Årsrapport Stödlinjen 2009

Årsrapport Stödlinjen 2009 www.fhi.se A 2010:09

A 2010:09 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-708-4

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 3 Innehåll INNEHÅLL... 3 FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 7 Vad är Stödlinjen?... 7 Hur arbetar stödlinjen?... 7 Vilken information samlas in?... 8 Vilka slutsatser kan dras från samtalens statistik?... 9 BAKGRUND...10 FÖRÄNDRINGAR...11 TEMADEL SPELARENS KONSEKVENSER...12 Ekonomiska konsekvenser...13 Hälsomässiga konsekvenser...18 Sociala konsekvenser...21 Brott... 21 Relationer... 23 Arbete och studier... 24 Bostadsproblem... 25 RESULTAT...26 Vad vet vi om samtalen?...26 Inkommande samtal... 26 Inkomna e-brev... 28 Samtalens karaktär...28 Förstagångssamtal... 28 Spel om pengar...29 Stödsamtal... 29 Informationssamtal... 29 Samtalet bryts... 29 Annat... 29 Ej spelrelaterade samtal...29 Felringning... 29 Bus-/ej identifierat... 29 Annat... 30

4 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 Andra problem...30 Datorspelsproblematik... 30 Aktier... 30 Shopping... 30 Sex... 30 Annat... 30 Inkomna e-brev... 33 Vem har ringt?...33 Inkomna e-brev... 34 Var hittar man numret till stödlinjen?...35 Vad vet vi om spelaren?...36 Kön... 36 Inkomna e-brev... 37 Ålder... 37 Inkomna e-brev... 39 Sysselsättning... 39 Huvudsakligt problemspel... 40 Vad vet vi om anhöriga?...41 Anhörigas situation... 41 Anhöriga konsekvenser av spelandet...44 Ekonomi... 44 Anhörigas hälsa... 46 Sociala konsekvenser... 48 ANALYS...50 Inkommande samtal...50 Samtalets karaktär... 50 Vem har ringt och var hittar man numret?... 51 Spelaren... 52 Spelarens konsekvenser... 53 Huvudsakligt problemspel... 54 Anhöriga... 55 E-breven... 55 Stödlinjens kontakter... 56 Reflektioner från stödlinjens personal... 56 Inför framtiden... 57 REFERENSLISTA...58 BILAGA...60

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 5 Förord Statens Folkhälsoinstitut har sedan år 1999 regeringens uppdrag att minimera de skadliga effekterna av överdrivet spelande samt att följa utvecklingen av spelberoende. En av de första insatserna som infördes var att inrätta en stödlinje dit spelare och anhöriga kunde ringa för att få hjälp och stöd. Den Nationella Stödlinjen har nu varit i drift i 10 år. Under dessa tio år har spelmarknaden förändrats, främst genom införandet av Internetspel. Denna form av spel är attraktiv i och med dess lättillgänglighet. I takt med expanderingen av Internet och spelmarknadens expansion har denna form av spel vid sidan av automatspel kommit att dominera bland de hjälpsökande hos Stödlinjen. De sociala konsekvenserna av överdrivet spelande är ofta förödande både för spelaren själv och för de anhöriga. Att vara spelberoende är ett beroende som ofta leder till sociala, ekonomiska och ibland psykiska konsekvenser. Beroendet kan till en början döljas för omgivningen, men i takt med att problemen uppkommer kan situationen bli akut. Vissa gånger går det så långt att den spelberoende hamnar i en ekonomisk knipa, förlorar vänner och arbete eller till och med bostad. Det kan vara problematiskt att få tillgång till offentlig vård då kunskapen om spelberoende fortfarande är begränsad och inte alla gånger tillgänglig. Ofta behöver den hjälpsökande bara någon att prata med, i andra fall stöd eller information om närmsta behandlingsställe. Oavsett av vilken anledning man söker hjälp är Stödlinjen tillgänglig för alla i landet. Den nationella Stödlinjen arbetar också efter att upptäcka trender på spelmarknaden genom att dokumentera de erfarenheter personalen upplevt. Stödlinjen kan därför verka som en temperaturmätare för introducerandet av nya spelformer eller trender på spelmarknaden. Stödlinjen fungerar också som en samlad plats för information om spelproblem dit socialarbetare, socialtjänst, vårdpersonal eller andra personer som i sitt yrke kommer i kontakt med spelproblem. Intresserade kan få information och kunskap om bland annat hur spelberoende yttrar sig, var i landet behandling finns eller hur spelmarknaden förändrats. I arbetet med att minimera överdrivet spelande är därför Stödlinjen en viktig funktion. Denna rapport är en beskrivning av Stödlinjens verksamhet år 2009, skriven av ACE AB/Spelinstitutet AB, som genom upphandlat avtal driver linjen. Östersund, juni 2010 Sarah Wamala, Generaldirektör

