Transportknutpunkt Junosuando. Slutrapport 2013-02-23

Transportknutpunkt Junosuando Slutrapport 2013-02-23

Förord Förord Pajala kommun och regionen som helhet står inför stora utmaningar. Den starkt expanderade gruvdriften, tillhörande näringar och servicenäringar av olika slag har potentialer att utvecklas kraftigt. Expansionen är dock starkt beroende på hur kommunen lyckas ta tillvara möjligheterna i samspel med näringsliv och medborgare. Pajala Utveckling AB har låtit genomföra denna studie för att belysa betydelsen av att potentialerna tas tillvara med erforderlig samhällsutveckling, varvid bostadsbyggande är strategiskt betydelsefullt. Gruvexpansionen i Pajala har också stort intresse för utveckling av hela det starkaste nordeuropeiska gruvklustret. Det är betydelsefullt såväl för Pajala som för Kiruna och Gällivare och i framtiden eventuella ytterligare gruvkommuner att utveckla en samlad styrka för att ta vara på möjligheterna. För denna samlade styrka behöver bland annat utvecklas gemensam järnvägsinfrastruktur, väginfrastruktur, arbetskraftsförsörjning och bostadsutbud. Innehåll Förord... 2 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Målsättning... 3 2. Junosuando med omnejd idag... 4 2.1 Befolkning... 4 2.3 Näringsliv & service... 7 3. Transportknutpunkt Junosuando... 8 3.1 Malmtrafiken... 8 3.2 Clifftons anläggning & verksamhet... 9 4. Framtidens Junosuando med omnejd.10 4.1 Möjlig befolkningsutveckling... 10 4.2 Elevunderlag i skolan... 12 4.3 Potentialer... 13 4.4 Flaskhalsar... 14 4.5 Initiativ till att mildra bostadsbristen. 15 4.6 Förslag på åtgärder... 16 5. Slutsatser... 18 Denna rapport är ett delsteg i det aktiva utrednings- och utvecklingsarbete som erfordras för att EU och Sverige bättre ska ta tillvara Norrbottens rika malmfyndigheter. Utredningen visar att aktiv samhällsplanering har en viktig roll för att Pajala och regionen som helhet skall kunna ta vara på expansionen. Utredningen har genomförts av ÅF Infraplan med tekn dr Stellan Lundberg som uppdragsledare samt med Eric Lundberg och Carina Emanuelsson som utredare. Utredningen har finansierats genom anslag till PUAB från Tillväxtverket. För Pajala Utveckling AB Kjell Klippmark 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Gruvorna i Kaunisvaara, Pajala kommun, kommer att bryta ca 4-5 miljoner ton malm per år med inledning under sista kvartalet 2012. Transporterna med slig kommer att gå från gruvans anrikningsverk med lastbil till Pitkäjärvi, norr om Svappavaara, för omlastning till tåg vid ny anläggning. Sligen transporteras med malmtåg till Narvik för fortsatt fartygstransport ut på världsmarknaden. Lastbilstransporterna kommer att koordineras från Junosuando, som därmed får rollen som transportknutpunkt. Förutom att Junosuando blir centrum för information och dirigering av trafik, blir lastbilsstationen samlingspunkt för 250 chaufförer vid arbetets början och slut samt vid skiftbyten och raster. Etableringen av transportknutpunkten i Junosuando innebär nya arbetstillfällen i området och stora möjligheter för byns 1 Inledning utveckling inom skola, omsorg och näringsliv. Även närliggande byar som Kangos, Lovikka, Anttis och Tärendö kan få nytta av arbetsplatsen och av erforderlig befolkningsutveckling. För att på bästa sätt kunna ta tillvara på de potentialer, som denna nyetablering innebär för Junosuando med omnejd, krävs en samlad planeringsinsats. Härvid krävs krafttag för att lösa boendefrågan, som idag är en strategisk flaskhals för inflyttning. Vidare är det viktigt att utvärdera trafiksituationen i Junosuando för att säkerställa trafikanters och boendes säkerhet och miljö. 1.2 Målsättning Målsättningen med detta projekt är att klarlägga den planerade funktionen och behoven för Clifftons lastbilsstation i Junosuando samt utreda och kartlägga de potentialer och synergier som denna transportfunktion innebär för samhället. Baserat på dessa analyser avser projektet peka ut samhällsplaneringsbehov för att på bästa sätt ta tillvara de möjligheter som aktualiseras. Cliffton Matbutik Restaurang Värdshus Frisör Motell Äldreboende Stugby Kyrka Folketshus Kyrkogård Skola* Ishockeyrink Förskola** Elljusspår JUNOSUANDO * fr.o.m. 2013 även förskola ** t.o.m. 2013 Fotbollsplan Figur 1.1.1. I Junosuando finns ett brett serviceutbud och goda möjligheter till aktiv fritid. 3

