2004 i sammanfattning Generaldirektörens förord... 3. EBM:s verksamhet och organisation... 7 Verksamhet...7 Organisation... 10

Årsredovisning 2004

Ekobrottsmyndigheten Grafisk form och produktion: Ord&Form AB Illustration: Erik Unnerfelt Foto: Ola Högberg Tryck: Sandvikens tryckeri, 2005

Innehåll 2004 i sammanfattning Generaldirektörens förord... 3 EBM:s verksamhet och organisation... 7 Verksamhet...7 Organisation... 10 Resultatredovisning...12 Strategisk ledning och samordning... 12 Brottsförebyggande arbete... 20 Brottsutredning och lagföring... 25 Personalredovisning...35 Kompetensförsörjning... 38 Finansiell redovisning...43 Resultaträkning... 43 Balansräkning... 44 Anslagsredovisning... 45 Finansieringsanalys... 46 Tilläggsupplysningar och noter... 47 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 51 Adresser...52

2004 i sammanfattning Generaldirektörens förord Ett händelserikt år med fokus på framtidsfrågor År 2004 har varit framtidsfrågornas år. I maj inleddes ett brett upplagt utvecklingsarbete som tar sikte på att utveckla Ekobrottsmyndigheten till en mer slagkraftig organisation för ekobrottsbekämpning. Utvecklingsarbetet gäller myndighetens ledning, styrning, prioriteringar, organisation och arbetsformer. Syftet är att inrikta EBM:s nuvarande och förväntande resurser mot att förhindra och förebygga allvarlig ekonomisk brottslighet och mot en rättssäker, hög och snabb lagföring av den anmälda brottsligheten. I oktober överlämnade jag rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet EBM från experiment till långsiktighet till regeringen. I rapporten läggs ett antal konkreta förslag fram som skapar goda förutsättningar för EBM att arbeta långsiktigt och brottsförebyggande med inriktning mot allvarlig ekonomisk brottslighet som innebär ett hot mot de ekonomiska systemen och med en väsentligt snabbare hantering av den ekonomiska mängdbrottsligheten. Det sker genom att EBM i framtiden grundar sin planering på en omvärlds- och hotbildsanalys i förening med en avancerad kriminalunderrättelseverksamhet. Kunskapen om den ekonomiska brottsligheten och dess drivkrafter blir vägledande för myndighetens resursfördelning, kompetensutveckling och arbetsmetoder. I december redovisade de fem arbetsgrupper som har haft mitt uppdrag att närmare analysera frågor som ingår i utvecklingsarbetet sina överväganden till mig. Arbetsgruppernas analyser gällde myndighetens inriktning och prioriteringar, underrättelseverksamhet, brottsförebyggande arbete, verksamhetsmål och verksamhetsuppföljning samt kompetens- och personalutveckling. Med arbetsgruppernas redovisningar som en mycket god grund kan vi driva förändringsarbetet vidare och i mål. Utvecklingsarbetet har bedrivits i ett högt tempo och med ett stort engagemang bland medarbetarna. De fackliga 2004 I SAMMANFATTNING GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD 3

2004 I SAMMANFATTNING GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD 4 organisationerna har varit delaktiga på ett bra sätt. Medarbetarnas aktiva medverkan i diskussionerna och ökade kontakter med omvärlden har varit klara framgångsfaktorer. Goda resultat med fokus på allvarlig brottslighet År 2004 har allvarlig ekonomisk brottslighet prioriterats. Verksamhetsresultaten för år 2004 har varit goda. De mål för verksamheten som statsmakterna hade lagt fast har i sin helhet uppnåtts. I korthet betyder det att EBM under år 2004 har ökat både produktiviteten och kvaliteten i verksamheten. Det innebär bl.a. att fler ärenden har avgjorts lagföringen har ökat handläggningstiderna har blivit kortare Den brottsutredande verksamheten har fokuserat på allvarlig ekonomisk brottslighet. En större andel av resurserna har lagts på de medelsvåra och särskilt krävande ärendena. Lagföringsandelen har totalt sett ökat från 28 till 31 procent. I fråga om de särskilt krävande ärendena har lagföringsandelen ökat från 46 till 48 procent. Samma trend visar de genomsnittliga genomströmningstiderna som minskat mest i fråga om den allvarliga ekonomiska brottsligheten. För de mindre komplicerade ärendena har den genomsnittliga genomströmningstiden minskat med 25 dagar, för medelsvåra ärenden är minskningen 24 dagar och för särskilt krävande ärenden är minskningen 111 dagar. EBM har avslutat 3 763 ärenden och därmed marginellt ökat antalet avslutade ärenden jämfört med föregående år. Sammantaget har EBM under 2004 lyckats hålla samma höga nivå som förra året när det gäller antalet avgjorda ärenden samtidigt som avsevärt fler medelsvåra och särskilt resurskrävande ärenden har lagförts. Både produktiviteten och kvaliteten i verksamheten har ökat väsentligt. Samtidigt har inflödet av nya ärenden varit stort. Antalet inkomna ärenden har uppgått till 4 145 vilket innebär en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Den största andelen anmälningar kommer från Skatteverket och konkursförvaltarna (70 procent). Anmälningar om EUbedrägerier och anmälningar från revisorer har också ökat under året. Under den senaste femårsperioden har antalet inkomna ärenden ökat med 70 procent. EBM har inte klarat av att samtidigt med satsningen mot allvarlig ekonomisk brottslighet fullt ut möta den ökade ärendetillströmningen under detta år, utan balanserna har ökat. Trots den stora arbetsinsats som alla medarbetare i EBM har stått för under året räcker således inte resurserna riktigt till för att möta ett ständigt ökande ärendeinflöde. Den stadiga ökningen av antalet anmälda ekobrott kommer att fortsätta eftersom samhällets insatser mot ekobrottsligheten hela tiden utvecklas. Den måste mötas med en långsiktig och strategisk ekobrottsbekämpning i enlighet med de konkreta förslag till utveckling som EBM har identifierat och börjat genomföra. Viktiga inslag i den riktningen under år 2004 har varit omvärlds- och hotbildsstudier kriminalunderrättelseverksamheten som har börjat kartlägga kriminella nätverk rekryteringen av nya åklagare i en satsning mot grov och ofta internationell ekonomisk brottslighet och korruptionsbrottslighet i näringslivet den brottsförebyggande verksamheten som har genomfört flera strategiska projekt i samverkan med myndigheter och andra en utbyggd och förbättrad informationsverksamhet med en ny hemsida. EBM med ett nationellt och internationellt arbetsfält År 2004 har varit ett år med många omvärldskontakter. EBM har ett nationellt samordningsansvar för ekobrottsbekämpningen. En rad projekt har drivits under år 2004 med inbjudna eller samverkande myndigheter och organisationer för att öka kunskapen och sprida information om ekobrottsbekämpning och för att operativt ta tillvara samhällets samlade resurser i ekobrottsbekämpningen. Som exempel kan nämnas restaurangprojektet, ett brottsförebyggande och brottsutredande projekt med inriktning på restaurangbranschen svart arbetskraft, brottsutredningar i alla storstadslänen inom ramen för flera olika projekt rättsliga seminarier om kvalitet och enhetlighet i rättstillämpningen seminarium om ekobrottsbekämpning för åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer från andra myndigheter Ekobrottsdagen, en konferens med aktuella ämnen inom ekobrottsområdet. EBM har fortsatt att utveckla det internationella samarbetet. Inom Norden har de goda kontakterna fortsatt med flera konferenser i aktuella frågor och genom utbytestjänstgöring med nordiska kollegor.