6 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 Sammanfattning Denna årsrapport redovisar 2009 års verksamhet för den nationella Stödlinjen för spelare och anhöriga. Stödlinjen är i första hand en så kallad hjälplinje för personer som har problem med spel om pengar samt för deras anhöriga. Även andra som har frågor om spelproblem och spelberoende kan ringa. Stödlinjen bemannas för närvarande av ett privat företag, ACE AB, på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Under 2009 har inga förändringar skett vad gäller öppettider (vardagar kl.10-21) och bemanning. Den databas som används för att samla information från samtalen har omarbetats. Det gjordes under 2008 av ACE AB i samarbete med ansvariga på Statens folkhälsoinstitut. Den nya databasen togs i drift den första januari 2009. I fjolårets årsrapport introducerades en temadel för att kunna ge läsarna en fördjupad bild av något problemområde som Stödlinjens personal uppfattar som aktuellt och viktigt. Förra året handlade temadelen om anhöriga och detta år om spelarens konsekvenser. Antalet inkommande och besvarade samtal till Stödlinjen har minskat jämfört med 2008. Andelen stödsamtal (samtal där den som ringer behöver stöd och någon som lyssnar) har ökat sedan föregående år, medan andelen informationssamtal (samtal där det endast ges hänvisning eller information, exempelvis telefonnummer till behandlingsinstanser) har minskat. Det har skett en ökning i antalet samtal både från spelare och anhöriga. Liksom tidigare år handlar samtalen i första hand om manliga spelare, främst i åldrarna 18-44 år. På grund av tekniska problem med den omarbetade databasen har information om huvudsakligt problemspel samt var man hittat numret, bara kunnat registreras för det sista kvartalet 2009. I resultatet presenteras därför jämförelser med motsvarande period 2008.

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 7 Inledning Vad är Stödlinjen? Stödlinjen är en så kallad hjälplinje som i första hand vänder sig till personer med problem kring spel om pengar, samt deras anhöriga. Även andra personer som söker information i ämnet eller undrar var man kan hitta stöd och behandling är välkomna att ringa. Stödlinjen startade 1 juli 1999, på initiativ av OSS-gruppen, en samrådsgrupp med uppgift att minimera de negativa konsekvenserna från spel med pengar. Statens folkhälsoinstitut finansierar stödlinjen och de olika spelföretagen marknadsför numret 020 81 91 00 på sitt spelmaterial och på sina webbsidor. Uppdraget för stödlinjen är att vara en lätt tillgänglig första kontaktväg för människor som fått problem till följd av spel och att stödja och hänvisa de drabbade så att de kan få hjälp att förändra sin situation. Till stödlinjen kan man ringa anonymt och i stort sett gratis (samtal från mobiltelefon kostar en uppkopplingsavgift som teleoperatören bestämmer). Öppettiderna är helgfria vardagar kl.10-21. När man ringer får man först höra ett inspelat hälsningsmeddelande med stödlinjens öppettider. Man ges där möjlighet att göra nummerval (höra information om antingen stödlinjen eller få tips på webbsidor med information om spelproblematik) eller vänta kvar tills man kommer fram till en personlig rådgivare. Om det är upptaget kopplas man till en röstbrevlåda där man kan lämna namn och telefonnummer ifall man vill bli uppringd. Stödlinjen har en webbplats, www.stodlinjen.se. Där har man också möjlighet att skicka en fråga till rådgivarna med e-post. E-breven besvaras av en rådgivare inom 24 timmar, 48 timmar om det är helg. Brevskrivaren är anonym. Hur arbetar stödlinjen? Stödlinjen bemannas av Assissa Consultancy Europe AB (ACE AB). Personalen som svarar har gedigen kunskap om spelproblematik/beroenden och arbetar utifrån ett kognitivt och beteendeterapeutiskt förhållningssätt. De har bland annat utbildning i motiverande samtal (MI). En intern vidareutbildning i MI bedrivs kontinuerligt, i syfte att hjälpa spelare och anhöriga till förändring. Basbemanningen består av fem erfarna rådgivare som har lång erfarenhet av att prata med spelare och anhöriga och är väl insatta i hur svår deras livssituation kan vara. Varje inringande bemöts individuellt och samtalet styrs utifrån vad den som ringer har behov av att prata om. Samtalslängden varierar därför kraftigt. Ett samtal kan exempelvis vara ett kort informationssamtal med hänvisning till en självhjälpsgrupp, medan ett annat är ett långt stödsamtal med någon som är svårt deprimerad och har självmordstankar. Det viktiga är att lyssna intresserat och att genom frågor få den som