2 Junosuando med omnejd idag 2. Junosuando med omnejd idag 2.1 Befolkning Invånarantalet i Junosuando församling har, liksom i Pajala kommun, minskat alltsedan 1950-talet, främst till följd av omstruktureringen av skogsbruket. År 1960 (då Junosuando fortfarande var kommunhuvudort i Junosuando kommun) hade tätorten 518 invånare och år 2010 hade Junosuando 322 invånare. Befolkningsminskningen i Junosuando har varit lägre än för Pajala kommun i stort. Figur 2.1.1. Större delen av befolkningen i Junosuando bor i byns kärna i nära anknytning till skola och lanthandel. Junosuandos invånare är spridda över hela samhället. Viss koncentration finns dock inom det område som ramas in av Kirunavägen, Lautakoskivägen och Mäkitörmävägen. I Kentää-området bor det ca 14 personer. Befolkningen i Junosuando är åldrande och antalet barn och ungdomar minskar med bristande elevunderlag i skolan som följd. Den största delen av befolkningen (37 %) är mellan 40 och 64 år med majoriteten född på 50-talet (se figur 2.1.2). Med stor del av befolkningen född på 50- och 60 talet är föryngringen begränsad och många pensionsavgångar väntar under de kommande åren. Den åldrande befolkningen ställer ökade krav på service och omsorg i närområdet. Cliffton Kyrkogård Befolkning per (2011) 250*250 meter 40 20 5 Statistikkälla: SCB Bearbetad av ÅF Infraplan JUNOSUANDO Elljusspår 0 0,25 0,5 1 Km Befolkningsutveckling i Junosuando 600 500 400-200 invånare 300 200 Till vänster: Mellan 1960 och 2010 har invånarantalet i tätorten minskat med närmare 200 personer. (Observera att invånarantalet i tätorten skiljer sig från befolkningen beräknat utifrån 250*250 meters rutor, se nästkommande sida, till följd av olika geografiska avgränsningar). 100 0 1960 1965 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 4

2 Junosuando med omnejd idag Pajala kommun Befolkningen i kommunen är geografiskt utspridd. Till invånarantalet är Junosuando det fjärde största samhället i Pajala kommun efter Pajala centralort, Korpilombolo och Tärendö, (se figur 2.1.3). Med geografiskt utspridd befolkning är samspelsmöjligheterna av stor vikt. Byarna i kommunen sammanlänkas till stor del av väg 395. När Genvägen är färdigställd stärks samspelet mellan byarna och de stora gruvarbetsplatserna (se figur 2.1.3). 6 invånare 4 2 0 2 4 6 100+ år Män Kvinnor 96 år 6 4 2 Figur 2.1.2. Befolkningspyramiden visar Junosuandos befolkning juni 2012 fördelad på män ochc kvinnor samt ettårsklasser. Stor del av befolkningen är över 50 år och föryngringen har varit begränsad. 0 2 4 92 år 88 år 84 år 80 år 76 år 72 år 68 år 64 år 60 år 56 år 52 år 48 år 44 år 40 år 36 år 32 år 28 år 24 år 20 år 16 år 12 år 8 år 4 år 0 år 6 Figur 2.1.3. Pajala kommun var tidigare uppdelad i fyra kommuner som vid kommunreformen 1971 slogs samman. Trots befolkningsminskning och centralisering till kommunhuvudorten är befolkningen fortfarande ovanligt geografiskt utspridd. 5

2 Junosuando med omnejd idag 2.2 Skola & omsorg Junosuando Centralskola erbjuder skolgång från förskoleklass tom högstadium och ligger centralt i byn. I anslutning till skolan finns bibliotek och badhus. I närheten ligger förskolan Nyckelpigan för de allra yngsta barnen. Från och med 2013 kommer förskolans aktiviteter att bedrivas i skolans lokaler. Antalet skolbarn speglar befolkningsutvecklingen i byn och är nedåtgående (se figur nedan). De senaste åren visar dock på en uppbromsad nedgång för såväl Junosuando som Tärendö skola. Detta kan delvis vara naturliga fluktueringar, men är sannolikt ett resultat av nya arbetstillfällen och resulterande optimism. Även för förskolan har man sett ett positivt trendbrott det senaste året. I Tärendö tillkom 5 barn i förskolan hösten 2011. Hösten 2012 var det 10 barn vid förskolan som utökas till våren 2013 till 16 barn. I Junosuando har förskolan länge haft få barn i verksamheten, men under våren 2013 tillkommer 3 barn, vilket ger totalt 7 barn. Att antalet förskolebarn ökar ger en positiv indikation för hållbarhet på längre sikt även inom skolan. Utöver tillkommande barn i förskoleålder kommer 2013 även ytterligare en elev till Junosuando skola. I skolan finns skolsyster som också tar emot allmänheten (öppet 2 dgr/vecka). I bykärnan finns äldreomsorg med hemtjänst och äldreboende. 120 Antal skolbarn i Junosuando-/ och Tärendö skola 100 Junosuando 80 60 Tärendö 40 20 0 2000 2005 2010 2012 Figur 2.2.1. Bristande elevunderlag i skolorna har länge varit en trend. Den senaste tiden visar på ett trendbrott, både inom skola och förskola. 6

2 Junosuando med omnejd idag 2.3 Näringsliv & service Näringslivet i västra kommundelen har olika struktur inom de olika orterna. Nordväst om Junosuando ligger Vittangi (Kiruna kommun) som också är en viktig arbetsmarknad i området. Junosuando & Lovikka I Junosuando finns en välsorterad livsmedelsaffär, restaurang, café, biograf, elaffär, tyg- och sybehörsaffär samt frisör. Skolans matbespisning är också öppen för allmänheten. Junosuando har företag inom en rad branscher; friskvård, hantverk och design, bygg och snickeri samt åkerier. I Junosuando finns även flera företag inom besöksnäring och rekreation. Värdshuset Aurora Retreat erbjuder boende för naturturism, Rovas Motell och Stugby har haft betydelse för övernattningar och stegvis inflyttning. Motelldelen brann dock ner i februari 2013 men återuppbyggnad planeras. Förutom att två stugor nu nytjas för att ersätta funktioner i motellbyggnaden används övriga stugor i stugbyn fortfarande för uthyrning. Figur 2.3.1 Serviceutbud och sevärdheter i Junosuando 7

