Fuktskador i ytterväggar på grund av vattenintrång Moisture damage in wall constructions due to water intrusion Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Evguenia Kristiansson och Antonis Koluktsis AK-Konsult Indoor Air AB Anders Kumlin AK-Konsult Indoor Air AB Mikael Eriksson, KTH Haninge Examinator: Examensarbete: Per-Magnus R Roald 15 högskolepoäng inom Programmet Byggteknik och Design Godkänd: Serienummer: 2011; 2 ABE
Sammanfattning Fuktskador i våra byggnader är ett aktuellt problem som leder till problematiska konsekvenser och stora ekonomiska kostnader. Trots den kunskap och medvetenhet som idag finns om fuktproblem sker alltjämt omfattande skador. Vid närmare studier kring fukt i ytterväggskonstruktioner påträffas ofta problem som orsakas av regn och vattenintrång. Denna problematik orsakar kostnader, eftersom man i de flesta fall tvingas sanera, byta material och byggnadsdelar och även i vissa fall riva stora delar av byggnader. Arbetet består av en del fuktteori samt beskrivning av fyra olika ytterväggskonstruktioner nämligen, träregelvägg med putsad fasad, yttervägg med träfasad, yttervägg med betongfasad och yttervägg med tegelfasad och beskriver hur dessa påverkas och fuktskadas på grund av vattenintrång. I vårt examensarbete lägger vi stor tyngd på hur vatten tränger in i konstruktioner, brister i konstruktioner, alternativa fuktskador som uppstår, riskområden samt åtgärder. Arbetet inkluderar även mail intervjuer med personer från olika företag, som har gett oss svar på våra frågeställningar.
Abstract Moisture damage in buildings is a serious issue that leads to problematic consequences and high economic costs. Despite the knowledge and awareness existing about moisture problems, extensive damages still occurs today. Studies of moisture in the exterior wall constructions shows that the issues if often caused by rain and water intrusion. These kinds of problem result in major costs usually because the companies have to replace the materials and structural components and also in some cases tear down large parts of the buildings. The work includes moisture theory and description of four different exterior wall constructions, wood stud wall with plastered facade, exterior wall with wood facade, exterior wall with concrete, and exterior wall with a brick facade. Our thesis work describes how the constructions are affected and moisture damage due to water intrusion. In this thesis, we are trying to concentrate on how water enters the structure, defects of the constructions, moisture damages, risk zones in the buildings and activities to prevent moisture problems. The work also includes mail interviews with people from different companies, who have given us answers to our questions.
Förord Detta examensarbete har utförts på AK-Konsult Indoor Air AB. Vi vill tacka vår handledare Anders Kumlin på AK-Konsult Indoor Air AB för all hjälp, rekommendationer och stöd under arbetets gång. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Mikael Eriksson på KTH som under dessa veckor har stöttas oss, bidragit med givande råd och vägledning. Vi vill även tacka alla som har stöttat och hjälpt oss under examensarbetets gång. Arbetet har gett oss givande kunskap om fuktskador i ytterväggar på grund av vattenintrång och vi hoppas att denna lärdom kommer vara till stor hjälp i framtiden.
Innehåll 1. Introduktion 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Metod... 2 2. Grundläggande fuktmekanik 2.1 Allmänt om fukt... 3 2.1.1 Fukt i luft... 3 2.1.2 Fukt i material....4 2.1.3 Fukttransport... 5 2.1.4 Fuktkällor.....6 3. Fuktskador 3.1 Allmänt om fuktskador.... 7 3.1.1 Mögel.....7 3.1.2 Blånad....8 3.1.3 Röta.... 8 4. Putsade träregelväggar 4.1 Allmänt.....9 4.2 Risker..12 4.3 Konstruktionslösning..13 4.4 Åtgärder.16 5. Ytterväggar med träfasad 5.1 Allmänt...17 5.2 Risker.. 19 5.3 Konstruktionslösning..20 5.4 Åtgärder..22
6. Ytterväggar med betongfasad 6.1 Allmänt.....23 6.2 Risker..25 6.3 Konstruktionslösning..26 6.4 Åtgärder..28 7. Ytterväggar med tegelfasad 7.1 Allmänt... 29 7.2 Risker..31 7.3 Konstruktionslösning..32 7.4 Åtgärder..33 8. Slutdiskussion.34 9. Källförteckning...35 Bilaga 1: Intervjufrågor Bilaga 2: Intervju 1 Bilaga 3: Intervju 2 Bilaga 4: Intervju 3
1. Introduktion 1.1 Bakgrund Fuktskador i våra byggnader är ett aktuellt problem som leder till problematiska konsekvenser och stora ekonomiska kostnader. Trots den kunskap och medvetenhet som idag finns om fuktproblem sker alltjämt omfattande skador. Vid närmare studier kring fukt i ytterväggskonstruktioner påträffas ofta problem som orsakas av regn och vattenintrång. Denna problematik orsakar kostnader, eftersom man i de flesta fall tvingas sanera, byta material och byggnadsdelar och även i vissa fall riva stora delar av byggnader. Fuktproblem av detta slag kan förhindras om man bygger in extra säkerhet mot fukt och vatteninträngning, har bra kontroll på själva monteringen och självklart bra väderskydd på arbetsplatserna. 1 Ett exempel relaterande vattenintrång i ytterväggar på grund av nederbörd påträffades i Hammarby Sjöstad under sommaren år 2000. Under denna period inträffade kraftiga regn som ledde till fuktskador i framför allt dåligt väderskyddade ytterväggar. Konsekvenserna blev uppfuktning av reglar i ytterväggarna vilket medförde påväxt av blånad och mögel. 2 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att studera och jämföra fyra olika ytterväggskonstruktioner, träregelvägg med putsad fasad, yttervägg med träfasad, yttervägg med betongfasad samt yttervägg med tegelfasad och undersöka hur dessa påverkas och fuktskadas på grund av vattenintrång. 1.3 Avgränsningar Eftersom fuktskador och fuktproblem är ett omfattande område kan inte alla slags konstruktionstyper, material, och händelser beskrivas. Därför väljs endast de vanligaste ytterväggskonstruktionerna. Rapporten kommer omfatta konstruktionens uppbyggnad, material och mätdata relaterat till fuktområdet. Arbetet är inriktat på fuktskador inom endast ytterväggskonstruktioner på grund av vattenintrång. De skadliga biologiska faktorerna som vi kommer att beskriva kommer att beröra mögel, blånad och fukt. Examensarbetet kommer att utföras i samarbete med AK-konsult Indoor Air, som är ett ledande företag kring frågor som berör innemiljö och fukt. 1 Boverket, Fukt i byggnader http://www.boverket.se/bygga--forvalta/bygga-nytt/fukt-i-byggnader/ (2011-01-24) 2 Ingemar Samuelsson och Bengt Wånggren, Fukt och mögelskador Hammarby Sjöstad. SP Rapport 2002:15, Borås 2002 1