EBM har deltagit i arbetet inom FN:s straffrättsliga kommission bl.a. på korruptionsområdet, i det arbete som bedrivs inom Europarådets Group of States Against Corruption (GRECO) och i OECD:s arbetsgrupp mot korruption i internationella affärsförhållanden. EBM har också deltagit i rättsbiståndsprojekt för EU:s kandidatländer och tagit emot ett flertal utländska delegationer som besökt myndigheten i studie- och informationssyfte. Slutord År 2004 har varit de engagerade medarbetarnas år. Alla medarbetare i EBM, åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer, kan känna sig stolta över det arbete som har utförts under året. Vi kan se tillbaka på ett bra verksamhetsår där EBM har uppnått goda resultat samtidigt som utvecklingsarbetet har tagit tid och kraft. Att EBM under 2004 har visat en väsentligt högre kvalitet i verksamheten beror i första hand på insatserna från lojala, engagerade och skickliga medarbetare med en hög ambitionsnivå. Vid inledningen av år 2005 har vi lagt en god grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Vi kommer att ta fram en omvärlds- och hotbildsanalys och utifrån den planera den brottsbekämpande verksamheten kring tre huvudprocesser; brottsförebyggande arbete, ekonomisk mängdbrottslighet och projektärenden för bekämpning av allvarlig ekonomisk brottslighet. Vi kommer fortsätta att bygga upp specialistkompetensen mot den organiserade brottsligheten och mot korruption i näringslivet och vi kommer att fortsätta reformarbetet kring en strategisk ledning och styrning av verksamheten med ökade resurser till den operativa brottsbekämpningen. Med en ny ledningsstruktur, ökade resurser till den operativa verksamheten och med en strategisk planering utifrån kunskaper om brottsligheten är jag övertygad om att EBM kommer att stärka sin ställning i rättsväsendet som specialistmyndigheten mot ekobrott och utveckla en slagkraftig och effektiv ekobrottsbekämpning. Stockholm i februari 2005 Gudrun Antemar 2004 I SAMMANFATTNING GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD 5

Arbetet med åklagarledda arbetsgrupper där personal med olika kompetens ingår är en klar framgångsfaktor. Det leder till effektivitet och koncentration av kompetens. EMBM:S VERKSAMHET OCH ORGANISATION 6

EBM:s verksamhet och organisation Verksamhet Mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från ett medborgarperspektiv. EBM bekämpar ekobrott EBM är en specialistmyndighet för ekobrottsbekämpning med uppgift att förebygga, upptäcka, förhindra, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Verksamheten är uppdelad på två verksamhetsgrenar: brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning utredning och lagföring Som samordnande myndighet på ekobrottsområdet följer och analyserar EBM utvecklingen och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, tar initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbetar förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. Vid EBM handläggs ärenden som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län avseende bl.a.: 11 kap. brottsbalken Skattebrottslagen Aktiebolagslagen Insiderstrafflagen Annan brottslighet som kan falla inom begreppet ekonomisk brottslighet, såsom trolöshet mot huvudman, penninghäleri och mutbrott, handläggs normalt inte vid EBM. Sådana och andra ärenden kan dock övertas av EBM efter framställan från Åklagarmyndigheten. Detta sker främst i ärenden som ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt och liknande. EBM kan också överta ärenden som rör kvalificerad ekonomisk brottslighet och som har nationell utbredning, internationell anknytning, är av principiell natur eller av stor omfattning. EBM har ett nationellt ansvar för ärenden som rör omfattande bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av EU-relaterade medel i Sverige. I de län där EBM inte ansvarar för ekobrottsbekämpningen har EBM tillsammans med Åklagarmyndigheten ett samordningsansvar för verksamheten som berör ekonomisk brottslighet. EBM utbildar ekoåklagare, ekorevisorer och ekopoliser vid samtliga åklagar- och polismyndigheter. Ett ekomål lagförs Under år 2004 kom 4 145 anmälningar om misstänkta ekobrott in till EBM. Flest anmälningar kom från Skatteverket och från advokater som förvaltar konkurser. Anmälningar kom också från Finansinspektionen, Finanspolisen, Tullverket, revisorer, myndigheter som administrerar EU-bidrag och allmänheten. EBM:s kriminalunderrättelseverksamhet, spaningsverksamhet och internationella kontakter ledde också till upptäckta brott. När en anmälan kommer in till EBM beslutar en åklagare om förundersökning skall inledas eller inte. Förunder- EMBM:S VERKSAMHET OCH ORGANISATION 7 Rättsprocessen Brott begås Förundersökning inleds Beslut om åtal Påföljd Brott upptäcks/anmäls Förundersökning avslutas Dom/överklagande

