Remissammanställning 10,5 GHz 1(11) Datum Vår referens Aktbilaga 2011-08-29 Dnr: 11-4937 Spektrumavdelningen Remissammanställning använding av radiosändare i 10,5 GHz-bandet Post- och telestyrelsen (PTS) sammanfattar och besvarar härmed de synpunkter som inkommit under samrådet av begränsningsbeslut och allmän inbjudan inför tilldelningen av 10,5 GHz-bandet. PTS skickade ut förslag till begränsningsbeslut och allmän inbjudan inför tilldelning av 10,5 GHz-bandet den 27 april 2011. Samrådet varade till den 25 maj 2011. Här nedan presenteras utdrag av de synpunkter som inkommit och som PTS bemöter i sina kommentarer. Utdragen är citat och markerade med citattecken De kompletta remissvaren finns publicerade på PTS webbplats www.pts.se. 1 Inkomna remissvar Avseende remiss av PTS förslag till begränsningsbeslut och allmän inbjudan om tillstånd att använda radiosändare i 10,5 GHz-bandet har följande fem intressenter inkommit med remissvar: Gemensamt svar från: 1. Tele2 Sverige AB 2. Hi3G Access AB 3. TeliaSonera AB 4. Telenor Sverige AB Kommer att kallas vidare för Operatörerna. Separata remissvar från: Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se
2(11) 1. TeliaSonera AB 2. Tele2 Sverige AB 3. Hi3G Access AB 4. Svenska Samernas Riksförbund Svenska Samernas Riksförbund har inga synpunkter på PTS förslag till begräsningsbeslut. 2 Föreslaget begränsningsbeslut 2.1 Effektiv frekvensanvändning - blocktillstånd eller enskilda sändartillstånd Operatörerna Operatörerna är mycket förvånade över att PTS föreslår att frekvenserna i 10,5 GHz-bandet skall tilldelas i block genom en auktion och är av den bestämda uppfattningen att PTS inte bör gå vidare med förslaget. PTS har tidigare ställt frågan om vad marknadens syn är på en blocktilldelning i aktuellt band och Operatörerna har därvid var och en för sig anfört att en tilldelning i bandet bör ske genom individuella tillstånd efter sedvanlig ansökan och inte genom en auktion av blocktillstånd. En blocktilldelning i 10,5 GHz-bandet är inte en frekvenseffektiv tilldelningsform, utan kommer att leda till ett ineffektivt frekvensutnyttjande. en blocktilldelning kommer att begränsa tillgången på tillstånd för 56 MHzkanaler, vilket är vad marknaden i första hand efterfrågar. Den begränsade administrativa börda som blir en konsekvens av individuella tillstånd är således knappast något som kan anses motivera en blocktilldelning i aktuellt band. Det skall i detta sammanhang betonas att de s.k. trunkingsvinster som PTS menar motiverar en blocktilldelning torde vara försvinnande små jämfört med de sammantagna effektivitetsvinster en tilldelning av individuella tillstånd skulle medge. Hi3G Access AB Att tilldela radiolänkförbindelser genom nu föreslagna blocktillstånd utgör inte en effektiv användning av 10,5 GHz-bandet. Blocktillstånd kommer leda till outnyttjade frekvenser på flera platser i landet under en mycket lång tid. Post- och telestyrelsen 2
3(11) PTS kommentarer Blocktillstånd ger möjlighet för innehavaren att utforma ett frekvenseffektivt backhaulnät baserat på radiolänk till basstationsplatser och utnyttja så kallade trunkeringsvinster (eng. trunking gain) som sammanför trafik från flera basstationsplatser till aggregeringspunkter för vidare kommunikation i transmissionsnätet. Blockstillstånden ger därmed flexibilitet i utbyggnaden av transmissionsnätet och möjlighet att avpassa kapaciteten till önskat behov. Inom blocket kan tillståndshavaren planera och ta i drift radiolänknätet mycket snabbare och