2 Junosuando med omnejd idag Figur 2.3.2 Näringslivs- strukturen i västra kommundelen varierar starkt mellan orterna. Kangos Vittangi JUNOSUANDO Kaunisvaaragruvan Pellivuoma Anställda inom Aktiebolag (2011) Byggverksamhet, entreprenadverksamhet Saittarova Detaljhandel 60 inv. Godstransporter Hotell & restaurang Jordbruk, jakt, skogsbruk & fiske Konsultverksamhet, data & elektronik Persontransporter Vaivaara Post, utbildning, kultur, 9 inv. hälsa & renhållning Rekreation, resor, sportmännikkö & turism Tillverkning 27 inv. Uthyrningsverksamhet Lovikka Genvägen -Planerad väg Stråk för malmtransporter Kaunisvaaragruvan 100 50 Antal anställda 10 0 Statistikkälla: Affärsdata Bearbetad av ÅF Infraplan 5 Tärendö 10 Km Flest anställda i Junosuandos aktiebolag finns inom bygg och entreprenad. Arctic Road är den största aktören med hela 60 anställda. Näst störst är företag inom godstransporter med ca 25 anställda. I takt med att Cliffton växer kommer denna bransch att bli klart störst med nära 300 anställda. Sammantaget i Junosuando, Kangos, Lovikka och Tärendö är nära 230 personer sysselsatta inom Aktiebolag. Aktiebolag i Vittangi sysselsätter ytterligare ca 135 personer. Clifftons transportknutpunkt kommer, vid full kapacitet, att sysselsätta nära 300 personer. Obs! Lärare inom skola och förskola syns inte i figuren, som endast redovisar Aktiebolag. Utbildning inom de blå sektorerna i figuren avser andra insatser inom utbildning. Tärendö Tärendö har en relativt diversifierad näringslivsstruktur. Det största Aktiebolaget är Krekula och Lauris Såg med 44 arbetstillfällen. I övrigt finns verksamhet inom skogsbruk, transporter och turism. Junosuando har 4 arbetstillfällen inom detaljhandel och ytterligare 4 inom tillverkning. Grannbyn Lovikka har 2 företag med totalt 7 anställda inom tillverkning. Vittangi Vittangi har ett brett utbud av företag. De flesta arbetstillfällena finns inom bygg- och entreprenad där VEKAB är den största arbetsgivaren. Även transport och tillverkning är viktiga näringar i Vittangi. Kangos I Kangos finns de flesta arbetstillfällena inom skogsbruk, T.T. Kuoppas Skogsmaskiner är störst med 12 anställda. Även åkeriverksamheten inom persontransporter och godstransporter är stora i Kangos. Kangos livsmedel sysselsätter 4 personer. 8

3 Transportknutpunkt Junosuando 3. Transportknutpunkt Junosuando Cliffton, en del av PEAB-koncernen, är ansvarig för lastning, transport och lossning. Scania står för lastbilarna, deras service och underhåll. 3.1 Malmtrafiken Från gruvorna i Kaunisvaara kommer 4-5 miljoner ton malm per år att fraktas på lastbil till Pitkäjärvi (nordväst om Svappavaara) för omlastning till tåg och transport till Narvik för utskeppning. Transporterna påbörjas i slutet av 2012 och full kapacitet väntas till år 2015. När transportarbetet kommit igång till fullo passerar lastbilarna med ca 6-7 minuters mellanrum för att lasta 4 malmtåg per dygn med 1 600 ton vardera. Totalt kommer 50 lastbilar att trafikera sträckan med maxvikt på 90 ton, varav 63,8 ton är malmkoncentrat (slig med 6 % fuktighet). Ytterligare 10 lastbilar kommer att finnas till förfogande för att garantera kontinuitet i flödena även vid motorhaveri eller andra skador på fordonen. Vid full kapacitet kommer Cliffton att ha 250 anställda chaufförer, 18 tjänstemän, 6 trafikledare (2 dagtid, 1 nattetid), 6 trafiksamordnare (förlängda dagsskift och jour) och 3 administratörer. Scania kommer att ha ca 3 verkstadsanställda på plats i Junosuando. Cliffton-/ och Scaniaanställda i Junosuando över tid 300 250 200 Scania Administratörer Trafiksamordnare Trafikledare Förare 150 100 50 0 år 2013 2014 Figur 3.1.1. Första salvan har sprängts i Kaunisvaara och de första transporterna har gått mellan gruvan och omlastningsstationen i Pitkäjärvi. 9

