organ för sveriges facköversättarförening nr 1 2010 årgång 21 facköversättaren PORTRÄTT: SFÖ:S FÖRSTA MEDLEM 4 JONAS HALLBERG SKRIVER DAGBOK 22

organ för sveriges facköversättarförening nr 1 2010 årgång 21 facköversättaren PORTRÄTT: SFÖ:S FÖRSTA MEDLEM 4 JONAS HALLBERG SKRIVER DAGBOK 22

Nr 1 2010 Årgång 21 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE-269 21 Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: 0431-755 00 Tel.tid mån fre 10.00 12.00 Fax: 0431-769 90 E-post: info@sfoe.se Hemsida: www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B 141 39 Huddinge Tel: 0707-785 770 E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2010 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Utgivningsplan 2010 Nr Manusstopp Utgivning 1 13 januari 23 februari 2 25 februari 7 april 3 3 maj 14 juni 4 7 juli 16 augusti 5 9 september 25 oktober 6 8 november 15 december Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Kära kollegor! Det är med tacksamhet, stolthet och glädje jag skriver denna ledare i det första numret av Facköversättaren för jubileumsåret 2010. Tacksamhet mot de personer som för 20 år sedan tog initiativet till bildandet av SFÖ. En del av dessa är tyvärr inte i livet längre men jag vill på detta sätt skänka dem en tanke. Stolthet över vår fantastiska förening som jag har fått ert förtroende att förvalta och därigenom kunna bidra till dess fortsatta utveckling. Och sist, men inte minst, glädje över att som individ få tillhöra den varma gemenskapen som är så kännetecknande för SFÖ. DETTA NUMMER handlar i stort om SFÖ och dess 20-åriga historia, men jag har blivit ombedd av redaktionen att blicka framåt i tiden för att försöka förutse hur SFÖ kommer att utvecklas. Det är naturligtvis ett omöjligt uppdrag, men jag kan dela med mig till er mina tankar om vilken utveckling jag skulle önska. Det finns en oerhörd potential inom föreningen, både när det gäller kompetens, kunskap och mänskliga resurser, en potential som vi ska ta väl vara på och utveckla. I en framtidsvision av SFÖ har vi synliggjort SFÖ och oss själva, trätt fram ur skuggorna och blivit en kraft att räkna med både inom språkvärlden och i samhället i stort. Vi har all anledning att vara stolta över vårt yrke och har höjt dess status och fått även övriga aktörer på språkmarknaden att inse betydelsen av kvalitet och kompetens framför låga priser. Vi har marknadsfört vår samlade kompetens utåt (en lång och krävande process som vi i styrelsen har påbörjat redan nu). Vi har intensifierat och fördjupat samarbetet med våra svenska och nordiska systerföreningar. Med gemensamma krafter kan vi uppnå så mycket mer. Innehåll 4 Porträttet: Inga-Beth Hinchliffe 6 SFÖ 20 år 2010 Det som är så unikt och fascinerande med SFÖ är att hela föreningens verksamhet, som med åren antagit en alltmer professionell form, bygger på frivilliga krafter inom de olika arbetsgrupperna som med stor entusiasm och outtröttligt arbetar med att utveckla och föra föreningen framåt. Utan detta hade SFÖ aldrig kunnat utvecklas till den förening den är idag! Om jag skulle få önska mig något så skulle det vara att allt fler av er engagerar er i föreningsarbetet för att upptäcka hur inspirerande, stimulerande och oerhört roligt det faktiskt är. Man utvecklas även som individ, upptäcker nya sidor hos sig själv och skaffar sig nya vänner. Dessutom är det ni medlemmar som bör vara med och fortsätta forma SFÖ till den förening som vi vill vara, nu och i framtiden! JAG HOPPAS FÅ SE så många av er som möjligt på jubileumskonferensen i Sundsvall och önskar er alla ett trevligt och framgångsrikt jubileumsår! Nadja Chekhov Ordförande 14 FIT granskas 16 Minikonferens FOTO : BJÖRN OLOFSSON 10 Översättaryrket genom tiderna 22 Krönikan ISSN 1400-125X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 1/10

Styrelsen informerar styrelsen@sfoe.se 20-årsfirandet tar fart Med anledning av 20-årsjubileet kommer det att bli en del jubileumsaktiviteter ute i regionerna under 2010. Om du är intresserad av att vara med och hjälpa till och/eller har bra idéer hör av dig till styrelsen@sfoe.se! Inför jubileumskonferensen kommer vi att ta fram nya, snygga t-tröjor i bra kvalitet. På allmän begäran är de vita den här gången. Något annat som är nytt på jubileumskonferensen är möjligheten att äta frukost med styrelsen. Mer om detta i konferensprogrammet. Mentorprogrammet lider för närvarande brist på mentorer. Gå in på hemsidan och ansök om att bli mentor om du känner att du vill stötta någon som är ny i yrket med råd och vägledning. Jubileumsaktiviteter har börjat planeras över hela landet för att fira 20-åriga SFÖ under 2010. Hör också gärna av dig om du redan är anmäld som mentor och kan ta hand om en ny adept. Och sist men inte minst har vi en ny sammankallande för region Syd. Hon heter Ingrid Simko. STYRELSEN I korthet Språklagen på remiss 2002 2009 var året då Sverige för första gången fick en lag som värnade svenska språket, vilket Facköversättaren tog upp i nr 2-2009. Redan 2002 skrev SFÖ en gedigen remiss till betänkandet Mål i mun (Förslag till handlingsplan för svenska språket) som föregick språklagen. Utredningsarbetet gjordes med all ära av Karin Ashing, berättar Sven Borei, dåvarande ordförande. SFÖ fokuserade bland annat på: skärpta krav på svenskundervisning åtgärder för att stärka svenskans roll inom EU krav på översättning inom arbetslivet förverkligande av ambitioner om ett mångkulturellt och mångspråkigt samhälle krav på massmediernas språk allas tillgång till språket, vilket bl.a. berör myndighetsspråk, sociala aspekter och funktionshinder språkteknologi, där vi anser att terminologifrågor är angelägna, men är skeptiska till maskinöversättning stöd till att inrätta en språkvårdsmyndighet KO Affärsvillkor kan det vara något? När översättaren åtar sig ett jobb, vilka är då villkoren som hon eller han utgår ifrån? I de flesta fall är affärsvillkoren mer eller mindre underförstådda, och normalt är det ingenting som det blir aktuellt att diskutera med kunden. Allt löper enligt förväntningarna. Men i enstaka, oturliga fall kan problem uppstå. Då kan det vara bra att man i förväg har hänvisat till sina affärsvillkor om man har några. Det kan exempelvis handla om vad uppdraget faktiskt omfattar, vad som gäller om kunden under arbetets gång kommer med ändringar och nya krav, översättarens ansvar för slutprodukten eller hur lång tid efter leveransen kunden har rätt att kräva korrigeringar. Redan våren 2007 tillkännagavs ett förslag till mall för allmänna affärsvillkor för översättare som sedan lades ut på SFÖ:s hemsida för remissbehandling. Det förslaget stöttes och blöttes sedan i två års tid både inom styrelsen och av utomstående juridisk expertis (däremot var det klent med kommentarer från övriga medlemmar). Sedan i maj i år finns en av styrelsen godkänd, slutgiltig version utlagd på hemsidan (under Om SFÖ > Interna dokument; lösenord krävs). Det är ett Word-dokument så att var och en ska kunna ändra det efter behag. Eftersom de flesta översättningsbyråer redan har sina egna affärsvillkor, har de här i första hand utarbetats med tanke på frilansöversättare, enskilda firmor och mindre översättningsföretag. Vid utarbetandet av texten har terminologin i den svenska (tillika europeiska) standarden för översättningstjänster EN- SS 15038 använts, och de procedurer som där beskrivs har i möjligaste mån följts. Somliga medlemmar använder sedan länge ett dokument i den här stilen, andra har aldrig ens tänkt tanken. Men ni som inte har något varför inte ta en titt? En ful dag kanske affärsvillkoren kan utgöra en värdefull försäkring. Som dessutom inte kostar någonting. MATS DANNEWITZ LINDER F OTO : S TO C K X P ER T facköversättaren 1/10 3

PORTRÄTTET Inga-Beth Hinchliffe SFÖ:s första medlem Om någon skulle göra en film om ditt liv, vem skulle spela dig? Om jag inte fick göra det själv, kanske Meryl Streep kunde vara en möjlighet. Det sägs att du driver Killebergs Pensionat? Vi brukar få mycket främmande på somrarna så ibland kan det nästan kännas som om man har hotell när nattgästerna och matgästerna avlöser varandra hela tiden. Men det är jätteroligt att släkt och vänner vill komma hit till oss i den nordskånska skogen. De är alltid välkomna! Inga-Beth Hinchliffe ingick i arbetsgruppen som såg till att SFÖ bildades. Så snart det formella beslutet var fattat valde samtliga att bli medlemmar. Det första jag tänker på när det gäller Inga-Beth som yrkesmänniska, så är det att hon är en fenomenal korrekturläsare, bättre finns inte. Noggrann och pålitlig. Jag upplever henne också som en mycket ärlig person, säger vad hon tycker och ser ibland annat som inte andra ser, även om hon ber om ursäkt för det. Loole Hagberg, SFÖ-medlem och tidigare chefredaktör för Facköversättaren. FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Du var styrelsens första sekreterare, berätta om föreningens tidiga styrelsemöten! Det allra första styrelsemötet hölls hos ett översättningsföretag i Solna. Då var SFÖ alldeles nybildat och vi hade inga pengar och visste väldigt lite om vad SFÖ kunde bli och skulle visa sig bli. Ingen i styrelsen (eller föreningen) fick betalt för något, inte ens för resor. En av styrelsemedlemmarnas företag lånade SFÖ några tusenlappar så att vi kunde sätta igång. Andra gånger ställde företag där styrelsemedlemmar var anställda upp med lokaler och ibland till och med lunch vid mötena. Vid det första mötet blev jag ombedd att vara föreningssekreterare och det första vi gjorde var att sammanställa en lista på alla översättare vi kände eller hade hört talas om. Sen skickade vi ut information om föreningen och så var vi igång. Vi bestämde hur mycket medlemskap skulle kosta och beslutade också att vi själva skulle vara de första att betala. Ett annat tillfälle jag minns var när mötet hölls hemma hos oss. Då behövde ganska många övernatta. Ett par styrelsemedlemmar övernattade på ett närliggande Bed & Breakfast men de allra flesta sov över hemma hos oss. I förväg gjorde jag allt i ordning: jag la ut ett lakan, stoppade ett täcke i ett påslakan och la det ovanpå, stoppade ett par kuddar i örngott och la dem ovanpå. Jag tror det blev sex olika bäddar och så fick var och en ett paket och en hopvikbar turistsäng. 4 facköversättaren 1/10

