Kvinnlig brandman. en granskning av Räddningstjänstens arbete med rekrytering

en granskning av Räddningstjänstens arbete med rekrytering September 2007

Contents Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Granskning rekrytering av kvinnlig räddningstjänstpersonal 4 Sammanfattning av granskningen 5 AFS föreskrift för rök och kemdykning 7 Krav och tester i övrigt 8 Slutord 8 Bilaga 1 10 Bilaga 2 13 Bilaga 3 18 Fotograf: Johan Eklund /23

Sammanfattning JämO har granskat hur 101 räddningstjänster som anställer heltidsbrandmän arbetar för att få en jämställd rekrytering. 2006 fanns det 49 heltidsanställda kvinnliga brandmän, vilket är en avsevärd ökning från tidigare år. Dock fann JämO att få arbetsgivare hade genomfört jämställdhetsanalyser av de tester och krav som finns för att bli brandman, vilket kan leda till att flera av arbetsgivarna riskerar att göra sig skyldiga till indirekt diskriminering mot kvinnor. Bakgrund När JämO i mitten av 1990 talet startade arbetet med att öka andelen kvinnliga heltidsbrandmän mötte myndigheten kraftfulla reaktioner och negativa attityder både från manliga brandmän men också från allmänheten. Motståndet var stort och argumenten många. Det framfördes att det inte passade sig att kvinnor skulle arbeta med sådant smutsigt och farligt arbete. Att kvinnor och män skulle sova tillsammans på stationerna ansågs problematiskt och farhågor om att den sammansvetsade yrkeskåren skulle gå förlorad om den blev könsblandad lyftes. Ett argument var också att brandstationerna ville skydda kvinnorna från den hårda och ibland sexistiska jargong som förekom, bland annat pornografiska tidningar och filmer. Att branschen skulle kunna ändra på sig för att öppna upp arbetet för kvinnliga kollegor var inte en fråga som diskuterades överhuvudtaget. Det som däremot diskuterades mycket och gärna var dock vilken typ av kvinna som skulle kunna accepteras som kollega. En som var som alla andra eller en kvinnlig kvinna som kunde tillföra teamet något nytt. Föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt ställdes i dessa diskussioner på sin spets. Ur detta myller av röster mot kvinnliga brandmän kunde en särskild synpunkt och farhåga höras allt tydligare: Skulle kvinnor kunna klara av yrket fysiskt? Det fanns vid tidpunkten ännu inte en enda kvinnlig heltidsbrandman i Sverige. JämO har i över ett decennium varit en av de aktörer som arbetat för att öka andelen kvinnliga brandmän i Sverige. Redan 1993 uppmärksammade JämO att det inte fanns en enda kvinnlig heltidsanställd brandman i Sverige. Kontakter togs därför med Kommunal, dåvarande Svenska kommunförbundet och Räddningsverket för att utröna skälet till den totala kvinnliga frånvaron. Detta var också ett av skälen till att Räddningsverket 1997 startade en referensgrupp, Kvinnliga brandmän, som JämO varit delaktig i tillsammans med Svenska kommunförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet samt Arbetslivsinstitutet. Inom ramen för referensgruppen har JämO deltagit vid seminarier, i debatten 3/23

om kvinnliga brandmän, haft kontakter med enskilda räddningstjänster och dess personal, varit på studiebesök både utomlands och i Sverige. JämO har som myndighet med tillsyn över jämställdhetslagen även genomfört granskningar av räddningstjänsternas jämställdhetsarbete. År 2003 hade det anställts ett fåtal kvinnliga heltidsbrandmän i Sverige. JämO genomförde då en granskning av 37 slumpmässigt utvalda räddningstjänsters vidtagna och planerade jämställdhetsåtgärder för att utforma arbetsförhållandena så att de skulle passa både kvinnor och män. Granskningen utfördes utifrån bestämmelserna 4-6 i jämställdhetslagen och innefattade praktikaliteter som omklädningsrum och duschutrymmen, storlek på skyddsutrustning och skor. Den berörde också hur brandstationerna var förberedda för eventuell graviditet hos någon i personalen och hur de arbetade för att förebygga och skaffa sig en beredskap för förekomst av trakasserier på grund av kön eller sexuella trakasserier. JämOs ståndpunkt har varit och är fortfarande att de kvinnor som önskar söka sig till räddningstjänsterna inte ska möta vare sig praktiska, organisatoriska eller psykosociala hinder. 2003 års granskning banade vägen för 2006 års granskning, vars resultat presenteras i denna rapport. Syftet med granskningen var att eliminera de kvarstående hindren för att kunna anställa kvinnliga heltidsanställda brandmän och väsentligt öka andelen kvinnor inom räddningstjänsten. Granskning - rekrytering av kvinnlig räddningstjänstpersonal I maj 2006 inleddes en granskning av hur samtliga Sveriges kommuner och räddningstjänstförbund med heltidskårer 1 levde upp till jämställdhetslagens krav på ett aktivt och målinriktat rekryteringsarbete i enlighet med 7-9 i jämställdhetslagen: 7 Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. 8 Arbetsgivaren skall verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. 9 När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få 1 Anställd på heltidskår arbetar huvudsakligen som brandman och finns ofta på plats på en station. Anställd på deltidskår har ofta annan huvudsysselsättning och kallas in vid behov om hon eller han har jour. /23

sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Första stycket skall dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna. Arbetsgivarna fick ett tiotal frågor att besvara som exempelvis hur många kvinnor de redan hade anställt, vilka åtgärder som vidtogs i syfte att öka andelen kvinnliga brandmän och kvinnliga ledare, om de redan anställda kvinnorna uppmuntrades till vidareutbildning, vilka krav som ställdes på de sökande, vilka fysiska, psykologiska och tekniska tester som de sökande måste genomgå och om dessa tester var könsneutrala etcetera. Dessa frågor ställdes: Hur många heltidsanställda brandmän har ni och hur många av dessa är kvinnor? Hur många brandförmän/brandmästare har ni och hur många av dessa är kvinnor? Vilka krav ställs på de sökande? Vilka fysiska, tekniska och psykologiska tester genomgår de sökande? Har dessa analyserats ur ett könsperspektiv? Hur stor andel kvinnor respektive män har statistiskt sett klarat av dessa? Om en SMO 2 -examinerad söker en ledig tjänst; behöver hon eller han då genomgå samma tester? Har i så fall dessa sökande klarat testerna bättre än de som inte gått utbildningen? Är de som ansvarar för intervjuer, bedömningar och genomförandet av tester insatta i jämställdhetslagen? Vilka åtgärder har ni för att öka andelen kvinnliga heltidsbrandmän/brandförmän/brandmästare? Utformar ni era platsannonser i syfte att uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster? Har det i så fall bidragit till att ni fått en ökad andel kvinnliga sökande? Tillämpas positiv särbehandling av kvinnor vid rekrytering? I så fall, på vilket sätt? Uppmuntrar ni särskilt eventuella kvinnliga heltidare att vidareutbilda sig till brandförman/brandmästare? Har ni någon kompetensförsörjningsplan? Sammanfattning av granskningen Efter granskning av de 101 räddningstjänsterna (se bilaga 1) som hade heltidskårer sammanställdes statistik över antalet kvinnliga heltidsbrandmän, vilka krav som ställdes på de sökande samt vilka tester som genomfördes inför anställningen. Enligt uppgift fanns sommaren 2006 49 kvinnliga heltidsbrandmän vilket är en fördubbling de senaste åren. Sammanlagt finns det dock 2 Skydd mot olyckor Eftergymnasial tvåårig utbildning för olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder, som att genomföra och följa upp räddningsinsatser. Teoretiska studier varvas med praktiska övningar och resulterar i en examen i räddnings- och säkerhetsarbete. /23

cirka 3000 heltidsbrandmän i Sverige. Sakta men säkert kommer fler och fler kvinnor in i yrket vilket för JämO är mycket glädjande och stimulerande med tanke på det mångåriga och omfattande arbete som myndigheten och andra aktörer lagt ned. De flesta arbetsgivarna kunde redovisa bra och tillräckliga åtgärder för att uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster och uttryckte en positiv inställning till kvinnor i räddningstjänsten. Många hade trots ihärdiga försök inte lyckats locka till sig kvinnliga sökande, framförallt på mindre orter. Dock visade också granskningen att det fanns en del kvarstående hinder i rekryteringsprocessen för att kunna anställa kvinnor. Hindren bestod i huvudsak av de krav (se bilaga 2) som ställs på de sökande och de framför allt fysiska tester (se bilaga 3) som de sökande måste klara av. Frågan var om dessa krav och tester hade analyserats ur ett könsperspektiv och om de var yrkesrelevanta och nödvändiga för att kunna utföra arbetet som brandman. 34 ärenden avslutades då arbetsgivarna i huvudsak ansågs leva upp till jämställdhetslagens intentioner och krav eller arbetsplatserna var mycket små stationer. Majoriteten fick dock synpunkter på nödvändiga förbättringsområden och fick även ta del av en förslagslista på tänkbara åtgärder så som prova-pådagar, en uttalat positiv attityd till kvinnliga brandmän, samarbete med räddningsskolor och riktad platsannonsering. Andra förslag var att låta kvinnliga sökande få göra om tester 3 och att använda godkänd 4 -principen i stället för bäst-principen. 67 arbetsgivare fick inkomma med kompletteringar eller förtydliganden för att säkerställa att de inte hade krav eller tester som innehöll diskriminerande inslag. De fick besvara frågor som hur de kommit fram till sina kravprofiler och tester och huruvida en jämställdhetsanalys av dessa genomförts. Av dessa 67 arbetsgivare var det 27 som hade någon eller flera kvinnliga anställda. En jämställdhetsanalys hade mycket sällan genomförts av krav och tester och arbetsgivarna saknade en regional eller nationell konsensus kring vilka kravnivåer som skulle gälla och vilka tester som skulle genomföras för att kontrollera de sökandes, framförallt, fysiska förutsättningar. Här får man hålla i minnet att respektive kommun och räddningstjänstförbund är separata arbetsgivare (juridiska personer) och således finns inget stöd i jämställdhetslagen för att de ska utforma samma tester och kravnivåer. 3 Vilket senare har kritiserats av Kommunals nätverk för kvinnliga brandmän i september 2007. Åtgärden är enligt dem onödig och får till följd att kvinnliga brandmän inte upplevs konkurrera på lika villkor. 4 En helhetsbedömning görs av de sökande och aspekter som samarbetsförmåga etcetera vägs också in. /23

