FÖRSVARSHÖGSKOLANS ÅRSREDOVISNING 2009

FÖRSVARSHÖGSKOLANS ÅRSREDOVISNING 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 REKTORS FÖRORD...5 2 STUDENTKÅREN VID FHS...6 3 FHS I KORTHET 2009...7 3.1 Om FHS... 7 3.2 Resultat under 2009... 8 3.3 Väsentliga uppgifter... 10 4 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ...11 4.1 Inledning... 11 4.1.1 Examina vid FHS... 13 4.2 Officersutbildning på grundnivå... 13 4.3 Övrig utbildning... 15 4.4 Könsfördelning inom utbildning... 17 4.4.1 Åtgärder för ökad medvetenhet om jämställdhet och genus FHS utbildningar... 18 4.5 Breddad rekrytering... 18 4.6 Urvalsgrunder för antagning... 19 5 UPPDRAGSUTBILDNING...20 5.1 Volymer inom uppdragsutbildningen... 20 5.2 Intäkter för uppdragsutbildning... 20 5.3 Officersutbildning... 20 5.3.1 Chefsprogram (ChP)... 21 5.3.2 Högre stabsofficersutbildning (HSU)... 21 5.3.3 Stabsutbildning (SU)... 22 5.3.4 Operativ Stabskurs (OPSK)... 22 5.3.5 Yrkesofficersprogrammet 06-09 (YOP 06-09)... 22 5.3.6 Övrig uppdragsutbildning för Försvarsmaktens behov... 23 5.4 Övrig uppdragsutbildning... 23 5.5 Partnerskap för fred (PFF)... 23 2(64)

6 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING...24 6.1 Inledning... 24 6.2 Genus i forskning vid FHS... 25 6.3 Forskningskompetens och forskningsresultat... 26 6.4 Resurser för forskning... 27 6.4.1 Anslagsfinansierad forskning... 27 6.4.2 Uppdragsfinansierad forskning (extern)... 27 6.4.3 Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap... 29 6.5 Forskning och analysstöd för regeringens behov (Forbe)... 30 6.6 Forskarutbildning... 30 6.6.1 Finansiering av forskarutbildning... 32 7 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING...33 7.1 Kvalitet och kvalitetsarbete... 33 7.1.1 Kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 33 7.1.2 Kvalitet i forskningen... 34 7.1.3 Högskolepedagogisk utbildning... 35 7.1.4 Självvärdering av kvalitetsarbetet... 35 7.1.5 Studentinflytande vid FHS... 35 7.2 Internationalisering... 36 7.2.1 Mål för internationaliseringsarbetet och resultat... 36 7.2.2 Den internationella dimensionen i utbildningarna och forskningen... 36 7.2.3 Internationell rörlighet bland studenter och personal... 37 7.2.4 Nordiskt samarbete... 37 7.3 Samverkan... 38 7.3.1 Security Sector Reform (SSR)... 39 7.4 Samarbete med andra lärosäten... 41 7.5 Stödverksamhet... 42 7.5.1 Högskoleförvaltningen... 42 7.5.2 Anna Lindh-biblioteket... 42 7.5.3 Samverkan med arbetstagarorganisationerna... 42 7.5.4 Lokaler... 43 8 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...44 8.1 Prioriteringar under 2009... 44 8.2 Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering och befordran av lärare... 45 8.3 Försvarshögskolan fri från diskriminering... 45 8.4 Högskolans anställda i siffror... 46 3(64)

8.5 Sjukfrånvaro 2009... 47 9 EKONOMISK UTVECKLING 2009...48 9.1 Försvarshögskolan som helhet... 48 9.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå... 50 9.3 Forskning och forskarutbildning... 51 10 FINANSIELL REDOVISNING...53 RESULTATRÄKNING... 53 BALANSRÄKNING... 54 ANSLAGSREDOVISNING... 55 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 56 10.1 Redovisning av styrelseledamöters och ledande befattningshavares övriga uppdrag i statliga styrelser och råd samt aktiebolag... 62 10.2 Ersättning till styrelsens ledamöter samt ledande befattningshavare inom högskolan inkomstår 2009... 62 10.3 Sammanställning över tabeller och diagram... 63 11 STYRELSENS BESLUT...64 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev för 2009: Kvalitet Prioriteringar och utveckling kvalitetsarbetet sid. 33 ff Pedagogisk utbildning för lärare sid. 35 Utbildning för handledare i forskarutbildning sid. 34 Internationalisering sid. 36 Jämställdhet Åtgärder för jämnare könsfördelning - Studenter sid. 17 ff - Forskarutbildning sid. 30 - Personal sid. 44 Åtgärder för jämställdhetsperspektiv i utb. sid. 17 Officersutbildning på grundnivå sid. 13ff Högre officersutbildning sid. 20 Uppdragsutbildning sid. 20 Kostnader för forskarutbildning sid. 32 Säkerhetssektorreform (SSR) sid. 39 Urvalsgrunder för antagning sid. 18 Samarbete med andra lärosäten sid. 41 4(64)

1 REKTORS FÖRORD Försvarshögskolan (FHS) befinner sig i stark utveckling med en successivt ökande omsättning och med allt fler utbildningsuppdrag och forskningsanslag. Fortfarande präglas dock verksamheten av att vi är i etableringsfasen som ny statlig högskola med examensrätt. Inte minst starten av Officersprogrammet (OP) innebär en kraftfull positiv utmaning där stora delar av högskolans resurser och personal på olika sätt i tas i anspråk och där vi under hösten har tagit in vår tredje omgång studenter och nu har alla tre årskurserna igång samtidigt. Under året som gått har FHS tillsammans med Försvarsmakten också avslutat utbildningen för ungefär 350 stycken studenter från Yrkesofficersprogrammet (YOP 06/09) vilka blir de första som kan ta ut en akademisk officersexamen på grundnivå, en historisk milstolpe i en månghundraårig tradition av officersutbildning. Det som under året också kännetecknat FHS som ny högskola är det allt större antalet civila studenter som söker sig till våra civila utbildningar och kurser, inte minst inom statsvetenskapen men också inom flera andra av FHS ämnen. FHS utbildning av officerare och civila chefer på högre nivå pågår fortsatt med mycket stor efterfrågan och attraktivitet framför allt i form av olika typer av uppdragsutbildningar. FHS producerar också alltmer av högkvalitativ forskning vilket också visar sig i form av att allt fler av våra forskare förmår hävda sig i konkurrensen om forskningsanslag såväl inom EU som i Sverige. Detta är en helt nödvändig utveckling om FHS skall uppfylla de förväntningar som ställts i och med att FHS för två år sedan blev högskola med examensrätt och därmed alltmer skall spela på samma spelplan som övriga universitets och högskolor. Att det i maj 2009, efter endast ett år och fyra månader som högskola med examensrätt presenterades en statlig utredning (Stödutredningen) som föreslog en nedläggning av högskolan har på ett negativ sätt drabbat verksamheten under året i så måtto att det funnits en berättigad oro bland personal och studenter men också att det dämpat skolans rekryteringskraft samt skapat osäkerhet bland en del av våra samarbetspartners. Trots detta så har medarbetarna vid FHS genom hårt arbete och gemensamma ansträngningar lyckats åstadkomma en resultatförbättring med 35,6 miljoner kronor i förhållande till utfallet 2008. För 2009 har FHS ett positivt ekonomiskt utfall på 13,6 miljoner kronor. Det känns fantastiskt bra och som ett tydligt kvitto på att FHS trots en del motgångar och konflikter under året som högskola i grunden är en kreativ och produktiv miljö där enskilda medarbetares och studenters dagliga arbetsinsatser bidrar till utvecklingen av kunskaper och kompetens kring hur vi bygger en säkrare och bättre värld, hemma och ute i världen. Låt oss ta fasta på det och strävsamt arbeta vidare med de viktiga uppdrag högskolan har! Mats Ericson, professor Rektor Försvarshögskolan

