Måltidspedagogik i vardagen



Relevanta dokument
Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD

Läroplan för förskolan

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Barnens bästa bord Riksdagen har gett uppdrag till:

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Måltidspedagogik. riv väggen mellan köket och det pedagogiska rummet!

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Miljöcertifiering av byggnader

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Kost i skola och barnomsorg

Till vårdnadshavare 1

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Sweden Green Building Council

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

God bebyggd miljö - miljömål.se


Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Trollhättan & miljön

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

Sveriges miljömål.

Miljömål och indikatorer

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Vad ska vi äta? Elin Röös

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Christl Kampa-Ohlsson

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Folkhälsopolitiskt program

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Energiomställning utifrån klimathotet

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Kendall-Jackson Highland Estate Hawkeye Mountain Cabernet Sauvignon

Temagruppernas ansvarsområde

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Sveriges miljömål.

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Transkript:

Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1

Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsomål 10 Matvanor och livsmedel Ungefär 25 procent av barnens dagliga energi kom från livsmedel som godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk. De största sockerkällorna var läsk och saft följt av godis, smaksatta mejeriprodukter och gruppen bullar, kakor och kex. Barnen åt i genomsnitt söta livsmedel 2-3 gånger per dag. Folkhälsomål 9: Fysisk aktivitet Folkhälsomål 10: Matvanor och livsmedel Omsorg, utveckling och lärande innebär att se till hela barnet och dess behov. Av förarbetena till skollagen framgår att det i begreppet omsorg även ingår att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider. Vid bedömningen av vad som är näringsriktiga måltider kan bland annat de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt. Pedagogisk omsorg Omsorg, utveckling och lärande innebär att se till hela barnet och dess behov. Av förarbetena till skollagen framgår att det i begreppet omsorg även ingår att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider. Vid bedömningen av vad som är näringsriktiga måltider kan bland annat de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt. Pedagogisk omsorg 6 2

Miljökvalitetsmål 1.Begränsad klimatpåverkan 2.Frisk luft 3.Bara naturlig försurning 4.Giftfri miljö 5.Skyddande ozonskikt 6.Säker strålmiljö 7.Ingen övergödning 8.Levande sjöar och vattendrag 9.Grundvatten av god kvalitet 10.Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.Myllrande våtmarker 12.Levande skogar 13.Ett rikt odlingslandskap 14.Storslagen fjällmiljö 15.God bebyggd miljö 16.Ett rikt växt- och djurliv Öka andelen baljväxter, nötter, fisk och skaldjur Begränsad klimatpåverkan Klimatavtryck (kg CO 2 e/kg produkt) Fisk 3 Ägg 1,5 Quorn 4 Nötter 1,5 Baljväxter 0,7 (Röös, 2012) 8 Begränsa rött kött och charkuterier Begränsad klimatpåverkan Klimatavtryck (kg CO 2 e/kg produkt) Nöt 26 Lamm 21 Fläsk 6 Fågel 3 Vilt 0,5 Köttfärs (50/50) 16 Chark (falukorv) 7 (Röös,2012) 9 3

Byt ut smör mot vegetabiliska oljor och margarin Matfett Klimatavtryck (kg CO 2 e/kg produkt) Smör 8 Margarin 1,5 Olja 1,5 10 Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär Öka andelen Grönsaker, rotfrukter, (baljväxter, lök, kål, tomater, morötter, palsternacka) Öka andelen frukt och bär. Barn: 400 gram/dag Vuxna: 500-700 gram/dag 11 Foto: Karina Birch Klimatavtryck(kg CO 2 e/kg produkt) Frukt Norden 0,2 Frukt import 0,6 Salladsgrönsaker Norden 1 Salladsgrönsaker import 1,4 Rotfrukter, kål, lök 0,2 Grönt/frukt flyg 11 Juice och sylt 3 4

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Paddagogik Sandwitch Öka andelen grönsaker, frukt och bär. Foto: Josefin Patzauer/Sveriges Radio, Ollén & Co. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. 5

Steg- för- steg-metoden utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Källa: Måltidspedagogik- mat- och måltidskunskap i förskolan utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra SAPERE Att lära känna sina sinnen och sin egen smak Att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt Att våga prova nya produkter och rätter Att öka variationen i det man äter Att utvecklas till en medveten konsument 6

Torrt Strävt Fylligt Friskt Syrligt Hallon Ek Blommigt Fruktigt Bärigt Fräscht Tannin Svettig hästsadel Smörkola Syltigt Alkohol Vanilj Gräsigt Tobak Lakrits Druva Päron Svarta Vinbär Björnbär Kryddigt Grape Fat. Ju fler ord vi har att beskriva ett livsmedel - ju högre status får det! Söt Nötig Mjöl Jord Vilket språk använder ni? Smaka, titta, känn Utseende Doft Känsel Hörsel Smak 7

Frukt & Grönt Foto. Förskolan Lyckoklövern Från jord till bord Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Ska förskolan och pedagogisk omsorg vara kompensatorisk? Foto. Förskolan Citronfjärilen 8

Fördjupning halvdagar Stockholm Sapere Steg för steg Frukt och grönsaker Barn i köket Från jord till bord Kökets naturvetenskap 30 sep 30 sep 3 nov 3 nov Datum ej fastställt Datum ej fastställt Anmälan: www.maltidscentrum.se 25 www.maltidspedagogik.se 9