1.4 Metod Vi kommer att utföra litteraturstudier under arbetets förlopp. Arbetet kommer också att vara relaterat till mailintervjuer med olika företag samt egna reflektioner och synpunkter. För att vara uppdaterade med den allra senaste upplysningen inom fuktskador och dess problematik har vi försett oss med böcker, artiklar, rapporter och kontaktinformation till fuktexperter. Den allra väsentligaste informationen har erhållits från Fuktcentrum och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Vi har likaså hämtat vetskap från utredningar, artiklar, forskningsrapporter, gamla examensarbeten som berör fukt och genom mailkontakt med experter inom fuktområdet.. 2
1 Grundläggande fuktmekanik 2.1 Allmänt om fukt Många byggnader skadas av fuktskador, och skadorna har ökat drastiskt under de senaste åren. Av byggrelaterade skador bedöms mer än 80 % vara fuktskador. Fukt allmänt är inte farligt, men kan leda till skador om det finns i för stora mängder eller på fel ställen. Fuktproblem kan leda till mögel, blånad och röta i konstruktioner, och dessa kan orsaka allergier och lukter. Materialets egenskaper kan också påverkas, bland annat är försvagad värmeisoleringsförmåga, hållfasthetsförändringar och dimensioneringsändringar vanligt. 3 Oftast sker det genom nederbörd, byggfukt, fukt i luft både utomhus och inomhus samt kapillärsugning i ytterväggar 4. Fukt innebär i allmänhet att det finns vatten i exempelvis material eller en konstruktion. Fukt kan uppträda i form av vatten och vattenånga, där ånga genom kondensation övergår till vatten och vatten i sin tur till ånga genom avdunstning. 2.1.1 Fukt i luft Fukt i luft kan beskrivas som en blandning av torr luft och vattenånga. Mängd vattenånga i luft betecknas som ånghalt (kg/m 3 ). Först och främst är det sambandet mellan luftens fuktinnehåll och temperatur som spelar störst roll. Hög temperatur bidrar till större mängd vattenånga i luft, vilket i sin tur leder till större mättnadsånghalt. Mättnadsånghalt i sin tur är en beteckning på den maximala mängden vattenånga luft kan innehålla vid en specifik temperatur. Relativ fuktighet (RF), betecknar ett mått på förhållandet mellan torr och mättad luft, och används vid beräkning av luftens fukttillstånd 5. Två faktorer som redogör för luftens fukttillstånd: v = ånghalt (kg/m 3 ) vs= mättnadsånghalt (kg/m 3 ) φ= v/vs * 100 % Figur 2.1 Formeln beskriver samband mellan ånghalt och mättnadsånghalt. 3 Kenneth Sandin, Praktisk byggnadsfysik, Studentlitteratur 2010 4 Isoverboken, Guide för arkitekter, konstruktörer och entrenprenörer, 2004-09 5 Carl-Eric Hagentoft, Vandrande fukt, Strålande värme, Studentlitteratur 2002 3
2.1.2 Fukt i material Vattenånga i luft binds till material som kemiskt eller fysikaliskt bundet vatten. Oftast betraktas endast fysikaliskt bundet vatten som fukt. 7 Material kan både uppta och avge fukt till omgivningen, vilket benämns som absorption och desorption. Särskilt hygroskopiska material, dvs. material som lätt tar upp vattenånga från luft är känsliga för fukt. Fuktkvoten beskriver mängden fukt i material och mäts med en fuktmätare. Materialet eftersträvar att hamna i jämvikt, vilket innebär att den relativa ånghalten i porerna blir densamma som luftens. Förhållandet mellan fuktkvot och relativ fuktighet är särskild för varje slags material. Material som betong, trä, tegel har små porer och lagrar därför mest fukt 8. Figur 2.2 Figuren beskriver fuktjämviktskurvor för trä, betong, lättbetong, tegel och mineralull. 9 7 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 8 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 9 Ingemar Samuelsson, Få bukt med fukt, Forskningsrådet Formas, Stockholm 2007 4
2.1.3 Fukttransport Fukt transporteras ut och in i material och förekommer i ångform eller vätskeform. Transporten i ångform sker genom diffusion och konvektion, samt genom kappillärsugning vid vätskeform. Fuktdiffusion - Diffusionsprocessen är tidskrävande och sker genom allt material. Fuktdiffusionen relaterar till fukttransport som går från högre till lägre ånghalt, vilket leder till differens i ånghalten. Vid placering av ett fuktigt material i torr omgivning leder till torkning genom diffusion. Ånghalt utomhus är lägre än inomhus, vilket betyder att fukt förflyttas inifrån och ut. Fuktkonvektion Konvektion innefattar att vattenånga förflyttar sig med luftström som orsakats av totaltrycksskillnader. Dessa skillnader uppkommer vid temperaturdifferenser, ventilation eller vindtryck 10. Kappillärsugning För att kappillärsugning skall kunna uppstå krävs att kapillärer och materialets porer formar ett kontinuerligt system. Kappillärsugning uppkommer när material kommer i kontakt med fritt vatten. Vid vattenövertryck fylls porsystemet med vatten vilket bidrar till att vattnet transporteras till större porer. Förflyttningen sker från grov till finporösa material. Exempelvis. Trä i förbindelse med murverk, där trä är det finporösa materialet och murverk det grovaporösa 11 10 Ingemar Samuelsson, Få bukt med fukt, Forskningsrådet Formas, Stockholm 2007 11 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 5
2.1.4 Fuktkällor En fuktkälla kan beskrivas som en ansamlad vattenmängd antingen i vätskeform eller ångform som transporteras till en konstruktion eller konstruktionsdel och leder till fuktproblem. Fuktkällorna leder till fuktskador, dålig lukt samt försämrad kvalitet. Det finns ett flertal olika fuktkällor, där de dominerande är, nederbörd, byggfukt, markfukt. Nederbörd: Nederbörd kan definieras som snö, regn och slagregn, och träffa väggen från olika håll och vinklar. Vid kombination av regn och blåst bildas även slagregn, vilket innebär att stora mängder vatten slår mot fasadväggen och vatten har då möjlighet att tränga in genom sprickor och springor i väggar. Byggnadsmaterial har också en förmåga att suga upp vattnen vilket kan resultera i fuktskador. Även på vintern kan snö blåsa in i springor med ventilerade luckor och orsaka problematik.12 Byggfukt: Byggfukt kan beskrivas som överflöd av fukt som samlats i byggnadsmaterial och som i sin tur avges då materialet byggs in. Byggfukten tillförs material under montering, tillverkning och transport. 13 Osv. All fukt kan inte avhållas, men för att förhindra framtida skador måste möjligheten till uttorkningstid finnas. Markfukt: Markfukt bildas som konsekvens av nederbörd och grundvatten. En del vatten som samlas från nederbörd fastbinds i jorden eller berggrunder och leder till att byggnadsdelar som kommer i kontakt med mark berörs av markfukten. Först och främst kan markfukt avge fukt till kryputrymmen, syllar m.m. Denna process kan ske genom avdunstning eller vid brist på fuktspärr. Markvattnet kan även nå konstruktionen/konstruktionsdelar genom kappillärsugning 14. 12 Carl-Eric Hagentoft, Vandrande fukt, Strålande värme, Studentlitteratur 2002 13 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 14 Fuktsäkerhet, Fuktkällor: www.fuktsakerhet.se (2011-02-19) 6