EMBM:S VERKSAMHET OCH ORGANISATION 8 sökning skall inledas om det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har förövats. Under förundersökningen skall utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet, om det finns tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal mot den misstänkte och målet beredas så att bevisningen kan förebringas i ett sammanhang vid huvudförhandlingen i domstol. Förundersökningen skall bedrivas på sådant sätt att ingen onödigt utsätts för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet. Under förundersökningen får förhör hållas med var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Under vissa förutsättningar kan en person tvångsvis hämtas eller tas med till förhör, och det finns också en skyldighet för den enskilde att stanna kvar hos polisen för förhör. Vidare kan olika straffprocessuella tvångsmedel, t.ex. häktning, beslag, husrannsakan och kroppsvisitation, komma till användning under en förundersökning. När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet skall han underrättas om misstanken i samband med förhör och upplysas om sin rätt att anlita försvarare. I EBM arbetar åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer tillsammans. Förundersökningarna genomförs i arbetsgrupper som sätts samman beroende på hur stora och komplicerade utredningarna är. Förundersökningen leds av åklagaren. Poliser, ekorevisorer och administrativ personal utför de utredningsåtgärder som åklagaren har beslutat t.ex. förhör med misstänkta personer och vittnen och söker efter skriftligt material som kan vara bevis om det misstänkta brottet. Vid behov genomför poliserna frihetsberövanden och husrannsakningar som åklagaren har beslutat om. Genom att alla sitter tillsammans i gemensamma lokaler kan olika åtgärder stämmas av fortlöpande. Det är en fördel jämfört med övriga rättsväsendet där åklagare och poliser arbetar i olika organisationer och i olika lokaler. Förundersökningen dokumenteras i ett protokoll som utgör underlag för åklagarens beslut i åtalsfrågan och förberedelser för rättegången. När åklagaren beslutar om åtal lämnar han in en stämningsansökan till tingsrätten. Efter huvudförhandling i tingsrätten meddelas dom. Om någon part vill överklaga domen skall detta göras inom tre veckor från domens datum. Alla anmälningar leder inte till åtal. Det kan finnas en rad förklaringar till att en anmäld person inte åtalas. Vid ekonomisk brottslighet kan det vara särskilt svårt att styrka om lagens krav på uppsåt och oaktsamhet är uppfyllda. Det kan också finnas skäl att inte inleda en förundersökning eller skäl att lägga ned den, trots att bevisläget är sådant att det i och för sig vore möjligt att driva utredningen vidare till ett åtalsbeslut. Detta kan inträffa då den misstänkte också begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet. Några mål under 2004 Under året lagfördes sammanlagt 1 284 personer i EBM:s mål och 655 personer dömdes till fängelse. Den sammanlagda fängelsetiden uppgick till cirka 260 år, vilket är en ökning i förhållande till föregående år. EBM utreder och lagför både enklare mål där påföljden ofta stannar vid böter, villkorlig dom eller samhällstjänst och mål om grov och allvarlig och ofta internationell brottslighet där påföljderna blir långa fängelsestraff. Anmälningarna om mindre allvarlig brottslighet är flest till antalet men tar bara en liten del av EBM:s utredningsresurser. Det mesta av resurserna används till utredning och lagföring av svåra och komplicerade brottmisstankar. I dessa mål blir det allt vanligare med frihetsberövanden. Det ställer stora krav på utredningsresurser eftersom utredningen måste bedrivas mycket snabbt när någon är frihetsberövad. Exempel på ett mål där häktning förekommit är följande. En företagsledare ledde under tio år ett flertal bolag som sysslat med legotillverkning och personaluthyrning inom telekombranschen. Moms på totalt 17,7 miljoner kronor undanhölls i två av bolagen. Utredningen, som var omfattande, bedrevs mycket snabbt. Den 16 november gjordes tillslag och företagsledaren häktades. Huvudförhandlingen hölls i december. Företagsledaren dömdes av Stockholms tingsrätt för grova skattebrott till fyra års fängelse och näringsförbud i sex år. En kvinnlig redovisningskonsult dömdes för grovt penninghäleri till två år och sex månaders fängelse. Hon hade genom att ställa ett bankkonto till förfogande för insättning från det bolag där det begicks skattebrott, samt genom att köpa postväxlar och utländska kontanter för 13,5 miljoner kronor medverkat till att dölja att företagsledaren berikat sig genom skattebrottslighet. Ett annat mål gällde en företagsledare som undanhöll 59 miljoner kronor från beskattning i sina bolag. Skatteeffekten var cirka 25 miljoner kronor. Sedan Skatteverket gjort anmälan till EBM hämtades företagsledaren till förhör och husrannsakningar genomfördes. Han anhölls och häktades misstänkt för grova skattebrott. Utredningen visade att mannen använt sig av osanna fakturor och utländska bolag för att föra ut pengarna från Sverige. Bankkonton i bl. a. Luxemburg, Schweiz och Nederländska Antillerna användes. Genom de beslag som gjordes kunde man följa mannens affärer och transaktioner mellan olika bankkonton runt om i världen. Utländska myndigheter bidrog också med rättslig hjälp. Fyra månader efter anmälan meddelades domen.