effektivare än vid enskilda sändartillstånd. PTS eftersträvar att kunna erbjuda möjlighet att få tillgång till såväl blocktillstånd som enskilda sändartillstånd inom frekvensband med liknande egenskaper eftersom operatörerna har olika behov av radiolänkar. En operatör som har behov av många länkar kan med fördel investera i ett blocktillstånd, medan en operatör med mindre behov istället kan söka enskilda sändartillstånd i ett frekvensband med liknande egenskaper. Att den som har stort behov av en viss sorts frekvenser kan ansöka om blocktillstånd avlastar de frekvensband där enskilda sändartillstånd kan erhållas. PTS erfarenhet från 28 GHz-bandet är att tilldelningen av blocktillstånd avlastade efterfrågan på enskilda sändartillstånd i t.ex. 32 GHz-bandet. När det gäller 10,5 GHz-bandet anser PTS att den mest effektiva användningen innebär att myndigheten bör dela in frekvensbandet i tre block. Utöver de blocktillstånd som PTS planerar att tilldela i 10,5 GHz-bandet har PTS frigjort ytterligare frekvensutrymme i de befintliga radiolänkbanden 13 och 15 GHz. De nya frekvenser som nu kan användas för tilldelning av enskilda sändartillstånd för radiolänk i närliggande band är följande: I 13 GHz-bandet utökas det med 28 MHz (12835-12863/13101-13129 MHz) som är tillgängliga i Stockholm, Skåne och en del av Västra Götalands län som tidigare utgjorde Göteborgs- och Bohuslän. I 15 GHz-bandet finns möjlighet att erhålla enskilda sändartillstånd om 56 MHz. Fler områden för fast radio väntas bli tillgängliga under 2011 och 2012. I 15 GHz-bandet utökas frekvensområdet med 84 MHz (14613-14697/15033-15117 MHz) över hela landet. PTS bedömer att den som vinner blocktillstånd kommer att använda det effektivt. Dessutom finns möjlighet att hyra frekvenser från tillståndshavaren på de platser där denne själv inte använder frekvenserna, vilket ökar sannolikheten för effektivt frekvensutnyttjande. Post- och telestyrelsen 3
4(11) För att uppnå ännu högre spektrumeffektivitet avser PTS att tillåta dynamisk spektrumaccess (DSA) i 10,5 GHz-bandet. Detta innebär att en radioanvändare kan komma att tillåtas använda andra tillståndshavares del av frekvensbandet förutsatt att användningen inte orsakar påvisbar störning för tillståndshavarna, (se punkt 9 i bilaga A, allmän inbjudan). Därmed ser inte PTS att det finns någon risk för en ineffektiv frekvensanvändning vid tilldelning av blocktillstånd i det aktuella frekvensbandet. Enskilda sändartillstånd för t.ex. radiolänk i 10,5 GHz-bandet innebär inte att alla intressenter som ansöker om tillstånd kommer att kunna få det. Det beror dels på bandets begränsade frekvensutrymme, dels på bristen på mastplatser. Höga master är för närvarande en bristvara vilket innebär att intressenterna oftast får nyttja samma mast. Finns det en tillståndshavare med en 56 MHzkanal i ett länkstråk innebär det att PTS inte kan tilldela ett annat 56 MHztillstånd på samma plats i samma eller nära riktning. En blocktillståndshavare kan planera effektivare nät med snävare marginaler frekvensmässigt och geografiskt jämfört med om PTS skulle planera enskilda sändartillstånd. Dels kan blocktillståndshavaren prova om störning uppstår och justera sändarnas placering i efterhand, medan myndigheten måste ha större marginaler för att ge tillståndshavaren garanterat skydd mot skadlig störning. Dels kan en blocktillståndshavare i mycket högre utsträckning välja teknik, tjänster och radionätsarkitektur. Det är tveklöst så att den administrativa bördan, för såväl PTS som