3 Fuktskador 3.1 Allmänt om fuktskador Fuktskador som drabbar hus och byggnader är varierande beroende på material och konstruktionstyper. De allra vanligaste skadorna är lukt av mögel och bakterier, som inte kan upptäckas med ögat och måste därför kontrolleras med hjälp av fuktmätningar. Mögelskador, emissioner, blånad, röta, sprickbildningar och välvning är skador som orsakas på grund av fukt. 3.1.1 Mögel Mögelsporer påträffas överallt, men enbart vid passande villkor börjar de gro. Dessa villkor är fukt, syre, näring och rätt temperatur. Näringen fås oftast ur organiska material, som påträffas i papp och trämaterial. Mögeltillväxten börjar med att sporerna börjar gro, vilket sker då fukttillståndet överskrider en speciell nivå under en längre tid. Därefter blir svampen allt större och bildar till slut ett mycel. Mögel kan leda till dålig lukt, missfärgningar, och medföra ohälsa, men förändrar inte träets hållfasthet. Mögelskador sprids relativt fort till olika områden med hjälp av luftrörelser. 15 Figur 3.1 Figuren visar samband mellan temperatur/fukt och groning/tillväxt av mögelsvampar. 16 15 Boverket, Skydda ditt hus mot fuktskador, 2003 16 Boverket, Skydda ditt hus mot fuktskador, 2003 7
3.1.2 Blånad Blånad utbreder sig i trä och leder till missfärgningar, så som grönt, svart och blått. Dessa svampar som är definitionen på blånad påträffas oftast i furu, men har ingen inverkar på hållfastheten. Blånad är en fuktskada som sprids med bland annat insekter eller vind. För träet innebär detta att torktiden blir längre och rötsvampar har lättare att angripa området. När man upptäcker blånad svamp i en byggnad, är detta ett bevis på att luftfuktigheten är för hög och åtgärder bör vidtas 17. 3.1.3 Röta Rötsvampen är den farligaste sorten av alla hussvampar, eftersom dess mycel formar fibrer, vilket leder till stor spridning. En hög fuktkvot krävs för att svampen skall kunna binda sig till virket och resulterar i hållfasthetsförsämring i träet. När trä bryts ner utsöndras ett ämne, nämligen oxalsyra som är farlig för träet. Trots att virket torkar kan spridningen fortfarande fortsätta då svampen har fått rötter i materialet. Rötsvamp har även en förmåga att genom nedbrytning av cellulosa i trä anskaffa sig vatten. Svampen kan till och med ta sig in genom sprickor i betongkonstruktioner och ta till sig kalk, vilket är behövs för dess fortsatta tillväxt. 18 17 18 Boverket, Skydda ditt hus mot fuktskador, 2003 Carl-Eric Hagentoft, Vandrande fukt, Strålande värme, Studentlitteratur 2002 8
4 Putsade träregelväggar 4.1 Allmänt Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att bygga ytterväggar i form av putsade fasader med träregelväggar. Denna konstruktion visas i figur 4.1. Ytterväggen konstrueras med hjälp av en träregel som i sin tur isoleras med styrencellplast, likaså mineralull mot en yttre skiva av gips eller plywood. Utvändigt används puts direkt på styrencellplasten. Den främsta orsaken till fuktåtkomsten uppstår under förvaltningsskedet då vatten rinner in i konstruktionen vid kraftigt regn/slagregn och blåst. Materialet uppfuktas och efter långa perioder leder det till mögelpåväxt, blånad och dålig lukt. Mögelpåväxt, bakterier samt höga fukthalter påträffas främst på utvändig kartonggipsskiva/plywoodskivan i ytterväggskonstruktionen. Denna konstruktion är känslig för fukt, eftersom det tar lång tid för fukten att torka ut. 19 Om vindskyddet innan monteringen av ytterväggen påträffas fuktig leder det till höga fukthalter i konstruktionen. Vid förhållanden som berör fuktigt vindskydd finns åtskilliga alternativ. Som tidigare beskrivits kan höga fukthalter bero på fukt i vindskyddet innan monteringen, men även då vindskyddet uppfuktas och tillväxten tar fart efter montering av puts. Om fuktig inneluft överförs igenom väggen finns det stor risk till att vindskyddet förses med fukt. Detta sker med tanke på konvektion, diffusion och kondensation ovanpå vindskyddet. 20 Om man putsar en yttervägg under höstperioden kan det under vintertiden medföra att putsen ramlar av på grund av köldskador. Detta beror först och främst på att väggen redan i tidigt skede innehåller höga fuktmängder. 21 19 SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) 20 SP RAPPORT ( April-Juni 2007) http://www.byggtjanst.se/images/startsida/2009/bpm22007.pdf ( 2011-03-15) 21 Svensk Byggtjänst och SABO, Ytterväggar, Broschyr 1988 9
Figur 4.1 Figuren beskriver processen för hur vatten från regn/slagregn tränger in i konstruktionen och resulterar i fuktskador. Vid denna uppbyggnad rinner vattnet utmed vindskyddet, vilket bidrar till att vindskyddet, reglar och syll fuktas upp. Den främsta orsaken är försämrade anslutningar/infästningar i konstruktionen. 22 22 Figur 4.1 : SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) 10
Figur 4.2 Figuren visar mögelpåväxt på reglar, förorsakad av höga fukthalter i väggkonstruktion efter vattenläckage. Figur 4.3 Figuren beskriver mögelpåväxt i en oventilerad väggkonstruktion med putsad cellplastisolering, orsakat av höga fukthalter. 23 23 Figur 4.2 och Figur 4.3 : SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) 11
4.2 Risker Den främsta orsaken till vattenintrång är att detaljlösningar vid anknytningar på yttersidan (fasaden) är bristfälliga. Dessa brister leder till försämrad kvalitet på ytterväggen. Fuktskador på konstruktionen uppstår oftast i det tredje skiktet dvs. gips alt. plywood samt det yttersta partiet av regelverket. Då ytterväggskonstruktionen utsätts för vattenläckage, absorberar gipset alt. plywooden vatten. Vid liknande händelser finns även risk att vattnet rinner ner längst skivan från olika håll. Springor som finns mellan botten och sidostycken i fönsterkarmen leder till att vatten tränger in i väggkonstruktionen. I partier mellan bottenplatta och fasad finns oftast en monterad fotplåt, men vid inkorrekt inmontering av denna kan det bidra till vattenintrång i väggen. Även hörn kan vara riskfyllda zoner på grund av felaktigt uppsatta isolerskivor. 24 I oventilerade putsade ytterväggar kan vatten komma in: I omgivningen där rör genomskär fasaden. Mellan vägg och fönster samt vägg och dörrar. I närheten av stuprör och andra föremål som är fastskruvade. Springor i putsen som lätt absorberar vatten. I områden kring balkonger och tak. Figur 4.4 Figuren visar några exempel på skadeområden för putsade fasader. Vatten kan tränga in i dessa områden och orsaka fuktskador i ytterväggen. 22 Figur 4.4 : SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) 12