Företagsledaren fick fyra års fängelse för grova skattebrott. Under året har en del åtal i det s.k. restaurangprojektet i Stockholms län prövats av domstolarna. Ett av dem avsåg en restaurangägare i Stockholm som i sin verksamhet använt sig av en manipulerad kassaapparat och på så sätt undanhållit två miljoner kronor i intäkter. Anmärkningsvärt i det här fallet var att kassaapparaten varit manipulerad redan när den köptes från generalagenten. Gärningsmannen åtalades och dömdes vid tingsrätten för skattebrott till fängelse i åtta månader och meddelades näringsförbud under fem år. En syster, som varit formell företrädare för restaurangen, dömdes också i målet för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll till villkorlig dom och dagsböter. Ett område som EBM särskilt prioriterar är brott mot insiderstrafflagen. Ett av de mål som prövats i domstol gällde en person som hade gjort en mycket stor realisationsvinst på en aktieaffär och därför ville skapa förluster för att kvitta dem mot vinsten. Detta gjorde han genom att göra aktieaffärer mellan sina två aktiedepåer i Sverige och Luxemburg. Genom dessa transaktioner lyckades han driva upp kursen till en för aktien onormal nivå. Han åtalades för otillbörlig kurspåverkan, men friades av tingsrätten, som ansåg att han inte haft direkt uppsåt att påverka kursen. Sedan domen överklagats, fann hovrätten att gärningsmannen haft ett direkt uppsåt att påverka kursen genom att genomföra transaktionerna, eftersom dessa var skenaffärer utan affärsmässigt syfte. Han dömdes därför i hovrätten för otillbörlig kurspåverkan till villkorlig dom och dagsböter. EBM utreder också mindre komplicerad ekonomisk brottslighet som förekommer i stor utsträckning och som har förhållandevis låga straffvärden. Bokföringsbrott är det absolut vanligaste brottet i denna kategori. Strafföreläggande är ett effektivt sätt att lagföra denna ekonomiska mängdbrottslighet. Antalet strafförelägganden ökar också inom myndigheten. Exempel på ett strafföreläggande som utfärdats under året avsåg en företrädare för en enskild firma som drev en bokföringspliktig verksamhet under knappt två år utan att ha någon bokföring. Detta upptäcktes av konkursförvaltaren när bolaget gått i konkurs. Bristen i boet var cirka 500 000 kronor och mer än hälften av skulderna utgjordes av obetalda skatter och avgifter. Efter förundersökning utfärdade åklagare ett strafföreläggande för bokföringsbrott med påföljden villkorlig dom och 80 dagsböter. Föreläggandet godkändes av näringsidkaren. EBM utvecklar hela tiden sina rutiner för att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet. I ett projekt har information från Bolagsverket använts för att så tidigt som möjligt upptäcka ekonomisk brottslighet. Projektet gällde bolag som inte lämnat någon årsredovisning eller lämnat den för sent. Inom ramen för projektet väcktes ett antal åtal för bokföringsbrott. Ett av åtalen avsåg ett aktiebolag som under två år upprättat årsredovisningar för sent. Hovrätten ogillade åtalet och ansåg att rörelsens ekonomiska resultat och ställning i huvudsak kunde bedömas med ledning av den löpande bokföringen. Domen överklagades till Högsta domstolen, som konstaterade att en rörelses ekonomiska resultat och ställning i ett aktiebolag inte i huvudsak kan bedömas utan årsredovisningen. Av hänsyn till de olika intressenter som är beroende av årsredovisningen måste det enligt Högsta domstolen krävas att den upprättas inom den föreskrivna tiden. Trots att rörelsen hade en relativt blygsam omfattning fann Högsta domstolen att bokföringsbrottet inte kunde bedömas som ringa och bestämde påföljden till villkorlig dom och dagsböter. På kort sikt kan domen förväntas leda till en ökning av antalet anmälningar från revisorer, vilket kommer att medföra en ökad belastning på de brottsutredande myndigheterna. På längre sikt kan domen få en brottsförebyggande effekt, framför allt genom att kravet på att årsredovisningen upprättas i tid också innebär att den löpande bokföringen inte får släpa efter och i övrigt måste skötas på ett korrekt sätt. EBM har under året haft en tydlig inriktning mot att förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet, som karaktäriseras som svårutredd och resurskrävande. 2004 I SAMMANFATTNING GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD 9

2004 I SAMMANFATTNING GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD En av EBM:s viktigaste uppgifter är att följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och lämna synpunkter på hur lagstiftningen bör utformas. 10 Organisation EBM är en myndighet under regeringen och leds av en generaldirektör som i åklagarfrågor har ställning som överåklagare. Generaldirektören har till sitt förfogande en stab som bl.a. svarar för nationella stabsuppgifter. Ekobrottskansliet är en enhet vid Rikskriminalpolisen som ställer poliser till EBM:s förfogande och leder polisverksamhet som faller inom EBM:s ansvarsområde. På EBM arbetar ca 400 personer. Myndighetens operativa verksamhet bedrivs vid tre avdelningar, Östra, Västra och Södra, som var och en leds av en avdelningschef. EBM verkar huvudsakligen inom storstadsområdena. EBM:s stab och Östra avdelningen ligger i Stockholm. Östra avdelningen har en utredningsenhet i Visby. Västra avdelningen i Göteborg har utredningsenheter i Borås, Halmstad och Skövde. Södra avdelningen i Malmö har utredningsenheter i Kristianstad och Karlskrona. Avdelningarna är indelade i sammanlagt tolv åklagarkammare. Vid respektive avdelning finns dessutom en specialenhet Organisationsschema STABEN ÖSTRA AVDELNINGEN GENERALDIREKTÖR VÄSTRA AVDELNINGEN POLISCHEF SÖDRA AVDELNINGEN

som bl.a. arbetar med kriminalunderrättelseverksamhet, spaning samt säkring och analys av beslag i IT-miljö. Vid varje åklagarkammare inom EBM finns 20 25 medarbetare under ledning av en chefsåklagare. Åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer arbetar i arbetsgrupper med myndighetens operativa uppgifter att upptäcka och förhindra brott samt att utreda brott och lagföra brottslingar. Detta utgör ett unikt sätt att arbeta inom rättsväsendet och spelar en avgörande roll för att kunna nå bra resultat, speciellt vid komplicerade ekobrottsutredningar. Genom att utveckla förmågan till nära samverkan mellan de olika yrkeskategorier som ingår i varje utredningsgrupp kan gruppens samlade kompetens användas på ett effektivt sätt i utredningsarbetet under hela förfarandet, från anmälan till lagakraftvunnen dom. Skatteverkets skattebrottsenheter biträder EBM i utredningar som gäller främst skattebrott och bokföringsbrott. Samtliga förundersökningar som bedrivs vid skattebrottsenheterna leds av åklagare. Enheterna utgör ett viktigt resurstillskott i den utredande verksamheten. EBM har också ett samarbete med Tullverket vad gäller förundersökning och lagföring av tullbrott. Skövde VÄSTRA Borås Göteborg Halmstad Kristianstad Karlskrona Malmö SÖDRA STABEN Stockholm ÖSTRA Visby EMBM:S VERKSAMHET OCH ORGANISATION 11