8 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 ringer att själv komma fram till hur han/hon vill gå vidare. Rådgivarna talar inte om vad den som ringer ska göra, utan visar respekt och tilltro till den enskilde och hans eller hennes förmåga att själv kunna fatta beslut och genomföra de förändringar han/hon vill ha. Om den inringande önskar kan rådgivarna ge råd och tips på vad de kan göra i olika situationer och berätta vart de kan vända sig om de önskar vidare hjälp och behandling. Det kan gälla hänvisningar till socialtjänst, psykiatri, budgetrådgivare, självhjälpsgrupper och olika typer av behandling. Röstbrevlådan lyssnas dagligen av och de som lämnat namn och telefonnummer rings upp inom 24 timmar. Personer som ringt in fredag kväll kan dock inte kontaktas förrän på måndagen eller första vardagen. Därefter raderas meddelandena. E-postfrågor besvaras inom samma tidsintervall. Vilken information samlas in? Samtalsdata lagras hos Telia och kan med hjälp av Telia Advance hämtas för att bland annat få en uppfattning om antal inkommande samtal. Programmet har dock sina begränsningar. Samtalets längd visas men det går inte att se vilka av samtalen som har besvarats. Ett samtal med kort samtalslängd kan exempelvis vara ett kort informationssamtal med en fråga om ett telefonnummer till en stödgrupp. Ett lika kort samtal kan komma från någon som har lyssnat på telefonsvararen, men som har lagt på luren innan de har kommit i kontakt med någon rådgivare. Man kan heller inte få reda på hur många samtal som inkommit från unika personer/telefonnummer eller hur många som återkommit flera gånger. En sammanställning av samtalsdata redovisas i bilaga 1. Rådgivarna har ett formulär för att kunna föra in vissa uppgifter från samtalen de besvarar. Uppgifterna samlas i en databas så att statistik kan hämtas för att öka kunskapen om de problem de inringande brottas med och för att Statens folkhälsoinstitut ska få information om vilka behov som finns av förebyggande insatser och behandling. Databasen och formuläret genomgick en omarbetning under 2008 och den nya databasen togs i bruk den 1 januari 2009 (se Förändringar, sida 10). Inga uppgifter kan kopplas till någon enskild person. All data redovisas på gruppnivå. Eftersom det primära med samtalen är att stödja den inringande och inte att göra intervjuer, så får rådgivarna inte svar på alla frågor i formuläret. Vissa samtal är mycket korta och det framgår inte alltid vem som ringer. Vid bus- och felringningar förs helt naturligt mycket få uppgifter in. Detta gör att antalet svar på de olika frågorna varierar kraftigt vilket framgår av resultatredovisningen längre fram.

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 9 Vilka slutsatser kan dras från samtalens statistik? I resultatdelen redovisas siffror från de inringande som besvarat olika frågor. I frågor där svarsfrekvensen är hög torde siffrorna ge en förhållandevis rättvis bild av den grupp som ringer Stödlinjen. Alla personer som ringer Stödlinjen besvarar inte alla frågor som finns i databasformuläret, vilket gör att svarsfrekvensen varierar från fråga till fråga. Det gör att det finns ganska stora osäkerheter i resultatet. I vilken grad de som ringer Stödlinjen är representativa för gruppen spelare med problem i Sverige går inte att säga i dagsläget. Frågor som handlar om spelandet baseras enbart på uppgifter från spelaren själv. Uppgifter som kommer från spelare som ringer Stödlinjen registreras i särskilda flikar i databasformuläret. När en anhörig ringer Stödlinjen kan man även registrera uppgifter gällande spelarens ålder, kön och troligt problemspel. Då registreras det i en särskild anhörigflik i databasformuläret. Detta gör det möjligt att jämföra viss information som anhöriga lämnar om de spelare de ringer till Stödlinjen om, med information som lämnas av de spelare som själva ringer. Att svarsunderlaget varierar och att vi inte får svar på alla frågor från samtliga som ringer gör att det inte går att redovisa procentberäkningarna utifrån samma bastal. Därför har procent i de flesta fall beräknats på det antal som lämnat svar på frågan. Data i rapporten kan vara både under- och överskattade. Flera anhöriga, exempelvis make/maka, syskon, barn eller föräldrar, kan ringa om samma spelare. Ibland ringer även spelaren själv. Vissa spelare och anhöriga ringer flera gånger. Det är inte alltid Stödlinjens personal är medveten om det. Ett resultat av detta är att samma spelare kan bli inmatad flera gånger. Det gör att vissa uppgifter kan ge intryck av att vara större än de i verkligheten är. För att minimera dubbletter matas uppgifter om spelaren, spelandet och konsekvenser av spelandet inte in om rådgivarna vet att personen ringt tidigare under det senaste året. Detta innebär dock att nya konsekvenser som uppkommit sedan förra samtalet kan gå förlorade. Det faktum att många samtal inte hinner beröra alla frågeområden i formuläret och att den som ringer ogärna berättar om vissa förhållanden gör att många av siffrorna i rapporten kan vara underskattade. Att exempelvis bara 31 spelare uppgivit olagliga handlingar behöver inte betyda att alla övriga inte gjort sig skyldiga till brott. När det gäller exempelvis spelarens konsekvenser torde siffrorna vara betydligt högre om man skulle ha ställt alla frågor till samtliga. Man bör vara särskilt försiktig med att dra slutsatser vid tolkning av siffror där få personer svarat på frågan.

