FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN Ett projekt om hygien och smitta Miljö- och hälsoskyddskontoret 2004-02-23
INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR GJORDES PROJEKTET?...3 SYFTE...4 METOD...4 HANDTVÄTT...5 SKÖTBORD...6 TVÄTT...6 STÄDNING...7 VENTILATION...9 UTEVISTELSE OCH UTEPLATS...10 NU OCH DÅ...12 VINTERKRÄKSJUKA...13 MER INFORMATION...13 TIPS...14 Bilagor Bilaga 1: Så sprids smitta i förskolorna, artikel smittskydd 4/2003 Bilaga 2 Skolstart och nya infektioner, artikel smittskydd 4/2003 Bilaga 3: Vinterkräksjukan..,- artikel i läkartidningen 6/2003 Bilaga 4 Nu smittar det, artikel förskolan 2/2003 Bilaga 5 Höstens infektioner hos förskolebarn, smittskydd 4/2003 Bilaga 6 Checklistan Bilaga 7 Råd från Vårdcentralen,-maginfektion Bilaga 8 Råd från Smittskyddsinstitutet om vinterkräksjuka 2
VARFÖR GJORDES PROJEKTET? Vintern 2002-2003 härjade den så kallade vinterkräksjukan i förskolorna. Många barn och vuxna blev sjuka, ibland två gånger eller fler. Diskussionerna vid fikabordet, i kapprummet på förskolan och med vänner blev upptakten till projektet om hygien och smitta i förskolan. Under förskoleåldern ska barnens immunförsvar tränas upp och det innebär att de lätt och ofta blir sjuka. Men ingen vinner på att om och om igen drabbas av förkylningar, mag- och tarminfektioner eller liknande. Undersökningar har visat att förskolebarn har sju gånger större risk att drabbas av infektioner än barn som vårdas i hemmet. Projektet inleddes med en informationsträff för förskolecheferna i kommunen där enkla hygienrutiner och information om smitta presenterades. Sedan valdes 10 förskolor ut och besöktes. Besöken kombinerade information och en genomgång av lokaler och rutiner. I Finland har forskare tittat på smitta i förskolan och frånvaro på grund av sjukdom hos barn och vuxna som ett led att kunna minska antibiotika användningen. Man införde enkla hygienrutiner på förskolorna för att förebygga smitta och lyckades väldigt bra! Även Smittskyddsinstitutet har fokuserat på smitta i förskolan i sin tidning Smittskydd och tidningen Förskolan hade temaartiklar om fem smutsiga små fingrar. Under läsåret 03/04 pågår dessutom ett projekt som drivs av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotika behandling och minskad antibiotika resistens) som syftar till att minska antibiotika användningen hos förskolebarn. Även förskolor i Härryda kommun omfattas av studien. De smittförebyggandefaktorer som man har sett spelat stor roll är till exempel utevistelse, handhygien, rutiner för hantering av smitta och tvätt. Ju mer barnen är ute desto friskare är de vilket bland annat beror på att avståndet och luftvolymen mellan barnen ökar. Handtvätt med flytande tvål är en annan viktig faktor. Med händerna sprider vuxna och barn smitta mellan varandra och till mat, leksaker, handtag och annan inredning. Händerna bör tvättas med flytande tvål och vatten för att sedan torkas torra, helst med papper. En tyghandduk som tvättas en gång i veckan kan i vissa fall snarare tillföra bakterier än att ta bort dem! 3
SYFTE Syftet med projektet var att göra en genomgång av rutiner och förutsättningar för hygien på 10 förskolor i Härryda kommun. En liknande genomgång gjordes av miljö- och hälsoskyddskontoret vintern 1990/91 men då med fokus på inomhusmiljö och allergier. METOD Förskolorna valdes ut beroende på storlek och geografiskt läge i kommunen och att de hade olika förskolechefer. Även två förskolor med annan huvudman än kommunen besöktes. Förskolor som ingick i Stramas projekt uteslöts. Checklistan som användes baserades dels på checklistan från 1990 och på information i tidningen smittskydd om vilka faktorer som har stor betydelse vid smittspridning. Förskolecheferna informerades om syftet och bakgrunden till projektet. Besöken på förskolorna bokades i nästan alla fall med cheferna som sedan följde med på rundvandringen i lokalerna. Projektet avslutades med en information till cheferna om iakttagelser och råd. 4
