Branders och Åbo Akademis bibliotek. Åbo Akademis förlag, Åbo 2001 samt på den föreliggande författarens egen förstahandskunskap i ämnet. Text: Tore Ahlbäck 14 Åbo Akademis bibliotek med boktornet i bakgrunden. Foto: ÅA:s bildbank

Finansförvaltning och ekonomi Stiftelsen för Åbo Akademi förvaltar ett kapital som den anförtrotts av ett antal donatorer under årens lopp. Den avkastning som detta kapital genererar gör det möjligt för stiftelsen att förverkliga sitt syfte, d.v.s. att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi såsom ett i Åbo stad verksamt svenskspråkigt universitet samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. Stiftelsen för Åbo Akademi är i sin placerarroll en långsiktig aktör, som arbetar för att bevara kapitalets köpkraft från generation till generation. Detta långsiktiga mål bör balanseras mot ett mera kortsiktigt mål i form av en årlig direktavkastning som är tillräcklig för att tillfredsställa nutida behov. Över tioårsperioder eftersträvas en årlig, nominell avkastning om 7 procent. De senaste årens utmaningar i den globala ekonomin är väl kända. Den närmaste framtiden blir knappast heller någon dans på rosor. Stiftelsens portföljstruktur återspeglar dock en tro på fortsatt, ekonomisk tillväxt över tiden. Vägen ut ur krisen kommer att kräva en högre inflationstakt, en risk som framstår som oundviklig och som därför inte kan ignoreras. Stiftelsens disponibla förmögenhet uppvisade år 2011 en negativ totalavkastning om 14,6 %. Den historiska avkastningen för tio- och femtonårsperioder ligger i linje med stiftelsens strategiska avkastningsmålsättning. Portföljstrukturen domineras i nuläget av direktägda noterade finska aktier och fastigheter. Portföljfördelningen framgår av nedanstående graf. 10 % 48 % 39 % Portföljstruktur 2011 3 % Ränteplaceringar Aktier Absolutavkastning Fastigheter Portföljen genererade år 2011 ett kassaflöde uppgående till 22,4 miljoner euro jämfört med 19,7 miljoner året innan. En ökning av hyresintäkternas andel av det totala kassaflöde i syfte att att neutralisera dividend- och ränteintäkternas fluktuationer utgör fortsättningsvis ett strategiskt mål. Frånsett två extraordinära kostnadsposter, en donation av aktier i Fastighets AB Seminarieparken och ett bidrag till den så kallade Kankas-stiftelsen som äger och förvaltar Kankas gård, uppgick bruttokostnaderna för förverkligande av stiftelsens syftemål till 22,0 miljoner euro. 15

Stiftelsens resultaträkning 1.1. 31.12.2011 1.1. 31.12.2010 Ordinarie verksamhet Åbo Akademi, undervisning och forskning Intäkter 390 695,36 392 395,28 Kostnader 6 169 405,42 5 682 022,28 5 778 710,06 5 289 627,00 Åbo Akademi, fastigheter Intäkter 201 348,37 196 771,08 Skötselkostnader 2 274 690,04 2 129 910,16 Grundreparationer 214 009,07 751 086,13 2 287 350,74 2 684 225,21 Allmännyttiga fastigheter och aktielägenheter Intäkter 4 721 670,11 4 483 546,48 Skötselkostnader 2 391 430,14 1 586 746,27 Avskrivningar 2 212 875,14 2 249 862,32 117 364,83 646 937,89 Övrig ordinarie verksamhet Intäkter 858 535,68 888 547,20 Kostnader 13 965 155,32 3 768 296,15 13 106 619,64 2 879 748,95 Underskott 21 055 315,61 10 206 663,27 Investerings- och finansieringsverksamhet Intäkter Dividendintäkter 7 963 944,57 5 767 062,36 Ränteintäkter 3 952 370,14 2 944 509,65 Hyresintäkter, fastigheter och aktielägenheter 5 610 663,94 6 363 111,79 Övriga intäkter 157 347,06 157 473,24 Realisationsvinster 1 547 807,07 9 326 897,39 19 232 132,78 24 559 054,43 Kostnader Kostnader, fastigheter och aktielägenheter 3 980 325,63 3 650 437,39 Avskrivningar, fastigheter 1 453 409,52 1 096 200,82 Realisationsförluster 178 143,13 1 063 126,71 Räntekostnader 1 952 401,16 1 659 348,26 Övriga kostnader för placerade medel 1 390 553,43 2 614 889,28 8 954 832,87 10 084 002,46 Fondförvaltning Avsättning enligt gåvobrev och testamenten 4 837 495,15 6 108 322,31 Ökningar/minskningar av fondkapitalen 7 052 627,18 3 442 516,39 2 215 132,03 9 550 838,70 Överskott 12 492 431,94 4 924 213,27 Tillförda medel Understöd 2 487 722,06 2 343 869,14 Donationer till fonder 1 570 791,46 1 371 502,15 Överfört till fondkapitalen 1 570 791,46 1 371 502,15 2 487 722,06 2 343 869,14 16 Räkenskapsperiodens resultat före bokslutsdispositioner 6 075 161,61 2 938 580,86 Bokslutsdispositioner Förändring av reserver Bostadshusreserveringar 104 600,00 352 970,00 104 600,00 352 970,00 Räkenskapsperiodens underskott 6 179 761,61 2 585 610,86