3 Transportknutpunkt Junosuando 3.2 Clifftons anläggning & verksamhet Clifftons samordningscentral är under uppbyggnad i Junosuando. Anläggningen kommer att fungera som trafikdirigeringsoch informationscentral samt på- och avstigningsplats för alla chaufförer. För Clifftons anställda blir transportknutpunkten i Junosando utgångspunkt och slutmål för arbetsdagen. Även raster och lunchraster förläggs vid anläggningen. Arbetet sker inte i skiftlag, utan chaufförerna följer lastbilarnas tidsschema och nya förare påbörjar sin arbetsdag kontinuerligt. Ett varv i transportkedjan beräknas ta ca 4,5 timmar. Vid förarbyten disponeras ca 2 minuter för visuell kontroll av fordonet. Efter lossning i Pitkäjärvi sker mer ingående kontroll av lastbilen och tankning. Arbetet för chaufförerna kommer att följa transports kollektivavtal med 5 dagars arbetsvecka. Arbete i 7 dagar följt av 7 dagars ledighet kommer inte att vara möjligt, varigenom Fly in fly out inte uppmuntras. Cliffton kommer inte att tillhandahålla boende för de anställda, utan uppmuntrar de anställda att flytta till regionen och bli en del av det lokala samhället. Över 1 000 sökande från hela landet i olika åldersgrupper vill arbeta hos Cliffton i Junosuando. I rekryteringsprocessen är målet att skapa en diversifierad grupp vad gäller ålder, ursprung och kön. Cliffton har en strävan att uppnå ett arbetslag med 50 % kvinnor och 50 % män. Scanias lastbilar beräknas köra ca 40 000 mil per år. Eftersom malmtransporterna innebär hög belastning för fordonen kommer de under den första tiden att bytas ut efter två år. Därefter byts de ut mot nya var tredje år. Hård och kontinuerlig belastning av fordonen kräver frekvent förnyelse. Detta är också önskvärt för att upprätthålla attraktiv arbetsmiljö och för att kunna hålla med senaste teknik. Total tidsåtgång/ slinga ca 4,5-5 tim 1 tim (befintlig vägsträckning) Lossning vid tåg Pitkäjärvi Tankning & kontroll 15 min 1 tim 14 min ca 40 min (ny vägsträckning) Förarbyte 2 min Junosuando 1 tim 14 min ca 40 min (ny vägsträckning) Förarbyte 2 min Lastning & vägning Kaunisvaara 1 tim (befintlig vägsträckning) Figur 3.2.1. Figuren visar sträckan lastbilarna kommer att köra för lastning och lossning av malm samt förarbyten. Den nya vägen ( genvägen ) kommer att göra sträckan mellan Junosuando och Kaunisvaara ca 30 km kortare. 10

4 Framtidens Junosuando med omnejd 4. Framtidens Junosuando med omnejd 4.1 Möjlig befolkningsutveckling Prognosen för Junosuandos befolkningsutveckling utgår från antalet arbetstillfällen som Clifftons nya anläggning skapar. Multiplikatoreffekten bedöms till 1,5 (dvs. 2 anställda vid trafikhubben innebär 1 medföljande). Bland samboförhållandena antas 80% ha barn. Riksmedel är 1,9 barn/ kvinna. Skillnaden mellan det högre och det lägre scenariot i prognosen är andelen av de nyanställda som flyttar till Junosuando. I det högre scenariot flyttar 60 % av sysselsatta vid hubben till Junosuando, medan det lägre scenariot beskriver hur ökningen skulle se ut om endast 20 % flyttar in. Befolkningsutvecklingen är sedan beräknad utifrån genomsnittligt flyttnetto samt 800 700 600 Befolkningsprognos Junosuando födelse- och dödstal fördelat per ettårsklasser i Pajala kommun de senaste 20 åren. Utan inflyttning fortsätter befolkningen i Junosuando att minska. År 2020 bedöms invånarantalet ligga på ca 300 personer. Om närmare 20 % av de anställda vid transporthubben flyttar till Junosuando kommer den negativa trenden att mildras något. På grund av jämnnare ålders- och könsfördelning tillkommer fler barn och till år 2020 är befolkningen drygt 130 personer fler än om dagens trend fortsätter oförändrad. I scenariot med 60 % inflyttning ökar invånarantalet i Junosuando radikalt. Befolkningen blir betydligt bättre balanserad mellan män och kvinnor, äldre och unga. År 2020 överstiger antalet boende 700 personer, vilket innebär en ökning med drygt 400 personer i jämförelse med prognosen samma år för dagens trend. Scenario 60% 500 400 300 Scenario 20% Trend 200 100 0 2012 2015 2020 2025 Figur 4.1.1 Etableringen av Clifftons transporthub gör Junosuando till en strategisk bostadsort för anställda. Närheten till Pajala och Kaunisvaara öppnar upp för pendling även till andra starka arbetsmarknader. 11