4.3 Konstruktionslösning (Tvåstegstätad och enstegstätad putsfasad) Användning av tvåstegstätad putsfasad innebär att en yttervägg består av en luftspalt som bidrar till att vatten från slagregn/regn kan torka ut inuti den. Luftspalten placeras mellan den fukttåliga skivan och vindskyddet. Figur 4.5 Figuren visar en putsad träregelvägg med ventilerad fasadskiva.(tvåstegstätad fasad) 25 Den rekommenderade konstruktionslösningen är att använda sig av en tvåstegstätad putsfasad. Luftspalten gör det möjligt för det inträngande vatten att torka ut. Det är även viktigt att vindskyddet och regnskyddet skiljs åt. Vindskyddet i konstruktionen ska tåla vattenpåfrestningar i fall ytterväggen utsätts för slagregn/regn. De material som byggs in i konstruktionen ska ha god vattenresistens. Det viktigaste med denna typ av konstruktion är att utforma den på det sätt att vatten alltid har möjlighet till uttorkning. 23 Figur 4.5 : SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-04-18) 13
Figur 4.6 Figuren visar en putsad träregelvägg med oventilerad fasadskiva (Enstegstätad putsfasad) 26 Vid enstegstätad putsfasad finns ingen ventilerad luftspalt mellan skikten vilket bidrar till att vattnet som tränger in i konstruktionen inte torkar ut. I dessa fall finns springor och otätheter i putsfasaden. Även om det handlar om små otätheter kan det resultera i märkbara läckage, vilka i sin tur leder till lukter, mögel och rötskador i ytterväggen. När vattnet når vindskyddet påbörjas uppfuktningen. Även reglar och syll tar skada av vattenläckaget. 27 26 Figur 4.6: SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) 27 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 14
Figur 4.7 Figuren beskriver tryckskillnad vid enstegs- tvåstegstätning. Med hjälp av en luftspalt inne i ytterväggen bidrar detta till att lufttrycket utanför blir densamma som i luftspalten. Lufttrycksdifferensen inträffar till största del innanför spalten. Huvudpoängen med att uppnå tryckdifferens långt in i väggen beror på regnvatten som finns där. Vid enstegstätning faller den största delen av tryckdifferensen över vind-regnskyddet. Detta kan bidra till att vatten tar sig in genom konstruktionen, genom springor och sprickor. Vid tvåstegstätning byggs lufttryckskillnaden över lufttätningen, detta innebär att tryckdifferensen över regnskyddet blir så pass liten att vattnet inte har möjlighet att tränga in i konstruktionen på grund av bristfällig drivkraft. 28 28 SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-04-18) 15
4.4 Åtgärder Springor i fasaden bör tätas till för att undvika vattenintrång i konstruktionen. Vid val av putsad träregelvägg bör man helst välja ventilerad putsfasad (tvåstegstätad putsfasad). Det är viktigt att all material innan monteringen uppfyller kraven ur fuktteknisk synpunkt. Det är viktigt att anslutningsdetaljer och infästningar är täta, för att förhindra vattenläckage. Vindskyddet och regnskyddet i konstruktionen bör skiljas åt. 16
5 Ytterväggar med träfasad 5.1 Allmänt En träpanel kan vara stående, liggande med lockläkt eller lockbrädor. Trä som fasad brukar oftast användas på en trästomme. En träpanel har som funktion att avvisa regn, men kan tyvärr inte stoppa vatten från att komma in genom fogar och springor. Det förekommer även rötskador på träpanelen oftast orsakade av slagregn. Den del av ytterväggskonstruktionen som tar mest skada är syllen. Detta sker när fukten tar sig in underifrån då fuktskyddet mellan grunden och syllen är otillräckligt. I vissa fall finns inget fuktskydd i konstruktionen, utan endast ett lufttätande band mellan grund och syll. Mögel och röta på lockpanelens nedersta del är också en förekommande skada som orsakas av vatten som tar sig in mellan bottenbrädan och lockbrädorna. Kapillärsugning och blåst påskyndar processen, vilket gör det möjligt för vattnet från nederbörd att ta sig in mellan brädorna. Uttorkningen av vattnet inuti konstruktionen sker mycket långsamt, främst med tanke på den täta färgen på fasaden samt brist på luftspalt. 30 Figur 5.1. Figuren beskriver en ytterväggskonstruktion med träfasad ( liggande panel ), utan luftspalt. 31 30 ByggskadeTeknik, http://www.byggskadeteknik.com/fasadarbeten.php (2011-05-09) 31 Isover http://www.traguiden.se/tgtemplates/popup2spalt.aspx?id=4550 (2011-05-09) 17
Figur 5.2 Figuren visar mögelpåväxt på en panelbräda och vindskyddet. Dessa skador orsakas oftast av regnvatten som tränger in mellan lockbräda och bottenbräda. Konstruktionen har ingen luftspalt 32 Figur 5.3 Figuren visar röt- algskador på en träpanel orsakat av slagregn. 33 32 ByggskadeTeknik, http://www.byggskadeteknik.com/fasadarbeten.php (2011-05-09) 33 Östran.se http://www.ostran.se/nyheter/kalmar/kalmars_skolor_ruttnar (2011-05-09 ) 18
5.2 Risker Ytterväggar med träfasad drabbas oftast av: Missfärgningar och mögel - Orsakas av höga fuktmängder på ytan på grund av växtlighet. Rötskador på träpanel - Oftast orsakade av vattenläckage i förbindelser där träet är dåligt spikat. Mögel och fukt på syll, leder till dåliga lukter Om vatten tränger in utifrån bidrar detta till fukt, och vattnet tillförs underifrån kan det tolkas som byggfukt. Oftast beror detta på dåligt skydd mellan grund och syll. (I vissa fall kan det även vara så att inget skydd finns överhuvudtaget, utan endast ett minimalt skikt av mineralull). Mögel och röta i lockpanel Det kan påträffas mögel och röta i lockpanelens understa del. Detta är resultat av att vatten från regn/slagregn blåser och sugs in mellan bottenbrädan och lockpanelen. 34 Figur 5.4 Figuren visar de områden på ett hus med träfasad där risk för vattenintrång är som störst. Runt dessa områden har vattnet möjlighet att tränga in i springor och otätheter. 35 34 SP RAPPORT, Vanliga skador i byggnaden http://www.sp.se/sv/index/services/moist/damage/sidor/default.aspx (2011-03-22) 35 Jotun: http://www.jotun.se/www/se/20030060.nsf?opendatabase&db=/www/se/20030062.nsf&v=10f2&e=no&m=91e&c=28009 ED104560210C1256BD40056408D ( 2011-03-31) 19