Det enda krav som gemensamt finns för samtliga arbetsgivare är kravet i Arbetsmiljöverkets säkerhetsföreskrift för rökdykning, Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, (AFS). De flesta uppgav att det var detta medicinska test som de flesta kvinnliga sökande inte klarade. Andra stationer hade dock erfarenhet av motsatsen, det vill säga att det inte var till hinder för kvinnor. Det rådde en stor spridning i krav och tester som utformats på respektive station eller i samverkan med andra stationer. På några mindre stationer ställdes inte några krav utöver de medicinska som nämns i AFS medan andra stationer krävde både att sökanden levde upp till kraven i AFS och genomförd SMO-utbildning eller motsvarande. På de lite större stationerna anordnades testdagar där de sökande fick göra en mängd olika fysiska, praktiska och tekniska moment. Även svenskaförståelse och test i matematik genomfördes liksom intervjuer. I bilaga 2-3 beskrivs samtliga uppgivna krav och tester vilket ger en bra bild över den stora spridning som finns mellan kommuner och räddningstjänstförbund avseende vilka krav som ska ställas på brandmän i Sverige. Vissa av arbetsgivarna uppgav att det inte fanns några hinder för kvinnor alls och att de i lika eller i det närmaste lika utsträckning klarade av krav och tester. Andra uppgav att vissa specifika moment i fystesterna var för svåra för kvinnor. Några besvarade inte frågan om de hade sett över sina tester ur ett könsperspektiv och om de funderat över nödvändigheten av att göra det. Andra hade tagit bort tidskrav eller krav på antal utförda moment och gjorde en helhetsbedömning av den sökandes styrka, uthållighet och kondition. Vissa hade gått igenom sina rekryteringsprocesser och diskuterat allt från prova-pådagar till själva anställningsbeslutet, medan andra inte kommit så långt men planerade att göra detta. På frågan om de uppmuntrade de kvinnliga anställda till vidareutbildning och kompetensutveckling, svarade de flesta av de kårer som hade kvinnliga anställda att det inte var aktuellt då kvinnorna hade arbetat där så kort tid. AFS föreskrift för rök och kemdykning AFS-kravet är som framgår ovan ett av skälen till varför kvinnor har svårt att bli brandmän idag. Räddningstjänsten Östra Blekinge har enligt uppgift ifrågasatt de krav som anges i AFS eftersom den anser att föreskriften inte tar hänsyn till möjligheten Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 2005:12, Rök och kemdykning 5 Arbetsgivare skall ordna med medicinsk kontroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter Medicinska kontroller i arbetslivet för arbetstagare som utför eller kommer att utföra rök- eller kemdykning. Till 5 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet finns regler och råd om arbetsmiljörelaterade medicinska kontroller. Här beskrivs hur och när sådana kontroller skall eller bör anordnas, hur man hanterar resultaten av kontrollerna m.m. /23

att förenkla uppgiften som rökdykare. Till exempel finns det numera lättare utrustning än vad som fanns tillgänglig när prestationsnivåerna fastställdes av Arbetsmiljöverket. Räddningstjänsten kan (av Arbetsmiljöverket) få dispens från kravet på totalvikt om 24 kg plus/minus 0,5 kg och får istället testa med utrustning om 16 kg med ändrad inställning av rullmattan 6. Arbetsmiljöverket har i sitt medgivande av undantaget anfört att lättare flaskor, så kallade kompositflaskor, kan användas men att kravet på syreupptagningsförmåga inte kan sänkas i motsvarande grad. Arbetsmiljöverket menar dock att viktreduktionen relativt sett blir större för en lättare individ. Räddningstjänsten Östra Blekinge menar att medgivandet inte sträcker sig tillräckligt långt för att kunna utgöra en verklig förenkling eller anpassning till dagens utrustning. JämO uppmanade därför de 67 granskade räddningstjänsterna (som uppgivit att AFS-kravet var ett hinder för kvinnliga sökanden) att initiera en dialog med Arbetsmiljöverket och resonera om vilka dispenser från kravet som är möjliga, i syfte att öka kvinnors möjligheter att genomföra testet med gott resultat utan att göra avkall på för yrket nödvändiga krav 7. Krav och tester i övrigt Som framkommit ovan och som synliggörs i bilaga 2 och 3 är det stor spridning i kraven och testerna för att anställas som brandman. JämO tryckte starkt på behovet av att se över kravnivåerna och testerna. Eftersom det inte råder någon konsensus kring vilka kravnivåer som ska gälla i samband med olika tester, riskerar en arbetsgivare nämligen att göra sig skyldig till indirekt könsdiskriminering. Detta om man i det fall en kvinnlig sökande inte klarar testen eller uppfyller kraven inte kan visa att just denna kravnivå är nödvändig för att kunna utföra arbetet som brandman. En prövning av detta förutsätter dock att en individ gör en anmälan till JämO. Slutord JämO har lagt ned relativt sett mycket resurser på jämställdhetsarbetet inom brandförsvaret och kan notera en gradvis ökning av andelen kvinnliga brandmän. Attityderna har förändrats och det finns nu en väsentligt större öppenhet och genuin vilja att skapa en könsblandad räddningstjänst. Enligt Kommunals nätverk för kvinnliga brandmän återstår dock tyvärr en del att göra främst avseende praktikaliteter. Eftersom JämO 2003 av resursskäl endast kunde granska 37 arbetsgivares åtgärder för att eliminera bland annat de praktiska 6 Vinkel 8,5 grader, vid oförändrad hastighet, eller hastigheten 4,8 km/tim vid oförändrad vinkel. 7 Vilket har kritiserats av Kommunals nätverk för kvinnliga brandmän. Att ha dispenser eller undantag för kvinnor leder till att kvinnor inte upplevs konkurrera på lika villkor och därför inte ses som riktiga brandmän. De tekniska utvecklingar och framsteg som görs inom brandmannayrket har dock inte alltid en direkt koppling till räddningstjänsternas jämställdhetsarbete utan flera av dessa förändringar hade antagligen genomförts ändå. /23

problemen kan möjligen ytterligare insatser rörande arbetsförhållanden krävas avseende 4 i jämställdhetslagen. Nätverket avser att kartlägga de kvinnliga anställdas upplevelser och problem och ska senare återkomma till JämO med resultatet. Detta kan föranleda att JämO gör ytterligare en granskningsinsats. Helen Ekström Peter Tai Christensen Utredare på JämO September 2007 /23

Bilaga 1 Kommuner/Räddningstjänstförbund som omfattades av granskningen av rekryteringsbestämmelserna 7-9 jämställdhetslagen - sommaren 2006. 1. Alingsås kommun 2. Arvidsjaurs kommun 3. Arvika kommun 4. Bengtsfors kommun 5. Bergslagens räddningstjänstförbund 6. Bodens kommun 7. Bollnäs kommun 8. Enköpings kommun 9. Eskilstuna kommun 10. Fagersta kommun 11. Falkenbergs kommun 12. Falköpings kommun 13. Finspångs kommun 14. Flens kommun 15. Gislaveds kommun 16. Gotlands kommun 17. Gällivare kommun 18. Gästrike Räddningstjänstförbund 19. Halmstads kommun 20. Helsingborgs stad 21. Hudiksvalls kommun 22. Hässleholms kommun 23. Höganäs kommun 24. Höglandets räddningstjänstförbund 25. Höörs kommun 26. Jönköpings kommun 27. Kalmar kommun 28. Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 29. Kinda kommun 30. Kiruna kommun 31. Knivsta kommun 32. Kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst 10/23