PORTRÄTTET 5 snabba frågor till Inga-Beth 1. Översätter eller korrekturläser? Båda, men helst inte samma text. 2. Roligaste SFÖ-konferens? Kanske den allra första på båten. Då kändes det som om föreningen hunnit komma igång med sin verksamhet. Men alla konferenser har varit roliga och givande. 3. Största passion (förutom Ian)? Jag läser mycket och reser mycket och har många härliga vänner. 4. Nästa utflyktsmål? Jag drömmer fortfarande 5. Älskar detta ord? Morgonrodnad Timbuktu gamla världens mötesplats med många möjligheter för översättare. F OTO : P R I VAT Hur fick du inspiration till Världens mat? Det känns ganska länge sen nu, men ett bokförlag som jag hade översatt för frågade om jag ville skriva en vegetarisk kokbok. Jag är inte vegetarian, men äter mycket vegetariskt. Jag har alltid tyckt att det är roligt att laga mat och har sparat på recept sedan tonåren. Jag har rest i många olika länder och ätit mycket god mat och samlat information. Och så har jag vänner och bekanta från olika delar av världen som gärna bjuder på mat från sina hemländer. När jag får något gott att äta brukar jag fråga hur de lagat maten och så prövar Boken inbjuder till en gastronomisk upptäcktsresa med möjlighet att smaka mat från hela världen. jag hemma och till slut blir det ett eget recept. Världens mat kom ut 1988 och har sålts i över 80 000 exemplar. Boken innehåller över 400 recept på mat från olika länder. Vilket är ditt bästa minne som redaktör för Facköversättaren? I SFÖ:s barndom hade föreningen ingen tidning. Det första numret av dåvarande Nyhetsbladet (det var bara ett A4-blad!) kom till när föreningen var ett år och skickades ut med inbjudan till SFÖ:s första konferens som skulle äga rum på en av finlandsbåtarna mellan Stockholm och Åbo. Det var självklart att föreningssekreteraren skickade ut det till medlemmar och andra intresserade. Sedan blev det fler nyhetsblad och efter hand blev Nyhetsbladet till en häftad tidning, Facköversättaren. Och föreningssekreteraren blev även redaktör. Det var spännande att själv samla in all information som skulle skickas ut och att engagera andra till att skriva. Det tar sin tid att göra en tidning men det var roligt! Och ditt sämsta? Jag vill inte spara på dåliga minnen. Hur är det att vara gift med en översättare? Härligt! Självklart har vi mycket gemensamt och det går knappast en dag utan att vi någon gång talar om språk och översättning, men vi försöker att hålla arbetet utanför hemmet när det går. Din man Ian och du älskar att resa. Varför åkte ni till Mali? Vi reser gärna och mycket och vi brukar vilja besöka länder som inte är så vanliga, så varför inte en resa i Sahara? Och så blev det Mali mitt i öknen i norra Västafrika. Mali sträcker sig från Nigerdeltat i söder till centrala Sahara i norr. Några höjdpunkter i vår resa var staden Djenné med sin storslagna moské gjord av lera samt naturligtvis Timbuktu, den gamla knutpunkten för handel i norra Afrika. Nästan alla har hört talas om den sägenomspunna staden Timbuktu men få vet att den ligger i Mali. Återigen en fantastisk lermoské och många spännande människor. Många kallar Timbuktu världens mest avlägsna plats. Vid ett tillfälle red vi i kamelkaravan och såg soluppgången i ett isande kallt Sahara där temperaturen snart steg till över 40 grader. Det var otroligt vackert och blev ett minne för livet. Du som har varit med från början: utvecklas föreningen i rätt riktning? Det är roligt att föreningen har blivit så stor och att mycket av den ursprungliga drömmen har gått i uppfyllelse, det vill säga att översättarna i Sverige ska bli en yrkesgrupp att räkna med. Ursprungligen var tanken att SFÖ skulle bli känd som en förening för de allra bästa bland översättare. Vad är etiskt ohållbart för en översättare? Oärlighet och girighet. Sist men inte minst: vad är du stoltast över? Min man Ian! Och jag är kanske lite stolt över att ha lyckats driva ett eget företag. GISELA WELTZIN THUNBERG Fakta om Inga-Beth Hinchliffe Hedersmedlem sedan: 1998 Olika uppdrag inom SFÖ: Föreningssekreterare sedan föreningen bildades 1990, styrelsemedlem 1990 1998, kanslist, redaktör för Nyhetsbladet och Facköversättaren, medlem av dåvarande Redaktions-, PR-, Info- och Profilgruppen. Nu vice ordförande i Etiknämnden. Översätter från: Engelska, norska, danska (och tyska om jag måste). Tackar gärna ja till: En kopp gott te. Vad ska du göra i helgen? Åka till Ekebyholms slott i Uppland och fira en gammal god väns födelsedag. Och bo på slottet. facköversättaren 1/10 5

SFÖ 1990 2010 Några av SFÖ:s initiativtagare (från vänster till höger): Gary Jaekel, Ian Hinchliffe, Emilio Dahl, Monica Bowen-Schrire, David Milne, Ilya Meyer, Erica Stempa, Bo Widegren, Claude Marciasini och Rainer Ursprung. Att hitta på ett relevant namn till föreningen var inte det lättaste för grundarna. SFÖ ingen självklarhet Det är vanligt att tro att saker är och förblir som vi ser dem idag. Ta till exempel vår förening, SFÖ. Hur många av oss har vant sig vid vår förenings existens och känner att den alltid har funnits? När jag forskade i gammal dokumentation om föreningens uppkomst blev jag imponerad av allt arbete som en grupp handlingskraftiga kollegor lade ned för två decennier sedan. Alla dessa möten! All den motivation och drivkraft! Precis som då är det mitt och ditt ansvar att föra andan framåt. Facköversättarandan. Läs mer i följande berättelser och låt dig inspireras. Trevlig läsning! Bo Widegren smyglyssnar 1987 Den första gång jag hörde tankar framföras om bildandet av en särskild förening för facköversättare med översättning som huvudsaklig försörjningskälla var i augusti 1987 i staden Maastricht i Nederländerna. Det var vid FIT-kongressens avslutningsbankett. Jag hade fått kontakt med några polska översättare (kom ihåg att Berlinmuren ännu inte hade fallit) och satt tillsammans med dem och min polskfödda hustru, som också gladdes över tillfället att tala sitt modersmål. Vid bordet intill satt ett gäng svenskar, bland andra den som satt vid kortändan, nämligen Leif Östling. Medan jag försökte delta i samtalet vid mitt eget bord, uppsnappade jag fragment av samtalet, som kretsade kring behovet av att bilda en sammanslutning för facköversättare, oberoende av om de var auktoriserade translatorer eller ej. På resan hem talade Leif och jag om ditt och datt på översättningsområdet. Året därpå valdes vi båda in i Föreningen Auktoriserade Translatorers (FAT) styrelse, Leif som ordförande och Bo Widegren. jag 1987 Behovet av en svensk förening för översättare diskuteras i Maastricht. Internet öppnas för allmänheten i Sverige. FAT informeras om planerna. Volvomötet. En arbetsgrupp får uppdrag att bilda föreningen. Nyordet Facköversättare föds. SFÖ bildas den 15 juni. Gary Jaekel var ordförande för grundargruppen och föreningens första ordförande. 1988 1989 1990 6 facköversättaren 1/10