2 STUDENTKÅREN VID FHS Under 2009 har samarbetet mellan Försvarshögskolan och Studentkåren till mångt och mycket kretsat kring dels utredningen Ett användbart och tillgängligt försvar Stödet till Försvarsmakten och dels det uppdrag som Regeringen lämnade under hösten om hur Försvarshögskolan och Försvarsmakten gemensamt skulle kunna minska kostnaderna för utbildning. Studentkåren har i båda fallen medverkat i arbetet genom deltagande i högskolans arbetsgrupper som haft till uppgift att svara på dessa. Sedan inrättandet som högskola i januari 2008 har den största utmaningen för Försvarshögskolan varit akademiseringen av den grundläggande militära utbildningen. Studentkåren upplever att högskolan tar till sig de synpunkter och förslag på förbättringar av utbildningen som studenterna vid Officersprogrammet för fram. 2009 var även första året som den verksamhetsförlagda utbildningen genomfördes på de olika fack- och funktionsskolorna. Naturligtvis så finns det mycket erfarenhet och lärdomar av detta första år som måste tas till vara på ett bra sätt för att fortsätta den positiva utvecklingen av utbildningen. Studentkåren har tyvärr upplevt att Försvarshögskolan samarbete och goda attityd till Studentkåren inte har nått alla fack- och funktionsskolor, där förståelsen för Studentkårens roll och arbete saknas. Något som försvårar Studentkårens arbete. Försvarshögskolan har under 2009 varit fortsatt mån om att studenterna kommer till tals i allt från kursplaner till anställning av prorektor och fastställande av arbetsplanen FHS - Fri från diskriminering. Vi är dock en liten studentkår med begränsade resurser. Studentkårens fokus har varit riktat mot skolans kvalitets- och utvecklingsarbete. Det innebär tyvärr att det direkt medlemsriktade aktiviteterna inte hinns med i den utsträckning som hade varit önskvärt, undantaget är den Arbetsmarknadsdag som anordnades under hösten. De upplevda begränsningarna tillsammans med de förändringar som sker i och med kårobligatoriets avskaffande, som träder i kraft 1 juli 2010, har legat till grund till att Studentkåren under slutet av året inledde en dialog med Försvarshögskolan angående utökat stöd från högskolan till Studentkåren. Studentkåren ser bland annat att medlemshanteringen kommer att behöva ändras och därmed ta mer tid i anspråk samt att den egna administrationen måste förbättras. Det skulle innebära att studentkåren på lite längre sikt skulle kunna utöka sin verksamhet och kunna erbjuda mer service till sina medlemmar. Exempel på detta är att utveckla Arbetsmarknadsdagarna och gemensamma aktiviteter för civila och militära studenter vid Försvarshögskolan. Vi ser att delar av detta sker i samarbete med högskolan. En del av Försvarshögskolans uppdrag handlar om att utbilda för att bidra till nationell och internationell säkerhet. Genom att, förutom att genomföra militära utbildningar, erbjuda kurser i ledarskap, folkrätt och statsvetenskap med särskilda inriktningar anser Studentkåren FHS att högskolan uppfyller sitt uppdrag. Mötet mellan det civila och militära i en akademisk miljö är unikt för Försvarshögskolan, något som tyvärr inte tas tillvara fullt ut i utbildningarna. Att genomföra delar av utbildningen gemensamt med civila och militära studenter skulle lyfta utbildningen ytterligare. Studentkåren FHS genom Ulrika Hahn, ordförande 6(64)

3 FHS I KORTHET 2009 3.1 Om FHS FHS forskar och utbildar i ämnen som hjälper samhället att hantera och skydda sig mot kriser och krig. FHS är mötesplatsen för civilt och militärt, nationellt och internationellt, historia och framtid. På FHS möts de som redan arbetar med nationell och internationell krishantering och de som ska göra det i framtiden. FHS har utvecklats ur en lång tradition från att ha ansvar för främst högre officersutbildning inom Försvarsmakten till att idag vara en fackhögskola under Utbildningsdepartementet. FHS har tillkommit som myndighet och högskola för att tillgodose specifika behov hos främst Försvarsmakten, men även för myndigheter inom svensk krisberedskap t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra intressenter inom försvars- och säkerhetsområdet. FHS är en viktig del i Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem genom utbildningen till officer och av officerare. Det tydligaste exemplet på detta är skapandet av det numera erkända akademiska ämnet krigsvetenskap som innefattar såväl kunskaper om krig och krigföring som förmåga att i praktiken leda väpnad strid på olika organisationsnivåer och i olika tidsperspektiv. Det svenska försvars- och säkerhetskonceptet idag har allt mindre tydliga gränser mellan civilt och militärt. Utvecklingen i omvärlden är i stort densamma. Den utbildning och forskning som bedrivs vid FHS på uppdrag av regeringen respektive statliga myndigheter återspeglar detta. Ett exempel är utbildningar i krishantering vilka bedrivs på gemensamt uppdrag av MSB och av Försvarsmakten. Utbildningen riktar sig till såväl civila som militära deltagare. För att kunna bedriva också sådan högskoleutbildning är forskning en förutsättning. Verksamheten spänner idag över flera samhällsområden, politikområden och akademiska discipliner. Hit hör förutom officersutbildning, bl.a. utbildning och forskning inom krishantering samhällsskydd och beredskap (skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar), vilket på senare tid fått ökad betydelse som en del av det nationella säkerhetskonceptet. Många av FHS civila utbildningar var tidigare inte möjliga att söka för intresserade studenter utan gavs enbart som uppdragsutbildningar. Intresset för dessa utbildningar har visat sig vara mycket stort. Det är utifrån denna helhet som FHS måste betraktas. FHS har såväl nationellt som internationellt ett högt anseende. Högskolans forskare är t.ex. efterfrågade i olika samarbeten och som kommentatorer i media. Dessa experter och deras forskning ger en tyngd åt högskolans utbildning. Vid FHS finns Anna Lindh-biblioteket som är Nordens främsta inom försvars-, säkerhets- och utrikesfrågor. I FHS lokaler finns även Folke Bernadotteakademin och Utrikespolitiska institutet. Här skapas framtidens krishantering. Därutöver finns Svenskt Militärhistoriskt bibliotek i högskolans lokaler. 7(64)