RESULTATREDOVISNING 12 Arbetet med EBM:s framtidsfrågor har bedrivits i fem arbetsgrupper med deltagare från samtliga yrkeskategorier. Det har gällt frågor om inriktning och prioriteringar, underrättelseverksamhet, brottsförebyggande arbete m.m. Utvecklingsarbetet har bedrivits i ett högt tempo och med stort engagemang bland medarbetarna. Resultatredovisning Strategisk ledning och samordning Mål Risken för att brott begås skall minska. Strategiska åtgärder Nya strategier mot ekobrottsligheten Antalet brott som anmäls till EBM ökar stadigt. Under den senaste femårsperioden har ärendeinflödet ökat med 70 procent. Allt tyder på att ökningen kommer att fortsätta och att EBM kommer att ställas inför allt större krav. De etablerade kontrollsystemens insatser och resurser växer. Den grova och organiserade brottsligheten har allt oftare inslag av ekonomisk brottslighet. Samhällsutvecklingen med ökande internationalisering och teknikutveckling ger utrymme för en allt mer sofistikerad brottslighet på ekobrottsområdet. Brottsutvecklingen kräver nya strategier. I maj inleddes ett brett upplagt utvecklingsarbete som tar sikte på att utveckla EBM till en mer slagkraftig organisation för ekobrottsbekämpning. Utvecklingsarbetet gäller myndighetens ledning, styrning, prioriteringar, organisation och arbetsformer. Syftet är att inrikta EBM:s nuvarande och förväntade resurser mot att förhindra och förebygga allvarlig ekonomisk brottslighet och mot en rättssäker, hög och snabb lagföring av den ekonomiska mängdbrottsligheten.

I oktober överlämnades rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet - EBM från experiment till långsiktighet till regeringen. I rapporten läggs ett antal konkreta förslag fram som skapar goda förutsättningar för EBM att arbeta långsiktigt och brottsförebyggande. Det sker genom att EBM i framtiden grundar sin planering på en omvärlds- och hotbildsanalys i förening med en avancerad kriminalunderrättelseverksamhet. Kunskapen om den ekonomiska brottsligheten och dess drivkrafter blir vägledande för myndighetens resursfördelning, kompetensutveckling och arbetsmetoder. Verksamheten inriktas mot allvarlig ekonomisk brottslighet som innebär ett hot mot de ekonomiska systemen och mot en väsentligt snabbare hantering av den ekonomiska mängdbrottsligheten. Under år 2004 har inriktningen mot en strategisk ekobrottsbekämpning utifrån kunskap om brottsligheten påbörjats. Viktiga inslag har varit: omvärlds- och hotbildsstudier, kriminalunderrättelseverksamhetens kartläggning av kriminella nätverk, rekrytering av nya åklagare för en satsning mot grov och ofta internationell ekonomisk brottslighet samt korruptionsbrottslighet i näringslivet, strategiska brottsförebyggande projekt i samverkan med andra myndigheter samt en utbyggd och förbättrad informationsverksamhet med en ny hemsida. Omvärlds- och hotbildsanalys Under året har arbetet med omvärlds- och hotbildsanalys påbörjats på skilda områden. En hotbildsanalys har tagits fram inom ramen för arbetet med den rapport om den ekonomiska brottsligheten som EBM, efter beredning i Ekorådet, överlämnade till regeringen i maj 2004. Rapporten avser de senaste tre åren och innehåller bl.a. en redogörelse för hur brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för myndigheternas samverkan. I rapporten lämnas också förslag till inriktning och myndighetssamverkan under de kommande tre åren. I rapporten beskrivs flera utvecklingstendenser inom den ekonomiska brottligheten och det konstateras bl.a. att det fortsatta arbetet med hotbildsanalyser är en viktig framtidsuppgift. De områden som närmast är aktuella för en fördjupad hotbildsanalys är s.k. svart arbete, mervärdesskattebedrägerier och ekobrottslighetens servicefunktioner. En hotbildsanalys avseende effekter av EU-utvidgningen har tagits fram, också den inom ramen för Ekorådets arbete. Analysen har i ett första skede begränsats till vissa EU-länder och beskriver vilka områden som kan behöva analyseras vidare. EBM:s kriminalunderrättelseverksamhet har påbörjat en kartläggning av kriminella nätverk med anknytning till ekonomisk brottslighet. Under sommaren och hösten genomfördes en brett upplagd studie som syftade till att kartlägga EBM:s och samhällets samlade resurser för ekobrottsbekämpning i ett femårsperspektiv. EBM har genom dessa analyser fått en värdefull kunskap om både ekobrottslighetens strukturer och om förutsättningarna för samhällets samlade insatser mot ekobrottsbekämpningen på lång sikt. Metoder för uppföljning och utvärdering Resultatuppföljning Inom EBM används modellen Balanserat styrkort för att formulera och balansera mål och styrtal och planera aktiviteter. Styrkortet ger en helhetsbild och hjälper ledningen att se verksamheten ur olika perspektiv. Det skapar en tydlig länk mellan operativa prioriteringar och myndighetens uppdrag samt fokusering på vad som viktigt. Stor vikt läggs på uppföljningsarbetet. Handläggningen av brottmålsärenden följs upp månadsvis på kammar-, avdelnings- och myndighetsnivå. Brådis, åklagarväsendets diarieföringssystem för ärendehantering, ligger till grund för resultatinformationen. Uppföljningen fokuserar på balansutveckling, lagföring och genomströmningstider. Uppföljningen blir ett underlag för bedömning av verksamheten och beslut om förändringar. I metoden ingår att tre gånger per år genomföra resultatdialoger med avdelningarna med fokus på budget, verksamhetsplan och ärendeuppföljning, problem och avvikelser samt åtgärder som bör vidtas. Resultatdialogerna föregås av skriftliga rapporter från avdelningarna med en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats. Erfarenheterna från resultatdialogerna är genomgående positiva. De ger tid för dialog, analys och eftertanke och innebär en integrerad budget- och resultatuppföljning. Resultatuppföljningen är föremål för ständig utveckling. Processanalys och översyn av ekonomistyrningen Ekonomistyrningsverket har under året genomfört två uppdrag för EBM. Det ena uppdraget avsåg kartläggning och utvärdering av EBM:s ekonomistyrningsmodell och tilllämpningen av den. Det andra uppdraget avsåg en kartläggning av hanteringen av brottmålsärenden som en grund för RESULTATREDOVISNING 13