33. Kristianstads kommun 34. Kungälvs kommun 35. Landskrona kommun 36. Lidköpings kommun 37. Lilla Edets kommun 38. Lindesbergs kommun 39. Linköpings kommun 40. Ljungby kommun 41. Ludvika kommun 42. Luleå kommun 43. Markaryds kommun 44. Marks kommun 45. Mjölby kommun 46. Mora kommun 47. Motala kommun 48. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund 49. Nacka kommun 50. Nerikes brandkår 51. Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 52. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 53. Norrköpings kommun 54. Norrtälje kommun 55. Nybro kommun 56. Nyköpings kommun 57. Oskarshamns kommun 58. Pajala kommun 59. Perstorps kommun 60. Piteå kommun 61. Räddningstjänsten Dala Mitt 62. Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen 63. Räddningstjänsten Norduppland 64. Räddningstjänsten Storgöteborg 65. Räddningstjänsten Syd 66. Räddningstjänsten Västra Blekinge 67. Räddningstjänsten Östra Blekinge 11/23

68. Räddningstjänsten Östra Skaraborg 69. Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten 70. Sala kommun 71. Sigtuna kommun 72. Skara kommun 73. Skellefteå kommun 74. Skinnskattebergs kommun 75. Smedjebackens kommun 76. Stenungsunds kommun 77. Stockholms stad 78. Strängnäs kommun 79. Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund 80. Svalövs kommun 81. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 82. Säffle kommun 83. Söderhamns kommun 84. Södertörns Brandförsvarsförbund 85. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 86. Södra Roslagens Brandförsvarsförbund 87. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 88. Tranås kommun 89. Trelleborgs kommun 90. Uddevalla kommun 91. Umeå kommun 92. Uppsala kommun 93. Varbergs kommun 94. Värends Räddningstjänstförbund 95. Värnamo kommun 96. Västerviks kommun 97. Västra Mälardalens Kommunalförbund 98. Årjängs kommun 99. Älmhults kommun 100. Ängelholms kommun 101. Örnsköldsviks kommun 12/23

Bilaga 2 Krav för anställning som brandman heltid - enligt uppgift från samtliga räddningstjänster i Sverige sommaren-2006. 1. SMO/Tidigare erfarenheter, tekniska, fysiska teoriteiska och sociala tester. 2. AFS och SMO. 3. Brandmannautb. Eller SMO. AFS och läkarundersökning. Körkort B, C meriterande. 4. AFS och SMO. Simkunnighet, Ingen cellskräck, ingen höjdrädsla samt praktisk händighet. 5. SMO eller gamla utbildningen. 6. Besvaras inte. 7. SMO eller brandmannautbildningen. 8. AFS. Körkort (C är meriterande). 9. SMO, Fysiska och medicinska, praktiska och teoretiska. 10. Brandmannautbildningen elller SMO. Arbetsprov, C-körkort. 11. God fysik. Simkunnighet. Körkort BC. Anställningstest, läkarundersökning. 12. SMO (om man inte tidigare varit anställd. Annars brandmannautbildningen.) 13. SMO eller brandmannautbildningen. 14. Rimliga fysiska krav och personliga egenskaper. 15. God fysik. Simkunnighet. Körkort. SMO eller brandmannautb. 16. SMO eller brandmannautbildningen. Gymnasiekompetens, lägst betyg 3 i svenska och matematik, körkort B, läkarundersökning för vattendykare, AFS. 17. Praktiskt kunnande, social kompetens, positiv och framåt. 18. Högskolebehörighet, G i svenska B engelska A Samhällskunskap A, alternativt SMO eller brandmannautbildningen. B körkort. God simkunnighet, Trygg och ansvarstagande, gilla att arbeta i grupp. Meriterande är C-körkort, tidigare arbete inom räddningstjänst eller annan yrkeserfarenhet, båtförarintyg, pedagogisk erfarenhet. 19. Yrkesrelaterade yrkestester. 20. SMO eller motsvarande. God förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt. Ha adm. förmåga och vara en normalgod it-användare. Utvecklingsorienterad, handlingskraftig och flexibel. Utåtriktad, ödmjuk, lyhörd, samhällsengagerad, inspiratör. Konditionstest enligt AFS och rökdykartest. 21. SMO eller motsvarande. Körkort BCE. 22. FOU rapporterna. 23. Brandmannautbildningen och gångbandstest. 24. AFS, C-körkort, SMO eller liknande. 25. AFS och simkunnighet samt personlig lämplighet. 26. Ses fn över. 13/23