HANDTVÄTT En bra handtvätt är viktigt för att kunna minska spridning av smitta, innan maten, efter toalettbesök och vid infektioner. En effektiv handtvätt, det vill säga handtvätt som tar bort bakterier bra består av vatten, flytande tvål och torkning med papper. Handtvätten kan kompletteras med handdesinfektion (handsprit). Händerna ska helst gnuggas under rinnande vatten i minst 20 sekunder och torkas helt torra. Även friktionen av papperet tar bort bakterier och att händerna är torra ger dels kvarvarande bakterier sämre möjlighet att flytta sig och dels sämre möjligheter att överleva då de är beroende av vatten. Handsprit kan med fördel användas då man inte har synlig smuts på händerna och som en extra säkerhet efter till exempel blöjbyten. Om handsprit används efter handtvätt med vatten måste händerna torkas torra innan handspriten tas på. Ofta lär vi barnen att tvätta händerna vid vissa tillfällen men hur tänker vi vuxna? På några avdelningar har man infört papper och flytande tvål som barnen kan använda. Man har gjort det på grund av perioder med envisa smittor och ofta i samråd med BVC. De avdelningar som använder papper och flytande tvål säger att barnen lär sig det lika bra som att endast använda sin egen handduk. Dock har de allra flesta individuella handdukar som är märkta med namn och figurer. På ett fåtal avdelningar hänger handdukarna i enskilda fack. Handdukarna tvättas en gång i veckan. För att en frottéhandduk ska ta bort mer bakterier än den tillför ska den vara torr och ren. En förutsättning är därför att handdukarna har möjlighet att torka, inte hänger för tätt och tvättas regelbundet. Miljö och handdukar Många har valt bort engångshanddukar på grund av miljöskäl vilket ska respekteras. Men med hänsyn till den totala samhällsnyttan med minskad smitta, sjukdom och därmed minskad antibiotikaanvändning är fördelen med att använda pappershanddukar så stor att den troligen överväger! 5
Handtvätt Använd helst papper för att torka händerna med och alltid flytande tvål. Ibland har man toaletter med endast en handduk, barnen har sedan sin individuella handduk på den stora toaletten. I de fallen rekommenderas att man tar bort handduken och ersätter den med papper. Personalen bör alltid använda papper och flytande tvål. Handdesinfektion är bra att ha nära till hands vid skötbordet och vid matplatsen. Det finns flaskor med pump som kan placeras i hållare på strategiska ställen. Handdesinfektion kan användas då händerna inte är synligt smutsiga, till exempel efter man har snutit ett barn. Handtvätt är en ritual som barnen lätt tar till sig. I den finska studien såg man att det räckte med enkla affischer för att barnen skulle tvätta händerna. SKÖTBORD På samtliga besökta förskolor finns det skötbord. Ibland finns det ett eget rum med skötbord, handtvätt och handdukar och det finns även varianter med fällbara skötbord. Alla har pedalhinkar för blöjorna. Det finns alltid tillgång till vatten för handtvätt, flytande tvål och pappershanddukar. Många har någon typ av handdesinfektion (handsprit) och ibland även handskar. Nästan alla har ett frottéöverdrag på skötbordet. Sedan lägger man antingen handdukar eller papper under barnet vid blöjbytet. Det bästa är om skötplatsen kan rengöras efter varje blöjbyte. Det kräver en plastad yta som kan torkas av med ytdesinfektion. Det är även en fördel om ytan är vit så att det lätt syns när den blir smutsig. Efter blöjbytet ska händerna tvättas med flytande tvål och vatten alternativt med handdesinfektion. Även om handskar har använts ska händerna tvättas. Händerna ska torkas torra med papper, innan handsprit används TVÄTT Tvätten sköts främst av personalen på förskolan. Handdukar och skötbordsunderlägg tvättas på samtliga besökta förskolor en gång i veckan. Madrasskydd, kuddar och liknande tvättas i 9 fall 6