RESULTATREDOVISNING effektivisering och målstyrning av processen. ESV lämnar i två rapporter med förslag till hur EBM bör gå vidare. Common Assessment Framework (CAF) Under sommaren genomförde EBM en faktabaserad och systematisk genomgång av myndigheten enligt CAF. CAF är en självutvärderingsmodell som ger en struktur för analys och en metod för självutvärdering av offentliga verksamheter. CAF bygger ett antal grundläggande och allmängiltiga värderingar som kännetecknar framgångsrika organisationer. Kvalitetsbegreppet är centralt i utvärdering av organisationer. Kvalitetsbegreppet brukar i dessa sammanhang likställas med kundorienterad verksamhetsutveckling. Utvärderingen har inriktats mot hur de grundläggande värderingar och arbetssätt som kännetecknar kvalitet, i meningen kundorienterad verksamhetsutveckling, genomsyrar verksamheten och mot EBM:s verktyg för att åstadkomma detta. Rättslig uppföljning och utvärdering EBM granskar samtliga domar som meddelats på ekobrottsområdet. Detsamma gäller för de strafförelägganden som utfärdas inom myndigheten. Gjorda iakttagelser används bl.a. som underlag för myndighetens rättsutvecklings- och tillsynsplan. Samtliga större utredningar utvärderas av den grupp som arbetat med utredningen. De ogillade åtalen ägnas särskild uppmärksamhet och blir föremål för analys. Erfarenheterna från utvärderingarna och analysen läggs in i EkoBanken som är tillgänglig för alla medarbetare. Detta arbete sker på lång sikt och kräver att delvis nya rutiner utvecklas. Under hösten har ca 250 hovrättsdomar som meddelats från 2002 till oktober 2004 sammanställts och analyserats. Syftet med analysen har inte varit att ge en heltäckande bild av praxis på ekobrottsområdet utan i stället att försöka ge en beskrivning av vilka bedömningar hovrätterna gör i dessa mål och vilka faktorer som påverkar straffmätning och påföljd vid olika ekonomiska brott. Sammanställningen kommer fortlöpande att kompletteras med nya domar. Den utgör ett viktigt instrument för EBM:s arbete med rättsutveckling mot en enhetlig praxis. Kunskaps- och kompetenscentrum Vid EBM finns en stor samlad kompetens på ekobrottsområdet. För att bibehålla och utveckla denna kompetens har myndigheten skapat ett omfattande utbud med kurser. Utbildningen är den enda i landet för utredning och lagföring av ekobrott och är utformad i syfte att ge respektive yrkesgrupp avancerad kompetens för sin uppgift. Ett antal 14 EBM har infört ett antal rutiner för att förbättra kvaliteten på utredningarna. Större utredningar utvärderas av arbetsgruppen gemensamt. I vissa större komplicerade och omfattande mål arbetar två åklagare parallellt.

kurser är yrkesgemensamma för att öka förutsättningarna för samverkan mellan yrkeskategorierna. Utbildningarna vänder sig både till EBM:s personal och till dem med motsvarande arbetsuppgifter i andra organisationer. Under året har 321 personer utbildats i EBM:s regi, varav 64 från myndigheter utanför EBM. Intresset för utbildningen är stort och omfattningen av utbildningen begränsas i första hand av EBM:s resurser. Den kompetens som finns vid EBM efterfrågas också vid utbildningar som ges av andra myndigheter, bl.a. Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Polishögskolan och revisorsorganisationerna FAR och SRS. Medarbetare från EBM har deltagit som lärare vid kurser som givits av dessa myndigheter och organisationer. EBM har under året hållit ett antal rättsliga seminarier. Ett viktigt syfte med seminarierna har varit att få en enhetlig rättstillämpning. Ett annat syfte har varit att höja kompetensen hos EBM:s medarbetare och att möjliggöra utbyte av erfarenheter. Ett seminarium avsåg vårdslös skatteuppgift och ett annat gällde penninghäleri. Ytterligare ett seminarium avsåg de samlade erfarenheterna av utredningar om svart arbetskraft. Även ekoåklagare utanför EBM har deltagit vid seminarierna. Samordning av ekobrottsbekämpningen Ekorådet och dess arbetsgrupp Enligt förordningen om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet är Ekorådet ett samverkansorgan på central nivå mot ekonomisk brottslighet. I rådet ingår Åklagarmyndigheten, EBM, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Tullverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen och Bolagsverket. Ekorådet skall bl.a. följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten i samhället och tidigt uppmärksamma nya inslag i den ekonomiska brottsligheten. EBM fullgör Ekorådets kanslifunktion. Arbetsinsatsen för kanslifunktionen till och medverkan i Ekorådet och dess arbetsgrupp uppgår till ca 40 arbetsdagar eller ca två personmånader räknat på sammanträdestid, inläsning av arbetsmaterial inför och dokumentation av genomförda sammanträden, varav hälften utgör ren sammanträdestid. Rapporten till regeringen om den ekonomiska brottsligheten bedöms har krävt resursinsatser motsvarande ca två årsarbetskrafter under perioden 2003 2004. Den myndighetsgemensamma aktion avseende undersökningar av viss handel inom livsmedelsområdet som på Ekorådets initiativ startade under 2003 pågår fortfarande och förväntas kunna utvärderas i början på 2006. Den övergripande samordningen av livsmedelsprojektet och medverkan i hotbildsanalysen har krävt insatser motsvarande en halv årsarbetskraft under 2004. Nationell samordning Seminarium för ekoåklagare och ekobrottsutredare utanför EBM I de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten har myndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten ett samordningsansvar för verksamhet som rör ekonomisk brottslighet. Den 24 och 25 november arrangerade EBM en två dagars konferens i Uppsala för åklagare, poliser och andra anställda som arbetar med ekomål i andra myndigheter än EBM. Ett femtontal åklagare och 120 anställda vid ekorotlarna deltog. Syftet med konferensen var att utbyta erfarenheter och överföra kunskaper. Under de två dagarna diskuterades både hanteringen av svåra ekobrottsutredningar och rutiner för handläggning av enklare ärenden. Även utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågor diskuterades. Ekobrottsdagen I december arrangerade EBM Ekobrottsdagen tillsammans med Institutet för vidareutbildning av jurister, samhällsvetare och ekonomer (VJS), med ett varierat program med seminarier kring rättsliga frågor om ekonomisk brottslighet. Huvudteman under dagen var kunskapsbaserad ekobrottsbekämpning och brottsförebyggande arbete. Seminariet lockade närmare 300 deltagare, som åklagare, poliser, skattebrottsutredare, revisorer, domare, advokater och andra som arbetar med ekobrottsfrågor. Lokala aktiviteter EBM:s samordningsansvar för åklagarverksamheten som rör ekonomisk brottslighet utanför EBM är fördelat mellan Östra och Södra avdelningarna med undantag för mer övergripande frågor som fullgörs av myndighetens stab. Inom avdelningarna har en särskild organisation skapats för samverkansfrågor. I respektive län finns ett regionalt samverkansorgan med motsvarande uppgifter som Ekorådet har på central nivå. EBM:s avdelningar ingår i och svarar inom sina respektive län för samverkansorganets kanslifunktioner. De regionala samverkansorganen har varit en viktig plattform för arbetet med rapporten till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. EBM:s avdelningar har även deltagit i regionala hotbildsanalyser inom de regionala samverkansorganens ram, motsvarande de som EBM och Ekorådet genomför på riksnivå. Samverkan mot ekonomisk brottslighet Rikspolisstyrelsen och länspolismyndigheterna Samverkan med Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna har utvecklats ytterligare dels genom gemensamma operati- RESULTATREDOVISNING 15