FHS har 349 anställda varav 231 verkar som lärare och forskare. Högskolans forskning och utbildning är organiserad i tre institutioner, en särskild enhet för ledning av officersutbildning och en högskoleförvaltning där all stödverksamhet är samlad. Organisationsskiss FHS fortsatta utveckling bygger på de egna unika ämnena, krigsvetenskap och militärteknik och de, i det närmaste, lika unika ämnesinriktningarna; ledarskap under påfrestande förhållanden, ledningsvetenskap, historia med inriktning mot militärhistoria, juridik med inriktning mot folkrätt, statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan respektive statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi. Utvecklingen av FHS ämnen är inte bara en avgörande förutsättning för en akademisk professionsutbildning av officerare, utan också en viktig drivkraft i Försvarsmaktens och MSB utveckling, samt utveckling av samhällets förmåga att hantera kriser. Ämnena stöder utvecklingen av den kärnkompetens som behövs för såväl krigföring som krishantering. Uppsättningen ämnen vid högskolan är basen för att utveckla den kompetens som behövs för att leda och delta i dagens multinationella och multifunktionella operationer militärt och civilt. 3.2 Resultat under 2009 FHS har hunnit verka som statlig högskola med examensrätt i två år. Det innebär bl.a. att FHS i årsredovisningen kan jämföra resultat och prestationer med 2008. Jämförelser längre bak i tiden låter sig inte alltid göras. 8(64)

Verksamheten vid FHS har i de flesta delar utvecklats positivt under 2009, framförallt i jämförelse med 2008. Det positiva ekonomiska utfallet på 13,6 miljoner kronor innebär en resultatförbättring med 35,6 miljoner kronor jämfört med 2008, Det innebär också att FHS myndighetskapital nu ökat till drygt 56 miljoner kronor. Inom grundutbildningen är utfallet positivt med 13,6 miljoner kronor och inom forskningen plus 0,1 miljoner kronor för 2009. I budgetunderlaget 09-11 (2008-02-21) och budgetunderlaget 10-12 (2009-02-17) redovisades ett prognostiserat negativt resultat på 13 respektive 16 mkr som en följd av FHS behov av omställnings- och utvecklingsåtgärder samt en bedömd brist på främst militära lärare. FHS fattade beslut under 2009 att vidta åtgärder för att förbättra det ekonomiska resultatet då ett minusresultat inte bedömdes som långsiktigt hållbart mot bakgrund av förändrade omvärldsfaktorer. Under 2009 har utvecklingsaktiviteter reducerats till ett minimum och produktiviteten har ökats genom högre debiteringsgrad, och därmed högre intäkter, samt besparingsåtgärder på kostnadssidan. Effekten av vidtagna åtgärder har fallit väl ut och bidragit till det positiva ekonomiska resultatet. Det totala antalet individer som studerade vid FHS under 2009 var 1 173, vilket är en ökning med 38 procent. Antalet helårsstudenter var 465 jämfört med 203 2008. Inom officersprogrammet ökade antalet helårsstudenter till 281 vilket motsvarar en ökning med 12 procent. Antalet studenter som studerar på fristående kurs ökade från 56 till 184. Genomströmningssiffrorna är generellt låga vilket kan förklaras av omstrukturering av studieresultatrapporteringen. De förväntas stiga till redovisningen för 2010. Under 2009 utfärdades 19 kandidatexamina och 62 officersexamina. Under 2009 så har totalt 12 doktorander anställda inom FHS och Försvarsmaktens doktorandprogram. Inom forskningen så har antalet peer-rewiewade artiklar ökat kraftigt, från 61 stycken år 2008 till 140 stycken år 2009. En möjlig förklaring är att långsiktiga forskningsprojekt börjar ge resultat. Med beaktande att FHS under 2009 präglats av en etableringsfas som statlig högskola har det under året sammanfattningsvis uppnåtts goda resultat i kärnverksamheten, vidareutveckling av FHS som högskola och ett gott ekonomiskt resultat. 9(64)

3.3 Väsentliga uppgifter Tabell 1 2009 2008 Grundutbildning och forskarutbildning Totalt antal hst inkl. uppdragsutbildning 635 439 - andel kvinnor 22 % kvinnor - andel män 78 % män Totalt antal hpr inkl. uppdragsutbildning 427 350 Totalt antal nyantagna doktorander - andel kvinnor - andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet - andel kvinnor - andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 11 11 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen Genomsnittlig studietid för doktorsexamen Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Personal 1 Totalt antal årsarbetskrafter 349 310 Medelantal anställda 374 366 Personal, lärare 2 231 Totalt antal lärare (årsarb.) 231 - andel kvinnor 26 - andel män 74 Antal disputerade lärare (årsarb.) - andel kvinnor - andel män Antal professorer (årsarb.) - andel kvinnor - andel män 49 28 72 10-100 Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 519,7 383,0 Grundutbildning (mnkr) 172,3 75,5 - andel anslag 98 % 95 % - andel externa intäkter 2 % 5 % Uppdragsutbildning - andel anslag - andel externa intäkter Forskning och forskarutbildning (mnkr) - andel anslag - andel externa intäkter Uppdragsforskning - andel anslag andel externa intäkter Kostnader totalt (mnkr) - andel personal - andel lokaler 182,8 1 % 99 % 66,6 97 % 3 % 98,0 0 % 100 % 506,1 53 % 10 % 155,5 1 % 99 % 54,0 99 % 1 % 98,1 0 % 100 % 405,1 54 % 12 % 1 FHS har inför årsredovisningen 2009 anpassat sitt sätt att redovisa personal till hur övriga universitet och högskolor gör. Det innebär att jämförbarhet med 2008 inte är möjlig. 2 Definition enligt högskoleförordningen samt Förordning för FHS 4 kap, 2. 10(64)