av 10 en gång i månaden. På en förskola tvättas de en gång i veckan. Gardiner byts och tvättas en till två gånger per år. Leksaker tvättas en till två gånger per år. Handdukar är alltid individuella medan madrasskydd och kuddar ofta är det, men det varierar. Tvätta så ofta som möjligt. Handdukar, madrasskydd, rumpdukar och kuddar ska vara individuella. Tvätta vid behov leksaker. Byt ut slitna leksaker, i reporna får bakterier lätt fäste. Leksaker kan istället för att tvättas plockas undan och vila i en vecka. Då hinner de torka och bakterierna dör. STÄDNING Hur städningen är organiserad varierar. På vissa förskolor sköts städning och matlagning kombinerat, ibland köper förskolan städning av städfunktionen (gäller endast kommunala förskolor) och en del har egen städpersonal anställd. Rutinerna för städningen varierar också, 7
men samtliga städar toaletter, kök, matplatser och liknande varje dag. Städvagnar finns på alla förskolor. Ytdesinfektion saknas ofta. Städbarheten har varit bra, ytskikten är väl underhållna och sällan repiga eller skadade. För att underlätta städningen ska man hålla ytor öppna och inte belamra lokalen med saker som behöver dammas eller tvättas. De förskolor som köper städning av städfunktionen har ofta tillgång till så kallat kräkpulver. Det är ett brun-vitt pulver som förvaras i en pappcylinder och som kan spridas ut vid spill av olika slag. Pulvret suger åt sig vätskan som sedan kan tas upp med sopborste eller skrapa. Fördelen med pulvret är att det binder fukt och smittämnen på kort tid vilket innebär att risken för spridning av virus och bakterier minskar. Vid besöken har ett liknande pulver delats ut. Pulvret består av kiselalger och lera, innehåller inga bakteriedödande ämnen och har ingen lukt. Vid städning bör man prioritera handtag, lysknappar och liknande i perioder med mycket smitta. Absorbent (pulver) och ytdesinfektion är bra att ha nära tillhands på alla avdelningar. Ställ saker på hyllor eller använd backar och lådor med hjul så underlättar det städningen Undvik att förvara leksaker öppet på hyllor, använd istället hyllor och skåp med dörrar. 8
VENTILATION Inomhusmiljön har i stort upplevts som bra. Ibland har det förekommit klagomål på buller, drag eller lukt. Många avdelningar vädrar dagligen och oftast efter vila eller lek. En byggnad och alla dess rum där människor vistas skall ha tillfredsställande luftväxling. Regler om ventilation finns bl a i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:25) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42). Sedan tiotalet år tillbaka finns regler från Boverket om obligatorisk ventilationskontroll OVK som innebär att ventilationssystem återkommande skall funktionstestas vilket för daghem och skolor innebär kontroll vart annat år. Vid kontrollen granskas att ventilationen fungerar som avsett enligt de krav som gällde när ventilationssystemet togs i bruk. Enligt Socialstyrelsen bör uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per person, dessutom bör inte koldioxidhalten överstiga 1000 ppm i ett rum vid normal användning. Uppgift om hur mycket uteluft som tas in i respektive avdelning/daghem har inhämtats från respektive fastighetsägare. Uteluftsflödet har jämförts med det antal människor som vistas i lokalerna (som mest, om alla antas vara där). Lokal/Daghem Projekterat luftflöde (l/s): Antal personer Flöde per person Noteringar Fisken, Rävlanda 130 20 6,4 (högt till tak) Skårtorp 685 65 10 Solåsen, Hindås 550 42 13 Skogsgläntan 1100 67 16 3 avd Sjöholmen, Landv 530 37 14 Säteriet, Rönngården 670 82 8,1 Hindås, Stationsv 944+416 65 21 Björkängen, Hällingsjö 590 45 13 Agnebäcken 860+300 114 10 Finnsjön 810 80 10 * se nedan * Finnsjöns förskola har i januari 2004 bytt ägare, vilket försvårat insamlandet av uppgifter om ventilationsflöde. De flöden som uppgivits avser huvudbyggnaden med två kommunala och två föräldrakooperativa avdelningar. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea bör göras så att hänsyn också tas till föroreningar från andra källor än människor. I vissa lokaler reduceras ventilationen kalla dagar, d v s under ca -10 o C). 9