RESULTATREDOVISNING 16 va insatser, dels genom utökade insatser inom det strategiska arbetet. Poliser från EBM:s specialenheter deltar regelbundet i samverkansmöten med Rikskriminalens och polismyndigheternas kriminalunderrättelseenheter. Den ökade satsningen på kriminalunderrättelseverksamheten har även inneburit att förutsättningarna för det myndighetsgemensamma samarbetsprojektet Organiserad brottslighet i Sverige (OBiS) förbättrats. EBM har under året bidragit i större omfattning med uppgifter till projektet genom myndighetens kriminalunderrättelsetjänst. Ett tiotal poliser har under året haft kortare anställningar upp till sex månader vid Ekobrottskansliet genom ett samarbete med polismyndigheterna. Dessa anställningar har utöver viss kompetensöverföring också givit bättre förutsättningar för operativt samarbete. Det kan underlätta framtida rekrytering av poliser till Ekobrottskansliet genom att kunskapen om EBM ökat inom Polisen. Samverkan med polismyndigheterna är omfattande även på utbildningsområdet. Poliserna inom EBM får sin vidareutbildning i vapenhantering, självskydd m.m. av polismyndigheter i de län där EBM bedriver verksamhet. Sammantaget är både det operativa samarbetet och den strategiska samverkan med Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna god. Skattebrottsenheterna Samarbete med skattebrottsenheterna sker framför allt regionalt och lokalt i operativa frågor. Det finns också en samverkan i övergripande frågor i den centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna. EBM är sammankallande i gruppen som verkat sedan EBM:s och skattebrottsenheternas tillkomst 1998. I gruppen ingår också företrädare för Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Skatteverket. Under året har gruppen sammanträtt fem gånger. Samrådsgruppen har besökt Örebro och där sammanträffat med företrädare för skattebrottsenheterna och Skatteverket i övrigt, berörda polismyndigheter samt åklagarkamrarna i Örebro och Värmlands län. Inom ramen för samrådsgruppens arbete har det utvecklats ett system för kvalitetsuppföljning av skattebrotts- utredarnas förundersökningar. Systemet har införts i hela landet under året. Det innebär att åklagarna i digital form utvärderar alla förundersökningar som genomförts av skattebrottsutredarna. Kronofogdemyndigheterna och Tullverket Samverkan med kronofogdemyndigheterna och Tullverket sker främst i operativa ärenden och utvecklas ständigt. Utöver samverkan i enskilda ärenden sker en samverkan på central nivå. Företrädare för kronofogdemyndigheterna och Tullverket medverkar i den särskilda arbetsgrupp som svarar för beredningen av ärendena i Ekorådet, liksom i det s.k. Blodhunds-projektet som har som mål att utveckla myndigheternas samlade kompetens när det gäller att spåra och återföra utbyte av brott. Finansinspektionen Ett nära samarbete har inletts med Finansinspektionen i syfte att effektivisera utredningarna kring misstänkta brott mot insiderstrafflagen och andra brott som begås på finansmarknaden. Brottsanmälningar från Finansinspektionen ges in till Östra avdelningen. Finansinspektionen biträder EBM i brottsutredningarna och bistår även i övrigt med information om handelsmönster hos marknadens aktörer och med kunskap om hur handeln på värdepappersmarknaden fungerar. Vid en gemensam konferens i november gjordes en grundlig genomgång avseende övervakningen av marknadsplatserna, Finansinspektionens verksamhet och EBM:s brottsutredande verksamhet. Tillfälle gavs också att diskutera gemensamma problem och kommande förändringar i lagstiftningen. Domstolarna Avdelningarna har fortlöpande kontakt med berörda tingsrätter. I mål av större omfattning kontaktas domstolarna i ett tidigt skede för att planera in huvudförhandlingen samt lösa tekniska och andra praktiska frågor. På Västra avdelningen har samtliga rådmän vid Göteborgs tingsrätt som har ekomål bjudits in till EBM. På Södra avdelningen förekommer regelbundna lagmanskonferenser där bl.a. Skattebrott Skattebrott handlar om att någon avsiktligt lämnar oriktig uppgift till en myndighet eller låter bli att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan uppgift om det innebär fara för att för lite skatt betalas. Brotten upptäcks vanligtvis i samband med Skatteverkets revisioner. Drygt 40 procent av brottsutredningarna vid EBM berör olika former av skattebrott. Utredare vid Skatteverkets skattebrottsenheter biträder EBM i en del förundersökningar som rör skattebrott.