5.3 Konstruktionslösning Ett exempel på en yttervägg med träfasad är stående panel. För att uppnå de fukttekniska kraven måste det vid användning av stående panel finnas en luftspalt bakom träbeklädnaden. Det är viktigt att mellanrum mellan panelplankor och syllen finns för att förebygga vattenintrång i ändträet på panelerna. För att uppnå bästa möjliga hållfastheten och tåligheten i ändträet och områden där fog finns måste de skötas. Träpanelen får inte förstörs under tiden man spikar fast den, annars kan det bidra till komplikationer vid målningen. För att lättare åstadkomma avrinning av vatten på panelen bör den undre brädan böja inåt och den övre utåt. Detta innebär att de två brädorna befinner sig i rätt riktning i förhållande till vattnets avrinning. 36 Figur 5.5 Figuren är ett exempel på en ytterväggskonstruktion med träfasad, dvs. stående lockpanel. 36 SP RAPPORT, Vanliga skador i byggnaden http://www.sp.se/sv/index/services/moist/damage/sidor/default.aspx (2011-03-22) 20
Figur 5.6 Figuren visar ett exempel på en ytterväggskonstruktion med träfasad. Denna konstruktion är att föredra ur fuktsynpunkt. 37 Det är viktigt att en luftspalt finns mellan afsaboarden/vindpappen och brädorna för att förhindra röta på dessa. Om virket spikas direkt på väggen kommer det leda till mögelskador i framtiden. 37 ByggskadeTeknik, http://www.byggskadeteknik.com/fasadarbeten.php (2011-03-22) 21
5.4 Åtgärder Träpanelens utformning ska anpassas med hänsyn till förhindring av vattenintrång i konstruktionen. Det finns risk för fuktskador kring överlapp och skarvar, vilket måste uppmärksammas. En luftspalt ska byggas in bakom träpanelen vilket bidrar till möjlighet för uttorkning av inträngande vatten. Vindskyddet i en konstruktion fungerar som skydd för luftrörelser i isolering samtidigt som det kan det bidra till ytterligare isolering. Mineralullen i konstruktionen ska byggas in utan springor och otätheter för bästa resultat. En plastfolie skall byggas in i konstruktionen för att åstadkomma lufttäthet och i sin tur förebygga konvektion och reducera energiförlorande. I fall då byggnader har höga fuktmängder och ingen luftspalt bör en plastfolie byggas in för att åstadkomma ångtäthet. Målning med täckande färg och träolja på fasaden är viktiga åtgärder som måste vidtas för att skydda fasaden mot fuktskador. Anslutningar bör utföras på det sätt att inkommande vatten har möjlighet att dräneras ut. Spikarna bör slåss in så långt bort från slutpunkten som möjligt för att inte träpanelen spricker. De nedåtvända panelytorna bör utformas på det sätt att det ska finnas möjlighet att komma åt de i fall att de behöver behandlas. 38 22
6 Ytterväggar med betongfasad 6.1 Allmänt Att använda ytterväggar med betongfasad har varit vanligt sedan 60-talet i Sverige. Betong som material för ytterväggskonstruktioner är optimal eftersom materialet är vattentåligt i jämförelse med t.ex. trä. Materialet består av sand, sten, cement och vatten och har god förmåga att stå emot regn och vind. Det finns inte heller chans för betong som material att mögla. Vid användning av betongfasader finns två olika typer av utförande; Betongfasad som fästs direkt på yttervägg eller som utvändigt parti på ett sandwichelement. Betong som fasadelement används ofta i dagens bygge eftersom dess hållfasthet och beständighet är betydligt bättre än andra ytterväggsfasader. Betongen som är platsgjuten är luft-diffusionstät vilket gör att det inte uppstår problem med kondens. Den byggfukt som finns i betongen måste få möjlighet att torka ut både på utsidan och insidan. Vid situationer då regnvattnet når en luftläckagepunkt sugs vattnet in i ytterväggskonstruktionen. 39 Figur 6.1 Figuren beskriver hur slagregn tränger in i ett sandwichelement. Skadorna som uppstår är oftast fogskador för dessa konstruktioner. 40 39 SP Rapport, http://www.sp.se/sv/index/services/moist/constr/sidor/default.aspx (2011-03-31) 40 Rockwool, http://guiden.rockwool.se/konstruktioner/vaeggkonstruktioner/tunga-yttervaeggar/sandwichelement-avbetong?page=1496 (2011-05-09) 23
Figur 6.2 Figuren visar algpåväxt på betongfasad orsakat av vattenintrång. 41 Figur 6.3 Figuren visar korrosion i betongfasad orsakat av vattenintrång. 42 41 Sporium http://www.sporium.se/index.asp?dest=2&tekstid=11 (2011-05-10) 42 Johns Bygg och Fasad AB http://www.johns.se/annat-vi-gor/betong/ (2011-05-10) 24
6.2 Risker Betong som material är relativt vattentät men i vissa situationer kan problem uppstå, exempelvis då byggfukten torkar ut, vilket leder till kondens på fasadens insida och möjlighet för vatten att rinna ner. Diffusion från insidan kan också bidra till kondens, men vid rätt montering och uppbyggnad ska det inte leda till större problem. Den största risken för vattenintrång i betongfasader ligger i fogtätningen som kan vara bristfällig. Mycket viktig faktor vid användning av betongfasader är att fogarna mellan fasadelementen är lufttätade. Fogarna måste utformas på ett sätt som hindrar vatten från att tränga in i konstruktionen, vilket i sin tur kan leda till fuktskador på fasaden. Fogar används även i bakomliggande partiet av väggen. Det är viktigt att denna lufttäts för att undvika fuktkonvektion som kan ge upphov till kondens. Fogarna kan utföras på två olika sätt, antingen enstegstätade eller tvåstegstätade med fogmassa. Det finns även risk att vatten kan ta sig in i sprickor i betongen, men i praktiken sker detta inte så ofta. I fall då betongen spruckit eller sprickor bildats kan detta ske. Vattenintrång kan även ske i form av regn som tränger in o områden kring balkonger och fönsteranslutningar, vilket leder till mögelpåväxt på ytterväggarna. 43 Figur 6.4 Figuren visar de områden på en betongfasad som löper störst risk att utsättas för vattenintrång, och resultera i fuktskador. 44 43 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 44 Byggvärlden http://www.byggvarlden.se/nyheter/energi_miljo/article139004.ece (2011-05-10) 25
6.3 Konstruktionslösning Figur 6.5 Figuren är ett exempel på en sandwichvägg med betongfasad. 45 Sandwichfasadelement består av två skivor betong med mellanliggande isolering. Dessa ytterväggar är prefabricerade och används över stora delar i Sverige. Sandwichväggarna har ingen ventilerad luftspalt mellan beklädnaden och isoleringen, men däremot finns en luftkanal i de vertikala fogarna. I fall då vatten tränger in i konstruktionen har den vertikala fogen då möjlighet att ventileras bort vattnet utan att skada betongen. Sandwichväggens beständighet är mycket bra och konstruktionen har bra motstånd mot regn/slagregn. 46 45 Strängbetong, Fasadbroschyr. Vackra och smarta fasader. s. 20 46 Examensarbete, Chalmers, http://documents.vsect.chalmers.se/cpl/exjobb2007/ex2007-121.pdf (2011-04-18) 26