4 Framtidens Junosuando med omnejd 9 invånare 7 5 3 1 0 1 3 5 7 9 Män Kvinnor 100+ år 96 år 9 7 5 3 Figur 4.1.2 År 2020. Scenario 0 %. 1 0 1 3 5 7 92 år 88 år 84 år 80 år 76 år 72 år 68 år 64 år 60 år 56 år 52 år 48 år 44 år 40 år 36 år 32 år 28 år 24 år 20 år 16 år 12 år 8 år 4 år 0 år 9 Befolkningsstruktur per scenario Om inflyttningen till Junosuando blir nära obefintlig, kommer invånarantalet i Junosuando att fortsätta minska och andelen äldre att öka. År 2020 har befolkningen i så fall minskat till ca 300 personer och stor andel kommer vara i 60-70 års ålder. Andelen yngre kommer att vara väldigt låg och skolunderlaget nära hälften av dagens situation vilket skulle innebära nedläggning av skolorna i kommundelen och härigenom starkt försämrade utvecklingsförutsättningar. 9 invånare 7 5 3 1 0 1 3 5 7 9 9 7 5 3 Män 1 Figur 4.1.3 År 2020. Scenario 20 % inflyttning. 0 1 Kvinnor 3 5 7 100+ år 96 år 92 år 88 år 84 år 80 år 76 år 72 år 68 år 64 år 60 år 56 år 52 år 48 år 44 år 40 år 36 år 32 år 28 år 24 år 20 år 16 år 12 år 8 år 4 år 0 år 9 Redan vid relativt låg inflyttning av de som arbetar inom transportknutpunkten kommer befolkningspyramiden vara mer balanserad år 2020. Avfolkningstrenden har vänt till svag ökning och midjan på ålderspyramiden har vuxit till följd av fler invånare i 30-40 års ålder. Förutom positiv befolkningsutveckling innebär scenariot med 20 % inflyttning mer jämn balans mellan män och kvinnor. Detta ger i sin tur bredare bas på pyramiden till följd av att fler barnfamiljer flyttar till och bildas i Junosuando. 9 invånare 7 5 3 1 0 1 3 5 7 9 Män Kvinnor 100+ 96 år 9 7 5 3 1 Figur 4.1.4 År 2020. Scenario 60 % inflyttning. 0 1 3 5 7 92 år 88 år 84 år 80 år 76 år 72 år 68 år 64 år 60 år 56 år 52 år 48 år 44 år 40 år 36 år 32 år 28 år 24 år 20 år 16 år 12 år 8 år 4 år 0 år 9 I scenariot med störst befolkningsökning flyttar 60 % av de nyanställda vid transportknutpunkten till Junosuando. Till dessa tillkommer make/maka/sambo och barn. År 2020 har befolkningsstrukturen förändrats påtagligt i förhållande till nollscenariot. De äldre i samhället följs av en större grupp förvärvsarbetande, som i sin tur följs av en ännu större grupp barn. För att komma så nära detta scenario som möjligt krävs att bostadsbristen kan hanteras och att tillfredsställande boendelösningar möjliggörs särskilt för barnfamiljer. 12

4 Framtidens Junosuando med omnejd 4.2 Elevunderlag i skolan Det finns i rådande expansion goda möjligheter att vända den negativa trenden inom skolan och att avtagande elevunderlag vänds till större klasser och bättre resursutnyttjande. Figur 4.2.1 visar genom tre olika scenarier hur det potentiella elevunderlaget påverkas av inflyttningen. I det lägsta scenariet sker ingen inflyttning och Junosuando fortsätter att minska i antalet barn och ungdomar vilket skulle leda till skolnedläggning och ytterligare minskning av antalet barnfamiljer och barn. I scenariot med 20 % inflyttning bromsas den negativa trenden och vänds till svag tillväxt av antalet skolbarn och ungdomar. Vid 60 % inflyttning av de anställda hos Cliffton kommer elevunderlaget till skolan att öka drastiskt. Gruppen 6-15 år växer i ökande takt på grund av att de inflyttande består av blandade åldersgrupper med bl a barnfamiljer och unga som bildar familj. Utöver barn i skolålder kommer även antalet barn i förskoleålder att öka. Det verkliga utfallet blir sannolikt mellan scenario 20 % och scenario 60 %, vilket säkrar skolor och övrig service. Utfallet beror i hög grad på hur boendesituationen kan lösas. Det är inte rimligt att anta att absoluta merparten av boendet kan lösas i Junosuando, utan Kangos, Lovikka, Anttis, Tärendö och omkringliggande byar är viktiga resurser för att klara helheten. Detta innebär att positiv utveckling möjliggörs för hela västra kommundelen, vilket dock kräver att bostadsefterfrågan och bostadsutbud kan mötas på ett ändamålsenligt sätt. 120 Barn & ungdomar 6-15 år i Junosuando per scenario 100 80 Scenario 60% 60 40 Scenario 20% 20 Trend 0 2012 2015 2020 2025 Figur 4.2.1 Hur elevunderlaget kommer att se ut beror på hur många som flyttar till Junosuando. Stark inflyttning till Junosuando med omnejd ger kraftigugt ökad andel barn och ungdomar i skolålder. 13