4.1 Inledning 4 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Den största anslagsfinansierade utbildningen vid FHS är Officersprogrammet som är den grundläggande utbildningen till officer. I Officersprogrammet ingår bl.a. två ämnen som är helt unika för FHS, nämligen krigsvetenskap och militärteknik. FHS bedriver utbildning i sammantaget åtta av styrelsen inrättade ämnen. Ämnena är: Historia med inriktning mot militärhistoria Juridik med inriktning mot folkrätt Krigsvetenskap Ledarskap under påfrestande förhållanden Ledningsvetenskap Militärteknik Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan Statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi Samtliga ämnen har unika inriktningar kopplade till militär utbildning och kris- och konflikthantering. FHS har anslag för grundutbildning från Utbildningsdepartementet som avser finansiering av helårsstudieplatser, bibliotek och styrelsearbete. Från Försvarsdepartementet har FHS anslag för uppgifter i samband med genomförandet av det treåriga Officersprogrammet m.m. Vidare finansierar anslaget forskning och utveckling m.m. inom vissa av högskolans kompetensområden samt utveckling av officersutbildningen på grundnivå. Anslaget finansierar även kurser inom ramen för Partnerskap för fred (PFF) samt viss forskning och analysstöd för regeringens behov. Tabell 2 Utnyttjade anslagsmedel 2009 2008 Belopp i tabell anges i tkr. Anslag 2.54 utbildning på 22 005 13 893 grund och avancerad nivå U Anslag 1.7 utbildning Fö 146 259 57 443 Under 2009 hade FHS 465 helårsstudenter, varav 281 på program och 184 på fristående kurser. Jämfört med året innan har antalet helårsstudenter ökat med 262. Ökningen beror på ökat kursutbud inom de fristående kurserna samt större antal studenter registrerade på program. Tabell 3 Fördelning av andel individer på åldersgrupper 2009 2008 <25 år andel av 58% 57% 25-35 år andel av 27% 26% 35 år andel av 15% 17% Totalt antal 866 452 11(64)

Tabell 4 Volymuppgifter studenter 2009 2008 Totalt Andel kvinnor Totalt Andel kvinnor Totalt antal hst, ej 465 27% 203 24% uppdragsutbildning varav Officersprogrammet 281 12% 147 13% varav fristående kurs 184 40% 56 34% Totalt antal hpr ej 259 135 Uppdragsutbildning Genomströmning 56% 67% (hpr/hst) Genomströmning OP 48% 76% Genomströmning 48% 45% fristående kurs Utbildningsvolym och genomströmning Nivåer, hst: Grundnivå 95 % 100 % Avancerad nivå 5 % - Studenter: Antal studenter 866 452 (individer) Därav andel kvinnor 27% 24% Antal registrerade studenter* 1173 255 851 138 *En individ kan vara registrerad på flera kurser Det totala antalet individer som studerade vid FHS 2009 var 1173 vilket är en ökning med 38 procent. Mätt i antalet helårsstudenter är ökningen 129 procent. Inom officersprogrammet har antalet helårsstudenter mer än fördubblats och antalet helårsstudenter som studerar på fristående kurser har ökat från 56 till 184. Den låga genomströmningen inom Officersprogrammet 2009 i jämförelse med 2008 kan förklaras av omstrukturering av studieresultatrapporteringen. Bedömningen är att genomströmningen är betydligt högre. Rörande de fristående kurserna kan konstateras att det är många som följer utbildningen utan att delta i examinationer. 12(64)

4.1.1 Examina vid FHS FHS ger kandidatexamen inom huvudområdena: historia med inriktning mot militärhistoria, krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden, militärteknik statsvetenskap, statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik. FHS ger också officersexamen, en yrkesexamen på grundnivå. På avancerad nivå ges magisterexamen inom huvudområdena: krigsvetenskap, statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan, statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik. Under 2008 utfärdade FHS sina första kandidatexamina i krigsvetenskap och militärteknik. Inga examina på magisternivå utfärdades. Under 2009 har 19 examina på kandidatnivå utfärdats. För första gången sedan FHS inrättades som högskola har också Officersexamen utfärdats. Tabell 5 Examina 2009 2008 Totalt Varav kvinnor Totalt Varav kvinnor Kandidatexamen 19 1 6 - Magisterexamen 0 0 - - Officersexamen 62 11 - - Högskoleexamen 1 1 - - 4.2 Officersutbildning på grundnivå Officersprogrammet ska ge de teoretiska kunskaper och de praktiska förmågor som krävs för att kunna bli anställd som officer i Försvarsmakten. De blivande officerarnas studier fokuseras på officersyrkets kärna som grundas på nya akademiska ämnen som krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap. Kombinationen av akademisk utbildning och militär professionsutbildning är ett i Sverige delvis oprövat fält. Utbildningen ska vila på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Officerskompetens går inte att läsa in och tentera av. Den måste utvecklas genom övning och träning under handledning för att misstag och felaktigheter i tanke och handling ska kunna rättas till före och inte under en insats. Det gör också att officersutbildningen är lärarintensiv med krav på att lärare med olika kompetenser samtidigt är närvarande i utbildningen. 13(64)

De studerande antas till en av tre profiler (krigsvetenskaplig, militärteknisk eller nautisk) och utbildningen omfattar sex terminer, varav två är verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU genomförs inom Försvarsmakten på beställning från FHS och inom den krigsvetenskapliga profilen kan studenterna söka att inrikta sig mot markstrid, indirekt bekämpning, fältarbeten, luftvärn, CBRN 3, försörjning, ledning, stridsledning/ luftbevakning, amfibie, underrättelse eller säkerhetsförband. Utbildningen följs upp av FHS genom återkommande utvärderingar och förändringar införs efterhand. Den samverkan och dialog som FHS har med Försvarsmakten rörande VFU fungerar väl. Uppföljningsbesök genomförs varje termin av Ledningen för Högskoleutbildning av officerare (LH) tillsammans med ämnesföreträdare i syfte att stödja skolorna samt följa upp kvaliteten i utbildningen. Dessutom stödjer ämnena (bl.a. genom examinatorerna) planering och genomförandet av kurserna. I avtalet mellan FHS och Försvarsmakten har FHS förbundit sig att genomföra utbildning av de VFU-samordnare som ska finnas vid samtliga Försvarsmaktens skolor. Denna VFUsamordnarutbildning genomförs en gång per år som repetition eller nyutbildning. Genom kontinuerlig dialog med skolor och studenter kan FHS dessutom få indikation på behov av ytterligare åtgärder. Vad avser försvarsmaktskolornas möjlighet att leverera högskolemässig utbildning under VFU-terminerna varierar den fortfarande. Utvecklingen är dock positiv vilket hänger samman med Försvarsmaktens ökade kunskap om och förståelse för programmet. OP har ännu inte uppnått något som liknar ett normaltillstånd då inget fullständigt program genomförts. 2009 var första året med tre samtidiga årskullar under utbildning. Under året genomfördes för första gången VFU vid Försvarsmaktens skolor. Erfarenheter av denna del av utbildningen kan i sin helhet dras tidigast första halvåret 2010. Under slutet av 2009 har mycket arbete lagts ned på att identifiera kostnadsreduceringar inom OP enligt det regeringsuppdrag FHS fick i slutet av oktober. Ambitionen under arbetet har varit att föreslå effektiviseringar med bibehållna målsättningar för OP. Under 2009 har några av utvecklingsområdena inom OP varit: Genomförande av pedagogiskt forum för lärare för att diskutera och skapa samsyn kring hur högskoleutbildning bedrivs. Revidering av utbildningsplanerna har genomförts och ny utbildningsdesign har skapats för OP 09-12 och framåt. Förändringar har skett med utgångspunkt i de erfarenheter som dragits sedan programmets start. Initiering av projekt Checkpoint 4, för ökad jämställdhetsintegrering av OP samt för att skapa samsyn kring metod och målsättningar för likabehandling och rättssäker myndighetsutövning. 3 Kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära ämnen/vapen. 4 Se även avsnitt 5.4 Könsfördelning inom utbildning 14(64)