27. Högskolebehörighet, körkort B, C vid vikariatsanställning, B, CE vid tillsvidareanställning, AFS rullband högst 6 månader gammalt. Utdrag ur brottsregister, god fysik, fullt frisk, drogfri, simkunnighet, vattenvana. Ålder 22-28 år. Meriterande: SMO eller liknande, tidigare brandmannayrke, nautisk kompetens lägst förarbevis, certifikat för båtradio, datorvana, ledarerfarenhet från ex idrottseller ungdomsverksamhet, pedagogisk erfarenhet ex instruktör, CE körkort, vattendykarcert A eller militär dykutbildning, fullgjord värnplikt eller motsvarande, vana från arbete med handverktyg och maskiner gärna med dokumenterad hantverksutbildning, sjukvårdsutbildning, flerspråkighet. 28. SMO. God fysik och körkort. 29. Cykel 250 W. 30. SMO eller motsvarande. Gymnasiet 2 år. Körkort. Bra fysik. 250 W arbetsprov, simkunnig. Personliga egenskaper. Meriterande: C körkort och arbetslivserfarenhet. 31. Besvaras inte. 32. SMO eller motsvarande. Körkort C. Flexibel och stresstålig, god fysik och simkunnig. Godkänt arbetsprov på rullband 205 W. Meriterande: Högskolebehörighet, påbyggnadskurser vid räddningsverkets skolor, körkort CE. 33. SMO eller motsvarande. Gärna lämplig yrkesutbildning. Körkort BC (E är meriterande) god fysik och simkunnig, positiv läggnig, ansvarskännande, stresstålig och god samarbetsförmåga. 34. AFS om rökdykning. Lastbilskort, stresstålighet, kunna hantera människor i svåra lägen, god samarbetsförmåga och kunna arbeta i grupp. 35. SMO och AFS för rök och kemdykning samt godkänt arbets-ekg. 36. Körkort lägst B. SMO eller brandmannautbildning. AFS, hålla på med och gilla fysisk träning, simkunnig, kunna inställa sig på F7 inom 1,5 timme, inte ha moraliska betänkligheter med att hantera krigsmateriel och ammunition. 37. Utbildning. Fysiskt och psykiskt lämpade. 38. SMO. God fysik och körkort. 39. SMO alt. äldre kompetensutbildning. 40. SMO eller 15-veckors brandmannautbildning. 41. AFS 1996:1 samt klarat av Räddningsnämnden beslutat testprogram. Gymnasieexamen med godkänt i svenska och matematik, körkort lägst B, C är meriterande, rätt teoretisk utbildning enligt antagningskrav vid SRVs skola. 42. Godkänt rullbandstest (250 W), lägst B-körkort och simkunnig. 43. God fysik, socialt och praktiskt lagd, utbildning ges av räddningstjänsten till den som anställs. 44. AFS 2005:6, kravet är godkänt, prestationer därutöver premieras inte. 45. SMO eller likvärdig utbildning, medicinska krav för rökdykning, körkort klass C, god simförmåga och fysisk förmåga. 46. Gymnasiekompetens, körkort, simkunnighet, fystest enl AFS för rök- och kemdykning. 47. SMO. 48. SMO eller SRV:s utbildning för heltidsbrandmän, B-körkort (inom fyra månader C-körkort på egen bekostnad), simkunnig, rullbandstest enligt AFS 2005:6. 14/23

49. SMO eller SRV:s 15-veckorsutbildning samt gångbandstest. 50. Redovisar krav för sommarvikariat: SMO (minst 2 terminer). 51. Utbildade brandmän. AFS, 250W på cykel istället för angivna 200W. Högskolekompetens. 52. AFS. Simkunnighet, flexibel, kunna timtjänstgöra dagar, nätter och helger och fungera bra i grupp. Tidigare erfarenhet av yrket, körkort med lägst C. Datorvana är meriterande. Stor vikt vid personliga kvalifikationer. 53. SMO eller brandmannautbildning, Körkort med CE körkort (eller klara behörigheten på egen bekostnad inom 6 månader) AFS. 54. Åldersrelaterade krav enligt AFS rökdykning. 55. Besvaras inte. 56. SMO eller liknande. Godkänt rullbandstest, körkort (gärna CE - om detta saknas har man möjligen att på egen bekostnad och inom 6 månader komplettera sitt körkort). Skall kunna utbildas till vattendykare. 57. AFS 250 W. 58. Anspänningstiden. Körkort lägst C (inom ett år för att bli anställd) EKG, kompetensutvecklingsvillig och ha tillgång till bil. 59. Besvaras inte. 60. SMO eller SRV:s 15-veckorsutbildning, simkunnighet, gymnasiebetyg, stresstålig, god fysik enl. AFS, praktiskt handlag samt körkort BC. 61. Pågående SMO eller SRV:s 15-veckorsutbildning samt rullbandstest, C-körkort. 62. Besvaras inte. 63. AFS för rök- och kemdykare, selekterade krav per sökomgång utifrån organisationens kompetensbehov. 64. SRV/SMO, rullband, simprov (Guldbojen), godkänd läkarundersökning enligt AFS 2005:1, körkort C. 65. Nytt kommunalförbund, anser ej att frågorna kan besvaras i nuläget. 66. SMO, BmH/BmD, cykeltest 250 W minst 6 min, körkort (gärna CE), simkunnighet minst 200 m. 67. SMO, medicinska och fysiska tester för att utbildas till vattendykare. 68. AFS 1995:1, brandmannautbildning, körkort med lägst C-behörighet, praktisk läggning kombinerad med teoretisk förmåga. 69. AFS om rök- och kemdykning. 70. SMO. 71. Gymnasiekompetens, körkort B (C innan utbildningens slut), rullbandstest enl. AFS 1995:1 max 4 veckor gammalt, vara vid god fysik samt fullt frisk, simkunnighet och vattenvana. 72. SMO, simkunnighet, rullbandstest, körkort C, bostad i Skara tätort. 73. SMO eller brandmannautbildning 15 veckor, körkort BC, god fysik och fullt frisk, godkänt rullmattetest (5,6 km/h och 8 graders lutning, ej äldre än 3 mån + arbets-ekg), simkunnighet, strestålighet och god samarbetsförmåga, bör normalt inte vara över 35 år vid tillsvidareanställning. 15/23