10 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 Bakgrund Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av spelberoende samt verka för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. En av verksamheterna inom ramen för detta uppdrag är den Nationella stödlinjen för spelare och deras anhöriga (020-81 91 00). Den som ringer till Stödlinjen får rådgivning och stöd. Stödlinjen har sedan starten 1999 drivits av ACE AB/Spelinstitutet AB, med undantag för åren 2000-2001 då linjen drevs av Telefonakuten. Sedan starten 1999 har Stödlinjens verksamhet upphandlats vid två tillfällen. Ett samtal till Stödlinjen är en lättillgänglig möjlighet att få diskutera sitt eget eller en närståendes spelproblem med erfaren personal. Man får dessutom information om och hänvisning till de stödinsatser som finns i form av socialtjänst, behandling och lokala självhjälpsgrupper. Stödlinjen har fler funktioner än att hjälpa personer med spelproblem. Bland annat fungerar Stödlinjen som ett informationscentrum dit socialarbetare, vårdpersonal, personer i ideella föreningar, stödgrupper och andra intresserade kan vända sig för att få information om spelberoendefrågor. I Stödlinjens uppdrag ingår att årligen rapportera verksamhetens utveckling till Statens folkhälsoinstitut. Utöver årsrapporterna görs även månadssammanställningar. Rapporterna är ett bra verktyg för att identifiera olika trender på spelmarknaden och bland de hjälpsökande. I rapporterna sammanställs bland annat några få demografiska fakta, antal inkommande samtal, de vanligaste problemspelen samt negativa konsekvenser till följd av spelandet.

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 11 Förändringar Under 2008 har arbete pågått med att bygga en ny databas och ett nytt samtalsformulär inför 2009. Detta har ACE AB, som är det företag som för närvarande sköter Stödlinjen, gjort i samarbete med de personer som är ansvariga för Stödlinjen på Statens folkhälsoinstitut. Ambitionen har varit att få en databas som man lättare kan hämta statistik ifrån och på så sätt få ut mer användbar information. Den nya databasen innebär att det finns möjlighet att få information från samtalen som tidigare inte har kunnat registreras. Exempelvis finns i det nya databasformuläret fler alternativ när det gäller aktuellt spelande/spelmönster, samt spelares och anhörigas konsekvenser av spelandet. Fortfarande gäller att ingen personlig information lagras. Alla data presenteras på gruppnivå. En förändring i den nya databasen är att samtalets karaktär är uppdelad på tre olika kategorier. En av kategorierna är Spelrelaterade samtal. I kategorin ingår samtalstyperna stödsamtal, informationssamtal, samtalet bryts och annat. Övriga kategorier är Ej spelrelaterade samtal (felringningar, bus/ej identifierade samtal, och annat ej spelrelaterat), samt Andra problem (datorspel, aktier, shopping, sex och annat). För definitioner av samtalstyper, se Samtalets karaktär, sida 30. Om det är ett seriöst samtal fyller man också i Ringt förut Ja/Nej, dvs. huruvida personen har ringt tidigare till Stödlinjen, då inom det senaste året. De som ringer Stödlinjen uppger ofta själva om de har ringt tidigare, men rådgivarna kan också ställa en direkt fråga till personen. Uppföljningssamtal som i den gamla databasen fanns med som en kategori för samtalets karaktär har således tagits bort, eftersom det nu finns en möjlighet att koppla Ringt förut Ja/Nej till samtalets karaktär. Omarbetningen av databasen har också medfört vissa tekniska bekymmer. De frågor som i databasformuläret har haft formen av box-frågor har inte fungerat tillfredsställande under stora delar av året. Detta har medfört att det bara finns information för det sista kvartalet 2009, bland annat gällande problemspel i första hand samt var de som ringer har hittat numret. Från och med sista kvartalet 2009 är de tekniska problemen åtgärdade, vilket innebär att det bör kunna finnas information på helårsbasis för 2010 års rapport. Resultaten i denna årsrapport redovisas i tabeller och diagram med endast korta förklarande texter. Kommentarer till siffrorna redovisas i analysdelen. Temadelen handlar i år om Spelarens konsekvenser. Den omarbetade databasen har medfört att det har funnits större möjligheter än tidigare att samla information om de konsekvenser spelarna upplever i samband med sitt spelande. Därför är det intressant att belysa just detta i 2009 års temadel.