Figur 6.6 Figuren beskriver hur vertikalfog och horisontalfog är uppbyggda i en ytterväggskonstruktion. Tvåstegsfogning sker på två sätt, antingen vertikalfog eller horisontalfog. En luftspalt placeras bakom regnskärmen för att undvika lufttryckskillnad över regnskärmen. Detta innebär då att luftspalten dräneras utåt. För att uppnå bästa möjliga skydd ska lufttätningen ordnas så långt in att det blir omöjligt för vatten att ta sig in. Denna princip förebygger fuktkonvektion och är betydande för ytterväggens lufttäthet. Vid horisontalfog görs tätningen med en öppen fog, med trösklar eller droppnäsa som det kallas. Fogarna är viktiga element för val av betongfasader, eftersom det är där störst risk för vattenintrång kan ske. 47 47 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 27
6.4 Åtgärder Det är rekommenderat att för att förhindra fuktskador på grund av fogotätheter använda sig av tvåstegsfog redan från början, eftersom det kan bli komplicerat att gå från enstegsfog till tvåstegsfog efter att problematiken har uppstått. Missfärgningar och kalkutfällningar på ytterväggar kan tvättas bort med hjälp av högtryckstvätt/tvättrengöringsmedel. Det ska finnas en luftspalt i konstruktionens insida. För att undvika mögelpåväxt på fasaden samt korrosion ska impregnerad betong användas. Detta bidrar till att fasaden torkar och hindrar påväxten av mögel samt korrosion på fasaden. Anslutningar vid balkonger, fönster och dylikt bör kontrolleras och fuktdimensioneras noggrant för att förhindra vattenintrång runt dessa områden. 48 28
7 Ytterväggar med tegelfasad 7.1 Allmänt Under de senaste åren har fuktskador på tegelfasader ökat kraftigt, vilket framför allt är konsekvenser av slagregn. Skadorna beror på vatten som sugs in bakom skalmursfasaden och bidrar till fuktig miljö bakom teglet. På ytterväggar med tegelfasad är det oftast den nedre delen av konstruktionen som är fuktigast, detta beror på att all vatten som tränger in rinner ner utefter väggen. Den främsta orsaken till detta är att teglet absorberar vattnet relativt fort, medan förångningen av det inträngande vattnet sker avsevärt långsammare. Det kan även ske att uttorkningen sker in mot själva väggen istället, då tegelfasaden som är fuktig når högre temperatur än den innersta delen av väggen. Trots att ingen direktkontakt uppstår fuktas väggen upp. Fuktskador som uppstår i konstruktionens nedre del beror även på bruk som fallit ner och fyllts med vatten. Det fyllda bruket skadar vindskyddet, eftersom vindskyddet absorberar vattnet. Hela processen leder till att mögelpåväxt och dålig lukt uppstår i luftspalten. 49 Figur 7.1 Figuren beskriver en ytterväggskonstruktion med tegelfasad som blir utsatt för slagregn. 50 49 50 Bygg och miljögruppen www.byggmiljogruppen.se/doc/artikel-fukt_i_yttervaggar.pdf (2011-05-10) Boverket, Skydda ditt hus mot fuktskador, 2003 29
Figur 7.2 och 7.3 Figurerna visar hur bruk faller ner i luftspalten på grund av slagregn samt fuktskador på vindskyddet och syllen. 51 Figur 7.4 Figuren visar korrosion på armeringsjärn i en tegelfasad. 52 Figur 7.5 Figuren visar kalkutfällning på en tegelfasad. 53 51 SP, http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fasadbekl/sidor/default.aspx (2011-04-03) 52 Fasad skador http://www.tegelfogen.se/skador.html (2011-05-10) 53 SP, http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fasadbekl/sidor/default.aspx (2011-04-03) 30
7.2 Risker Tegel är ett material med stor absorptionsförmåga. Då vatten från regn/slagregn tränger in i konstruktionen bildas höga fukthalter bakom tegelfasaden. Skadorna som uppstår upptäcks i form av mögelskador på vindskydd, mögelskador på syll och dålig lukt. I vissa situationer kan uttorkningen även inträffa mot den inre väggen. Liknande förhållanden uppstår när värme från solen kommer i kontakt med en fuktig tegelmur som har högre temperatur än den inre väggen. Några vanliga skador på tegelfasad, orsakat av för höga fukthalter: Frostskador: Frostskador uppstår ofta på tegelfasader. Frostsprängning sker oftast i samband med att fukthalten inne i ytterväggen är relativt hög. Vid situationer då springor påträffas i fasadskiktet kan vatten från regn/slagregn tränga in i konstruktionen, vilket påskyndar frostsprängningen. Missfärgning: Missfärgningar sker i samband med att fukt frigör salt och kalk på tegelfasaden. Mögelpåväxt: Under de förutsättningarna att fasaden är fuktig under en längre tid kan det bildas påväxt i form av svampar, alger, mögel och mossor på tegelfasaden. 54 Figur 7.6 Figuren visar skadeområden för en tegelfasad pga. vattenintrång. 55 54 SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-04-03) 55 Skandia Mäklarna http://www.skandiamaklarna.se/till-salu/sok.php?action=search&form-county=5 (2011-05-10) 31
7.3 Konstruktionslösning Figur 7.7 Figuren visar hur en ytterväggskonstruktion med tegelfasad bör konstrueras ur fuktsyndpunkt. Tegelfasadens uppgift är att skydda den inre väggkonstruktionen i syfte att motverka påfrestningar så som exempelvis regn och vind. I fall då vatten tränger in i konstruktionen har den möjlighet att dräneras bort i konstruktionens nedre del, där det finns en dräneringsöppning samt vattenutledande plåt. I konstruktionen finns även en fuktspärr, det kan vara polyetenskumremsa som placeras under syllen. Det är viktigt att konstruktionen är lufttät, vilket kan göras med hjälp av fogning. T.ex. fogmassa. 56 56 SP, http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fasadbekl/sidor/default.aspx (2011-04-03) 32
7.4 Åtgärder Vid val av yttervägg med tegelfasad bör man ta hänsyn till dräneringsöppning, vattenutledande plåt, fuktspärr och god lufttäthet. Dessa faktorer bidrar till förbättrad skydd mot fuktskador i konstruktionen, eftersom vatten som tränger in då har större möjlighet att transporteras ut istället för att lagras inne i konstruktionen och bidra till fuktskador. Det är viktigt att alla ingående material i en tegelmur är frostbeständiga. Luftspalten skall finnas mellan skalmuren och vindskyddet, för att avlägsna kapillärkontakt mellan tegelmuren och regelväggen, samt dränera ut vatten som tränger in i konstruktionen. För att förhindra luftrörelser i isoleringen och uppnå lämpligt klimatskydd ska vindskydd användas. 33