EBM fortsätter att utveckla de internationella kontakterna på ekobrottsområdet, och har bl.a. deltagit inom FN:s straffrättsliga kommission på korruptionsområdet (GRECO) och i OECD:s arbetsgrupp mot korruption samt i rättsbiståndsprojekt för EU:s kandidatländer. Det finns internationellt ett stort intresse för EBM:s unika konstruktion för ekobrottsbekämpning. Ett flertal utländska delegationer har under året besökt myndigheten. avdelningschefen deltar. Även i övrigt är samarbetet med tingsrätterna gott. Brottsförebyggande rådet Under året har samarbetet med Brottsförebyggande rådet fördjupats. Ett arbete i Brottsförebyggande rådets regi som involverat EBM har varit översynen av den officiella kriminalstatistiken avseende ekonomiska brott. Arbete har också påbörjats för att öka de lokala brottsförebyggande rådens kunskaper om brottsförebyggande aspekter avseende ekonomiska brott. Konkursförvaltarna EBM, Åklagarmyndigheten, tillsynsmyndigheterna i konkurser (kronofogdemyndigheterna), andra myndigheter samt konkursförvaltare samarbetar i det s.k. Rubicon-projektet. Syftet med samarbetet är att effektivisera brottsutredningar i konkurs och fördjupa samarbetet mellan konkursförvaltare, revisorer och berörda myndigheter. EBM har under året arrangerat ett möte för landets Rubiconsamordnare och tagit fram ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet. Revisorsorganisationerna Samrådsgruppen mellan EBM och revisorernas branschorganisationer FAR och SRS angående revisorernas anmälningsskyldighet enlig aktiebolagslagen har fortsatt under året. EBM:s arbete i samrådsgruppen har till stor del inriktats på att informera om hur revisorerna med enkla revisionsåtgärder kan verka för att förebygga oaktsamma ekobrott och om hur revisorernas anmälningsplikt bör tillämpas i praktiken. En promemoria med flera praktiska exempel har tryckts upp i 5000 exemplar och distribuerats till landets alla revisorer. Internationellt operativt samarbete Det internationella inslaget i ekobrottsutredningarna ökar. Detta visar sig bl.a. i ökat utnyttjande av möjligheterna till rättslig hjälp i brottmål. Antalet inkomna rättshjälpsärenden uppgick under 2004 till 39 jämfört med 36 ärenden under 2003. Ansökningarna avser ofta framställningar om uppgifter från banker avseende bl.a. kontohavare och genomförda transaktioner. Andra åtgärder som är vanligt förekommande är förhör med personer som t.ex. innehar ledande positioner i företag med vilka affärstransaktioner genomförts. Rättsbistånd EU finansierar rättsbiståndsprojekt för kandidatländer till EU som genomförs i samarbete mellan kandidatländerna och medlemsländernas myndigheter. Syftet med dessa program är att stödja kandidatländernas anpassning till kraven för medlemskap i EU. Ett rättsbiståndsprojekt i Lettland RESULTATREDOVISNING 17

EU-bedrägerier Antalet svenska fall av fusk med EU-bidrag ökar. Sverige har tilldelats totalt 21 miljarder kronor i EU-stöd under 2000 till 2006. Pengarna hämtas bland annat från EUs strukturfonder och Jordbruksfondens garantisektion. Dessa fonder syftar bland annat till att stödja lantbrukare och eftersatta områden. Under 2004 tog EBM emot 35 anmälningar om EU-bedrägerier jämfört med 26 anmälningar 2003 och åtta anmälningar 2002. De som upptäcker och anmäler misstankar om sådana bidragsfusk kan vara länsstyrelserna, Jordbruksverket, Fiskeriverket eller EU-kommissionen i Bryssel. EBM tar också initiativ till egna utredningar. EBM:s Östra avdelning utreder landets EU-bedrägerier. Där finns en särskild enhet med specialutbildad personal som utreder samtliga brottsanmälningar. RESULTATREDOVISNING 18 rörande bekämpning av organiserad brottslighet har avslutats under året. EBM har i projektet genomfört seminarier och aktiviteter om ekobrotts- och korruptionsbekämpning. EBM har under året även planerat och genomfört ett projekt i Litauen, finansierat av Sida, om hur man upptäcker, utreder och åtalar korruptionsrelaterad ekonomisk brottslighet. Internationella kontakter EBM har deltagit i den årliga Nordiska Ekokonferensen som arrangerades av Island. Inom ramen för det nordiska samarbetet har utbytestjänstgöring skett med tjänstemän från finska och danska polisenheter samt med Ökokrim i Norge. Syftet med detta utbyte har främst varit att förkorta samarbetsvägarna i operativa ärenden, men också att i övrigt utbyta erfarenheter och lära av varandra. Det finns internationellt ett stort intresse för EBM:s unika konstruktion och hur EBM bedriver ekobrottsbekämpning. EBM har i informations- och utbildningssyfte besökts av delegationer från Makedonien, Malaysia, Japan, Finland, Kina, USA, Litauen och Norge. EBM har deltagit i FN:s straffrättsliga kommission samt i arbetet inom Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF). Vidare har myndigheten deltagit i arbetet inom Europarådets Group of States against Corruption (GRECO) och i OECD:s arbetsgrupp mot korruption i internationella affärsförhållanden. EBM har också deltagit i ett antal seminarier i samband med inrättandet av Transparency Internationals Chapter i Sverige samt biträtt Justitiedepartementet vid GRECO:s utvärdering av Sverige. Dessutom har myndigheten ställt en expert till förfogande i samband med ett av Europarådet arrangerat seminarium om korruptionsbekämpning i Armenien. Myndigheten har också haft Sidas uppdrag att kvalitetssäkra rättsbiståndsprojektet Programme of Action against Corruption and Organised Crime in South Eastern Europe Implementation of Anti-Corruption Plans (PACO Impact), som finansierats av Sida och genomförts av Europarådet. EBM har också deltagit i ett seminarium om korruption och offentlig upphandling i Polen som arrangerats inom ramen för Östersjösamarbetet. EBM har stått värd för ett förberedande möte i Stockholm med deltagare från UNAFEI, FN och USA:s justitiedepartement inför ett seminarium om ekonomisk brottslighet vid FN:s straffrättsliga kongress i Thailand 2005. Ökad internationell kompetens Den erfarenhet och kompetens som det internationella arbetet ger vidarebefordras till medarbetarna på olika sätt, bl.a. genom EBM:s utbildningsverksamhet. På samma sätt används den operativa erfarenheten hos åklagare, poliser och ekorevisorer i det internationella arbetet genom att de i ökad utsträckning deltar i internationella möten, seminarier och rättsbiståndsinsatser. Totalt har två årsarbetskrafter avsatts till det övergripande internationella samarbetet, varav omkring en årsarbetskraft till rättsbiståndsverksamhet. EBM har ersatts för utgifter i samband med rättsbistånd som således inte inneburit några kostnader för EBM. EU-bedrägerier EBM ansvarar för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. Vid EBM finns ett EU-bedrägeriråd som skall främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel, följa utvecklingen av bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel samt föreslå eller initiera åtgärder för att motverka sådana förfaranden, vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter samt analysera och utvärdera insatserna på området.