Ny antagningsordning med anpassning till aviatisk profil för studenter som antas från OP 10-13. Översyn och revidering av avtal med Försvarsmakten samt med Gymnastik- och idrottshögskolan och Linnéuniversitetet. Deltagande i en arbetsgrupp tillsammans med FHS biblioteket i syfte att öka samarbetet med Försvarsmaktens skolbibliotek och därmed öka kvaliteten. I samband med arbetet gavs lärare på Försvarsmaktens skolor tillgång till FHS biblioteks ämnesdatabaser och Urkund. 5 Utbildning av lärare i högskolepedagogik och inom eget ämne har givits hög prioritet. Fortsatt stor satsning på rekrytering av nya studenter bl.a. genom rundresa till samtliga förband för att informera om officersutbildningen tillsammans med Försvarsmakten. Enligt regleringsbrevet för 2009 ska minst 150 aspiranter ha påbörjat OP. Hösten 2008 började 101 studenter utbildningen och hösten 2009 började 146 studenter utbildningen. Ursprungligen var antalet antagna nybörjare på program år 2009 150 studenter, men på grund av sena avhopp minskade antalet till l46. Tabell 6 Volymer Officersprogrammet 2009 2008 Totalt Andel kv Totalt Andel kv. Antal individer 381 12 % 220 13 % Antal nybörjarplatser 146 9 % 101 11 % Antal hst 281 147 Antal hpr 134-111 4.3 Övrig utbildning Utöver OP genomför FHS ett antal fristående kurser finansierade via anslag från Utbildningsdepartementet. Antalet individer som studerade på fristående kurs ökade med ca 100 procent samtidigt som antalet helårstudenter ökade med 229 procent. Ökningen kan förklaras med det ökade kursutbudet inför 2009. Tabell 7 Fristående kurser 2009 2008 Totalt Andel kv Totalt Andel kv. Antal unika individer 493 39 % 246 35 % Antal nybörjarplatser 357 44 % 204 40 % Antal hst 184 56 Antal hpr 88 25 5 Urkund - webbaserad tjänst som stöd för att hitta studenters fusk och plagiering. 15(64)

Antalet studenter inom fristående kurser fördelar sig enligt nedan: Tabell 8 Fördelning av studenter Statsvetenskap Ledarskap Militärhistoria Militärteknik Totalt fristående kurs 2009 Antal individer* 297 105 119 2 5 Antal nybörjarplatser 215 73 84 1 3 Antal hst 137 21 26 0,5 1 Antal hpr 63 12 13 0,5 *En individ kan vara registrerade på flera kurser samtidigt. Statsvetenskap 2009 var det andra året som FHS genomförde utbildning finansierad via anslag från Utbildningsdepartementet. Utbildningscykeln har följts och innebär att FHS för de examensgivande utbildningarna i statsvetenskap med två olika profiler genomför grundkurs, påbyggnadskurs och termin två på magisterkursen under höstterminen. På vårterminen genomförs fortsättningskurs och termin ett på magisterkursen. Därutöver har genomförts en ny kurs om 30 högskolepoäng i folkrätt. Ett antal kortare kurser om 5-7,5 högskolepoäng i statsvetenskap har också genomförts. Nytt för 2009 är att FHS för första gången har genomfört en kurs omfattande 30 högskolepoäng i Folkrätt samt att fortsättningskurs och påbyggnadskurs sjösatts i statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik. FHS har också startat magisterkursen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan omfattande 60 högskolepoäng. Det interna arbetet under året har präglats av kvalitetsarbete. Institutionen har haft ett temaår med fokus på rättssäker examination. Till exempel har Institutionen för strategi och säkerhet arbetat med rättssäker examination, handledarfrågor samt kvalitetshöjning av kursplaner och kursutvärdering. Under senhösten 2009 startades planeringen mot utbildning i programform. FHS har också skissat på ett utbildningspaket för högskolans examinatorer. Denna utbildning kommer att genomföras under våren 2010 och syftar framför allt till att öka kunskaperna om lärandemålens formuleringar, lärandeaktiviteter och examinationsformer i relation till lärandemålen. Militärhistoria Efter ett tidigare samarbete med Stockholms universitet ges sedan 2008 kurser i militärhistoria helt i egen regi. Under vårterminen 2009 genomfördes tre kortare tematiska kurser med inriktning mot Afrikas militärhistoria, krigföring och könsperspektiv samt det totala krigets tidsålder. Samtidigt genomfördes ett omfattande arbete för att omarbeta den progressiva utbildningen upp till kandidatnivå till en tydligare militärhistorisk profil. Den första grundkursen på detta sätt påbörjades under höstterminen. Parallellt med denna erbjöds även fyra kronologiska och två tematiska fördjupningskurser, de sistnämnda omfattande debatten om den militära revolutionen respektive militär ledning i ett historiskt perspektiv. 16(64)