SFÖ 1990 2010 FOTO : BJÖRN OLOFSSON Konferens anno 1994 i SFÖ:s barndom. SFÖ-konferensen i Stockholm 1999. FOTO : BJÖRN OLOFSSON som kassör. Någon gång det året (1988) måste det ha tagits en del kontakter om bildandet av en ny översättarorganisation för att täcka det behov som varken översättarsektionen i Sveriges Författarförbund eller FAT kunde tillgodose. Vad jag minns klart är ett föreningsmöte i FAT, där Leif redogjorde för planerna och motiven för bildandet av ytterligare en översättarorganisation. Sedan kom mötet på Volvo i Göteborg juni 1989, där en grupp energiska personer, av vilka jag minns Monica Bowen, Emilio Dahl, Gary Jaekel, Inga-Beth och Ian Hinchliffe, som av de närvarande utsågs till arbetsgrupp med uppgift att förbereda ett formellt bildande av en ny förening. Detta skedde ett år senare, i juni 1990, i en föreläsningssal i Frescati på Stockholms universitet, då Sveriges Facköversättarförening bildades. Redan följande år hölls den första SFÖ-konferensen med årsmöte på en Finlandsbåt, Stockholm Åbo tur och retur. Min egen insats var mycket blygsam. Den inskränkte sig till att skriva det första utkastet till stadgar för SFÖ. Jag var då kassör i FAT och ordförande i dåvarande HTF:s (Handelstjänstemannaförbundet) fackklubb på min dåvarande arbetsplats, Sveriges Exportråd, och ansåg mig inte kunna åta mig ytterligare ett arbets- och tidskrävande styrelseuppdrag. De övriga medlemmarna i stiftargruppen gjorde en minst sagt imponerande insats under SFÖ:s barndom. Det är grundargruppens (dit jag inte räknar mig) förtjänst att SFÖ har kunnat utvecklas till den slagkraftiga organisation som den idag är. Ian Hinchliffe arbetsgruppen ville öka översättarnas status För mig började allting rulla igång när översättare från de stora svenska exportföretagen samlades till TÖI:s Kontaktdag för översättare på Volvo Torslanda i juni 1989. Initiativtagarna då var Gunnar Lemhagen, ansvarig för översättarutbildningen vid Stockholms universitet, och Claude Marciasini, chef för Volvo Språkcenter i Göteborg. På den tiden var jag språkansvarig på Ikea. Några av det 30-tal anställda översättare i Älmhult hade redan börjat fundera på fördelarna med att knyta kontakter med översättaravdelningarna på andra storföretag runt om i Sverige. Det var en tid när det första stora teknikskiftet ägde rum: ordbehandlingsprogrammen var i färd med att effektivisera vårt arbete och inom de största företagen hade de första stegen tagits mot det som vi nu känner som e-post och internet. Det var väldigt spännande och det kändes angeläget för oss översättare att kunna samarbeta för att lära av varandra och slippa återuppfinna hjulet. Samtidigt stod vi inför en stor utmaning. Hur skulle vi hängivna yrkesutövare få omvärlden att förstå det egentliga värdet av det arbete som vi utförde? Översättaryrket hade mycket låg status i Sverige. Vem som helst (nästan) ansåg sig kapabel att översätta vad som helst. Översättare ute på företagen ville hitta ett sätt att öka respekten för yrket. På den tiden räknades översättare oftast till skrivpersonalen. Någon kunde komma in och säga: Kan du skriva ut det här åt mig? Fast det de egentligen ville ha var en översättning. Översättning var lika med utskrift, fast på ett annat språk bara! På Torslanda-träffen reste Rainer Ursprung sig och frågade om det fanns något intresse för att undersöka möjligheten av att bilda en organisation för att ena industrins översättare. Svaret blev ett enhälligt JA! Föreningen för Auktoriserade Translatorer fanns redan, men för många av oss med kunskaper i till exempel möbelbranschen, bilindustrin eller telekom, kändes FAT:s fokus på ämnen som ekonomi och juridik ovidkommande. Våra språkkunskaper fanns på andra specialistområden. Drömmen var samarbete över företagsgränserna, standardisering av terminologi och utveckling av riktlinjer för bästa praxis. Vi översättare ville visa att vi var lika professionella i vårt yrkesutövande som andra specialister i de företag vi arbetade i. Jag föreslogs vara med i arbetsgruppen för att bilda en översättarförening. Vilken ära! Vilket ansvar! Men framför allt vilken fantastisk möjlighet att lära av människor som Carlos Gisbert och Leif Östling med livslång erfarenhet av och så mycket kunskaper om översättnings- Efter ett år hade SFÖ 129 medlemmar. Första konferensen går till Åbo. Under 90-talet får internet och CATverktyg allt större betydelse för facköversättarens arbete. SFÖ får sin ordförandeklubba från Guyana. Fadderverksamheten startas. 1991 1992 1993 1994 SFÖ blir medlem i den internationella organisationen FIT. facköversättaren 1/10 7

SFÖ 1990 2010 FOTO : BJÖRN OLOFSSON Gröna och röda lappar. En vanlig syn på SFÖ-konferensernas årsmöten. branschen. Arbetsgruppen träffades direkt efter mötet och redan då var det tydligt att alla inget hellre ville än att sätta igång. Målen var tydliga. Föreningen skulle vara för riktiga proffs erfarna översättare med goda fackkunskaper, bevisad språklig kompetens och affärsmässig inställning. På så sätt skulle den borga för kvalitet både inbördes så att medlemmarna visste att de kunde lita på varandras kunskaper och utåt mot marknaden, så att den framstod som en pålitlig partner för näringslivet. Det skulle höja översättaryrkets status och vara till gagn för alla som hade behov av språkkunnig expertis i många olika branscher. Ledordet var samarbete ju bredare, desto bättre! Arbetsgruppens medlemmar var rätt så eniga. Det tog oss inte mer än fyra, fem möten förrän vi hade ett färdigt förslag att presentera på en ny Översättardag som Gunnar Lemhagen och TÖI anordnade i Stockholm i juni 1990. Föreningen sjösattes och i och med detta fick inte bara översättare till och från svenska en ny samlingspunkt, utan det svenska språket fick även ett nytt ord: facköversättare. Om jag minns rätt var det Monica Bowen-Schrire som första gången använde ordet facköversättare. Tidigare fanns litterära översättare och tekniska översättare men Monica förstod att många varken var litteraturvetare eller tekniker, utan arbetade med översättning av reklamtexter, marknadsföringstexter, konsumentinformation, företagsintern kommunikation och myndigheternas skriftliga material av alla de slag. Vad som behövdes var ett nytt begrepp som täckte alla de ämnesområden eller fack som vi arbetar med. Och så pånyttföddes vi som facköversättare. Monica Bowen-Schrire skapade ordet facköversättare Bakgrunden: Det var en tid av stora förändringar inom översättarvärlden i Sverige och globalt. Globaliseringen av världen hade kraftigt påverkat översättningsbranschen och översättaryrket. Översättarkåren var tvungen att organisera sig på ett bättre sätt för att tillfredställa en väsentligt ökad efterfrågan på översättningstjänster. Särskilt lokaliseringsindustrins behov av stora volymer av kvalificerad och snabb översättning var påtagligt. Frilansöversättarna i Sverige såg vikten av att bilda nätverk för att kunna förstärka sig och hävda sig (särskilt i pris- och kvalitetsfrågor) mot stora och starka industrikunder, som även inkluderade stora översättningsföretag. Översättningsföretagen behövde säkra tillgången till kvalificerade yrkesöversättare som även kunde hantera de nya översättningsverktygen. SFÖ bildades av en brokig grupp frilansöversättare, översättningsföretag samt industriföretag som Volvo och Ericsson. Det började med ett upprop på en av TÖI:s översättardagar i Stockholm och sen på en konferens i Göteborg fick en arbetsgrupp uppgiften att bilda föreningen. Jag var väldigt aktiv både inom arbetsgruppen och innan själva arbetsgruppen bildades. Jag minns många häftiga diskussioner med både FAT och de skönlitterära översättarna i Författarförbundet. Mycket handlade om makt (en ny översättarförening skulle innebära en omfördelning av makten och branschens struktur). Farhågorna ventilerades (man ville helst inte att SFÖ skulle bli något slags paraplyorganisation för alla översättare). Jag tycker att initiativet till att bilda SFÖ togs av många någon enskild person kan inte ta på sig äran av att ha gjort detta på egen hand. Ilya Meyer minns frågeställningarna Jo, jag minns inte särskilt mycket (fråga min hustru ), annat än att den nya föreningen verkade ha som främsta mål att höja översättaryrkets anseende. Debatten handlade om hur man skulle göra detta. En del diskussion kretsade kring pengar var det en viss prisnivå som gjorde att man uppfattades som seriös? Dessutom var det en del invecklade diskussioner om vilken sorts medlemmar (yrkes-, student-, företagsmedlemmar) som fick lov att vara med. Ytterligare en fråga handlade om huruvida SFÖ skulle begränsas till industri- eller facköversättare, eller om skönlitterära översättare också fick vara med. En annan fråga var huruvida vi bör tillämpa standardpriser, men vi kom alltid fram till att det låg för Monica Bowen-Schrire var ordförande 1995 1997. Antalet SFÖ:are var 351. 1995 Felciterad minister menar att surfandet är övergående. Sami Baladi är hjärnan bakom Servicebolaget SFÖSAB. Ordförandeposten fick Anne Verbeke, 1997 1999. Språkgrupperna bildas. 1996 1997 1998 Ny sökmotor hjälper kunder hitta översättare. 8 facköversättaren 1/10