8 Slutdiskussion Målsättningen med detta examensarbete var att studera och jämföra fyra olika ytterväggskonstruktioner, träregelvägg med putsad fasad, yttervägg med träfasad, yttervägg med betongfasad samt yttervägg med tegelfasad och undersöka hur dessa påverkas och fuktskadas på grund av vattenintrång. Huvuduppgiften som fanns i början av arbetet var att ta reda på vilken av dessa yttervägskonstruktioner är att föredra ur fuktsynpunkt. Efter studier samt rådgivning från fuktsakkunniga personer har det blivit möjligt att få svar på frågeställningarna. Utifrån information från litteratur, rapporter samt mailintervjuer kan konstateras att ytterväggskonstruktionerna helst bör utformas med tvåstegsprincipen, dvs. med en luftspalt. Den tvåstegstätade konstruktionen är uppbyggd som en ventilerad yttervägg. Det finns i detta fall större chans för fukten som tagit sig in att torka ut i tidigare stadium och inte påverka konstruktionens hållfasthet/egenskaper eller tränga djupare in i konstruktionen. Detta gäller först och främst de lätta och fuktkänsliga konstruktionerna, dvs. träregelvägg med putsad fasad och yttervägg med träfasad. Detta är dock inte relevant för ytterväggar med betongfasad eller ytterväggar med tegelfasad eftersom de är tunga konstruktioner och materialet i sig redan är vattentåligt och fukttåligt. Generellt tar själva ytterväggsfasaden stor skada av vattenintrång i konstruktionerna. Detta resulteras i mögel- och alg påväxt, missfärgningar mm. Dessa skador är lätta att upptäcka eftersom de syns med blotta ögat. Skador som uppstår inne i konstruktionen, mellan dess olika skikt, är dock betydligt svårare att upptäcka. I träregelväggar med putsad fasad är områden kring putsbäraren mest skadade, samt syllen. Skador på vindskydd, läkt samt organiskt material i skikten är vanliga för ytterväggar med träfasad. De tunga konstruktionerna som yttervägg med betong- och tegelfasader tar oftast skada endast på fasaden, men i vissa fall kan även skador på syll och vindskydd påträffas. För att undvika fuktskador i ytterväggskonstruktionerna bör dessa modifieras rätt från början, noggranna beräkningar bör göras med tanke ur risksynpunkt för fuktskador samt måste en fuktspärr finnas på konstruktionens insida. Det är även relevant att använda oorganiskt material i konstruktionerna för att minska risken för mögelpåväxt, samt modulera konstruktionerna med tvåstegsprincipen. Det är även viktigt att ta hänsyn till och vara extra noggranna vid utformning av anslutnings och infästningsdetaljer för att förhindra vattenintrång i otätheter. Efter studier, undersökningar samt handledning kan konstateras att yttervägg med betongfasad är den konstruktion som är mest passande att bygga med, ur fuktsynpunkt. Detta med tanke på att materialet är fukt och vattentåligt ur alla aspekter. Chansen för vatten att tränga in i ytterväggskonstruktion med betongfasad, som är uppbyggd med tvåstegsfogsprincipen och där anslutningarna/detaljerna är noggrant projekterade är minimal. En annan viktig faktor som måste uppmärksammas är själva fuktdimensioneringen. Med hjälp av fuktdimensionering och rätt materialval förebyggs framtida fuktskador på ytterväggskonstruktionen. 34
Källförteckning Boverket, Fukt i byggnader http://www.boverket.se/bygga--forvalta/bygga-nytt/fukt-i- Byggnader/ (2011-01-24) Ingemar Samuelsson och Bengt Wånggren, Fukt och mögelskador Hammarby Sjöstad. SP Rapport 2002:15, Borås 2002 Kenneth Sandin, Praktisk byggnadsfysik, Studentlitteratur 2010 Isoverboken, Guide för arkitekter, konstruktörer och entrenprenörer, 2004-09 Carl-Eric Hagentoft, Vandrande fukt, Strålande värme, Studentlitteratur 2002 Nevander Lars- Erik, Fukthandbok, Svensk Byggtjänst, 1994 Ingemar Samuelsson, Få bukt med fukt, Forskningsrådet Formas, Stockholm 2007 Fuktsäkerhet, Fuktkällor: www.fuktsakerhet.se (2011-02-19) Boverket, Skydda ditt hus mot fuktskador, 2003 SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) SP RAPPORT ( April-Juni 2007) http://www.byggtjanst.se/images/startsida/2009/bpm22007.pdf ( 2011-03-15) Svensk Byggtjänst och SABO, Ytterväggar, Broschyr 1988 SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) SP RAPPORT ( 2009:16) http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/ajiskmskadoriputsade.pdf (2011-03-15) ByggskadeTeknik, http://www.byggskadeteknik.com/fasadarbeten.php (2011-05-09) Isover http://www.traguiden.se/tgtemplates/popup2spalt.aspx?id=4550 ( 2011-05-09) Östran.se http://www.ostran.se/nyheter/kalmar/kalmars_skolor_ruttnar (2011-05-09) SP RAPPORT, Vanliga skador i byggnaden http://www.sp.se/sv/index/services/moist/damage/sidor/default.aspx (2011-03-22) Jotun: http://www.jotun.se/www/se/20030060.nsf?opendatabase&db=/www/se/20030062.nsf&v=1 0F2&e=no&m=91E&c=28009ED104560210C1256BD40056408D ( 2011-03-31) SP RAPPORT, Vanliga skador i byggnaden http://www.sp.se/sv/index/services/moist/damage/sidor/default.aspx (2011-03-22) 35
ByggskadeTeknik, http://www.byggskadeteknik.com/fasadarbeten.php (2011-03-22) SP Rapport, http://www.sp.se/sv/index/services/moist/constr/sidor/default.aspx (2011-03-31) Rockwool, http://guiden.rockwool.se/konstruktioner/vaeggkonstruktioner/tungayttervaeggar/sandwichelement-av-betong?page=1496 (2011-05-09) Sporium http://www.sporium.se/index.asp?dest=2&tekstid=11 (2011-05-10) Johns Bygg och Fasad AB http://www.johns.se/annat-vi-gor/betong/ (2011-05-10) Byggvärlden http://www.byggvarlden.se/nyheter/energi_miljo/article139004.ece (2011-05- 10) Strängbetong, Fasadbroschyr. Vackra och smarta fasader. s. 20 Examensarbete, Chalmers, http://documents.vsect.chalmers.se/cpl/exjobb2007/ex2007-121.pdf (2011-04-18) Svensk Byggtjänst och SABO, Ytterväggar, Broschyr 1988 Bygg och miljögruppen www.byggmiljogruppen.se/doc/artikel-fukt_i_yttervaggar.pdf (2011-05-10) Boverket, Skydda ditt hus mot fuktskador, 2003 SP http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fasadbekl/sidor/default.aspx (2011-04-03) Fasad skador http://www.tegelfogen.se/skador.html (2011-05-10) SP http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fasadbekl/sidor/default.aspx (2011-04-03) SkandiaMäklarna http://www.skandiamaklarna.se/till-salu/sok.php?action=search&formcounty=5 (2011-05-01) 36
9. Bilaga 1: Intervjufrågor 1) Utifrån teoretisk information kan man konstatera att det är mer praktisk att utforma ytterväggar med tvåstegstätad princip, först och främst med tanke på möjligheten för fukten att torka inuti konstruktionen, hur ser Ni på detta? 2) Vilken del av ytterväggskonstruktionen skadas mest av fuktskador? Om man kollar på konstruktionerna: Träregelvägg med putsad fasad, yttervägg med träfasad, yttervägg med betongfasad samt yttervägg med tegelfasad. 3) Med tanke på att vatten lätt kan tränga in i ytterväggskonstruktioner, vilka åtgärder bör man vidta för att minska risken för detta? 4) Utifrån de fuktskador som uppstår i ytterväggskonstruktioner, vilken/vilka är de vanligaste? 5) Om man bestämmer att bygga ett hus i exempelvis Stockholmsområdet, vilken av de fyra konstruktionstyperna bör man välja, ur fuktteknisk synpunkt? ( Gäller detta i hela Sverige? ) Samt vilken av dessa ytterväggstyper löper minst risk för att utsättas för fuktskador med tanke på vattenintrång?
