Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Relevanta dokument
Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Skrubbskädda/ Flundra

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Räkna fisk i havet - så här går det till

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön

B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s.

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Sälens matvanor kartläggs

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten

Landsbygdsdepartementet STOCKHOLM

Enligt beställning den 12 november 2015 (Dnr ), ombads SLU bidra med underlag gällande:

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 15 oktober 2018

Lake. Lake Lota lota Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Beskrivning av använda metoder

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

- Politisk överenskommelse

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0149/

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Remiss gällande ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Markus Lundgren. med underlag från

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Hela landet Yrkes- och fritidsfiske

Skriv ditt namn här

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Icke lagstiftande verksamhet. - Politisk överenskommelse

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Policy Brief Nummer 2014:2

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 26 oktober 2010

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Gotlands fiske.

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0263/

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Gös. Gös Sander lucioperca Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Europeiska unionens råd Bryssel den 6 juli 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Transkript:

Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt och i Östersjön huvudsakligen under december februari, på 2 9 meters djup. Ägg och larver är planktoniska. Östersjön Yrkesfiske De totala svenska landningarna av rödspätta i Östersjön (Ices-område 24 29) har minskat sedan år 27 från cirka 1 ton till omkring 4 ton 214. De svenska landningarna utgjorde enbart cirka sju procent 214 av de internationella som domineras av Danmark. För svensk del fångas mest rödspätta i trålfisket i Hanöbukten. Miljöanalys och forskning Efter en revision av rödspättans beståndsstruktur anses beståndet i Östersjön utgöra ett eget bestånd. VANDRINGAR Omfattande lekvandringar företas av vissa bestånd medan andra är stationära. ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I Östersjön och Kattegatt blir rödspättan könsmogen vid två till fyra års ålder och i Skagerrak vid omkring fem år. MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK 5 år. Längd upp till 95 cm i Västerhavet och 5 cm i Östersjön, vikt upp till sju kg. BIOLOGI Rödspättan är en utpräglad kustfisk som håller sig på relativt grunda sand- och lerbottnar från 25 cm ner till femtio meters djup, där den gräver ner sig. Arten tål bräckt vatten och vistas även i älvmynningar. Äter musslor, tagghudingar och andra bottendjur. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar i ton per Ices-ruta av rödspätta 214. En Ices-ruta är cirka 56 km*56 km stor. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer 572-15 Version 215-11-1

Beståndsstatus Det är första gången en uppskattning görs av enkom rödspättebeståndet i Östersjön. Beståndsuppskattningen är därför osäker och resultaten kan heller inte jämföras med mål i form av maximalt uthålligt utnyttjande (F msy) eller nivåer i biomassa för att undvika försämrad reproduktionskapacitet (B msy). Skattningen visar dock men tämligen stabil ökning i biomassa sedan 22. Procent 8 fiskade 6 4 Andel fisk dödad genom fiske 2 Biologiskt råd Ices Internationella havsforskningsrådet (Ices) råd för 216, vilket grundar sig på försiktighetsansatsen, anger att fångsterna inte bör överstiga 2156 ton. Om inte utkastnivån förändras från ett framräknat medeltal för åren 212 214 bör landningarna inte överstiga 163 ton. 22 27 212 Fiskeridödlighet (F) av rödspätta i Östersjön under 22 214 uttryckt som procent döda av de dominerande åldersgrupperna (3 5 år). F msy % anger den nyttjandegrad i procent då den maximala uthålliga avkastningen uppnås. Beslut av EU Tac för 215 är 349 ton, varav s kvot är 184 ton. Förvaltning 2, Ton Lekmogen fisk Det finns ingen förvaltningsplan för rödspätta i detta område. 1,6 1,2,8,4, 22 27 212 Lekbiomassa (SSB, ton) för rödspätta i Östersjön under 22 214. SSB är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet MSY B trigger är den beståndsstorlek som inte bör underskridas om beståndet ska ha full reproduktionskapacitet. Rödspätta. Fotograf: Martin Karlsson Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer 572-15 Version 215-11-1

Landning per nation Polen 24% Tyskland 11% Danmark 58% 7% Fångstandel av rödspätta (%) per nation i Östersjön. Medelvärde för åren 199 214. Rödspätta centimtermäts på Kustlaboratoriet. Fiskens undersida är uppåt. Fotograf: Björn Fagerholm Ton 1 6 Landningar Relativ rekryteringsstyrka 2,5 Ungfiskrekrytering 1 2 2, 8 1,5 1, 4,5 22 27 212 Övriga, 22 27 212 1-årig fisk Medelvärde Landningar av rödspätta i Östersjön under 22 214. Rekrytering av ett-åriga rödspättor i Östersjön under 22 214. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer 572-15 Version 215-11-1