SFÖ 1990 2010 nära kartellbildning för att tillåtas. Sedan var det förstås vår relation till FAT, den diskussionen kom upp rätt regelbundet, vill jag minnas. David Milne gratulerar till de 20 åren Jag minns att vi fick resa till London för att få nya input, hålla oss ajour, att vi knappt kunde hitta en frilansare i Sverige eftersom de flesta anställdes av storföretag såsom Volvo, SaabScania, Bofors, att yrket i Sverige hade väldigt låg status och vi betraktades som sekreterare eller korrespondenter eftersom alla trodde sig kunna göra själva om de bara hade tid att hinna med, och vi fick lön därefter, att det inte fanns utbildning (inte ens korttidskurser) för översättare bortsett från universiteten i Stockholm eller Göteborg med intagning vartannat år, hur glad jag var den dagen i Stockholm då vi lyckades övertyga ett åttiotal kollegor att SFÖ-skeppet skulle sjösättas, ett skepp som idag har en besättning på 1000+ och vars flagga känns igen med respekt internationellt. Grattis SFÖ från en mycket, mycket stolt grundare. Emilio Dahl för frilansare Jag hade just flyttat till Göteborg när det hela började 1990. Här var vi ett ganska stort gäng som kretsade kring Volvo och som träffades då och då, men de flesta av dem som startade föreningen kände varandra sen tidigare från konferenser i London, först Aslibs och sedan ITI:s. Det som slog mig vid mötet där styrelsen skulle bildas var att de flesta som anmälde sig frivilligt var antingen byråägare eller anställda. Det var Gary, Claude, Carlos, Inga-Beth *... Frilansarna hade för mycket jobb för att ägna sig åt sånt, kanske. Det var inte den tanke jag hade om en blivande förening, så jag protesterade... När förenade facköversättare möts går allt som en dans. och ombads ställa upp (att jag inte kan lära mig att hålla käft!). Jag anmälde mig som vice andre revisorsuppleants assistent... och blev vald som suppleant. Nappade gjorde också Matti, Monica, Victor och Reimer*. Styrelsesammanträdena var för det mesta trevliga. Alla blev vi imponerade av Gary när han kom med sin mobiltelefon dinglande över axeln: den var stor som en mindre laptop, fast mycket tjockare och hade en riktig lur. Någon vev tror jag inte den hade. För att inte tala om Reimer, som flög privat till mötena och kunde konsten att berätta roliga vitsar. De flesta var engelsktalande och tenderade att hålla mötena på det språket, tills Claude och jag började svara på franska. Ordningen återställdes. Föreningen heter ju Sveriges Facköversättarförening. Det var nog också av den anledningen de ratade mitt förslag till ett engelskt namn på föreningen: The Swedish Association of F... Translators. Jag tycker fortfarande att Professional är en dålig översättning av Fack-. Litteraturöversättarna och andra är ju också yrkesfolk. Rätt snart, alltefter medlemsantalet ökade uppstod behovet av en databas, och Tommy lärde mig grunderna i File- Maker. Den bas jag byggde har levt i 20 år och ska först nu göras lite proffsigare. Sen blev jag räntemästare eller kassör. Där också tröttnade jag på att arbeta på papper och Sami lärde mig grunderna i SPCS. Vad jag förstår används mina mallar än idag. Fralist och Spalist, diskussionsforum för fransk- respektive spansktalande medlemmar var jag med och startade (Mathias gjorde jobbet, jag skrev reglerna, och speciellt den som säger att skämt inte är tillåtna, men att de tolereras på fredagarna, och då efter kl 15, svensk tid). Båda listor lever och frodas än i dag. Från början siktade vi på 300 medlemmar, vi garvade rått åt den som avancerade siffran 500. Och se hur det gick... * Red. anm. Gary Jaekel, Claude Marciasini, Carlos Gisbert, Inga-Beth Hinchliffe, Matti Järnare, Monica Bowen, Victor Ames, Reimer Siebenfreund, Tommy Johansson, Sami Baladi, Mathias Luthi. JAG VILL TACKA alla som har bidragit till denna sammanställning, ett stort tack även till Erica Stempa och Emilio Dahl för deras hjälp med att få fram dokumentation om föreningens uppkomst. GISELA WELTZIN THUNBERG FOTO : BJÖRN OLOFSSON Till ny ordförande valdes Sven Borei, 1999 2003. 10 602 medlemmar firade 10 års-jubileum. Jubileumskonferens i Göteborg Fredrik Lindström talade om Världens dåligaste språk på SFÖ:s konferens i Malmö. 1999 2000 2001 2002 Startade SFÖ debatt. SFÖ skriver remiss om språklagen. facköversättaren 1/10 9

SFÖ 1990 2010 SFÖ en ung tjurig, tjusig tjugoåring? Mycket har hänt sedan första numret av det som blev Facköversättaren kom ut för 20 år sedan. Mycket har hänt under dessa 20 år i vår förening. Medlemsantalet ökar stadigt varje år. Några kära medlemmar har lämnat oss och nya har tillkommit. Styrelsen förnyas år efter år, Facköversättaren har fått ett ansiktslyft och helt nyligen har även webbplatsen fått ett modernare stuk. För fem år sedan skrev Ian Hinchliffe ett kåseri om SFÖ:s första 15 år i Facköversättaren nr. 4/2005, sid 7 (se SFÖ:s webbplats). Här ska jag försöka återge några av föreningens milstolpar och sedan berätta kort om vad som hänt SFÖ under de senaste fem åren. I slutet av 80-talet satt tre killar på en FIT-kongress och samtalade om behovet av att bilda en sammanslutning för översättare i Sverige. Det skulle vara en förening som var öppen för både auktoriserade och icke auktoriserade översättare. I juni 1990 bildades Sveriges Facköversättarförening med de tre initiativtagarna Rainer Ursprung, Bo Widegren och Leif Östling tillsammans med en rad frilansande och anställda översättare samt ägare till översättningsföretag. Redan påföljande år hölls den första SFÖ-konferensen som avlöpte på Silja Lines båttur Stockholm Åbo. Jag har hört att det var en av de roligaste SFÖkonferenserna någonsin. 1991 var personligen ett viktigt år för mig. Baltikum blev fritt! Efter otaliga försök fick jag plötsligt en natt igenom mitt fax till Estland. Vilken otrolig känsla att få direktkontakt utan censurerande mellanhänder med ett land som varit stängt under hela mitt unga liv. Den natten började jag bygga upp mitt baltiska nätverk. Vad har då hänt de senaste fem åren? Jo, freestylen med har nu bytts ut till ipoden och hela ens vardagliga liv inryms i den lilla manicken, kallad mobilen. När det gäller SFÖ, så har jag botaniserat lite i Facköversättaren (FÖ) och funnit att: 2005 försöker Britt-Marie Seex få fart på oss SFÖ-tjejer, genom att föreslå att vi ska springa Vår Ruset. Karin Ashing tillträder som ordförande efter Eva Tofvesson Redz. Jennifer Evans tillsammans med konferensgruppen anordnar konferens i Uppsala. Nytt för årets konferens är idémarknader och progressioner. Man pratar om ett nytt CAT-verktyg Logoport och om det kan tänkas vara ett översättningsverktyg som man ska räkna med i framtiden. En av våra äldsta och trogna SFÖ-medlemmar, Dieter Hammer, går i pension. Heidemarie Nyrén-Höhn blir omvald som ledamot i Svenska Språknämnden. SFÖ deltar på Bok & Bibliotek i Göteborg med temat Litauen i fokus. I samband med bokmässan kom Ian Hinchliff ut med en ny upplaga av Translating names och Infogruppen tog fram en SFÖ-kalender. Utbildningsgruppen får en ny medlem, Åsa Quensel Ahnfelt. Styrelsen ger oss två alternativ till höjd medlemsavgift. I samarbete med försäkringsmäklaren Allians tas en ny förbättrad försäkring fram för medlemmarna. Hieronymusdagen firas för första gången i Lund. Skandinaviska språkgruppen bildas och därmed försvann den danska, norska och svenska språkgruppen. Riksdagen beslutar att svenskan ska vara Sveriges huvudspråk, men inte officiellt majoritetsspråk. Rikspolisstyrelsen har för statliga myndigheters räkning beslutat om ett nytt ramavtal, vilket oroar oss översättare. SFÖ:s styrelse ligger på och skriver till Nämnden för offentlig upphandling. Våra kära kollegor Harry Edlund, Heidi Struckmeyer, Ove Fransson samt Norskjals grundare Lars Andersen gick bort. Årets medlemsantal slutar på 883 medlemmar, vi fick in 72 nya medlemmar. 2006 fortsätter vi att diskutera höjningen av medlemsavgifterna och att anställa en VD. Studentspalten införs i FÖ. Bo Widegren blir sammankallande för den Skandinaviska språkgruppen. Stort intresse finns för kurser för medicinöversättare. Förutom Tradoskurser hålls kurser i hur man snickrar till en egen hemsida. Eva Tofvesson Redz valdes till ordförande, 2003 till 2005. 2003 Huvudtalaren dyker aldrig upp till konferensen i Helsingborg. Karin Ashing är ordförande 2005 till 2009. Svenska blir huvudspråk i Sverige. Skandinaviska språkgruppen bildas. SFÖ firar 15 år och har 800 medlemmar. 2004 2005 2006 Årsmötet röstar för en etisk nämnd men säger nej till VD. 10 facköversättaren 1/10