4 Framtidens Junosuando med omnejd 4.3 Potentialer Cliffton mining kommer vid full verksamhet att ha 250 anställda chaufförer och ca 25 anställda inom bl a trafikledning och administration. Arbetsplatsen kommer totalt sett nästan att vara lika stor som antalet invånare i samhället idag. Till detta tillkommer den övriga arbetsmarknaden inom gruvnäringen med över 400 arbetstillfällen till stor del koncentrerade till stråket Kaunisvaara- Pellivuoma. Kaunisvaaragruvan ligger nu 68 vägkm från Junosuando, men när Genvägen är i bruk blir det endast 38 km till gruvan. Detta kan jämföras med de 52 km dagens arbetspendlare har till Pajala tätort. Avståndet från Junosuando till Pellivuomagruvan, som öppnas om ca 20 år, blir med genvägen endast ca 22 km. Potentialer under de närmaste åren Eftersom malmtransporterna planeras gå oavbrutet under hela dygnet är tillströmningen jämn till lastbilsstationen i Junosuando. Under dagtid beräknas cirka 15 personer befinna sig på stationen samtidigt. Nattetid blir antalet något lägre, eftersom ett mindre antal tjänster endast innebär dagjobb. De nya förutsättningarna innebär möjligheter att ta tillvara för Junosuando med omnejd. Clifftons etablering medför kraftigt förstärkt arbetsmarknad och möjligheter till positiv befolkningsutveckling, som ger ringar på vattnet inom näringsliv, skola och omsorg. Potentialer i Junosuando med omnejd kopplade till transportknutpunkten finns inom: Restaurang/catering De anställda påbörjar och avslutar sin arbetsdag samt tar mat- och fikaraster på lastbilsstationen i Junosuando. Där finns omklädningsrum samt fika- och lunchrum. Cliffton anlägger ej någon cafeteria utan tillhandahåller med mikrovågsugnar för uppvärmning av medtagen mat. Cliffton uppmuntrar externa initiativ för att hitta en bra lösning för mat och fika för de anställda, vilket öppnar för expansion och/eller nyföretagande. Turism och hotell Ökad befolkning stärker underlaget för turismen generellt och hotellbranschen i synnerlighet. Alternativa boendeformer kommer att efterfrågas av tillfällig arbetskraft och tillresande besökare. Allt fler kommer ha Pajala som resmål och potentialerna inom turistiska aktiviteter ökar. Bensin- och kioskservice Med ökande arbetstillfällen och befolkning i kommundelen kommer pendling mellan bostadsort och arbetsställe att öka. Likaså kommer besöksfrekvensen för service och fritidsaktiviteter att öka. Clifftons lastbilsstation i Junosuando blir start, mål och rastplats för alla Clifftonanställda. Behov av drivmedel, kioskvaror etc i anknytning till arbetsplatsen skapar underlag för att åter bedriva bensinstation i Junosuando. Bilverkstad En viktig servicefunktion i ett samhälle är tillgängliga verkstäder för reparation och underhåll av fordon. Ökat antal arbetande och boende till Junosuando med omnejd skapar efterfrågan av servicefunktioner för fordon. Lokalvård Det dagligen stora omloppet av personer i både Clifftons lastbilsstation inkl Scanias verkstad kräver kontinuerlig översyn och städning för att vara trevliga arbetsmiljöer. Detta öppnar för företagande inom lokalvård. 14

4 Framtidens Junosuando med omnejd Bygg/entreprenad Det råder brist på bostäder i Pajala kommun. Tillströmningen av arbetskraft till gruvan och dess kringnäringar har kraftigt ökat trycket på bostadsmarknaden. Det skapas utökade arbetstillfällen inom byggbranschen för att klara underskottet på bostäder och underhåll av bostäder och andra byggnader. Skola/fritidsaktiviteter Junosuando blir en attraktiv bostadsort för barnfamiljer med närhet till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Det finns stora potentialer att vända trenden till förbättrat elevunderlag i skolorna genom återflyttare och nyinflyttare, som söker närhet till arbetsplats, service och skolgång för barn och ungdomar. Även Tärendö kommer att få ökat befolkningsunderlag för sin skola genom närheten till lastbilsstationen i Junosuando och gruvorna i Kaunisvaara. 4.4 Flaskhalsar En större och mer diversifierad befolkning innebär mer skatteintäkter, större underlag till skolor, omsorg och service. Dessutom skapas möjligheter att utveckla infrastruktur och kommunikationer. För att ta tillvara de potentialer som uppstår genom gruvetableringen generellt och transportknutpunkten i Junosuando i synnerhet, krävs att strategiska flaskhalsar överbryggas. Bostadsutbudet I Junosuando med omnejd, liksom i hela Pajala kommun, är bostadsbristen den största flaskhalsen, som försvårar att knyta till sig inflyttare. Bristen på bostäder och delvis även den icke tidsenliga standarden och kvaliteten på många outnyttjade eller lågutnyttjade bostäder hämmar befolkningsutvecklingen. För 50 år sedan var invånarantalet i Junosuando församling kring 500 personer. Dagens betydligt lägre siffra har gjort att det finns många tomma hus i samhället och dess omgivande byar. I rapporten Pajala -Utvecklingsprogram från 2009, redovisas 18 småhus och 30 lantbruksfastigheter som obebodda i Junosuando. Motsvarande siffror för Kangos var 15 småhus och 18 lantbruksfastigheter. I Lovikka fanns obebott 17 småhus och 4 lantbruksfastigheter, medan Tärendö hade 28 småhus och 36 lantbruksfastigheter obebodda. Vissa av de tomma bostäderna är familjegårdar, som nyttjas till viss del av hemvändare sommartid. Andra är obebodda fastigheter som till del nyttjas som fritidshus. Den låga nyttjandegraden gör att skötseln ofta är eftersatt och standarden låg för många fastigheter. Befintligt bostadsbestånd är därför långt ifrån tillräckligt för 15