12 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 TEMADEL Spelarens konsekvenser Jag vet inte hur jag ska börja, det är första gången jag pratar med någon om det här Jag har spelat länge. Det var ju inget allvarligt från början, och det gick faktiskt ganska bra, jag vann ju en del i alla fall. Men nu den här senaste tiden Det håller på att förstöra hela mitt liv! Men jag vet inte vart jag ska vända mig, vet inte vem jag ska prata med. Jag skäms, vill egentligen inte berätta det för någon alls. Det här är inte likt mig, jag som vanligtvis är ganska klok och vettig! Vad ska jag göra, jag behöver hjälp Många av de spelare som ringer till Stödlinjen har aldrig berättat för någon om sitt spelande. De berättar att de känner sig väldigt ensamma om detta, och de bär på en stor skam och skuld över att de har försatt sig själv och sina närstående i en sådan situation. Andra har kämpat med detta i många år, och under tiden haft stöd från sina anhöriga, men de har inte funnit det som hjälper just dem att ta sig ur sitt spelande och fortsätta hålla sig spelfria. Årets temadel behandlar spelarens konsekvenser. Det är ett viktigt och intressant ämne. Det man oftast tänker på i relation till spelproblem är de ekonomiska konsekvenserna. Men det Stödlinjens personal möter i samtalen handlar lika ofta om att spelandet tar mycket tid från andra saker i livet, psykisk och fysisk påfrestning på grund av de problem spelandet leder till, lögner och svek som påverkar spelarens relationer. Men jag har ju egentligen inte så stora problem, jag har ju inte miljoner i skulder säger en del spelare när de ringer. Men för den som lever på en liten inkomst eller har svårigheter med att hitta sysselsättning kan en skuld på 10 000 vara lika förödande som en miljonskuld. Och allt eftersom samtalet går framåt, berättar samma spelare om konsekvenser för hälsa och relationer, som i hög grad påverkar deras liv och mående. De personer som Stödlinjens personal möter i samtalen beskriver ofta likartade konsekvenser. Men i samtalen blir det tydligt att spelarnas upplevelse av dessa konsekvenser i hög grad varierar. Varje persons historia, situation och upplevelse av denna, är unik. I och med att Stödlinjens databas har omarbetats, har det blivit möjligt att samla information om fler och andra av de konsekvenser som framkommer i samtalen till Stödlinjen, än tidigare. Temadelen presenterar uppgifter om de konsekvenser som de spelare som ringt Stödlinjen har upplevt, både ekonomiska, hälsomässiga och sociala. För demografiska uppgifter samt uppgifter om huvudsakligt problemspel, se Resultat i denna rapport. Att databasen har förändrats sedan 2008 gör att det inte alltid är möjligt att göra jämförelser mellan åren. I de fall där det inte finns jämförbara data, presenteras endast statistik från 2009. För uppgifter från 2008, se Stödlinjens årsrapport från detta år. Diagram och tabeller presenteras i antal eller procent. Alla uppgifter som presenteras i temadelen har framkommit under det man klassificerat som ett förstagångssamtal.

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 13 Ekonomiska konsekvenser Ekonomin är helt söndertrasad, jag har tagit lån, både från banken och nu de här senaste månaderna har jag tagit SMS-lån. Det är ju en ohygglig ränta, så nu vet jag inte hur jag ska klara av att betala det. Dessutom har jag spelat bort nästan hela lönen denna månad, jag klarade av att stoppa mig själv till slut, men det är bara 600 kronor kvar på kontot. Jag vet inte ens hur det ska räcka till mat, jag har ju barn också. Spelarens egna ekonomiska bedömning (n=456) 6,8 46,9 46,3 Diagram 1 God Dålig men under kontroll Dålig och okontrollerad Studier visar att överdrivet spelande leder till ekonomiska problem (Gerstein et al, 1999; Kavli & Ask Torvik, 2008; Productivity Commission, 1999; Rönnberg et al, 1999; Sproston, Erens & Orford, 2000). Av de 949 spelare som under 2009 har ringt Stödlinjen har 456 stycken gjort en bedömning av hur deras aktuella ekonomiska situation ser ut. Diagram 1 visar hur deras svar fördelar sig procentuellt. Procent är beräknad på de 456 personer som har lämnat uppgifter. Totalt 93 procent av spelarna uppger att den ekonomiska situationen är dålig. Cirka hälften av dessa (46 procent) uppger att de har den under kontroll. De kan ha det svårt att få pengarna att räcka till hela månaden, de kan tvingas betala av stora belopp till spelskulder, men tycker att de har kontroll över sina utgifter och inkomster. 47 procent uppger att den ekonomiska situationen är dålig och okontrollerad. Ett flertal av dessa berättar att de inte längre har någon uppfattning om hur stora skulderna är, eller vilka utgifter de har varje månad. Många av dem nämner att alla pengar som kommer in oavkortat går till spel. Situationen förvärras ytterligare för de personer som inte har någon fast inkomst eller lever på mycket små medel.

14 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 Spelarens egen ekonomiska bedömning, uppdelat på kön 60 50 53,1 45,2 48,1 Andel i procent 40 30 20 39,5 Kvinna (n=81) Man (n=372) 10 7,4 6,7 0 Diagram 2 God Dålig men under kontroll Dålig och okontrollerad Det kan vara intressant att se om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller hur man bedömer sin ekonomiska situation. 453 av 949 spelare (48 procent) har lämnat både uppgifter om egen ekonomisk bedömning och kön. Diagram 2 visar en översikt över hur svaren fördelar sig procentuellt för män respektive kvinnor. Procent är beräknad på de 372 män och 81 kvinnor som har besvarat frågan. 93 procent av båda könen anger att den ekonomiska situationen är dålig. Däremot verkar männen uppleva sig ha sämre kontroll på ekonomin än kvinnorna, drygt 48 procent av männen och knappt 40 procent av kvinnorna anser att deras ekonomi är dålig och okontrollerad.