SFÖ 1990 2010 I början behövde man bara ett A4-blad för att komma ut med det viktigaste. Årets konferens äger rum vid Hakefjorden i Stenungsund under Sven Boreis ledning. Miniseminarier införs. Vi röstar för en etisk nämnd och för höjd medlemsavgift, men den där avlönade VD:n ville vi inte ha. Styrelsen uppdaterar vår yrkeskodex för SFÖ:s medlemmar med hjälp av Åke Rullgård. En ny arbetsgrupp bildas för att se över SFÖ:s allmänna affärsvillkor. Leona Axelsson går med i fadderverksamheten, som leds av Lisbeth Mejer. Britt-Marie Seex lämnar Infogruppen efter många år. Rolli Fölsch avsäger sig uppdraget att skriva Bokspalten i FÖ och efterträds av nyrekryterade Brett Joecelyn Epstein. Jessica Jansson fick i uppdrag att vidareutveckla Studentspalten. Roger Sjölander blir webbansvarig. Baltiska språkgruppen bildas. En enkät via poll -funktionen skickas ut angående översättarnas priser samt en enkät till nya medlemmar. Standarden för översättningstjänster är antagen och klar. Ett intensivt arbete pågår med SFÖ:s profil, logotyp och webbplats. Publikationen Pitfalls kommer ut i en ny utgåva. SFÖ är med på Bok & Bibliotek med temat Yttrandefrihet. Cirka 30 kvinnliga SFÖ:are har anmält sig till Vår Ruset 2006. Bortgångna: Lars Algotson, Kerstin Andersson, Hans G Karlsson, Olga Makranci. Växthuseffekten är den stora frågan som diskuteras runt om i världen och vi är nu 929 medlemmar. 2007 drabbas vi av stormen Per. Ett nytt team bildas till årets Bok & Bibliotek och för första gången ställer vi ut tillsammans med våra systerorganisationer Författarförbundets översättarsektion och Översättarcentrum. Årets konferens hålls i Växjö med temat Översättaren som specialist. Björn Olofsson utses till Årets SFÖ:are. På konferensen presenteras SFÖ:s nya grafiska profilmanual. Carlos Gisbert och David Milne koras till hedersmedlemmar. Heidi Vuoppola avtackas som layoutare för sitt fina arbete och ny grafisk formgivare söks. Gisela Thunberg tas in i Redaktionsgruppen och blir ansvarig för fotograferingen. Språkspalten tas över av Sven Borei och Irene Elmerot efter Mai Ottoson. Medlemsgruppen SFÖ Utland startas med Anette Herbert som sammankallande. Styrelsens mötesprotokoll läggs upp på hemsidan under interna dokument. SFÖ deltar för sista gången på bokmässan i Göteborg, med temat Estland. FAT fyller 75 år. Vi är nu 954 i vår medlemsskara. 2008 års konferens i Västerås gick i mystikens tecken. På årsmötet väljs en Etiknämnd och kategorin Studentmedlemmar införs. Sven Borei och Mai Ottoson blir hedersmedlemmar. Kerstin Orsén blir ny chefredaktör för FÖ efter mig och Christian Swärdshammar, Mazzarin Reklambyrå blir tidningens nya grafiske formgivare. SFÖ fortsätter att koncentrera sig på att sjösätta Etiknämnden, anpassa medlemskategorierna och spara miljö och kostnader. Nya gruppindelningar införs. Det är också full fart på SFÖ:s mentorverksamhet och vi kan konstatera att Minikonferenserna blivit en succé under ledning av Mats Linder. Några SFÖ:are deltar på Nordic Translation Conference i London. SFÖ tecknar samarbetsavtal med Alago Advokatfirma AB för att erbjuda medlemmarna kompetent juridisk rådgivning till förmånliga villkor. Avlidna: Margaret Knipe, Alan Imber, Karin Gärdegård. Finansmarknaden är i gungning och vi har en global lågkonjunktur, men SFÖ fick i alla fall in sin tusende medlem. 2009 strävar vi fortfarande efter det papperslösa samhället. Det innebär att SFÖ numera skickar kallelser till årsmötet via e-post. Olle Josephsson avgår som chef för Språkrådet och Lena Ekberg tar över. Årskonferensen hålls i Pinocchios textilstad Borås. Karin Ashing välkomnar Nadja Chekhov som ny ordförande och Ulf Abrahamson utnämns till hedersmedlem. Mycket energi går åt till att befästa SFÖ:s position på marknaden och göra föreningen mera känd för omvärlden. Etiknämndens arbetsordning diskuteras vilt på yahoo-listan. SFÖ:s nya webbplats lanseras. 2010 sker konferensen äntligen uppe i norr, det vill säga i Sundsvall. Ja, ja, jag vet att ni norrlänningar tycker det ligger i mitten av Sverige, men för oss som bor lite längre ner är det väldigt mycket norröver. Vi utlovas guldkant och Jonas Hallberg. Vad mer kan man önska? Cu & hf! (betyder See you and have fun på SMS-språket) LOOLE HAGBERG SFÖ Utland startas. En ny grafisk profil lanseras och tidningen får ny layout. 2007 2008 En tredjedel av alla SFÖ:are samlas i Västerås. SFÖ får sin tusende medlem! Nadja Chekhov tar över ordförandeklubban. SFÖ:s nya webbplats lanseras. 2009 2010 SFÖ firar 20- årsjubleum i Sundsvall. facköversättaren 1/10 11

ÖVERSÄTTARYRKET GENOM TIDERNA Facköversättaryrket datoriseras. Det stora paradigmskiftet kom med internet och CAT-verktyg under 90-talet. Från ficklexikon och karbonpap På tjugo år har översättarprofessionen utvecklats enormt rent tekniskt. Och sjuttiotalets ensamvarg måste nu på 10-talet ha datorstöd för att hantera alla sociala kontakter. Här beskriver Gunnar Carlsson sina första 20 år som facköversättare. Översättare från spanska sökes Interverbums annons i DN fångade blicken 1979. Vi var åtta grabbar som just startat ett företag som utbildningskonsulter, utan kunder, så varje extrajobb var välkommet och jag hade ju vissa baskunskaper i spanska... Översätta inkommande telex från Venezuela, två kopior, så man får sätta in tre vita papper och två karbonpapper i skrivmaskinen. Och ordentliga nedslag så även understa kopian blir läslig! Jans ficklexikon och ett besök på biblioteket på kvällen om inte alla spanska ord var begripliga. Synd att man inte fick se telexen från Sverige till Venezuela, det hade nog hjälpt. Lexikon, ordlistor och bibliotek Så fortsatte det man köpte lexikon, bytte och kopierade ordlistor, färgade in skrivmaskinens färgband med stämpelfärg, offrade en gammal tandborste för att kunna rensa typerna innan man skrev ut original. Tekniska Högskolans bibliotek och biblioteket på Med- borgarplatsen fick många besök långa listor med krångliga begrepp som skulle kollas upp och hittas översättningar till. Bekantskapskretsen växte, vänner och bekanta med specialkunskaper vårdades väl oändligt mycket enklare att ringa dem än att ta tunnelbanan till biblioteket. Inget mervärde? Diskussion om moms. Tillför inget mervärde bara en avskrift på ett annat språk var Skatteverkets officiella skäl till att det inte var moms på översättningar. Kändes lite hårt, när man kämpat en vecka med att översätta en rikt färgfotoförsedd bok om insidan av avloppsledningar i England. IBM kom med kula man kunde byta font. Och sedan kom radertangenten inga mer tippexlappar och tippexburkar som i alla fall bara fungerade på översta papperet! Och IBM Executive skrivmaskinen med delad mellanslagstangent, helt eller halvt mellanslag. Dagens översättare fattar nog inte vilken lycka det var att kunna radera en bokstav i början på ett ord och få plats med två bokstäver! Man slapp skriva om hela sidan! Sen började de komma datorerna. Små gröna skärmar där man kunde se vad man skrev, och gå in och ändra så många gånger man ville! Och skriva ut på knattrande pin-skrivare eller riktiga skrivare med typhjul eller liknande. Men man kunde förstås inte se hur det skulle se ut i utskrift, och bilder var ju inte att tänka på. Men successivt ändrades detta, och för varje år blev utskrifterna bättre och möjligheterna större. PageMaker blev en revolution för de som arbetade med MacIntosh. Laserskrivarna tog över, fotosättningen blev till historia men en stor del av denna tekniska utveckling påverkade inte direkt vårt arbete som översättare. Revolutionerande hjälpmedel Det gjorde däremot utvecklingen av Trados och andra CAT-program, som startade med viss försiktighet i slutet på 80-talet men verkligen fick fart ett decennium senare. Första versionen av Trados kom 1994, och möjligheterna att spara och återanvända text och termer fanns i ett dussintal program några år senare. Barnsjukdomarna var stora, tekniken inte helt enkel (Translator Scandinavia köpte en licens av IBM:s översättningsprogram, bad om 12 facköversättaren 1/10

ÖVERSÄTTARYRKET GENOM TIDERNA I korthet Biblioteken övergavs till förmån för databaserade lexikon allt i en burk nära dig. per till CAT-verktyg installationshjälp och två tekniker från IBM var där i fyra timmar innan de lämnade programkartongen på bordet och gick, med kommentaren det går nog inte.) Men med viss envishet gick alla program (utom IBM:s) igång, och översättningsarbetet var på många sätt revolutionerat. Det var inte bara CAT-programmen, det hände så mycket annat samtidigt. Helt plötsligt började man kunna använda datorbaserade lexikon, WordFinder kom starkt i mitten av 90-talet, Internet utvecklades som sökverktyg, bredbanden kom och ersatte modemen en revolution i sig vet vi som ibland ägnade timmar åt att överföra en liten ynka fil elektroniskt för att slippa rusa ner till expresståget till Göteborg för att få med disketten i sista posten. Ack dagens ungdomar, så lyckliga och bekymmerslösa! IT-tekniker och/eller lingvist? Parallellt kom utvecklingen av designprogrammen avancerade skapelser i InDesign och QuarkExpress ersatte kladdiga fax och enkla textfiler som original och kunderna ville ha tillbaka i samma format. Översättaren blev designer och DTP-are, och datatekniker och allt annat på en gång. Otroligt spännande för många, frustrerande för alla de som ville koncentrera sig på den språkliga sidan och inte behöva hantera alla olika program och konstiga filer. Här har utvecklingen slagit tillbaka på senare år nu har många kunder och översättningsbyråer insett att resultatet blir bäst om översättarna får en pdf och en fil som går att översätta i det CATprogram de föredrar, och att specialister och entusiaster tar hand om konverteringar och andra tekniska problem. Det tycker jag är en positiv utveckling, ger större möjlighet att koncentrera sig på de språkliga bitarna av arbetet för de som tycker bäst om det. Världens bästa jobb Det allra största som hänt är naturligtvis Internet. Det har tusenfaldigat mitt kontaktnät. Det har gjort att jag, med Skype och mail och sfoe-debatt och alla mina Yahoo-grupper har daglig kontakt med mängder av kollegor, alla tider på dygnet och överallt. Ensamarbetande översättare, med skrivmaskinen bredvid ett vaxljus som sakta droppar ner i stora lexikonet, och en telefon där kollegorna ringer en gång i kvartalet har ersatts av ett spännande och intensivt grupparbetande, med språkliga och tekniska utmaningar och mänskliga kontakter mellan översättare som jag inte kunde drömma om för trettio år sedan. Ensamarbete, struntprat! Isolerat, struntprat! Världens mest omväxlande och spännande jobb, säger jag vid poolkanten i en grönskande dal intill Santiago de Chile, på juldagens eftermiddag. Ska bli spännande att se vad de kommande trettio åren bjuder på! GUNNAR CARLSSON SAMTLIGA FOTON I DENNA ARTIKEL : STOCKXPERT Lyckade minikonferenser om terminologi I minikonferenserna i november förra året deltog sammanlagt drygt 80 personer nytt rekord igen och överlag var reaktionerna mycket positiva. Jag vill inte vänta till nästa höst. Vi måste kunna träffas oftare! och Toppen! Dessa minikonferenser borde inträffa lite oftare är två omdömen som tyder på att det viktigaste kanske inte är så mycket vad som avhandlas på konferenserna som att de över huvud taget äger rum. Man trivs! Rapporten från konferenserna, som hade temat Terminologihantering, fick inte plats i detta nummer utan kommer i nästa. Men genom en händelse som ser ut som en tanke utkom bara ett par veckor efteråt en bok i samma ämne, nämligen Terminologiemanagement Von der Theorie zur Praxis (BDÜ, 148 s, 20 + porto), redigerad av Felix Mayer och Uta Seewald- Heeg. Här behandlas en rad Rikstermbankir Henrik Nilsson, TNC. intressanta ämnen i åtta uppsatser, bl.a. program för terminologihantering (inklusive en översikt över 21 [!] stycken), terminologiextrahering (slutsatsen är att det i dag inte finns några riktigt bra system), terminologiportaler på nätet. För den som läser tyska och är det ringaste intresserad av detta ämne utöver det omedelbara dagliga arbetet är boken ett fynd. MDL SFÖ-kuriosa: För 20 år sedan rapporterade Facköversättaren (Nyhetsbladet): Många kunder vill ha leverans på diskett. Det sparar dem ofta stora summor för sättning. Tycker du att översättaren ska ta betalt för disketten? Hur mycket? Ett medium från förr. Den vanskliga disketten. Vad har du för förslag? Skriv till sekreteraren i SFÖ. Adressen finns på sidan 1 i det här Nyhetsbladet. BO facköversättaren 1/10 13