Ledarskap Vid institutionen för ledarskap om Management ges kurser i Civil-militärt ledarskap syftande till en kandidatexamen i ledarskap under påfrestande förhållanden (90 högskolepoäng). Utbildningen startade höstterminen 2008 och samtliga kurser ges på halvfart för att möjliggöra för aktiva officerare att kunna delta. Sammantaget innebär detta att institutionen under höstterminen 2009 kunde ge den första delkursen på fortsättningsnivå, dvs. efter genomförd grundnivå fanns det ett antal behöriga studenter för denna. Dessutom ges en kurs i genusvetenskap på grundnivå (7,5 högskolepoäng) också denna på halvfart. Slutligen ges en kurs i kommunikativt ledarskap på arbetsplatsen på grundnivå (7,5 högskolepoäng). 4.4 Könsfördelning inom utbildning För Officersprogrammet (OP) har det vid översyn av antagningsordningen bedömts att inga antagnings- eller urvalskrav är av sådan art att de diskriminerar det underrepresenterade könet (kvinnor). Frihet från diskriminering i detta avseende har i övrigt utgjort ett av målen i den handlingsplan som tagits fram för utveckling av OP. Generellt sett är könsfördelningen bland studenter vid FHS skev, särskilt vad gäller de militära utbildningarna. Det har emellertid inte varit aktuellt för FHS att tillämpa principen för positiv särbehandling. Detta då FHS inte har haft ett sådant söktryck till sina utbildningar att FHS vid antagning av studenter hamnat i en situation där två sökande med lika meriter har ställts mot varandra, och där den ena av sökandena varit av underrepresenterat kön. Då antagning till OP förutsätter värnplikt är antalet kvinnor som gör värnplikt av avgörande betydelse. Denna rekrytering svarar Försvarsmakten för, men FHS har tillsammans med Försvarsmakten deltagit vid studerandemässor där målgruppen varit de som avslutat en gymnasial utbildning. Kvinnor som studerar vid OP har deltagit som rekryterare. Inom den högre militära utbildningen utbildar FHS de studerande som anmäls av Försvarsmakten till utbildningarna. Andelen kvinnor som är behöriga motsvarar i stort de som genomför utbildningarna. FHS har därmed mycket begränsade möjligheter att påverka könsfördelningen i studentgrupperna vid dessa utbildningar. Som ett led i att vidga normen i FHS studiemiljö för att förhindra att grupper av studenter upplever sig exkluderade och utsatta, t.ex. på grund av kön, startade FHS under 2009 projekt Checkpoint. Inom ramen för Checkpoint har FHS bl.a. stöttat organisering och genomförande av en nätverksträff för FHS kvinnliga OP-studenter. Genom Checkpoint har FHS även byggt upp en webbsida för studenter med information om FHS arbete för likabehandling, samt genomfört seminarier för grupper av studenter. Dessa åtgärder är ett sätt för FHS att skapa en studiemiljö som uppmuntrar till mångfald bland studenterna. 17(64)

4.4.1 Åtgärder för ökad medvetenhet om jämställdhet och genus FHS utbildningar Den uppföljning av OP som FHS genomförde under 2008 (november) resulterade under 2009 i en rapport där förhållningssätt till genuskunskap i utbildningen var en av de faktorer som beaktades. Detta var i sig ett steg för att stärka kopplingen mellan jämställdhet och en kvalitativ utbildningsverksamhet. De slutsatser och identifierade behov som rapporten pekade på kom sedan att ligga till grund för en handlingsplan, som bland annat uppmärksammade likabehandling av studenter samt kunskap om diskriminering och genus bland åtgärderna. Bland dessa återfinns uppstarten av projekt Checkpoint. FHS har gjort bedömningen att arbetet för en jämställdhetsintegererad utbildningsverksamhet endast kan lyckas om det är förankrat i hela utbildningskedjan. Detta inte minst hos de medarbetare som förmedlar kunskap i faktiska utbildningssituationer. Därför har FHS fokus under 2009 kommit att ligga på att skapa väl fungerande samarbeten mellan lärare och stödfunktionen för jämställdhetsintegrering och likabehandling. Det har även setts som viktigt att påverka bilden av officersyrket i grunden, så att kunskap om genus, diskrimineringsprocesser och jämställdhet identifieras som nödvändiga inslag i officersstudenternas utbildning. Dessa båda bedömningar har bland annat resulterat i: Seminarier för studenter vid OP 08-11 respektive 09-12. Seminarierna genomfördes på tema rättssäkerhet, allas lika värde och förhållningssätt till kunskap om diskriminering och dessa begrepps betydelse för officersrollen och studenternas utbildningstid vid FHS. Stärkt samarbete mellan handläggaren för jämställdhetsintegrering och likabehandling och lärare i ämnena ledarskap och krigsvetenskap. Ett konkret uttryck för samarbetet har varit planering och genomförande av lektioner för OP 08-11, där kunskap som relaterar till diskriminering särskilt belystes i undervisningen. Utbildning om likabehandling och diskrimineringslagstiftning, för samordnare vid FHS verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Genomförande av Fri från diskrimineringsdag, med konferens på tema organisation, ledarskap och genus, för samtliga anställda och studenter vid FHS, och till vilken anställda från Försvarsmakten och pliktverket även inbjöds att delta. Utöver detta kan nämnas att FHS har utvecklat sitt avtal mellan FHS och Försvarsmakten, gällande OP, till att ytterligare stärka förutsättningarna för rättssäker myndighetsutövning och likabehandling av FHS studenter i enlighet med den nya diskrimineringslagstiftningen. 4.5 Breddad rekrytering En handlingsplan för breddad rekrytering är under framtagande och kommer att fastställas under 2010. Det övergripande målet är att intressera ungdomar för FHS utbildningar, såväl militära som icke-militära. Målgrupper är främst gymnasieungdomar, komvuxelever, värnpliktiga men även personer som redan befinner sig i arbetslivet. I rekryteringsarbetet prioriteras det personliga mötet mellan företrädare för FHS och presumtiva studenter. 18(64)