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 15 Spelrelaterade skulder Över 1 milj 500 001-1 milj 200 001-500 000 100 001-200 000 50 001-100 000 20 001-50 000 2009 n=200 2008 n=158 10 001-20 000 5001-10 000 1001-5000 Upp till 1000 0 5 10 15 20 25 30 35 Andel i procent Diagram 3 Många av de spelare som ringer Stödlinjen och uppger att de har skulder på grund av sitt spelande, har höga sådana. 200 av 949 spelare (21 procent) som har ringt Stödlinjen under 2009 har uppgett hur stora spelrelaterade skulder de har. Här finns det även uppgifter från 2008, därför görs i diagram 3 en jämförelse mellan 2009 och föregående år. Procent är beräknad på de 200 personer som har uppgett spelrelaterade skulder för 2009, samt de 158 personer som lämnade information om skulder under 2008. Totalt har andelen spelare som uppger att de har spelrelaterade skulder över 50 000 kronor, ökat från 66 till 71 procent jämfört med 2008, en ökning på 5 procentandelar. Den enda kategori där det har skett en minskning när det gäller skulder över 50 000 kronor, är de personer som har skulder mellan 200 000 till 500 000 kronor. Där har andelen personer minskat med knappt 7 procentandelar. Gällande skulder under 50 000 har det skett en minskning i samtliga kategorier. Frågan om hur mycket spelrelaterade skulder man har kan vara känslig, även för dem som ringer ett samtal till Stödlinjen. En del av de spelare som ringer vill inte uppge hur mycket skulder deras spelande har lett till, andra berättar att de inte orkar ta tag i det och se siffrorna svart på vitt, eftersom de då säger att de skulle må ännu sämre av situationen än vad de redan gör. Det är inte säkert att de 749 spelare som under 2009 inte har uppgett hur stora skulder de har, inte har några skulder alls, vilket naturligtvis också gäller för den information som finns från 2008. Därför är det svårt att säga om den ökning av skulder över 50 000 kronor som syns i diagrammet är en reell ökning.

16 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 Spelrelaterade skulder, uppdelat på kön Över 1 milj 500001-1 milj 200001-500000 100001-200000 50001-100000 20001-50000 Man (n=165) Kvinna (n=32) 10001-20000 5001-10000 1001-5000 Upp till 1000 0 5 10 15 20 25 Andel i procent Diagram 4 Studier visar att kvinnor generellt lägger ned mindre pengar på spel än män (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Därför är det rimligt att anta att kvinnor också i mindre grad utvecklar spelrelaterade skulder. Av 949 spelare som har ringt Stödlinjen under 2009, är det 197 personer som har lämnat uppgifter både om kön och spelrelaterade skulder. 165 av dessa är män och 32 är kvinnor. Diagram 4 visar hur spelrelaterade skulder fördelar sig för män respektive kvinnor, år 2009. Procent är beräknad på det antal män respektive kvinnor som har lämnat uppgifter. Av männen är det totalt 79 procent som har uppgett att de har skulder mellan 20 000 och upp till en miljon. 24 procent av männen, berättar att de har skulder mellan 200 000 och en halv miljon. Då det är ett litet antal kvinnor, 32 personer, som har besvarat frågan, ska staplarna för kvinnor i diagram 4 tolkas med försiktighet. Diagrammet visar dock att den största andelen av de 32 kvinnor som har lämnat uppgifter om skulder, 22 procent, har skulder mellan 50 000 och 100 000. Det kan vara intressant att se hur spelrelaterade skulder fördelar sig över ålderskategorierna. Av de 949 spelare som under 2009 har ringt Stödlinjen, är det 160 personer som har lämnat uppgifter om både spelrelaterade skulder och ålder. Utifrån de uppgifter som dessa personer har lämnat, kan man se att skuldernas storlek i allmänhet ökar med åldersintervallen. Personer mellan 18-24 år har i första hand skulder upp till 50 000 kronor, medan personer mellan 35-54 år har skulder mellan 50 000 och 500 000 kronor.