STUDENTSPALTEN I korthet Fantastiskt innehållsrik konferensrapport I Facköversättaren 5/2009 berättade Per Döhler om den stora översättarkonferensen Übersetzen in die Zukunft, som avhölls i Berlin i september. Rekordsnabbt därefter kunde man köpa konferensrapporten med samma namn 582 sidor för bara 20 + porto, från BDÜ. Här finns drygt 80 inlägg i sin helhet (varav ett 20-tal på engelska och ett par på franska); jag ska inte ge mig in på att diskutera eller redogöra för ens några av dem utan nöjer mig med ett axplock bland ämnesrubrikerna: marknadens utveckling, översättarens marknadsföring, nya yrkesprofiler för översättaren, kvalitetssäkring och -kontroll (med tre underrubriker), grupparbete via webben, terminologihantering och -skapande, maskinöversättning, TM-system, utbildning, nya uppgifter för översättarföreningar. Med andra ord: massor av intressant material nästan oavsett vilka aspekter av översättaryrket man är intresserad av. Rekommenderas varmt! MDL Svenskan tappar mark Den finlandssvenska minoriteten är orolig över svenskans ställning i Finland. Nyligen visade en undersökning att en tredjedel anser att svenskan är starkt hotad. Det grundlagsskyddade svenska språket har haft en mycket stark ställning i Finland. För tio år sedan ansåg 90 procent av finlandssvenskarna att svenskans framtid var ohotad. Enligt en notis i Hufvudstadsbladet i början av året vill en majoritet av finländarna slopa den obligatoriska svenskundervisningen. I enkäten, gjord av Kaleva och andra tidningar, svarar två tredjedelar att de vill låta kommunerna välja mellan undervisning i svenska eller ryska. KO Studentspalten Kontaktpersoner: Elisabeth Schriefer, amagerdigte@hotmail.com Elin Svahn, eelin_svahn@yahoo.se På spaning efter framtiden Det nya decenniet har börjat! Med det börjar vi, Elin och Elisabeth, glatt att skriva studentspalten. Även om vi båda har lite tid kvar innan den riktiga världen väntar oss, så går vi givetvis redan nu och funderar över hur tiden efter studierna kommer att bli och många frågor dyker upp. Det är många dubbla budskap: Betyder egenföretagande frihet eller kundjakt och osäkerhet? Ska vi gå upp i pris för att understryka att översättning är ett kvalitetsarbete eller gå ner för att vi är nybörjare? Kan vi ens räkna med att kunna försörja oss som översättare efter alla år på universitetet? Samtidigt ökar antalet sökande på översättarutbildningarna och många räknar med att kunna få ett stimulerande och tryggt jobb i en mer och mer globaliserad värld, inte minst verkar EU och undertextning locka många. Våra farhågor rör mest antalet källspråk, att egenföretagande inte innebär en balanserad tillvaro och risken att bli ensamvarg. Självklart tycker vi också att översättning är otroligt roligt och ju mer vi vet om det, desto mer inser vi att det helt enkelt är det vi vill göra. Är vi ensamma om våra funderingar? För att få en uppfattning har vi frågat tio blivande kollegor från utbildningarna i Uppsala, Göteborg och Stockholm. Framtiden? De flesta tror helt klart på en ljus framtid och att färdigheter och utbildning kommer att löna sig. Självklart lämnar finanskriser och lågkonjunktur sina spår och en del är osäkra på om det kommer gå att försörja sig. De som har börjat ta emot uppdrag känner sig generellt sett tryggare. om tio år? Sju av nio tror att de kommer jobba som översättare om tio år. Några vill gärna kombinera översättandet med ett annat jobb, dels på grund av ovissheten som egenföretagare och dels på grund av intresse. Egenföretagare? Tre av de tillfrågade skulle helst vilja vara anställda men inser att branschen kanske inte har förutsättningar för det. F OTO : S TO C K X P ER T Tre vill absolut bli anställda, men inte mindre än fyra tror att eget är det rätta valet, bland annat för att kunna åta sig andra språktjänster. Utbildningen? De flesta tycker inte att dagens utbildningar förbereder oss inför yrkeslivets alla aspekter. En person antar att det främst är en resursfråga och efterfrågar mer språkspecifik undervisning. Det finns många olika åsikter och de mest förekommande är behovet av utbildning i CAT-verktyg och mer starta eget-hjälp. Fler inriktningar på utbildningarna, som lokalisering och copywriting, är en annan tanke. Yrkets utveckling? Många tror att byråernas dominans kommer att öka och att maskinöversättningar, som sedan korrigeras, blir vanligare. En annan tanke är att utbildade översättare kommer att efterfrågas mer när generationen av outbildade går i pension. Även kraven på tekniska kunskaper förväntas öka. De flesta hoppas att översättaren kommer uppskattas mer i en värld med allt färre gränser, medan en tror att översättarens status kommer att vara ännu lägre än idag.... om du fick ändra något? En sak som alla de tillfrågade verkar eniga om är att lönerna måste höjas, inte minst inom undertextning, och skönlitterärt översättande främjas. En person hoppas också på en förändrad inställning till hur texter fungerar, och att folk inser att det helt enkelt inte räcker att maskinöversätta texter. Egentligen är det nog inte särskilt konstigt att vi, på spaning efter vår egen framtid i en marknad som ständigt förändras, känner osäkerhet. Men en sak är klar: vi ser fram emot att följa med SFÖ in i 10-talet och tillsammans vill vi ta tag i våra drömmar och visioner därför att översätta är vad vi vill göra! Ett stort tack till: Ninni Bertilsson, Julia Davidsson, Kirsi Forsberg, Kristoffer Kehrer, Mira Kjellsdotter, Sofi Linde, Tanja Leirvåg, Therese Månsson, Sofia Strängberg och Miia Yliaho. 14 facköversättaren 1/10

SFÖ KONFERENS 2010 Stadshotellet i Sundsvall. Platsen för SFÖ:s 20-årsjubileum. Under konferensen lär det dock inte bli lika vintrigt som på bilden. Upp till bevis! Konferensprogrammet är i stort sett spikat, lokalerna har granskats både avigt och rätt, vi har koll på tekniken, föreläsarna har skrivit på avtalen och bokat sina resor och hotellrum, menyerna är klara och Jonas Hallberg har putsat av cowboyhatten... Festen kan börja! Eller? I det här skedet finns det självklart mycket som kan gå snett! Att jubileumskonferensen blir lyckad är helt och hållet beroende av att alla led i kedjan håller för påfrestningarna. Det är många frågeställningar som ska funderas igenom och det är självklart ett otal manglingar kvar före den 16 april, då ridån går upp för konferens 2010 SFÖ i går, i dag, i morgon. Men så här långt känner vi i konferensgruppen att arbetet har varit till största delen lustfyllt, och det man tycker är kul får ofta också ett gott resultat! Inbjudan har redan gått ut via e-post. All information som behövs för att du ska kunna få en bild av vad Det vackra trapphuset på Stadshotellet i Sundsvall. som kommer att hända under konferensen hittar du på SFÖ:s webbplats, www.sfoe.se. Här finns ett komplett konferensprogram, presentation av föreläsarna, information om transporter, hotell och lite smått och gott om Sundsvall, för den som är intresserad. Om vi har missat att informera om någon detalj, är det bara att höra av sig till Mia Poletto Andersson, på konferens2010@sfoe.se. Varma nåja! vinterhälsningar från KONFERENSGRUPP 2010 FOTO : STADSHOTELLET I SUNDSVALL FOTO : KRISTOFER LÖNNÅ PRODUKTION facköversättaren 1/10 15