aktuella tillståndshavare, är betydligt lägre vid en tilldelning av blocktillstånd jämfört med enskilda sändartillstånd. Blocktillstånd innebär att tusentals ansökningar om enskilda sändartillstånd istället blir en ansökan om ett tillstånd. Därmed sparar både aktörer och myndighet tid och pengar. PTS anser att det finns goda möjligheter för marknadens aktörer att välja mellan blocktillstånd och enskilda sändartillstånd för band med likande egenskaper, samt att föreliggande förslag är i överensstämmelse med PTS långsiktiga mål och spektrumpolicy. 2.2 Effektivt frekvensutnyttjande - allmän inbjudan är motiverad Operatörerna Operatörernas uppfattning att det inte föreligger grund för PTS att begränsa antalet tillstånd i 10,5 GHz i enlighet med 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation på det sätt myndigheten föreslår. Sådan begränsning får endast ske om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser. I förevarande fall skulle en begränsning i Post- och telestyrelsen 4
5(11) enlighet med PTS förslag snarast leda till en ineffektiv radioanvändning, dvs stå i direkt motsatsförhållande till regleringen i 3 kap. 7. Med individuella tillstånd kommer efterfrågan på frekvenser i 10,5 GHz-bandet knappast heller överstiga utbudet, vilket också framgår av Operatörernas konsultationssvar. Någon allmän inbjudan till ansökan är därmed inte motiverad. Hi3G Access AB Det föreligger inte heller någon frekvensbrist om tilldelning sker genom sändartillstånd. 3 anser därför att det saknas förutsättningar för PTS att begränsa antalet tillstånd i 10,5 GHz-bandet enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Därmed saknas även förutsättningar att utfärda allmän inbjudan samt att tilldela tillstånd genom ett auktionsförfarande enligt 3 kap. 8 LEK. PTS bör därför inte gå vidare med Förslaget. Tele2 Sverige AB Som framgår av det gemensamma remissvaret är Tele2:s uppfattning att en allmän inbjudan till ansökan i 10,5 GHz-bandet vare sig kan eller bör användas som tilldelningsförfarande och det är Tele2:s förhoppning att PTS kommer att ta till sig marknadens synpunkter i denna del. TeliaSonera AB TeliaSonera förordar auktion som fördelningsmetod under förutsättning att det faktiskt behöver göras ett urval. PTS kommentar Med tre blocktillstånd i 10,5 GHz-bandet ges möjlighet för flest antal aktörer att använda det minst administrativt sett krävande sättet att erhålla tillstånd. Det möjliggör infrastrukturbaserad konkurrens och ger möjlighet för den som har stort intresse av radiolänk att förvärva spektrum. Storleken på blocken, 2 28 MHz, är tillräckligt för att kunna bygga kostnadseffektiva radiolänknät med bra kapacitet. Om användarna i genomsnitt förbrukar 0,1-0,5 Mbps skulle en sådan blockstorlek kunna stödja 350-1600 mobila bredbandsanvändare. PTS har dock förstått att marknadsefterfrågan framför allt gäller block om 2 56 MHz eller mer, men med det föreslagna auktionsformatet ökar sannolikheten för att den mest effektiva fördelningen av spektrum uppnås. Att inneha ett blocktillstånd medför ett strategiskt värde genom att nätplanering med backhaul kan göras med större flexibilitet i och med att tillståndshavaren kan utnyttja radiolänk mer flexibelt jämfört med att behöva söka individuella tillstånd. Hanteringen av egen planering av radiolänknätet går snabbare och är effektivare än hanteringen av radiolänknät med enskilda sändare via PTS. Post- och telestyrelsen 5
