Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret Malmö josephine.nellerup@malmo.se
HUMAN KAPITAL Malmö har ca 315 000 invånare Vi har en ung befolkning, 48% är under 35 år. 31 % är födda i utlandet, från 178 länder. Malmö växer med 2% per år, dvs ca 5500 personer Nästan hälften av dem som flyttar till Malmö är mellan 20-30 år. Vi är troligen 100 000 fler invånare inom 20 år. Ca 160 000 arbetsplatser och till 60 000 inpendling Det genereras ca 3000 nya arbetsplatser varje år. Totalt färdigställdes ca 1100 bostäder under 2013.
Socioekonomiska skillnader Barn från hushåll med låg inkomst Malmö Sweden Source: Från kunskapsunderlaget;barnfattigdom, Tapio Salonen
Geografiska skillander Lowest Differences Highest 27% 73 100% 59% 25 84% Utbildning Valdeltagande 11% 50 61% Barnfattigdom 7 % 25 32% Rökning 35% 38 75% Anställda 6.422 70 74.6 yrs 81 yrs Förväntad livslängd och gapen ökar! Source: Välfärdsredovisningen för Malmö 2011, City of Malmö
MALMÖ KS-beslut 9 november 2010 Slutrapport mars 2013 Politisk oberoende kommission UPPDRAGET Ta fram vetenskapliga underlagsrapporter Analysera Föreslå strategier som reducerar sociala ojämlikheter i hälsan
Den första Marmotkommissionen på stadsnivå. Undersöker stadens förutsättningar för god folkhälsa. Speciell arbetsgrupp inom kommissionen för stadsplanering Sir Michael Marmot följer själv med intresse Malmös arbete. St Petersburg juni 2012
Kommissionen Ordförande, huvudsekreterare, informatör 14 kommissionärer Andra experter och Bred konsultation Kommissionens arbetsgrupp för stadsplanering
Vägledande perspektiv: Slutrapporten: utifrån 32 underlagsrapporterna 1. Det är djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheter i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser 2. Det krävs ett hållbarhetsperspektiv som kan förklara hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet måste utvecklas till en helhet 3. Ett sociologiskt samhällsperspektiv behövs som lägger vikt vid integrationens betydelse av faktisk delaktighet såväl som känslan av delaktighet 4. Det krävs ett genusperspektiv och djup förståelse för kvinnors och mäns olika tillgång till makt, resurser och inflytande i samhället som i förlängningen påverkar hälsa, välbefinnande och livskvalitet. 5. Ett socialt investeringsperspektiv förespråkas där sociala insatser ses som investeringar i stället för kostnader.
Slutrapporten: utifrån de fem perspektiven för hälsa, välfärd och rättvisa 24 mål och 72 åtgärder inom sex områden: 1. Barn och ungas vardagsvillkor 2. Boende och stadsplanering 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer för en hållbar social utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning Generella åtgårder anpassade speciellt efter geografiska förhållanden och prioriterade grupper
Målsättning: Säkerställ att alla Malmöbor har förutsättningar för en passande bostad och bra boendemiljö Stadsplaneringen ska bidra till att minska boendesegregation Stadsplaneringen ska bidra till att stärka tilliten och främja miljöer som inbjuder till delaktighet Sju åtgärdsområden lyfts fram i rapporten för att nå dessa mål. Politiken har omsatt dessa i ett antal uppdrag.
Vad är det rumsliga problemet? utifrån Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Normaliteter (lokal kultur) kopplade till geografiskt avgränsade platser
Röd tråd: Nätverkande omgivningar
Stadsplaneringens arkitektoniska lösningar: Addera funktioner som saknas...överbrygga barriärer, skapa kopplingar... skapa intima, varierade, intressanta, trygga grannskap, stråk och mötesplatser...förtäta, blanda funktioner och upplåtelseformer mfl
Tillsammans med: Samlade grepp och nya strategier Social helhetssyn Kunskapsbyggande allianser Nya/fler sätt att finansiera projekt Utveckla och nyansera processerna Nya sätt att premiera den byggsektor som vill ta socialt ansvar Nya sätt att utvärdera sociala utfall av fysiska insatser
Ökad förståelse för planeringens komplexitet på flera plan Nya bredare nätverk, fler kompetenser, förståelse för varandra
Slutrapportens två huvudrekommendationer: VAD Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystem mer jämlika HUR Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning
SEXTIONIO uppdrag varav SJU riktade till Stadsbyggnadsnämnden 47. Minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser 48. Öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav 52. utveckla demokratiska verktyg i stadsplaneringen 54. utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga omdialogen i miljonprogramsområden 56. Omvandla fysiska barriärer till sammanlänkande områden, (Levande Malmö) 51. Utred hur Sociala Konsekvens-Bedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar
Uppdrag från kommunstyrelsen för ett socialt hållbart Malmö Levande Malmö Utred hur kan vi genom att bygga staden tät, grön, blandad och levande kan överbrygga sociala, mentala och fysiska barriärer i ett segregerat Malmö. Bygg Malmö helt utarbetas en modell för ett avtal mellan Malmö stad, staten, regionen och byggherrarna för att genom samplanering av infrastruktur och bostadsbyggande uppnå en ökad nyproduktion. Klargöra vilka utbyggnadsmöjligheter som kan finnas vid stationsnära lägen med hänsyn till en god exploateringsekonomi.
CULTURE CASBAH
HOLMA KROKSBÄCK
LINDÄNGEN
Ge varje barn en bra start! Kan man göra något åt den svaga länken mellan forskning och praktik?