Bilaga 2: Intervju 1 Datum: 2011-10-25 Person: Niclas Wahl Prytz Yrke: Fuktsakkunnig, fukt- och miljökonsult Företag: WSP Environmental 1) Utifrån teoretisk information kan man konstatera att det är mer praktisk att utforma ytterväggar med tvåstegstätad princip, först och främst med tanke på möjligheten för fukten att torka inuti konstruktionen, hur ser Ni på detta? Största ansledningen till tvåstegstätning, enligt mig, är för att säkerställa att inte fukt utifrån tillåts tränga in i väggen. Med tvåstegstätning hindras regnet/snön längre ut i konstruktionen, och kan dräneras förbi tätning nr 2, dvs den inre. Med enstagstätning sker allt tryckfall över det enda skyddet, med tvåstagstätning sker tryckfallet huvudsakligen över det yttre och det finns då ett (ännu lufttätare) skydd kvar. Men ja, uttorkning av fukt i väggen kan ju ske till en dränerad spalt, jämfört med enstegstätningen där ny fukt tillförs hela tiden. 2) Vilken del av ytterväggskonstruktionen skadas mest av fuktskador? Om man kollar på konstruktionerna: Träregelvägg med putsad fasad, yttervägg med träfasad, yttervägg med betongfasad samt yttervägg med tegelfasad. Frågan är tvådelad: mest skadad är nog fasaderna, med missfärgningar, alg och mossväxt etc. Men däremot, vad gäller bakomliggande konstruktionsdelar, är nog ytterväggssyllen och horisontella reglar under fönster i fönsteromfattningarna mest fuktskadade. I träregelvägg med putsfasad är skivmaterialet där putsbäraren sitter mest skadad, följt av syllen; i yttervägg med träfasad är själva materialet i spalten, läkt, vindskydd och fasadpanelens baksida mest skadade; i yttervägg med betongfasad figurerar nog mest ett antal missfärgningar och i yttervägg med tegelfasad är frostskador i teglet samt fuktskador på vindskydd och ytterväggssyll mest frekventa. 3) Med tanke på att vatten lätt kan tränga in i ytterväggskonstruktioner, vilka åtgärder bör man vidta för att minska risken för detta? Där är tvåstegstätningen mycket viktig, se fråga 1. Därutöver bör man i största mån minska antalet balkonger, genomföringar, vinklar och vrår samt utforma fönster/dörrar så att deras utsida sammanfaller med vindskyddet och inte ligger ute i fasadens dränerande spalt eller så långt in i väggen att inträngande fukt rinner rakt ner i väggstommmen.
4) Utifrån de fuktskador som uppstår i ytterväggskonstruktioner, vilken/vilka är de vanligaste? Missfärgningar av fasadfärg/puts/betong; markfukt eller fukt från sockel, med påverkan på ytterväggssyllen; fuktgenomslag i tegelskalmurar till vindskydd och syll; inträngande nederbörd till fönsteromfattning/vägg. då är direkta skador på själva fönstren/dörrarna borträknade. 5) Om man bestämmer att bygga ett hus i exempelvis Stockholmsområdet, vilken av de fyra konstruktionstyperna bör man välja, ur fuktteknisk synpunkt?( Gäller detta i hela Sverige? ) Samt vilken av dessa ytterväggstyper löper minst risk för att utsättas för fuktskador med tanke på vattenintrång? Fuktsäkraste lösningarna är, enligt mig, träfasad med bakomliggande luftspalt eller vägg med robust betongmaterial (mineraliskt material) i fasad. Detta gäller i hela Sverige, men särskilt kustnära på västkusten och sydkusten. Minst risk för fuktintrång är träpanel med bakomliggande luftspalt.
Bilaga 3: Intervju 2 Datum: 2011-10-27 Person: Mats Öberg Yrke: Adjungerad professor vid Byggnadsmaterial Företag: NCC samt (LTH i Helhetsprojektering) 1) Utifrån teoretisk information kan man konstatera att det är mer praktisk att utforma ytterväggar med tvåstegstätad princip, först och främst med tanke på möjligheten för fukten att torka inuti konstruktionen, hur ser Ni på detta? Det finns en rad olika viktiga faktorer att tänka på vid val av konstruktion varav fuktfrågan är en viktig sådan. Jag håller med om att det teoretiskt sett är en praktisk lösning med tvåstegstätning. Om det är den mest praktiska lösningen hänger ihop med vilken typ av byggnad det gäller och vilka krav i övrigt som gäller den aktuella byggnaden. 2) Vilken del av ytterväggskonstruktionen skadas mest av fuktskador? Om man kollar på konstruktionerna: Träregelvägg med putsad fasad, yttervägg med träfasad, yttervägg med betongfasad samt yttervägg med tegelfasad. Man skilja på skador och underhållsbehov. Skador är oförutsedda och underhålls åtgärder som man måste göra med vissa mellanrum för att fasaden ska fungera långsiktig. Skador: En korrekt konstruerad och producerad fasad ska inte skadas av fukt. En återblick vad gäller olika fasadsystem ger vid handen att fasader av regelväggar med tunnputs på cellplast är överrepresenterade när det gäller fuktskador. Den ursprungliga typen av enstegsfasad med tjockputs på mineralull på regelväggar har använts sedan mitten av 1980-talet utan förhöjd skadefrekvens. I övrigt kan man konstatera att snart sagt alla system har någon svag punkt och undviker den så blir det inga fuktskador. Exempel kan vara fogarna i en betongelementfasad eller anslutning mot sockel i en tegelfasad mm. Underhållsbehov: Här avviker träfasaden från övriga material så till vida att den måste målas om för att inte brytas ner av uteklimatet. (Intervallen är ungefär 7-12 år. Data för underhåll av olika fasadtyper finns hos exempelvis Repab som har planeringsverktyg för fastighetsdrift. En fasad av puts eller betong kan också behövas tvättas eller målas om men då är det i första hand av estetiska skäl.