74. Besvaras inte. 75. AFS 1995:1. 76. På grund av verksamhetens förutsättningar krävs erfarenhet inom brandmannayrket vid rekrytering. 77. SMO eller motsvarande. Körkort C. Sim och livräddning lägst livräddningssällskapets steg 1, badvakt eller guldbojen. Rullbandstest. Personliga egenskaper. 78. AFS 2005:6, kravet är godkänt, prestationer därutöver premieras inte. SMO eller 15-veckorsutbildningen. 79. SMO-utbildning eller 15 veckors BmH, körkort lägst BC. För arbetsledande befattningar även räddningsledning A, B eller brandingenjör). 80. Kliniskt/fysiologiskt konditionstest. 81. SMO eller annan likvärdig utbildning, AFS-krav. C-körkort är en merit. 82. Cykeltest, rullband, läkarundersökning, höjdtest och klaustrofobitest (verkar vara tester mer än grundkrav). 83. SMO eller äldre brandmannautbildning för heltidsbrandmän. 84. SMO. 85. SMO eller 15-veckors brandmannautbildning. 86. Högskolebehörighet. G i betyg (eller förvärvat kunskaperna på annat sätt). Körkort B-C (för tillsvidareanställning). Godkänt rullbandstest. God fysik och fullt friskt samt simkunnig. Meriter: Kompetensutveckling vid räddningsskola, dokumenterad erfarenhet av operativ räddningstjänst, körkort C alt CE, handverksutbildning, handverktyg och maskiner, sjukvårdsutbildning, nautiskt kompetens lägst förarintyg. 87. Ännu inte fastställt. 88. AFS. 89. SMO eller motsvarande, hälsounderundersökning, arbetsprov enligt AFS, simprov. 90. AMO, AFS 1995:1, C-körkort + förbinda sig att ta E-körkort. 91. Rullbandstest 250 W, Körkort lägst B samt vara beredd att ta C, arbetslivserfarenhet och helst annan yrkesutbildning. 92. SMO. 93. SMO, körkort lägst *C*E, simkunnig, god fysisk och psykisk kondition, fullt frisk, ha lätt att uttrycka sig i tal och skrift, praktiskt lagd och kan arbeta självständigt och i grupp. 94. BmH, SMO, AFS 1995:!, C-körkort, simkunnig. Erfarenhet från arbete i utryckningstjänst är meriterande. 95. Besvaras inte. 96. SMO eller motsvarande. 97. Ingen nyrekrytering sedan 1990. 98. AFS. 99. AFS 1995:1 (250 W), B-körkort, simning 200 m intyg. 100. AFS, fystester, simkunnighet och intervjuer. 16/23

101. SMO, C-körkort, AFS om rökdykning. 17/23

Bilaga 3 Tester av personer som söker tjänst som räddningstjänstpersonal - enligt uppgift från respektive kommun, Räddningstjänst sommaren-2006. 1. Rullbandstest för rökdykning, arbetsmoment, vattenlivräddning, rodd 500 m, armhävningar och situps. Koppla upp brandvattensystem, körning med brandfordon, stegklättring och rökdykning. Observation av agerande och under pausar. Skriftliga uppgifter och intervju i två olika grupper. 2. Besvaras inte. 3. Inga. Tillräckligt underlag i ansökningarna. Referenstagning. 4. Besvaras inte. 5. Rullband, höjd, simprov, teknik, styrka, uthållighet, labyring, personlighetstest, intervju, körprov, drogtest, arbets-ekg). 6. Winternets. 7. AFS på helst 250w. Simkunnighet, uthållighet. 8. Rullband, klaustrofobi, höjd, simkunnighet, styrkeprover. 9. Rullband, styrka, löpning och simning. Praktiska moment med brandmaterial och handverktyg, sökövning i mörker med rökskyddsutrustning. Cellskräck och höjd. Teoretiska, intervju. 10. Arbetsprov (styrka), handhavande av utrustning och materiel. Stress. Inga psykologiska tester. 11. Haklyft. Bänkpress, roddmaskin. Simprov, livräddning. Klättring i hävare och arbetsbana med problemlösningar och krypande (klaustrofobi). 12. AFS, rullband. Storstadsmodellen. Rullmatta. Handmax. Bänkpress. Lyft till haka. Stående längdhopp. Löpning, rodd, cykel (som ev. ersättning av löpning). KOMMER ATT ANVÄNDAS. Vissa kravnivåer finns fastställda. 13. AFS, simkunnighet, körkort C, förmåga att arbeta både individuellt och i grupp. Tidigare yrkeserfarenhet (livserfarenhet). Rullbandstest, rodd, styrketest, arbetsrelaterade tester, höjd. Tekniskt prov men montering. Inget psykologiskt test. 14. Löpning, situps, armhävningar, bänkpress, maskinstege, cellskräck, slangväskor i snitslad bana, motorikövning simning och vattenlivräddning. Inget test i sig utslagsgivande. Dock har de tidsgränser. 15. Rullband, bänkpress, lyft till haka, chins, rodd, stående längdhopp, yrkesrelaterad bana, simning och livräddning. Tekniskt test. Förmåga att jobba i mörker och i trånga utrymmen. 16. Rodd, simtest, höjd och klaustrofobi, trafiktest, personlig intervju och personlighetstest. 17. Löparmatta, körövning (för de som har lastbilskort), simtest, arbetsrelaterade test i hinderbana. Klaustrofobitest, tekniskt test. 18. AFS, Intervjuer, Chins-upp, simning, undervattensdyk, livräddningstest, vattentramp, armhävningar eller djupdyk, höjdprov, rökdykning, insatsbana, bilkörning, djupintervju med beteendevetare. 19. AFS 1995:1 och AFS 2005:6 + vattendykning. 20. AFS. Varvet på tid. Slangkorgar, dra docka, psykologiska tester, stress. Testerna utförs av psykolog. 18/23