UTEVISTELSE OCH UTEPLATS Utomhusmiljön är alltid bättre än inomhusmiljön för att minska smittspridning. Utevistelse har dessutom många andra positiva effekter vilket har påvisats i en rad undersökningar. Om detta finns en stor medvetenhet bland personalen på de besökta daghemmen. Vid miljö- och hälsoskyddskontorets frågor har alla svarat att man är ute minst en gång per dag, ofta mer. Hur länge och ofta barnen faktiskt är ute har inte uppskattats. Utemiljön och gården runt daghemmen bör locka till att vara utomhus, eller som socialstyrelsen skriver: Leken och rörelsen i fantasieggande miljöer med ett flöde av ljus, ljud och färger som naturen bjuder och där det finns en balans mellan trygga och utmanande platser har positiva effekter på hälsan. En detalj som skiljer mycket mellan daghemmen är vilken utrustning, galler och mattor, som finns för att undvika att smuts och sand följer med skorna in i lokalen. Visa daghem har långa galler och avskiljande mattor såväl utomhus som inne. Ur hygiensiska synvinklar finns vinster att göra om tiden för att samla upp sand och vatten i kapprummet kan minskas till förmån för annan rengöring på mer smittspridande platser. 10
Uteplatsernas kvalitet varierar både gällande storlek och tillgänglighet. En norm som användes förr var att uteplatsen bör ha 40 kvadratmeter (m 2 ) lekyta per barn (normen avsåg mer den pedagogiska kvalitén än skyddet av hälsan). Uteplatsernas storlek har grovt uppskattats enligt följande: Lokal/Daghem Uteplats (m 2 ) Antal barn m 2 per barn Fisken, Rävlanda 1080 17 63 Skårtorp 2250 56 40 Solåsen, Hindås 1650 36 46 Skogsgläntan 1600 67 24 Sjöholmen, Landv 1000 32 31 Rönngården 2700 70 38 Hindås, Stationsv 2020 56 36 Björkängen, Hällingsjö 3380 39 86 Agnebäcken 3000 97 31 Finnsjön 3300 116* 28 * Inklusive 38 barn från föräldrakooperativ Utevistelsen är en bra smittförebyggare med många andra fördelar! Galler vid entréer och bra mattor ger mindre grus och sand inomhus och därmed lättare städning. Golvvärme i entrén torkar upp vatten och gör att smuts inte sprids så långt. Träd kan ge variation och områden med skugga (strålskydd). Sandlådor ska placeras på behörigt avstånd från entrén. 11
NU OCH DÅ Vad har hänt och vad är likadant sedan miljö- och hälsoskydd förra gången (1990/91) gjorde en genomgång av förskolorna? Tydligt är att gardiner nu tvättas mer sällan, och att det nu finns färre gardiner. De enstaka rökrum som fanns 1991 är nu borta. Madrasskydd tvättas lika ofta nu som 1990. Det är något fler barn nu, men det finns inga uppgifter om personaltätheten. Det har sagts att handdukarna förr alltid hängde i små fack, men att de med tiden har tagits bort. Frågan är hur stor inverkan facken har på hur snabbt handduken torkar och barnens benägenhet att bara använda sin egen handduk? Hur som är det viktigt att inte handdukarna hänger alltför tätt. Pappershanddukar är alltid bättre ur smittsynpunkt. Vissa anmärkningar kunde kännas igen vid båda besöken, det gällde t ex ojämn värme och kallt i vissa rum (Agnebäcken), ljud från ventilationsanläggningen (Skogsgläntan) och problem med temperaturregleringen (Säteriet, Rönngården). På frågan om hur mycket tid som avsätts för städning har nedanstående timmar per vecka angivits. Jämförelser bör ske med viss försiktighet eftersom antalet avdelningar, ytornas