Kattegatt, Bälthavet och Öresund Yrkes- och fritidsfiske Rödspätta fiskas med bottentrål, snurrevad och nät av huvudsakligen danska fiskare. Landningarna har mer än halverats sedan början av 2-talet. Svensk andel av fångsten utgjorde 211 sammanlagt 51 ton av totalt 1586. Miljöanalys och forskning Efter en revision av rödspättans beståndsstruktur anses bestånden i Kattegatt, Bälthavet och Öresund höra samman. Beståndsstatus Det är första gången en gemensam uppskattning görs av rödspättebeståndet i Kattegatt, Bälthavet och Öresund. Beståndsuppskattningen är därför osäker och resultaten kan heller inte jämföras med mål i form av maximalt uthålligt utnyttjande (F msy) eller nivåer i biomassa för att undvika försämrad reproduktionskapacitet (B msy). Skattningen antyder dock att fiskeridödligheten har minskat och biomassan visar en svag ökning under senare år. Men eftersom landningarna är betydligt lägre än i början av 2-talet är beståndet status otillfredsställande i förhållande till vad ett maximalt hållbart nyttjande på sikt skulle kunna ge. Landningar, Kattegatt, Bälthavet och Tusen ton Öresund 2 16 12 8 4 1972 1982 1992 22 212 Övriga Landningar av rödspätta i Kattegatt, Bälthavet och Öresund under 1972 214 av och övriga länder. Landningar, per nation 1,6% Tyskland,5% Biologiskt råd Ices Fångsten i Kattegatt, Bälthavet och Öresund bör inte överstiga 8 635 ton. Danmark 88,9% Beslut av EU Tac för 215 är Kattegatt 2626 ton. Svensk andel är 263 ton. Fångstandel av rödspätta (%) per nation i Kattegatt, Bälthavet och Öresund. Medelvärde för åren 199 214. Förvaltning Det finns ingen förvaltningsplan för rödspätta i detta område. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer 572-15 Version 215-11-1

Nordsjön och Skagerrak Yrkes- och fritidsfiske I Nordsjön fiskas rödspätta huvudsakligen av holländska, brittiska och danska bomtrålsfartyg, medan fisket i Skagerrak helt domineras av danskt fiske. Eftersom maskstorleken i bomtrålar är anpassad till tunga medför det stora utkast av ung rödspätta. Rödspätta är viktig för fritidsfisket. Procent fiskade 5 4 3 2 Andel fisk dödad genom fiske Miljöanalys och forskning Efter en revision av rödspättans beståndsstruktur i Nordsjön och Skagerrak anses denna i huvudsak tillhöra samma Nordsjölekande bestånd. Beståndsstatus Nuvarande beståndsstorlek är den högsta som uppmätts sedan tidsseriens början 1957. Eftersom rekryteringen har varit på genomsnittlig nivå sedan 25 hänger beståndets stora ökning samman med minskat fiske. Beståndet fiskas numera på en maximal uthållig nivå. 1 1957 1967 1977 1987 1997 27 Fiskeridödlighet (F) av rödspätta i Nordsjön Skagerrak under 1957 214 uttryckt som procent döda av de dominerande åldersgrupperna (4 8-åringar). F msy % anger den nyttjandegrad i procent då den maximala uthålliga avkastningen uppnås. Miljoner 6 4 8-åringar Fmsy % Ungfiskrekrytering Biologiskt råd Enligt EU:s förvaltningsplan bör landningarna 216 inte överstiga 213 44 ton för Nordsjön och Skagerrak sammantaget. 4 2 Beslut av EU och Norge Tac (total tillåten fångstmängd) för 215 är 128 376 ton i Nordsjön respektive 1 56 ton i Skagerrak, varav svensk andel utgörs av 419 ton i Skagerrak. Förvaltning Enligt EU:s förvaltningsplan. 1957 1967 1977 1987 1997 27 1-årig fisk Medelvärde Rekrytering av 1-åriga rödspättor (antal i miljoner) i det fiskbara beståndet i Skagerrak och Kattegatt under 1957-214. Rekrytering beräknas för den ålder vid vilken en årsklass rekryteras till det fiskbara beståndet. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer 572-15 Version 215-11-1

Tusen ton/år 1 Lekmogen fisk Landingar, per nation,2% Tyskland 5,6% 8 6 Storbritannien 23,6% Danmark 16,7% 4 2 Norge 1,4% Belgien 8,2% 1957 1967 1977 1987 1997 27 Lekbestånd Btrig Frankrike,5% Nederländerna 44,% Lekbiomassa (SSB, ton) för rödspätta i Nordsjön- Skagerrak under 1957 114. SSB är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Fångstandel av rödspätta (%) per nation i Nordsjön och Skagerrak. Medelvärde för åren 199 214. Landning, Skagerrak och Nordsjön Tusen ton Tusen ton 2,2 16,16 Text och kontakt Henrik Svedäng, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, henrik.svedang@slu.se 12,12 8 4 1957 1967 1977 1987 1997 27 Övriga,8,4, Landningar av rödspätta i Nordsjön och Skagerrak. s landningar 198 214, värden på höger y- axel. Övriga länders landningar 1957 214, värden på vänster y-axel. Läs mer Ulrich, C. Boje, J., Cardinale, M., Gatti, P., LeBras, Q., Andersen, M., Hemmer-Hansen, J., Hintzen, N.T., Jacobsen, J.B., Jonsson, P., Miller, D.C., Nielsen, E.E., Rijnsdorp, A.D., Svedäng, H., & Wennhage, H. 213. Variability and connectivity of plaice populations from the Eastern North Sea to the Western Baltic Sea, and their consequences for assessment and management. Journal of Sea Research 84: 4 48. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer 572-15 Version 215-11-1