F OTO : S TO C K X P ER T Globalt nätverk. FIT representerar cirka 100 000 översättare, tolkar och andra professionella språkmänniskor. FIT utifrån och inifrån, del 1: I ett större sammanhang SFÖ:s årsmöte beslöt i Borås 2009 att Styrelsen [får] i uppdrag att utreda frågan om nyttan med att föreningen är medlem i FIT och redovisa resultatet i god tid före nästa årsmöte. Denna artikel och dess uppföljare i nästa nummer vill bidra till diskussionen med information från olika håll. FIT utifrån De allra flesta inom SFÖ tänker förmodligen inte på FIT alltför ofta eller har kanske till och med aldrig hört talas om FIT. FIT heter egentligen FIT IFT, Fédération Internationale des Traducteurs International Federation of Translators, vilket återspeglar arbetsspråken engelska och franska. Men det är ingen som säger något annat än FIT, som uttalas som ett ord (med långt i). FIT är en internationell paraplyorganisation av översättar-, tolk- och terminologiföreningar som samlar fler än 100 föreningar från cirka 60 länder i hela världen, och representerar därför cirka 100 000 medlemmar. Syfte och verksamhet Syftet med FIT som har funnits sedan 1953 är att främja professionalismen inom de discipliner som FIT företräder. FIT utreder förutsättningarna för god yrkespraktik i olika länder och verkar för att försvara översättarnas rättigheter och yttrandefriheten i största allmänhet. FIT är formell rådgivare till FN:s kulturorgan, UNESCO. FIT:s världskongresser hålls vart tredje år och består av både formella workshops och informella diskussionsgrupper. FIT:s årsmöte i samband med kongressen utgör dess högsta beslutsorgan. På årsmötena väljs ett råd (Council) och en exekutiv kommitté (Executive Committee) som tar hand om FIT:s arbete under en treårig mandatperiod. De får stöd i sitt arbete av ett tjugotal utskott och kommittéer som rapporterar till rådet och världskongressen, samt av ett halvdussin rådgivare, ofta tidigare 16 facköversättaren 1/10

FIT UTIFRÅN OCH INIFRÅN DEL 1 FIT-representanter, som alla arbetar ideellt. Senaste världskongressen ägde rum 2008 i Shanghai; nästa världskongress kommer att äga rum i San Francisco 2011. Utöver världsorganisationen ( stora FIT ) finns det även två regionala centra, ett för Europa och ett för Latinamerika. Utger flera publikationer FIT ger ut en akademisk facktidskrift, Babel, en (oregelbundet utkommande) nyhetstidning, Translatio, och ett lite mer frekvent e-nyhetsbrev, FIT Flash. De två sistnämnda finns att ladda ner från på FIT:s webbplats, www.fit-ift.org. FIT delar även ut flera priser: Astrid Lindgren-priset, Aurora Borealis-priset för enastående prestationer inom skönlitterär översättning, Aurora Borealispriset för enastående prestationer inom facklitterär översättning, Karel Capekmedaljen, FIT-priset för bästa periodiska publikation, FIT-pris för bästa webbplats och Pierre-François Caillés minnesmedalj. Medlemsföreningarnas medlemmar kan delta i andra medlemsföreningars aktiviteter till medlemspris, vilket kan vara en avsevärd besparing. FIT i kritikens fokus Som översättare vet vi hur viktigt det är att inse att vi ingår i ett internationellt sammanhang och att vi måste hålla kommunikationskanalerna öppna för att hänga med och göra vår röst hörd i Norden, Europa och hela världen. Men precis som politikerna har fått uppleva så är det inte alltid lätt att jobba med och på internationella institutioner. Ännu mer än på hemmaplan brottas man med snåriga processer, stora egon, kulturkrockar, samordningsproblem, logistiska problem och inte minst en skriande brist på både resurser och kontroll över dess lämpliga användande. Så även på FIT. SFÖ har chansen att påverka. Brist på kommunikation Det är svårt även för välvilliga utomstående att skapa sig en bild av vad som händer inom FIT. Väl inne i processen slås man av häpnad över att verksamheten både i världs-fit och i FIT Europe till stora delar verkar snurra kring sin egen axel och att syften, målsättningar och utveckling inte alls är uppenbara. Den information som når ut förefaller inte sällan byråkratisk, pompös och intetsägande, för att i nästa ögonblick växla tonläge till klagomål om brist på stöd, pengar och intresse och även brist på demokrati. En utbredd tveksamhet inför SFÖ:s medlemskap i FIT kulminerade i årsmötets beslut att ge styrelsen i uppdrag att utreda FIT-frågan närmare. SFÖ och FIT SFÖ har länge varit representerad i FIT. SFÖ:s första ordförande Gary Jaekel var med och bildade FIT:s regionala centrum för Europa, FIT Regional Center Europé (RCE), numera FIT Europe. Efter det satt han ett antal mandatperioder i dess styrelse och bidrog aktivt i ett antal projekt. Förutom att flera medlemmar har deltagit i konferenser med presentationer har Anne Verbeke varit aktiv i FIT RCE, varit medlem i FIT Council (2002 2005), FIT Executive Committee (2005 2008) och gör nu sin allra sista mandatperiod i FIT som medlem av FIT Council (2008 2011). Fyra SFÖ:are in i FIT År 2009 fick SFÖ tillfälle att nominera medlemmar till olika FIT-kommittéer. Förutom att vi på så vis kan delta i FIT:s arbete och påverka dess beslut är detta också ett sätt att få information om vad som pågår inom FIT någonting som ju inte alltid har varit lika lätt att veta, inte ens för de som själva var aktiva, bland annat på grund av olika länders, medlemsföreningars och ordförandes syn på kommunikation och beslutsprocesser. Följande SFÖ-medlemmar nominerades och blev sedan invalda: Helene Biesheuvel: Kommittén för juridiska översättningar och rättstolkning Sven Borei: Kommittén för mänskliga rättigheter (sammankallande) Irene Elmerot: Kommittén för normering Lisbeth Mejer: Kommittén för översättning och kulturell anpassning PER DÖHLER ANNE VERBEKE F OTO : S TO C K X P ER T FIT inifrån SFÖ har stora möjligheter att påverka Anne Verbeke och Helene Biesheuvel rapporterar här efter EULITA-konferensen och Helene även efter sitt första kommittémöte. SFÖ som den största översättarorganisationen i Sverige har möjlighet att påverka regler och bestämmelser inom Sverige. Då är det också viktigt att SFÖ kan göra sin röst hörd internationellt och sättet att göra det är genom att vara aktiva inom FIT. Det är viktigt att hålla sig informerad om vad som händer i världen och framför allt i Europa och även att påverka den utveckling som finns inom branschen. När man tittar på den proportionella representationen, det vill säga antal medlemmar i förhållande till landets invånare, så är de skandinaviska översättarföreningarna väldigt väl representerade. Den belgiska föreningen har mellan 300 och 400 medlemmar i ett land med något fler invånare än Sverige. Medlemsantalet borde naturligtvis vara högre i ett land där så många översättare är verksamma bland annat på grund av alla EU-institutioner och alla andra internationella organ. Den franska översättarföreningen SFT har till exempel färre medlemmar än SFÖ, någonstans mellan 800 och 900, i ett land med många fler invånare. Den finska föreningen, SKTL, har 1 500 medlemmar, och även de tre norska föreningarna har många medlemmar och jobbar ihop och delar vissa tjänster och kostnader. Det skandinaviska blocket är med andra ord mycket starkt och representerar många översättare. Det är kanske läge att jobba ihop ännu närmare med våra nordiska systerföreningar? FIT är en remissinstans. Vi borde behålla möjligheten att kunna påverka framför allt den europeiska lagstiftningen genom att vara med i FIT. ANNE VERBEKE HELENE BIESHEUVEL facköversättaren 1/10 17

UTLANDSGRUPPEN Minikonferens: Är du generalist, specialist eller medlöpare? Digert program på lyckad minikonferens i Hamburg. F OTO : S TO C K X P ER T Vad har du för vision idag? Lyssnar du på texten innan du översätter den? Det var några tankeställare man fick då SFÖ:s utlandsgrupp träffades i Hamburg. Ett 25-tal kollegor från Sverige, Tyskland och Danmark deltog. Det finns inget företag, vare sig stort eller litet, som kan klara sig utan företagsekonomiska kunskaper, och det gäller även översättare, förklarade Thea Döhler från Triacom Konsulttjänst i sitt föredrag om vår företagarroll. Som översättare har man sju uppgifter vilande på ens axlar utöver själva översättandet, fick vi veta av Thea Döhler, företagsekonom, psykolog och översättare. Har du en vision? För det första måste man sätta upp en vision, ett mål för sin verksamhet. Men hur ser det då ut med visionen? Hur sätter jag upp den? Ett sätt kan vara att fundera över vad man hade för drömmar som barn. Vad ville man då? Bli en berömd författare kanske? Eller vinna pris för bästa reklamtexter? Vad har det blivit av dessa drömmar idag? Har de förändrats? Oavsett hur målet ser ut idag, så behöver man en strategi för att nå det. Det är som med skutan på havet: har man inget navigationssystem tar det längre tid att ta sig fram. Marknadspositionen Sedan måste man ha en mission för verksamheten. Vad vill jag göra? Vill jag bara översätta eller kan jag även tänka mig att erbjuda andra tjänster, typ korrekturläsning, språkgranskning, sättning eller kanske rent av originalproduktion? En annan viktig uppgift är positioneringen, att analysera sin position på marknaden. Var står jag idag och vad vill jag? Vem vill jag jobba för? Är jag en generalist som gör det mesta, en specialist med några få fackområden eller är jag rent av en medlöpare? Medlöparen Att vara medlöpare är inte fult, menade Thea Döhler. Vill man med liv och lust ägna sig åt att översätta och låta andra göra marknadsföringsjobbet åt en, så är det helt okay. Man måste bara veta vad man vill. Den femte uppgiften som man inte kommer ifrån som översättare heller är att organisera verksamheten och se till att man har en god översikt över vad som händer och sker. Hit hör bland annat att hantera och förvalta all inströmmande information på rätt sätt, så att den alltid finns till hand när den behövs. Kundstyrning och sophantering är också viktiga uppgifter. Vilka kunder ska jag satsa på? Vem är min perfekta kund? Hur ser det ut på skrivbordet och i datorn? Är man medveten om dessa uppgifter och att man inte bara är kapten, utan även styrman och matros på företagsskutan, ja då har man alla chanser i världen att styra skutan mot rätt mål. Hur kvalitetsgranska kreativa texter? Att producera bra texter är ett mål som vi alla har. Men vad är en bra text? Vad är en bra översättning? Jörg Heinemann, språkvetare och forskare inom kritisk diskursanalys från SKH Sprach- Kontor Hamburg GmbH, tog oss med på en spännande utflykt i vilka funktionella krav som ställs på en text och vilken stilnivå eller vilka olika stilnivåer! den måste hålla. Det är bara på ett mycket ytligt plan som kvaliteten på en översättning bedöms efter sådana faktorer som stavning och grammatik, menade han. En översättning kan faktiskt bli bättre än originalet. Med bättre menas att den kan bli precisare, funktionellare och ändamålsenligare. I översättningsbranschen finns olika metoder för att beskriva kvalitet. En av dem tar inte hänsyn till grammatiken eller andra formella egenskaper som rör språket. Istället tittar man på texterna med hänsyn till deras praktiska funktion. Teoretiskt sett utgår man ifrån det faktum att man lär sig språkliga funktionsmönster genom sociala processer. Alla språkanvändare barn som vuxna har därför tillgång till dessa mönster. En talare vet intuitivt hur man kan skapa en viss typ av text och vilka språkliga medel man kan använda sig av. Som lyssnare vet man också på samma sätt vilken funktion en text har eller bör ha. Översättaren som lyssnare och talare Talarens och lyssnarens roll kan även överföras på översättaren. Vi får då följande mönster: Översättaren som befinner sig mitt i översättningsprocessen intar först rollen som lyssnare och sedan som talare. När man läser texten och försöker förstå den övertar man lyssnarens roll för att sedan under själva översättningsprocessen gå in i talarens roll. Är danska svårt? För alla oss som våndades på gymnasiet när det var dags att läsa dansk litteratur på svensktimmen avslutade Tomas Öhrn med att på ett mycket personligt sätt kåsera kring ämnet Är danska svårt? Som skåning har han djuplodande erfarenheter i ämnet och vi fick ta del av speciella stötestenar för den svensktalande. För den som pendlar mellan Malmö och Köpenhamn kan det kanske vara bra att veta att blød inte betyder blött utan mjukt och att blött heter våd, att köttbulle heter frikadelle och frikadell heter kødbulle. För att inte tala om dessa siffror: halvtreds, tres, firs och halvfems. Nu förstår jag varför jag talar tyska med min danska kollega. Avslutningsvis ska tilläggas att alla kringaktiviteter var mycket givande tillfällen att få lära känna och samspråka med nya kolleger i branschen. LENA SAMUELSSON 18 facköversättaren 1/10