storlek och verksamhet kan skilja sig mellan olika förskolor. Förändringar kan också ha skett i samma förskola. Miljö- och hälsoskyddskontoret noterade inga allvarliga brister i städningen någonstans. Lokal/Daghem 1990/1991 tim/v Tid för städning 2003/2004 tim/v Antal avd 2003/04 Fisken, Rävlanda Ej byggt 10 1 Noteringar Skårtorp Ingen uppg 20 3 (2 avd 1990) Solåsen, Hindås Ingen uppg 9 tim 3 Även föräldrar städar Skogsgläntan 36-40 30 4 Dessutom en uteavd Sjöholmen, Landv 20 12,5 2 Rönngården 22,5 30 4 Hindås, Stationsv 35 20 3 Björkängen Ej byggt 17 2 Agnebäcken 60 30 5 Finnsjön Ej byggt 30 4 Varav en uteavd 12
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjuka har på senare tid blivit ett allmänt begrepp i Sverige i och med att magsjukorna ökat. Ofta är magsjukan orsakat av ett calicivirus som sprids via kräkningar och avföring. Det kan räcka med något hundratal viruspartiklar för att en människa skall bli smittad, varje droppe från kräkning eller avföring kan innehålla miljoner viruspartiklar. Värdet av bra rutiner och god hygien kan inte nog poängteras. Absorbentmedel d v s ett pulver med bra uppsugningsförmåga kan underlätta uppsamlandet efter kräkningar och minska fortsatt spridning med skosulor och dropp från papper. Smittrisken bör kunna minskas med användandet av bra absorbentmedel, det är fullt tänkbart att viruspartiklar binds och oskadliggörs i absorbentmedlet. Vid kräkningar är det viktigt att tillräckligt stort område rengörs, små droppar kan spridas långt, särskilt vid kaskadkräkningar som ofta förekommer vid calici-infektioner. Absorbentmedlet kan enkelt sopas över en större yta och då suga upp droppar och stänk som sedan kan samlas upp. Det finns flera olika leverantörer och en mängd snarlika produkter. Det är önskvärt med en erfarenhetsåterföring så att en bra produkt kan användas av fler. Kilopriset för de två olika absorbentmedlen som figurerat i detta projekt har skilt sig mycket, ca 25 kronor respektive 750 kronor per kilo! Men miljö- och hälsoskyddskontoret vet inte om billigt är lika bra att använda. MER INFORMATION Internetadresser: Smittskyddsinstitutet: www.smittskyddsinstitutet.se Socialstyrelsen: www.sos.se Arbetsmiljöverket: www.av.se Eller kontakta oss som gjort rapporten: Anna Säfsten och Anders Bruce Miljö- och hälsoskyddskontoret Härryda kommun Tel 031-724 62 65 13
TIPS Papper och papperskorg är bra att ha vid uteplatsen, till exempel i leksaksförrådet. Då kommer man ifrån kladdet med nya och gamla snytpapper. Handdesinfektion (handsprit) kan placeras i flaskor med pump vid matplatsen, skötbordet eller andra ställen som är lätt tillgängliga. Kökspersonalen ska aldrig behöva ta hand om kräkningar och liknande under den tiden som de arbetar i köket. Om kokerskan sedan råkar sprida smitta till maten är risken stor att många smittas. Smitta i förskolan är en utmärkt skrift som ska finnas på alla förskolor. Den kan laddas ner via www.sos.se sök på smitta i förskolan På många avdelningar finns det flytande tvål och papper, som barnen klarar av att hantera. Det är en jättebra åtgärd mot smitta. Personalen bör alltid använda flytande tvål och papper. Vid smitta: Informera föräldrar och era kollegor. Föräldrarna kan vara mer uppmärksamma och eventuellt förebygga smitta. Försök tillämpa så kallad barriärvård, det vill säga att avdelningar där det har gått magsjuka, vattkoppor eller liknande ska hållas så mycket för sig själva som möjligt. Hälsa inte på andra förskolor! Kräkpulvret, eller absorbenten fungerar jättebra tycker de som har provat. Vuxna ska alltid använda flytande tvål och papper. Skapa hygienrutiner och diskussion med föräldrar om hygien. Undvik att tränga ihop många barn och vuxna i samma rum. Vattenlek i små bassänger kan sprida smitta. En vattenslang och spridare utomhus kan också vara roligt. 14