6(11) Effektivitetsvinsten består framförallt i att säkerhetsmarginalerna blir mindre vid egen planering av eget nät än vad som krävs vid myndighetens planering av nät. Eftersom auktionen inte har något spektrumtak tillförsäkras budgivarna också en möjlighet att kunna lägga bud på önskad mängd spektrum. Friheten att välja mängd spektrum parat med att myndigheten endast ställer begränsade tekniska krav samt inte ställer några krav på vissa tjänster i bandet gör att innovation, teknikutveckling och ett ökat utbud av radiobaserade tjänster främjas. Detta är i linje med PTS spektrumpolicy. Det innebär också att frekvensutnyttjandet i 10,5 GHz-bandet blir mest effektivt vid en begränsning av antalet tillstånd till tre blocktillstånd (3 kap. 7 LEK). Därmed är förutsättningarna uppfyllda för att genomföra en tillståndsprövning efter allmän inbjudan till ansökan i enlighet med 3 kap. 8 LEK. 2.3 Fråga om frekvensbrist Operatörerna Med individuella tillstånd kommer efterfrågan på frekvenser i 10,5 GHzbandet knappast heller överstiga utbudet, vilket också framgår av Operatörernas konsultationssvar. Någon allmän inbjudan till ansökan är därmed inte motiverad. Hi3G Av förarbetena till 3 kap.7-8 LEK framgår att en förutsättning för att PTS ska kunna meddela ett begränsningsbeslut är att råder frekvensbrist avseende det aktuella frekvensutrymmet. Av de svar som myndigheten erhöll vid den konsultation som genomfördes den 8 oktober 2010 framgår att de allra flesta intressenter förespråkar tillståndsgivning genom sändartillstånd, eftersom detta tillståndsförfarande på ett bättre sätt kan tillgodose respektive aktörs behov. 3, Telia och Tele2 framförde alla denna uppfattning. Detta innebär naturligtvis att intresserade aktörer till mycket stor del kan erhålla de tillstånd som de önskar och att någon frekvensbrist inte föreligger om sändartillstånd meddelas. Som beskrivits ovan kan operatörerna i de allra flesta fall samsas om frekvensbandet. PTS behandlar inte frågan om frekvensbrist i begränsningsbeslut men i allmän inbjudan anges att detta utgjort underlag för begränsningsbeslut. 3 anser mot bakgrund av det ovanstående att PTS inte haft, och alltjämt saknar, underlag för att begränsa antalet tillstånd i 10,5 GHz-bandet utifrån en konstaterad frekvensbrist. Därmed saknas stöd för PTS begränsningsbeslut. Post- och telestyrelsen 6
7(11) Tele2 AB Genom att PTS delar upp bandet i tre blocktillstånd skapar myndigheten en frekvensbrist som inte skulle ha förelegat om individuella tillstånd efter ansökan användes istället. PTS kommentar PTS bedömning är att antalet tillstånd i 10,5 GHz-bandet måste begränsas för att främja en effektiv frekvensanvändning. PTS har under beredningen av ärendet funnit att effektivitetsvinsterna överväger jämfört med tilldelning av enskilda sändartillstånd, bl.a. eftersom enskilda sändartillstånd antas orsaka trängsel på många platser med hänsyn till behovet av mastdelning. PTS kommer att tydliggöra begränsningsbeslutet vad gäller omständigheterna som ligger till grund för avgörandet. PTS har en lagstadgad skyldighet enligt bestämmelserna i LEK att, som huvudregel, genomföra tillståndsprövningen efter allmän inbjudan till ansökan när antalet tillstånd har begränsats. Det rekvisit i 3 kap. 8, första stycket LEK, som gällde krav på antaganden om att frekvensbrist 1 ska föreligga, ströks i samband med de lagändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2010. PTS menar därför att tillståndsprövningen ska ske i enlighet med 3:8 LEK, nämligen genom ett urvalsförfarande. När ett urvalsförfarande blir aktuellt ska auktion tillämpas i enlighet med PTS spektrumpolicy. 