Aktiviteterna riktar sig till presumtiva studenter med olika bakgrund, kön, bostadsort, etnisk tillhörighet etc. Under våren genomfördes för första gången Öppet hus där representanter för skolans institutioner, studenter och personal fanns tillgängliga för att informera om utbildningsutbudet och skolan i allmänhet. Under året har FHS deltagit i de tre studentmässorna som genomfördes i Göteborg, Malmö och Stockholm. Vid mässorna har studenter från bl.a. OP deltagit. Utöver studentmässorna deltog FHS även i de Sök- mässor som ordnades i samband med anmälan till högskolestudier i april respektive oktober. I sammanhanget kan även nämnas att en webbsida med namnet Checkpoint har utvecklats under vårterminen för FHS studenter. Sidan tjänar främst som en virtuell plattform för FHS arbete för en försvarshögskola fri från diskriminering, men är även ett steg för att tydliggöra FHS profil, där dimensionerna för mänskliga rättigheter och likabehandling har en roll att spela. I ett större perspektiv kan detta förhoppningsvis bidra till att attrahera nya studentgrupper. Det som framförallt påverkar utfallet av rekryteringsarbete mot OP är rekryteringsbasen bestående av individer med godkänd värnpliktstjänstgöring. Antagningsprocessen syftar till att finna de mest lämpliga individerna för utbildningen och är inte diskriminerande, men eftersom exempelvis mängden kvinnor i förhållande till män med värnpliktsbakgrund är betydligt färre påverkar det könsfördelningen på OP. I takt med att värnpliktsutbildningen upphör kommer aspirantskolans betydelse att växa. Denna ingång till OP kan ge nya möjligheter till riktad rekrytering av underrepresenterade studentgrupper. Under hösten 2009 genomfördes en rekryteringsresa till samtliga förband för att informera om OP och vårens antagning. En särskild informationsbroschyr/folder om OP har tagits fram och gjorts tillänglig bl,a. via Internet. På hemsidan finns information om utbildningen tillsammans med utbildnings- och kursplaner. Fortsatt arbete behövs för att öka insikten om OP bland ledande befattningshavare på de olika förbanden då de kommer att utgöra framtida arbetsplatser för studenterna. 4.6 Urvalsgrunder för antagning Enligt regleringsbrevet får universitet och högskolor från och med antagningen till höstterminen 2008 enligt 7 kap. 13 högskoleförordningen (1993:100) bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Försvarshögskolan har under de senaste antagningsomgångarna inte tillämpat möjligheten att bestämma alternativt urval. Riktlinjer för sådant urval finns därför inte framtagna. 19(64)

5 UPPDRAGSUTBILDNING 5.1 Volymer inom uppdragsutbildningen Sammantaget 411 personer deltog 2009 i poänggivande uppdragsutbildning att jämföra med 344 under 2008. Utöver den poänggivande uppdragsutbildningen så har också 1071 personer deltagit i icke-poänggivande utbildning med en omfattning från 1 dag till 5 veckor (detta motsvarar en volym på ca 31 helårsstudenter). Tabell 9 Uppdragsutbildning, 2009 2008 poänggivande Totalt Andel kv Totalt Andel kv Antal individer 411 6 % 344 8 % Antal hst 170 158 Analysen visar att antalet individer i uppdragsutbildning minskat marginellt mellan 2008 och 2009 medan antalet helårsstudenter ökat något. 5.2 Intäkter för uppdragsutbildning Tabell 10 Intäkter uppdragsutbildning Belopp angivna i tkr Intäkter poänggivande utbildning Intäkter icke poänggivande utbildning Totala intäkter uppdragsutbildning 2009 2008 161 097 124 378 21 720 31 090 182 817 155 468 Den icke poänggivande utbildningens andel av uppdragsutbildningen har reducerats mellan 2008 och 2009, vilket är att se som en naturlig utveckling sedan högskolan 1 januari 2008 blev en statlig högskola. Volymmässigt genomförs huvuddelen av den icke poänggivande utbildningen för Försvarsmaktens och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps behov. Totalt för 2009 genomfördes utbildning på uppdrag av Försvarsmakten till en volym av 153,3 miljoner kronor och till övriga uppdragsgivare till en volym av 29,5 miljoner kronor. Sammantaget motsvarar intäkter från uppdragsutbildning 35 % av FHS totala intäkter, jämfört med 48 % 2008. 6 5.3 Officersutbildning Den högre militära utbildningen vid FHS bedrivs som uppdragsutbildning på beställning från Försvarsmakten. Idag bedrivs uppdragsutbildningen vid FHS i form av chefsprogram (ChP), högre stabsofficersutbildning (HSU), stabsutbildning (SU) och operativ stabskurs (OPSK). 6 Intäkter i siffror under avsnittet Ekonomisk utveckling. 20(64)

Tabell 11 Volymuppgifter Högre militär 2009 2008 utbildning (HMU) Totalt Andel kv Totalt Andel kv Chefsprogrammet 82 2 % 129 3 % Högre stabsofficersutbildning 44 2 % - - Stabsutbildning 81 4 % 81 4 % Operativ Stabskurs 40 10 % - - Övrig uppdragsutbildning för Försvarsmaktens behov (CD&E, fristående kurser, bla förberedande för HSU) 164 12 % 134 16 % Utbildningsuppdragen beställda av Försvarsmakten är genomförda enligt plan och utbildningsmålen har uppnåtts för samtliga kurser. 5.3.1 Chefsprogram (ChP) Under 2009 har drygt 40 studerande avslutat Chefsprogrammet, av dessa avslutade drygt 30 ChP 07-09 och 5 studerande vardera tekniskt chefsprogram respektive chefsprogram för specialister. Därutöver avslutade sex studerande chefsprogrammet utomlands, där de läst delar av utbildningen Den sista tvååriga utbildningen inom ramen för Chefsprogrammet, ChP 08-10 avslutas i juni 2010. 36 studerande genomförde under 2009 termin två och tre. Därutöver genomför fem studerande delar av utbildningen i utlandet. Efter genomfört Chefsprogram vissa av de studerande möjlighet att ta ut en kandidatexamen i krigsvetenskap. 5.3.2 Högre stabsofficersutbildning (HSU) Utvecklingen av den svenska försvars- och säkerhetspolitiken och de nya åtagandena i internationella operationer har skapat ett ökat behov av stabsofficerare med inriktning mot stabsarbete i ett insatsperspektiv. HSU syftar därför till att ge generell förmåga att tjänstgöra som stabsofficer på högre ledningsnivåer, både nationellt och internationellt. Den ska ge framtidens högre officerare förutsättningar att kunna hantera militära maktmedel längs hela konfliktskalan. Officersrollen innehåller dels generell kompetens som är giltig under lång tid (t.ex. förmåga till väpnad strid), dels specifik kompetens som förändras över tiden (t.ex. speciella krav som ställs i de faktiska militära operationerna). Utbildningen bedrivs på avancerad nivå och det övergripande syftet med utbildningen är att; Tillgodose framtida behov av Försvarsmaktsofficerare med kompetens, kunskap, insikt och färdigheter för att kunna tjänstgöra och utvecklas i befattningar på högre nivå under fred kris och krig Kunna tjänstgöra i och leda staber såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan 21(64)