21. Simning, livräddning, höjdprov, rökdykning, arbetsrelaterad hinderbana, teknikprov, mattest enligt AFS samt intervju. 22. FOU och intervjuer. 23. Besvaras inte. 24. Simkunnighet, samarbetsförmåga, klaustrofobitest, höjdskräckstest, personlighet. 25. Besvaras inte. 26. Ses fn över. 27. Coopertest maxtid 15 min. Simning (olika delmoment) vissa på tid vissa inte, styrka hävräck minst 3 gånger, situps, knäböj, dips (vissa med minimumantal). Rökdykning, trånga utrymmen instruktion i mörker, fobitest, transportering av slangkorgar och släckutrustning, transport av docka 106 kg i 25 meter. Arbetsmoment högt. Stegklättring med upp och nedhissning av korg med vikt. Praktiskt test genom att montera och demontera en konstruktion enligt instruktion - på tid. Intervjuer + föredrag. 28. Intervjuer, fystest enligt storstadsmodellen, sim- och vattenövning, praktiska prov. 29. Referenser och intervjuer. 30. Avklarat arbetsprov enligt AFS, arbetsrelaterade styrketester. Körprov, simning, test på hög höjd, psykologiska tester - intervjuer. 31. AFS, slangkorgtest, stege, med kofot ta isär en lastpall, simning och livräddning. 32. Simning, olika moment ibland med minimitid och krav på längd. Styrka som hävräck, situps - antal per minut, dips minimiantal, knäböj, balans, koordination och smidighet. Höjd med korg lastad med vikt, rökdykning i labyrint med tyngd, varvet, slangväskor 50 m + i trapphus 4 våningar. Transport av rökdykare 25 m, hantera vattenfylld smalslang 50 m. Klippa av stålrör på hög höjd med hydraulsax. Chaufförstest. 33. Avser använda storstadsmodellen. 34. Muskeltest, balans och koordination. Teknikprov, allmänintryck efter tester och intervju. 35. Simtest, aerobics, fystester, larmställ, slangkorgar i terräng. Docksläpning 100 kg. Vattenfylld smalslang 50 m. Höjdtest, rökdykartest, byta cäk på en bil. 36. AFS 250 W. Cykel istället för matta. Genomtänkt rekrytering ur ett könsperspektiv. De analyserar svårigheter och missar. 37. Rullband, simprov, styrkeprov, psykologiska tester, höjdtest, klaustrofobi. 38. Inga prov vid anställning men ska kunna visa intyg på avklarat test som inte är mer än 3 månader. Anställningsintervju. 39. Beskrivs. 40. Rökdykning, höjdprov, körprov, praktisk fallenhet samt livräddning med dykning, hinderbana (styrka, kondition och koordination) 41. Fysiskt test, rökdykartest, simkunnighetsprov, arbete på höga höjder, lämplighet som chaufför på utryckningsfordon. 42. Styrka, kondition, höjdskräck, cellskräck, problemlösning, simkunnighet, läsoch skrivkunnighet och körvana. Samt intervju. 43. Löptest, motionscykel med arbets-ekg. 44. Det framgår inte om ytterligare krav förutom AFS 2005:6 ställs. 19/23

45. Körning med tungt fordon i körgård, anställningsintervju samt ett yrkesrelaterat test med maxtider (testet beskrivs inte i svaret). 46. Livräddning i vatten, stresstester, styrkeprover med egen kroppsvikt och presentation av valfritt ämne inför åhörare. 47. Inga tester, bara intervjuer av SMO-elever. 48. Intervju, yrkesrelaterat test med rökdykning och klättra på stege, test av vattenvana (simning 200 m, fridykning max 25 m och upprepad neddykning till 5 m). 49. Styrketesterna: den allmänna styrkan, höjdrädsla, klaustrofobi. Praktiska tester: räddningstjänstens maskiner och annat brandmaterial. Teoretiska tester: problemförståelse. 50. Konditionstest, intervju och arbetsprov. Högre krav än SMO, anser att nivåerna (som inte redovisas) är nödvändiga för att utföra arbetet. 51. AFS. 52. Läkarundersökning, intervjuer, sim och livärddningsprov. Kör- och manöverprov. Praktiskt prov, rodd, arbetsrelaterat test med rökdyk och höjd. 53. Vatten, klaustrofobi, körtest, höjd, rörlighet, arbetsprov, stresstest, teoriprov och intervjuer. 54. Nej. 55. AFS, rullband. Hävräck, benböj, armhävningar, sit-ups, slangväskor (x antal på 1 minut utan vad gäller hävräck (8st)), släpa docka 100 kg. Simma på maxtid, simma och livrädda på maxtid. Hoppa och dyka till botten 2 gånger + trampa vatten på maxtid. Höjdprov, klättring, uppdragning av tyngd med hjälp av lina, rökdykarprov, arbete i varm miljö, körning i trafik och körgård, praktiskt prov, mattte och svenskaprov. 56. Intervjuer, tekniktester, höjd och fobi, arbetsrelaterade tester, sim och dyk, personligt framförande, kunskapstesterna. Fystesterna godkänt/icke godkänt. 57. Teoritest, psykologi, spatial förmåga, verbal förmåga, teknisk förståelse och stress (mäts utifrån nio-gradig skala). Sim och livräddning, löptest, stege och förflyttning av grovslang. Intervjuer. 58. Cykeltest 250 W. 59. Räddningsverkets FOU-rapporter 1 och 2. Intervjuer. 60. Fysiska, tekniska och psykologiska tester: Körprov, höjdprov, rökdykartest, test av finmotorik och stress, delar av test enligt Winternet samt intervju. 61. Fysisk styrka, simkunnighet, praktisk förmåga, höjdprov, fordonskörning, rökdykning, arbetsrelaterad insatsbana och muntlig redovisning inför grupp. 62. Fystest (storstadsmodellen), simkunnighet/vattenvana, höjdprov, maskprov och intervju. 63. Fysiologiska och medicinska tester enligt AFS för rök- och kemdykning, höjdprov och klaustrofobitest. 64. Storstadsutredningen (Brandmännens fysiska förmåga + Winternet). Godkänt resultat-principen. 65. Svar saknas. 66. Coopers test 3000 m, AFS rullmattetest, chins, dips och knöböj, intervjuer. 67. Eventuella tester är under omarbetning. 68. AFS 2005:5. 69. Framgår inte om tester genomförs i samband med anställningsintervjuer. 20/23