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 17 Tabell 1. Övriga ekonomiska konsekvenser av spelandet Andel i % (n=135) Betalningsanmärkning el hot om 65,2 Inställda aktiviteter för familjen 34,1 Inställda inköp som drabbar familjen 30,4 Personlig konkurs el hot om 14,8 Spelat bort egen firma el hot om 8,9 Inställt läkar/tandläkarbesök 5,9 Skulder till spelombud 0,7 Förutom skulder har spelandet även lett till andra ekonomiska konsekvenser. Några av dessa visas i tabell 1. 135 av 949 spelare (14 procent) har besvarat frågan. Då det är möjligt att välja flera alternativ blir den sammanlagda procenten mer än 100. Procent är beräknad på de 135 personer som har lämnat uppgifter. Eller hot om som följer alternativen betalningsanmärkning eller personlig konkurs i tabellen, definieras som att detta är konsekvenser som man vet är på väg, men de har ännu inte skett. 65 procent har fått, eller är på väg att få, betalningsanmärkningar på grund av sitt spelande. Av de 80 anhöriga som har ringt till Stödlinjen och besvarat samma fråga är det drygt 16 procent som uppger att de har fått betalningsanmärkningar (tabell 18). Drygt 34 respektive drygt 30 procent har varit tvungna att ställa in planerade aktiviteter eller inköp, vilket har drabbat deras familj. Det kan gälla till exempel renovering av boende, inställda resor eller inköp av kläder, bilar eller annat. Av de 80 anhöriga som har besvarat samma fråga är det 60 procent som uppger att spelandet har lett till att de har fått ställa in planerade aktiviteter, inköp eller reparationer (tabell 18). Knappt 15 procent hotas eller har drabbats av personlig konkurs. Nästan 9 procent uppger att de är eller har varit egna företagare och att de genom sitt spelande har äventyrat denna verksamhet. Det kan vara intressant att se hur övriga ekonomiska konsekvenser fördelar sig över åldersgrupperna. 114 av 949 spelare har lämnat uppgifter om både ålder och övriga ekonomiska konsekvenser. De vanligaste konsekvenserna är betalningsanmärkningar och konsekvenser för familjens inköp eller aktiviteter. Aktuella eller förväntade betalningsanmärkningar förekommer i samtliga ålderskategorier över 18 år. Inställda inköp/aktiviteter för familjen uppger spelare i alla ålderskategorier från 18 år, förutom dem över 65 år.

18 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 Hälsomässiga konsekvenser Det är klart att det påverkar hur jag mår, självklart! Jag sover ju inte så bra längre. Alla dessa tankar på hur jag ska ordna upp det här, jag vrider och vänder mig på nätterna och hoppas att inte sambon ska märka att jag är vaken. Jag känner mig väldigt nere, det är nästan skrämmande. Ibland så tänker jag att det vore bättre att jag försvann ur världen, det skulle bli lättare för min familj att leva. Men då i nästa stund tänker jag på mina barn, de har ju bara en pappa! Jag vill ju se dem växa upp och finnas där för dem. Och det är då jag börjar tänka på att spela bara en sista gång, för att ha chansen att vinna. Om jag bara kunde sätta den där storvinsten, då skulle jag ju kunna ordna upp det här, jag skulle inte ens behöva berätta för någon vad som har hänt, jag skulle bara betala allt och sen aldrig någonsin mer spela, i hela mitt liv Problemspelande är förknippat med hälsomässiga konsekvenser som högt blodtryck, sömnsvårigheter, hjärtproblem, magproblem, psykosomatiska symptom samt ryggproblem (Delfabbro, 2008; Griffiths, 2004). Problemspelande har även tydliga kopplingar till psykisk ohälsa, både som en bidragande orsak till spelproblemen och som en konsekvens av dem (Blaszscynski & Nower, 2002; Petry, Stinson & Grant, 2005; Scherrer et al, 2007). I samtalen till Stödlinjen blir det tydligt att spelberoende och spelproblematik i hög grad påverkar hälsan för den som drabbas. Nedan beskrivs de hälsomässiga konsekvenser som de spelare som ringer Stödlinjen berättar om. Spelarens egen bedömning av fysisk och psykisk hälsa, procentuell fördelning 80 70 71,8 60 Andel i procent 50 40 30 20 19 41,4 22,4 39,6 Fysisk hälsa (n=273) Psykisk hälsa (n=326) 10 0 5,8 Bra Varken bra eller dålig Dålig Diagram 5

ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 19 Diagram 5 visar hur spelarna själva bedömer att deras aktuella fysiska och psykiska hälsa ser ut. Procent är beräknad på de 273 personer som har lämnat uppgifter om fysisk hälsa, samt de 326 personer som har lämnat uppgifter om psykisk hälsa. Diagrammet visar att en större andel spelare uppger att den psykiska hälsan har påverkats negativt, än den fysiska. Att så många som nästan 40 procent ändå uppger att den fysiska hälsan påverkas negativt visar på att den situation som spelaren lever i påverkar både kropp och själ. Negativa effekter på den fysiska hälsan uppger spelarna vara bland annat att de inte längre motionerar som tidigare, eftersom spelandet både tar tid och minskar motivationen till andra aktiviteter. Vissa spelare beskriver även rent fysiska sjukdomssymptom, ofta stressrelaterade, som hjärtproblem eller högt blodtryck och relaterar dessa till deras livssituation. Knappt 72 procent uppger att den psykiska hälsan påverkats negativt. Dessa personer beskriver symptom som ångest, depression, i vissa fall även självmordstankar. Resultat från befolkningsstudien om spel och hälsa, SWELOGS, visar att 19 procent av männen samt 9 procent av kvinnorna som har ett problemspelande eller riskerar att utveckla ett problemspelande, uppger att de har en dålig psykisk hälsa. Befolkningsstudien visar också att problemspelande män har sämre allmän hälsa, dricker och röker mer än icke problemspelare (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Resultaten från Stödlinjen kan inte sägas vara representativa för hur problemspelandet i Sverige ser ut eller vilka konsekvenser det ger upphov till. Dock kan siffrorna från Stödlinjen, i likhet med resultaten från SWELOGS, visa på att ett problematiskt spelande leder till att man upplever en försämrad hälsa. I synnerhet verkar den psykiska hälsan påverkas negativt av spelandet. Det verkar finnas vissa åldersmässiga skillnader i hur de spelare som ringer Stödlinjen upplever att spelandet har påverkat den fysiska och psykiska hälsan. 230 personer har under 2009 lämnat uppgifter om både ålder och upplevd fysisk hälsa, medan 260 personer har lämnat uppgifter om både ålder och upplevd psykisk hälsa. Knappt 15 procent av spelarna i åldrarna upp till 34 år upplever att den fysiska hälsan fortfarande är bra, medan bara drygt 3 procent i åldersgruppen 35-54 år och mindre än 1 procent i åldersgruppen över 55 år berättar samma sak. En tänkbar anledning till att en högre andel i de yngre åldersintervallerna upplever den fysiska hälsan som god kan vara att man fortfarande finner tid till motion och träning trots spelandet, kanske beroende på att man lever utan barn eller har en gynnsam familjesituation. 17 procent av spelarna som är 34 år eller yngre säger att de upplever att den fysiska hälsan har påverkats negativt. Motsvarande siffra för 35-54-åringarna är knappt 19 procent. När det gäller den psykiska hälsan upplever de allra flesta, oavsett ålder, att den har påverkats negativt av spelandet. Nästan 11 procent av 35-54 åringarna anger dock att den psykiska hälsan fortfarande är bra trots spelandet. Vad detta beror på finns ingen förklaring till, men kanske har dessa personer ett utvecklat socialt nätverk runtom sig som kan stötta dem i deras situation. Studier visar att problemspelande är förknippat med negativa konsekvenser för sömnen (Delfabbro, 2008; Griffiths, 2004). De spelare som ringer Stödlinjen berättar ofta att spelandet har påverkat deras sömn på ett negativt sätt, antingen genom att spelandet har gett upphov till oro och ångest eller genom att de har spelat när de egentligen borde sova.

20 ÅRSRAPPORT STÖDLINJEN 2009 Hur spelandet har påverkat sömnen, procentuell fördelning (n=179) 30,2 10,6 68,7 Diagram 6 Ingen påverkan Sömnsvårigheter pga stress/oro Sömnbrist pga spelande Det är svårt att säga huruvida de personer som beskriver sömnproblem skulle uppleva detta även om inte spelandet fanns med i bilden. Statistik på befolkningsnivå visar att 28 procent av männen och 36 procent av kvinnorna mellan 16-84 år, uppger att de har sömnbesvär (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Detta gäller då befolkningen i stort. Stödlinjens resultat visar att av de personer som ringer angående sin spelproblematik, är det en stor andel som berättar om sömnbesvär som en konsekvens av spelandet. Stödlinjens personal har också uppfattningen att spelarna själva drar direkta paralleller mellan spelandet och sömnproblemen. En del av de spelare som ringer Stödlinjen berättar om andra svåra konsekvenser, exempelvis mörka tankar om livet och döden, eller missbruk av andra droger. Rådgivarna stannar då upp och ger den som ringer möjlighet att utforska sina tankar och känslor kring det svåra. Personen får hänvisning till instanser som har kunskap och möjlighet att erbjuda hjälp, exempelvis psykiatrin eller andra hjälplinjer. Det är ett ganska litet antal spelare som har besvarat frågan om övriga hälsomässiga konsekvenser, 46 stycken av 564 spelare som har ringt förstagångssamtal. Det är möjligt att lämna flera svarsalternativ i frågan. När det gäller självmordstankar och självmordsförsök har det gjorts en registrering om detta i de fall spelaren uppger att han/hon har upplevt detta under den senaste månaden före samtalet. 40 av de 564 spelare som har ringt förstagångssamtal berättar att de den senaste tiden innan samtalet har haft självmordstankar, medan 4 uppger att dessa tankar har lett till ett försök att ta sitt liv. När det gäller siffror på befolkningsnivå, visar Nationella folkhälsoenkäten från 2008 att 10 procent av männen och 14 procent av kvinnorna i befolkningen uppgav att de hade haft självmordstankar. För personer som hade försökt att ta sitt eget liv var siffrorna 3 procent av männen och 5 procent av kvinnorna (Statens folkhälsoinstitut, 2008). En amerikansk studie från 2006 visar att problemspelare i högre grad än icke