2.4 Spektrumtak Tele2 Sverige AB Som framgår av det gemensamma remissvaret är Tele2:s uppfattning att en allmän inbjudan till ansökan i 10,5 GHz-bandet vare sig kan eller bör användas som tilldelningsförfarande och det är Tele2:s förhoppning att PTS kommer att ta till sig marknadens synpunkter i denna del. Skulle PTS trots detta välja att gå vidare med en auktion av det slag myndigheten föreslagit, vilket vore högst olyckligt, vill Tele2 trycka på vikten av att myndigheten tillämpar ett spektrumtak i auktionen. Genom att PTS delar upp bandet i tre blocktillstånd skapar myndigheten en frekvensbrist som inte skulle ha förelegat om individuella tillstånd efter ansökan användes istället. Denna frekvensbrist måste PTS i så fall ta ansvar för genom att säkerställa att inte även konkurrensen, förutom spektrumeffektiviteten, riskeras genom auktionsförfarandet. Det kan 1 3 kap. 8, första stycket LEK i dess gamla lydelse; När det uppkommer fråga om att meddela tillstånd att använda radiosändare för nya eller väsentligt ändrade radioanvändning och det kan antas att det frekvensutrymme som kan avsättas för verksamheten inte är tillräckligt för att ge tillstånd åt alla som vill och skulle kunna bedriva sådan verksamhet, skall prövning ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat. Den tidigare kopplingen mellan 3 kap. 8 beträffande antaganden om frekvensbrist och förutsättningarna för att tillämpa 3 kap. 7 LEK om begränsningstillstånd återfinns i prop. 2002/03:110, s. 367. Post- och telestyrelsen 7
8(11) då inte rimligen vara acceptabelt att en enskild aktör ges möjlighet att ropa in hela det lediga frekvensutrymmet i 10,5 GHz-bandet, vilket PTS nu föreslår. Det finns en uppenbar risk för att detta kan komma att få mycket allvarliga följdverkningar på sikt. Tele2:s bestämda uppfattning är därför att ett spektrumtak måste användas i en eventuell auktion. HI3G Access AB Om PTS trots det ovanstående går vidare med Förslaget och avser att tilldela 10,5 GHz-bandet genom ett auktionsförfarande, anser 3 att ett spektrumtak är nödvändigt för att inte konkurrensen på marknaden ska snedvridas. Med hänsyn till att 10,5 GHz-bandet enbart omfattar tre tillstånd om 2 28 MHz vardera, bör ingen budgivare tillåtas att förvärva mer än ett tillstånd (2 28 MHz) var, dvs. total 56 MHz. Därmed säkerställs att det blir tre olika tillståndshavare i 10,5 GHz-bandet. PTS kommentar När det gäller 10,5 GHz-bandet finns det andra alternativa frekvensband som kan erbjuda likvärdiga möjligheter. Budgivare som inte får tillstånd i 10,5 GHzbandet kan istället ansöka om enskilda sändartillstånd i t.ex. 13 och 15 GHzbanden. I vissa fall kan även fiberanslutningar nyttjas. PTS anser att det är bättre att låta utfallet av auktionen styra huruvida 10,5 GHz-bandet ska delas in i tre eller färre blocktillstånd, än att redan innan sätta ett spektrumtak som innebär att friheten begränsas för operatörerna att välja den form de anser vara den mest effektiva. Sammantaget anser PTS att ett spektrumtak i 10,5 GHz-bandet inte ska införas. 2.5 Försvarets frekvensanvändning HI3G Access AB Tillstånden 3 noterar att tillgängligt frekvensutrymme i 10,5 GHz-bandet har minskat från inledande förslag om tre tillstånd om 2 56 MHz vardera till tre tillstånd om 2 28 MHz vardera, vilket tycks bero på att Försvarsmakten meddelat att de ser att fortsätt behov av frekvensbandet. 3 tycker det är beklagligt att tillgängligt frekvensutrymme i förevarande frekvensband har minskat. Behovet av spektrum för radiolänkförbindelser är idag, men än mer framöver, mycket stort. 3 efterfrågar således att PTS fortsätter att kontinuerligt utvärdera Försvarsmaktens behov av frekvenser i 10,5 GHz-bandet med förhoppningen att mer spektrum kommer att friöras i detta frekvensband. Post- och telestyrelsen 8