Kunna tillämpa olika metoder för problemlösning och metoder för att utveckla uppgifter och förändra organisationer med ett anpassat ledarskap som grund Kompetensen ska vara framtidsinriktad och giltig under lång tid och kunna utgöra en grund för eventuell befordran mot ytterligare högre nivå. HSU omfattar fyra terminer varefter den studerande kan ta ut en magisterexamen i krigsvetenskap. Därefter kan den studerande söka befattningar som överstelöjtnant och kommendörkapten. 5.3.3 Stabsutbildning (SU) SU bedrivs på grundnivå under två terminer och därefter kan den studerande söka befattningar som major och örlogskapten. Varje år avslutar ca 80 studerande utbildningen vid SU. Det övergripande syftet för stabsutbildningen är att ge en generell stabskompetens så att officeren kan tjänstgöra i staber inom egen försvarsgren såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan oavsett hur förbanden/staberna organiseras och vilka uppgifter de har. Under 2009 avslutade drygt 80 studerande utbildningen. Den utbildning som skulle påbörjats i december 2009 och januari 2010 senarelades av Försvarsmakten, och utbildningen kommer att starta i augusti 2010. Denna utbildning kommer att bli tvådelad och ha ett förändrat innehåll, även om de övergripande målen är desamma. 5.3.4 Operativ Stabskurs (OPSK) FHS genomför hösten 2009 och våren 2010 en Operativ Stabskurs (OPSK). OPSK, som bl.a. ersätter den tidigare Högre Reservofficerskursen (HROK), är uppdelad i två delar och syftar bland annat till att utbilda reservofficerare och vissa yrkesofficerare bl.a. i internationell stabstjänst. För reservofficerare ger OPSK kompetens för att kunna befordras till major/ örlogskapten. Årets OPSK del 1 bestod av 33 reservofficerare och 7 yrkesofficerare. 5.3.5 Yrkesofficersprogrammet 06-09 (YOP 06-09) Under 2009 slutfördes YOP 06-09 efter tre års studier. FHS hade programansvar för utbildningen som var en föregångare till Officersprogrammet (OP). Utbildningen genomfördes på uppdrag av Försvarsmakten och det sista årets utbildning genomfördes på FM fack- och funktionsskolor. Erfarenheter från genomförd utbildning har efterhand tillvaratagits vid utvecklingen av OP. Drygt 300 studerande avslutade programmet i juni och fick då, enligt de övergångsbestämmelser som framgår av FHS förordning, en officersexamen i likhet med den examen som ges efter genomfört officersprogram. 22(64)

5.3.6 Övrig uppdragsutbildning för Försvarsmaktens behov Förutom programutbildningen genomför FHS ett antal fristående kurser för Försvarsmaktens behov. Som exempel kan nämnas ettåriga kurser som Concept Development and Experimentation (CD&E, 60 hp) och Militärteknisk påbyggnadsutbildning (MPU, 75 hp). Därutöver genomförs ett stort antal kurser omfattande 1-5 veckor (1,5 7,5 hp). 5.4 Övrig uppdragsutbildning Utöver den uppdragsutbildning som sker på uppdrag av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd (MSB) och beredskap bedrivs också utbildning på uppdrag av en rad andra myndigheter och organisationer. Som exempel kan nämnas Svenska Fotbollsförbundet, Vägverket/ Banverket och Saab Automobile. Ett väletablerat utbildningskoncept är också de s.k. PULLS-utbildningarna 7 där bland annat UGL-kurserna ingår. En ny omgång av en magisterkurs i samhällsvetenskap med inriktning mot krisberedskap har startats. Det är en uppdragsutbildning beställd av MSB. Det är en distansutbildning som riktar sig till yrkesverksamma inom krishanteringssystemet. Uppsala universitet examinerar denna utbildning. FHS genomför utbildningen. 5.5 Partnerskap för fred (PFF) Under anslaget 1.7 finns ett återrapporteringskrav rörande kurser inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Under 2009 har kursen Security Policy in the New Europe (SPNE) arrangerats. Kursen hade 23 deltagare från 14 länder. Kostnaden var 1 miljon kronor. Institutet för högre totalförsvarsutbildning vid FHS arrangerar även inom ramen för PFF kursen Crisis Management and Civil Emergency Planning (CM/CEP) under 2009 med 25 deltagare från 15 länder. Kostnaden för denna kurs var 650 000 kronor. 7 PersonligUtvecklingLedarskapLagutvecklingStresshantering. 23(64)

6 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 6.1 Inledning Den forskning som bedrivs vid FHS är resultatet av många års strävan att bygga upp en forskning och utbildning som stödjer Sveriges utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Forskningen vid FHS främjar uppbyggnaden av Sveriges förmåga att hantera påfrestningar på det civila samhället såväl nationellt som internationellt. Den stödjer olika myndigheters och organisationers förmåga att delta i internationella insatser. Utvecklingen av FHS har gradvis kommit att omfatta mer än högre officersutbildning och inbegriper idag forskning (och utbildning) för hela försvars- och säkerhetssektorn. Hit hör bl.a. krishanteringsforskning inom samhällsskydd och beredskap (skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar), vilken på senare tid fått ökad betydelse. Den forskning som bedrivs idag är också ett resultat av den ansvarsfördelning mellan FHS och Försvarsmakten som gjordes i samband med FHS inrättande som högskola. Den forskning och utbildning som bedrivs vid högskolan utgör fundamentet för utvecklingen av det svenska nationella säkerhetskonceptet och är en avgörande förutsättning för utveckling och förnyelse av bl.a. Försvarsmaktens verksamhet. Förutom de rent militära forskningsområdena har forskningen en bred samhällsvetenskaplig inriktning och omfattar t.ex. folkrättsliga frågor. Vid FHS återfinns i viss utsträckning forskningsprojekt vilka integrerar genus och/eller jämställdhetsfrågor som en del av forskningsdesignen, primärt inom ledarskapsforskningen men även i mindre omfattning inom statsvetenskaplig forskning. I sammanhanget förtjänar att påpekas att FHS är det enda lärosätet i landet som fått ett nationellt uppdrag i regeringens handlingsplan för perioden 2009-2012 för genomförandet av resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet Vidare inkluderar forskningsverksamheten vid FHS frågor som gäller kulturella och sociala förhållanden och hur dessa påverkar militär verksamhet och hur denna bör bedrivas multinationellt och multifunktionellt. Här kan den humanrelaterade utbildningen särskilt nämnas och den utveckling och forskning som denna utbildning vilar på. Insatsperspektivet, särskilt inom ramen för multinationella och multifunktionella internationella operationer, sätter människan i fokus. FHS målsättning, som också framgår av högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2009 2012, är att stärka högskolans nationellt unika och internationellt framträdande roll inom vetenskaps- och utbildningssamhällets försvars- och samhällssäkerhetsområde. Under de två år som FHS hunnit verka som högskola har de sedan tidigare befintliga forskningsmiljöerna börjat hitta sin form i en högskolekontext med stöd av anslaget 1.7 Officersutbildningen m.m. Dessa forskningsmedel är främst avsedda för forskning med koppling till officersutbildningen och utgör en central förutsättning för utbildningens vetenskapliga grund. Mer än hälften av den totala forskningsvolymen av externfinansierad. 24(64)