SFÖ:S FÖRETAGARFÖRSÄKRING Du har väl inte glömt att teckna SFÖ:s företagsförsäkring? Är du korrekt försäkrad? Det kanske är dags att se över ditt försäkringsskydd. Tecknar du SFÖ:s företagsförsäkring får du rätt försäkring till rätt premie! ILLUSTRATION : CHRISTIAN SWÄRDSHAMMAR Försäkringen kostar betydligt mindre än vad den skulle göra om du tecknade den på egen hand direkt via ett försäkringsbolag och är dessutom mer omfattande! Genom ditt medlemskap i SFÖ har du många fördelar och förmåner, bland annat har du möjlighet att teckna SFÖ:s företagsförsäkring till ett mycket fördelaktigt pris, som ligger långt under det normala. Försäkringen är unik och speciellt framtagen av Allians Försäkringsmäklare i samarbete med SFÖ. Endast medlemmar i SFÖ kan teckna försäkringen. Målet med försäkringen är att den ska vara bäst på marknaden för översättare. Vi strävar hela tiden efter att förbättra försäkringen och villkoren. Det har vi lyckats väldigt bra med tack vare ett mycket bra och givande samarbete med SFÖ:s styrelse, försäkringsgivaren och inte minst den enskilde medlemmen. Dina åsikter och synpunkter väger tungt Glöm inte att försäkra dig! och vi ser gärna att du kontaktar oss med synpunkter om hur vi ytterligare kan utveckla försäkringen. Under 2009 noterade vi en efterfrågan på om ett högre försäkringsbelopp för egendom och med detta som bakgrund höjdes vid årsskiftet egendomsbeloppet till 300 000 kr (tidigare 200 000 kr). Vidare fick vi frågan av SFÖ:s studenter om en anpassad försäkring, den är nu framtagen och väl mottagen. Vårt mål under 2010 är att fler medlemmar ansluter sig till försäkringen. Ju större grupp vi är, desto större handlingskraft har vi! Avslutningsvis ser jag och min kollega, Camilla Skymbäck, fram emot att fira SFÖs 20 års jubileum i Sundsvall! Vi välkomnar samtliga medlemmar till vår monter i år, där vi med anledning av jubileumsåret kommer att ha trevliga överraskningar! RABIA-SERAP OK Språkspalten Sven Borei, transforlag@heskonsult.com. Irene Elmerot, irene@red.se Från det språkliga hoggehuset Här sitter jag brausatt på marentillja med lite söndesmöda och känner mig tebåklad, kanske även illavöred så här efter juletiden. Som alla andra är jag lite knebårvalen, även om hoggehuset ligger i källarn. På julafton var millevitten här och mullbännades skoj värre och alla omslag blev en ända plåddårmållja. Man får alla sorts saker till jul och efter för den delen. Böcker är ju vanliga och språkböcker nästan de rigeur i en översättarfamilj. Men en del böcker har kanske inte så stor användning i vanliga översättningar, varken till eller från. Men de kan vara skoj att strosa igenom i varje fall, även om jag inte har försökt skriva hela meningar eller följa någon grammatikalisk ordning. Som småtting innan vi flyttade till Philadelphia (i USA) hörde jag några av dessa eller liknande ord hos morfar och mormor, främst i församlingen efter gudstjänsten. Men att förstå var en annan sak. Jag frågade väl mamma om det, men hon växte ju upp i Uppsala och Stockholm och hade ingen aning. Etymologin skulle vara intressant och om någon skulle vilja ta itu med dessa ord så lovar vi att göra svaret till en språkspalt. Gissningar eller översättningar accepteras också och jag antar att någon i läsarkretsen kan läsa det rakt av. Kanske en ordbok hjälper? SÄLGJORT AV SVEN F OTO : S TO C K X P ER T facköversättaren 1/10 19

SFÖ-DEBATT SFÖ-debatt mats.linder@gmail.com F OTO : S TO C K X P ER T Första, andra, tredje... sålt till lägstbjudande! Ska man gå med på att jobba för byråer som auktionerar ut sina uppdrag till lägstbjudande? Hur vanligt är det att det går till så? I stunder av tvivel är det skönt att kunna vända sig till SFÖ-debatt. Många frilansöversättare håller säkert med om att prissättningen är en av de svåraste sakerna man har att brottas med i sin yrkesutövning. Det är en ständigt pågående dragkamp om tioöringar och en svår balansgång mellan att inte sälja sig för billigt å ena sidan, och att inte skrämma bort kunderna å andra sidan. Själv tycker jag efter cirka två och ett halvt år att jag i alla fall börjar få hyfsad koll, men fortfarande dyker det upp situationer och omständigheter som är nya och som förvånar och väcker frågor. Auktion? En sådan situation var när jag diskuterade ett eventuellt samarbete med en svensk byrå som upplyste mig om att de numera oftast auktionerar ut uppdrag bland sina frilansare, naturligtvis till lägstbjudande. Detta var något helt nytt för mig och föreföll ganska extremt. Jag måste erkänna att vaga bilder av slavmarknad flög genom min hjärna, tätt följda av föreställningar om priser på 30 40 öre per ord. Är det här ens att betrakta som seriöst? Finns det fler svenska byråer som jobbar så? Är det kanske rent av detta som är framtiden? Dessa och många andra frågor virvlade runt i mitt huvud som yrsnö, och vad gör en vilsen och ensam frilansöversättare i stunder av förvirring och tvivel? Naturligtvis skickar man ett mejl till SFÖ-debatt, e-postlistan där man får svar på sina frågor om livet, universum och allting... åtminstone om de är något så när relaterade till översättning. Livlig debatt Som väntat fanns det många tankar kring detta, och åsikterna gick brett isär, från att byråer inte är särskilt attraktiva att jobba med över huvud taget till att utauktionering av uppdrag kanske ändå kan vara bättre för båda parter än följande smått bekanta dialog: Hej, har du tid och lust... Ja, kanske men inte förrän till torsdag... Jaha men vad ska du ha betalt då... Knappt nånting, som vanligt... Bra, men då prutar vi väl lite, som vanligt... Jaha, OK, tack då! Öh, förresten, filerna kan du inte få förrän på fredag. Gör inget, jag levererar ändå på torsdag. (Tack Fredrik!) Många verkade tycka att utauktionering till lägstbjudande känns lite oseriöst, eftersom man då enbart ser till pris och inte till kvalitet. Samtidigt väcktes frågan om det egentligen är så annorlunda jämfört med att fråga den billigaste översättaren först, sedan den näst billigaste, vilket man nog får utgå ifrån att många byråer gör. Det ingår ju i projektledarnas jobb att försöka få sina översättningar så billigt som möjligt. Trots det är det alltid värt att försöka få ut ett bra pris, även i auktionsförfaranden, vilket vi fick exempel på under diskussionen. En viss oro tycks finnas över att utauktionering av uppdrag kan bli vanligare och på sikt pressa ner priserna, men samtidigt hävdar många att det inte behöver vara fel så länge de som deltar i auktionerna har is i magen och håller sina bud på en rimlig nivå. Byrå eller inte byrå? Annat som kom upp i samband med detta var vad man egentligen får ut av att jobba med byråer är det värt de lägre priserna eller är det bättre att enbart inrikta sig på slutkunder? Även där var vi förstås rörande oense. Prissättning i allmänhet, erbjudande om rådgivning för nybörjare i branschen samt hur man bör agera när man har avsatt tid för ett uppdrag som sedan fryser inne (eventuellt utan att kunden ens har vett att informera om det) var några andra ämnen som den här debatten mynnade ut i innan den så småningom avstannade. CHARLOTTE SJÖGREN 20 facköversättaren 1/10