70. Stegklättring, sökprov i rökdykarhus, forcering av hinder i rökdykarmiljö, simprov och anställningsintervju. 71. Coopertest, simning, fysiskt test, rökdykning, yrkesrelaterade arbetsmoment i följd, stegklättring, allmänpraktiskt test, hantering av fordon, allmänteoretiskt prov, intervju samt läkarundersökning. 72. Rullbandstest, simkunnighet, klaustrofobitest och höjdtest. 73. Fystest (storstadsmodellen), stående längdhopp, handgrepp, rökdykning/cellskräck, höjdtest, sim-livräddning, tekniskt prov, personintervju. 74. Besvaras inte. 75. Simkunskaper, höjdkänslan och rökdykning (fobi). 76. Rökdykning, simkunnighet, höjdrädsla, klaustrofobi, problemlösning, uppfattningsförmåga, styrka och kondition. 77. Winternets. Åldersrelaterade krav på löpning, längdhopp. Handgreppsstyrka 420 N på var hand. Bänkpress med 30 kg belastning ålderrelaterade krav. Lyft till haka med 15 kg belastning ålderrelaterade krav. Rodd 500 meter åldersrelaterade krav. Intervjuer. I svaret till JämO hänvisas till Winternetrapporten vari det framgår att kroppslängd och kroppsvikt är viktiga variabler att mäta. Stresstest. 78. Intervju, stresstest, styrketest, hinderbana, höjdtest, simtest, rökdykning. 79. Storstadsmodellen som enligt uppgift är könsneutral. Vissa ändringar i hinderbanetestet har genomförts ur jämställdhetssynvinkel. I övrigt samma som tidigare. 80. Klaustrofobitest, höjd/svindeltest. 81. Nya testregler som överensstämmer med SMO-utbildningen är under utarbetande. 82. Cykeltest, rullband, läkarundersökning, höjdtest och klaustrofobitest. 83. Cykeltest, stegklättring, sim- och dykprov samt enklare styrkeprov. Klaustrofobitest. 84. Internt test och utbildning. Kvinnliga sökanden prioriteras. 85. Gångbandstest, läkarundersökning, nutidsorienteringstest, anställningsintervju, simkunnighetsprov, höjdskräckstest, rökdykningstest med andningsmask samt test av fysisk förmåga (armhävningar, sit-ups mm). 86. Coopertest maxtid 13 min. Simning (olika delmoment) vissa på tid vissa inte, styrka hävräck 8 gånger, balansgång, kullerbyttor, hopp över plint, över och under häckar, situps 35 st under 1 minut (antalet hävräck och situps värderas i slutbedömningen kopplat till tid). Rökdykning, trånga utrymmen instruktion i mörker, fobitest, transportering av slangkorgar och släckutrustning, montering av teknisk utrustning utan beskrivnig, lösa enklare matematiska problem m m. Docka 80 kg. Flera moment på maxtid. Stress, stege, körtest mm. Intervju. Psykologisk prövning. 87. 250 W löpmatta. Simtest, ett på snabbast möjliga tid, livräddning, hopp och dyk, upptagning av föremål från botten, skriv och räkneprov, hävräck 8 gånger, situps hängande i underbenen ca 10 gånger, högdprov, rökdykartest på bana, tekniktest utifrån muntlig och skriftlig instruktion, intervjuer, djupintervjuer och psykologiska tester, referenser. 88. Simning, livräddning, klaustrofobitest, ordförståelse och räkneförmåga, test av mekanik. 89. Hinderbana, sim- och dykprov, vattengympa, intervjuer, test med psykolog. 21/23

90. Coopers test 3000 m, simtest 200 m, vattenlivräddning 25 m, dykning 3 m, språngmarsch, utsläpning av docka, fobitest, gång i maskinstege, ihopssätning av andningsapparat, matematikprov (åk 9), nedskrivning av självpresentation, inläsning av text som sedan framförs med egna ord inför åhörare, chins i full utrustning och benböj med viktbelastning. 91. Rullbandstest, föreläsning, fysisk uthållighet, höjdtest, rökdykning, kortintervju och simtest. 92. Arbetsprov enligt Arbetsmiljöverkets krav för rök- och kemdykning, yrkesmässigt lämplighetstest och intervju. 93. Klättringstest, slangkorgsövning, sim- och livräddningsmoment och rullband. 94. Rullbandstest (250 W i 6 min), konditions- och styrketest kompletterat med sim- och livräddningsprov. Höjdprov och presentationsteknik samt social förmåga. 95. Fystester, bilkörning, höjd- och cellskräck, simkunnighet, logiktest och arbetsrelaterat test. 96. Rullbandstest 250 W och Cooperstest, sim- och livräddningsprov. Teoretiskt test och psykologtest (verbal förmåga, spatial förmåga, teknisk förståelse och stresstest). Fobitester. Praktiska prov samt förmåga att framföra lätt lastbil med släp. 97. AFS-test, teknikprov, höjdrädsla, cellskräck, skriftligt prov samt intervju. 98. Kondition och problemlösningsövningar. Inte psykologiska. 99. Översyn av testerna pågår (styrka, kondition och tankeverksamhet). 100. Krypa i trånga utrymmen, stege och momentövningar. 101. Höjdtest, släpning av docka, testa förmågan att arbeta i mörker och i tillslutna utrymmen, simkunnighet (200 m), dykning och livräddning i badhusmiljö. 22/23

Jämställdhetsombudsmannen, JämO, övervakar att flickor och pojkar/kvinnor och män har lika rättigheter i arbetslivet, i högskolan, i skolan samt inom flera andra viktiga samhällsområden. JämO tar även emot anmälningar från personer som anser att de blivit missgynnade på grund av föräldraledighet. Grunden för JämOs arbete är jämställdhetslagen, lagen om likabehandling i högskolan, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lagen om förbud mot diskriminering och föräldraledighetslagen. Lagarna innehåller förbud mot könsdiskriminering. Jämställdhetslagen, likabehandlingslagen och barnoch elevskyddslagen innehåller även krav på ett målinriktat arbete för att främja lika behandling och motverka diskriminering. JämO utreder diskrimineringsanmälningar, utövar tillsyn, informerar, utbildar, ger råd till fack och arbetsgivare, andra myndigheter, näringsidkare, mfl. Jämställdhetsombudsmannen Drottninggatan 92-94 Box 3397 103 68 Stockholm Tel 08-440 10 60 Fax 08-21 00 47 info@jamombud.se www.jamombud.se