4 Framtidens Junosuando med omnejd att klara potentiell befolkningsökning. Det finns få tillgängliga tillfälliga instegsboenden och de som finns har redan fyllts till stor del. Tillgången till permanenta bostadslösningar är ännu mycket begränsad. En sammanhängande flaskhals är att det idag inte finns någon samordning av marknadsföringen för uthyrning av hus, lägenheter eller rum. Tillgång och efterfrågan behöver mötas i ett gemensamt forum för att tillgodose båda sidors intressen och därigenom leda till lyckade avslut utan lång tidsåtgång. Gruvsatsningen i Pajala har medfört mycket stor bostadsefterfrågan, som hittills endast kunnat tillgodoses i mycket begränsad grad. För att möjliggöra så stor inflyttning till kommunen som möjligt är det viktigt att tydliggöra bostadspotentialerna även i västra kommundelen. Transportsystemet Lastbilstransporterna genom norra delen av Junosuando tätort ställer nya krav på säkerheten för främst gångtrafikanter, cyklister och skoterförare. Idag finns ingen avskild gång- och cykelväg, varken parallellt med väg 395 eller inom byn. Med frekventa malmtransporter genom samhället ökar riskerna avseevärt och motiverar uppdatering av gång- och cykelinfrastrukturen i Junosuando (läs mer under avsnitt 4.6 Förslag på åtgärder). Vidare har merparten av småhusen i första led mot väg 395 farliga ut- och infarter för de boende och är ett hinder för säker och smidig passage för malmtransporterna. Förutom att uppdatering av infrastrukturen är viktigt ur säkerhetssynpunkt finns även anledning att se över infrastrukturen på grund av dålig status på befintligt V/A. Vissa vägar har sättningar i asfalten till följd av eftersatt underhåll av både ytskikt och V/A -ledningar. 4.5 Initiativ för att mildra bostadsbristen Clifftons etablering i Junosuando har skett på väldigt kort tid. Fortfarande har samhället inte hunnit uppfatta vidden och storleken av arbetsplatsen och de dörrar som potentiellt öppnas. Goda initiativ har dock skett från ideella håll som uppmärksammat vilken allvarlig flaskhals som bostadsbristen innebär för positiv befolkningsutveckling. Rundringningar till privatpersoner har resulterat i ökad medvetenhet om behovet samt tillgängliggjort ett antal rum, lägenheter och hus för uthyrning. I dagsläget har, till följd av transporthubben, en familj flyttat till Junosuando och ytterligare en kommer efter jul. Dessutom hyr några nyanställda chaufförer rum i byn. I Lovikka är 2 lägenheter uthyrda. Efter nyår tillkommer ca 4-5 rum för uthyrning i Junosuando och ca 4 hus i grannbyn Lovikka. Potentiellt tillkommer några hus för uthyrning i både Lovikka och Junosuando. Vidare är gamla skolan i Lovikka till salu och skulle efter ombyggnad kunna omvandlas till lägenheter. Även lilla skolan (förskolan) i Junosuando går ut till försäljning under det kommande året. Härtill kommer gamla prästgården i Junosuando, som idag har turismverksamhet, som kommer att flyttas. Trots goda initiativ kommer efterfrågan att bli betydligt större än utbudet. Om de nyanställda inte kan flytta till Junosuando initialt blir möjligheterna sämre att knyta dem till Junosuando vid ett senare tillfälle. För att hantera bostadsbristen är det nödvändigt och konstruktivt att vidga utmaningen att även innefatta Kangos, Anttis och Tärendö samt närliggande mindre byar. 16

4 Framtidens Junosuando med omnejd 4.6 Förslag på åtgärder För att ta tillvara på de potentialer som aktualiseras på grund av näringslivets expansion krävs välplanerade strategier och målmedvetna åtgärder. De största flaskhalsarna för tillväxt i Junosuando med omnejd är bristen på bostäder och attraktiva och säkra miljöer för trafikanter. I följande avsnitt föreslås ett antal åtgärder för att aktivt driva på positiv utveckling i Pajalas västra kommundel på kort respektive lång sikt. Åtgärder inom kort sikt Informationsspridning Minnestaty över Leonhard Seppala, uppväxt i Junosuando och senare slädhundförare i Alaska. På grund av korta led mellan beslut och handling har Clifftons etablering i Junosuando skett på väldigt kort tid. Detta har lett till att skarpt läge har inträffat i ett tidigt skede där samhället ännu inte hunnit anpassa sig eller vidta åtgärder. I detta skede är informationsspridning av stor vikt. Boende måste bli informerade om vidden av gruvans- och transportknutpunktens etablering och de potentialer som medföljer. Detta sker genom kunskapsöverföring mellan näringen och övriga samhället samt genom samtal boende emellan. Genom informationsspridning ökar potentialen att nya boendelösningar uppkommer, antingen genom uthyrning av redan befintliga resurser eller genom initiativ till nyproduktion. Informationsspridning är även viktig för att multiplikatoreffekten (dvs. positiva efterverkningar) inom andra näringar ska bli så stor som möjligt. Ökat befokningunderlag och tillströmning till bygden skapar möjligheter för diverse kringnäringar genom entreprenörskap. Vy över älven Samordning av efterfrågan och ubud av bostäder På grund av den stora mängden inflyttare som snarast är i behov av bostad är det konstruktivt att skapa möjligheter för koordinering av utbud och efterfrågan. De ideella krafter som idag arbetar med kartläggning och förmedling av bostäder fyller en viktig funktion. Det är dock motiverat att förstärka dessa ideella krafter på grund av den stora tillströmningen. 17