Stiftelsens balansräkning AKTIVA 31.12.2011 31.12.2010 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 49 200,00 Övriga utgifter med lång verkn.tid 1 020 520,33 837 549,04 1 069 720,33 837 549,04 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 039 763,37 5 982 015,61 Byggnader och konstruktioner 70 378 909,71 68 086 124,31 Maskiner och anläggningar 1 557 159,02 1 435 922,86 Inventarier och samlingar 311 473,54 365 151,31 Övriga materiella tillgångar 235 736,10 261 791,34 Förskottsbetaln. och pågående nyanläggningar 1 579 114,83 3 852 949,52 80 102 156,57 79 983 954,95 Placeringar Aktier och andelar 168 721 381,25 183 221 636,06 Masskuldebrevslån 49 579 538,00 41 634 248,00 Lånefordringar 24 897 918,78 22 034 651,59 Övriga fordringar 518 533,08 479 254,14 243 717 371,11 247 369 789,79 RÖRLIGA AKTIVA Långfristiga fordringar Övriga fordringar 16 043,74 16 011,72 Kortfristiga fordringar Lånefordringar 1 461 847,40 361 847,40 Kortfristiga placeringar 39 460 170,25 28 335 339,15 Övriga fordringar 1 095 784,22 1 525 960,50 Resultatregleringar 1 893 121,30 4 888 312,96 43 910 923,17 35 111 460,01 Kassa och bank 2 791 292,19 1 100 943,52 AKTIVA TOTALT 371 607 507,11 364 419 709,03 PASSIVA EGET KAPITAL Fondkapital 239 090 803,66 235 229 164,05 Uppskrivningsfond 9 331 637,06 9 331 637,06 Övriga fonder 22 533 311,94 31 866 073,01 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 2 136 921,07 4 722 531,93 Räkenskapsperiodens underskott -6 179 761,61-2 585 610,86 266 912 912,12 278 563 795,19 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Reserver 104 600,00 0,00 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 513 031,00 451 870,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Skulder till kreditinstitut 50 000 000,00 70 000 000,00 Övriga skulder 39 417 543,00 89 417 543,00 70 000 000,00 Kortfristigt Erhållna förskott 4 485 257,84 3 486 429,04 Skulder till leverantörer 987 896,70 2 082 566,32 Övriga skulder 7 938 985,66 8 638 533,88 Resultatregleringar 1 247 280,79 1 196 514,60 14 659 420,99 15 404 043,84 PASSIVA TOTALT 371 607 507,11 364 419 709,03 17

Åhusets vind. Foto: Marttiina Sairanen 18 Redaktör: Ulrika Grägg, intendent Stiftelsen för Åbo Akademi Layout: Katarina Bengs-Westermark, Hit the papers Tryck: Fram Ab, Vasa 2012

Interiör från Kankas gård, huvudbyggnaden. Foto: Pette Rissanen Stiftelsen för Åbo Akademi Observatoriet, Vårdberget, 20700 Åbo Tfn 020 786 1410 fax 020 786 1439 www. web.abo.fi/stiftelsen/