4 Framtidens Junosuando med omnejd Figur 4.6.1: Potentiella exploateringsområden centralt i Junosuando. Förslag framarbetat av bybon Thord Rehnstedt. Åtgärder inom längre sikt Exploatering centralt i Junosuando Förslag finns om bostadsexploatering på tillgängliga områden centralt i byn (se figur 4.6.1). Detta är inte officiella planer utan idéskisser för möjliga exploateringsområden. Figur 4.6.2: Potentiella exploateringsområden i strandnära lägen i Junosuando Exploateringsområden för bostadsbyggande i LIS-områden Pajala kommun har pekat ut särskilda områden för exploatering i attraktiva lägen, s.k LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i Junosuando (se figur 4.6.2). Ena området innebår en utveckling av det redan bebyggda området i Kenttä och det andra ligger i anknytning till Isojärvisjöns badplats. Befintligt utbud av bostäder i Junosuando med omnejd är inte tillräckligt för att tillgodose efterfrågan. Finns intresse för nyproduktion bör detta uppmuntras och underlättas genom lättillgänglig information om möjliga tomtlägen och planerad utveckling av orten med närområde. 18

5 Slutsatser Begränsning av utfarter till 395 Längs väg 395 finns flera bostadshus med utfart direkt till huvudvägen. Dessa farliga utfarter innebär störningar och risker både för anslutande trafik och för lastbilstransporterna. Insatser måste göras för att säkerställa en trygg och framkomlig trafiksituation. Förslag finns att anlägga en väg söder om husen, varigenom trafiken till/från väg 395 kanaliseras till ett fåtal punkter (se fig 4.6:3) Gång- och cykelväg samt skoterled Idag finns ingen gång- och cykelväg i Junosuando. Inte heller finns säkra passager tvärs väg 395 för gående till/från Torneälven. Figur 4.6.3 visar två alternativa lösningar. Den blå dragningen går längs Kirunavägen och viker in i byn för anslutning till matbutiken. Den gula dragningen går under vägen vid kyrkogården och går därefter genom byn enligt två alternativ (se fig 4.6.2). Passagerna tvärs väg 395 bör ses över för att säkerställa säkerheten för gående, cyklister och snöskotrar till/från Torneälven. Figur 4.6.3: Förslag på dragning av cykelväg samt övergångar till Torneälven (skiss av bybon Thord Rehnstedt). Uppdatering av V/A-nätet V/A-nätet är ålderstiget i Junosuando. Flertalet vägar har sprickor i ytskiktet till följd av sättningar. Det är nödvändigt att utvärdera statusen på det kommunala V/Asystemet för att ge underlag för lämpliga åtgärder. Även ökande befolkning ställer ökade krav på ledningarna. Vattentäkt Det bör finnas framförhållning för en ev. ny vattentäkt, eftersom ökat vattenbehov kan väntas i och med den nya verksamheten och av den resulterande inflyttningen. Dagens vattentäkt ligger dessutom i anslutning till väg 395 vilket gör den känslig för förorening vid en eventuell trafikolycka. Räddningtjänst och sjukvård Den ökande trafiken och folkmängden ökar behovet av stärkt brand-/ och räddningstjänst samt akut-/ och distriktsjukvård. Bullerskydd Bullerskärmar kommer att erfordras längs vissa delar av väg 395 för att klara god boendemiljö. För husradens sida och väg 395 behöver avvägas skärmhöjden så att utsikten mot Torneälven inte avskärmas på oönskat sätt. 19

4 Framtidens Junosuando med omnejd 5. Slutsatser Pajalas utveckling genomgår nu ett både stimulerande och komplicerat växlingsskede. Länge har kommunen minskat i antalet invånare med färre servicefunktioner och skev befolkningsstruktur som följd. Northland Resources gruva i Kaunisvaara skapar en ny arbetsmarknad med över 400 arbetstillfällen. Denna nya arbetsmarknad ger ringar på vattnet, både geografiskt och inom andra näringar. Trots att gruvan ligger i kommunens östra delar blir Junosuando med omnejd central del av gruvetableringen tack vare transporthubbens lokalisering i byn och kommande väglösningar. Detta medför: möjlighet att vända befolkningsminskning till befolkningsökning möjligheter till ökat elevunderlag i skolorna arbetstillfällen inom gruv- och transportsektorn Utöver de mest akuta åtgärderna krävs strategier för att skapa mer permanenta boendemöjligheter som främjar inflyttning till bygden. I detta skede är informationsspridning bland boende och från näringen om vidden av gruvans verksamhet och de potentialer som medföljer grundläggande för att krafttag ska motiveras, både från offentligt och privat håll. Utöver bostadsfrågan tillkommer behov av strategiska infrastrukturella lösningar för att upprätthålla säker och attraktiv boendemiljö i Junosuando. För att skapa säkra miljöer längs Kirunavägen och inom byn för oskyddade trafikanter behövs utvecklas särskilda fält för gång och cykeltrafik. Vidare är det angeläget att kartlägga V/Anätets status i byn. Det finns risk att ålderstigna ledningar inte klarar av en ökande befolkning då skador både under jord och i ytskikt är ett faktum redan idag. arbetstillfällen inom service, bl. a. restaurang, logi, turism, bygg, kiosk/bensinservice, verkstad, lokalvård etc. Att ta tillvara på dessa möjligheter är inte gjort i en handvändning utan kräver aktiv samhällsplanering. Grundläggande är behovet av bostäder. I ett första skede är kartläggning av befintligt bestånd samt förmedling av dessa viktigt för att till så stor del som möjligt tillgodose behoven. Enbart i Junosuando finns inte tillräckligt underlag för att mildra bostadsbristen varför kartläggning och förmedling av bostäder med fördel innefattar omkringliggande byar. 20