9(11) 3 önskar framhålla att det är mycket olyckligt om PTS nu kommer att tilldela en viss mängd frekvenser i 10,5 GHz-bandet om det framöver visar sig att ytterligare mängd frekvenser i detta band kan komma att frigöras. Ovissheten i om PTS kommer att frigöra mer spektrum i 10,5 GHz-bandet leder till svårigheter i värderingen av detta frekvensband. Tele2 Sverige AB Tele2 tycker härutöver att det är mycket beklagligt att PTS inte lyckats frigöra de frekvenser i 10,5 GHz-bandet som Försvarsmakten använder. Tele2 ifrågasätter starkt om Försvarsmaktens användning verkligen är spektrumeffektiv och skulle gärna se att PTS lägger ner ytterligare resurser på att försöka frigöra mer spektrum i bandet. PTS kommentarer PTS arbetar med att frigöra så mycket spektrum som möjligt och därmed utvärderar PTS kontinuerligt Förvarsmaktens frekvensanvändning vilket avspeglas i beslut om Försvarsmaktens frekvensanvändning. 3 Förslaget till allmän inbjudan 3.1 Auktionsförfarandet TeliaSonera AB Generellt förordar TeliaSonera auktion i flera rundor så att deltagarna kan få information om marknadsvärderingen under auktionens gång. Auktion i en runda skapar stora osäkerheter för budgivarna särskilt när betalningsregeln eget bud ( first price ) tillämpas. Med den föreslagna utformningen kommer utvärderingen av lämnade bud onekligen att vara enkel att genomföra. Däremot är enkelheten för budgivarna skenbar eftersom en rationell budgivning måste göras utifrån spekulationer om förekomsten av andra budgivare och vilka värderingar dessa gör. Det är i grunden positivt att det ges möjlighet att lämna bud på olika kombinationer och att dessa kan värderas var för sig. Av regler och exempel framgår emellertid att flera vinnande bud från samma budgivare samtidigt kan godtas. (I exempel 1 får budgivare C buden på både B1 och B2 godtagna som högsta bud för vidare utvärdering.). Detta komplicerar arbetet för budgivarna ytterligare. Den som endast efterfrågar ett block kan inte bjuda på flera alternativ utan att riskera att bli köpare av flera block. Även på annat sätt kan budgivaren ha nackdel av att ge bud på olika alternativ. Post- och telestyrelsen 9
10(11) De givna exemplen är helt inriktade på hur utvärderingen skall göras. De innehåller en mängd bud som, med givna förutsättningar, inte kan bli slutligt vinnande eftersom budgivaren själv har högre sammanlagt bud på de ingående delarna (exempel 1: B6<B1+B3 för alla budgivare). Illustrerande exempel bör ha en viss inneboende logik om de skall var till hjälp för förståelsen. HI3G Access AB 3 noterar att PTS motiverar valet av en kombinatorisk auktion med slutna bud i en budrunda med att detta innebär mindre arbete och tidsåtgång för respektive budgivare. Även om auktioner med budgivning i en sluten budrunda typiskt sett är snabba och enkla, och därmed billiga att administrera, anser 3 att det faktum att auktionen gjorts kombinatorisk (bud kan läggas på kombinationer av paket) gör den ganska komplex för budgivarna. Nackdelen med slutna bud i en budrunda jämfört med (öppna) bud i flera rundor är att utfallet inte med säkerhet speglar det egentliga marknadsvärdet av spektrumet; budgivarna saknar möjlighet att anpassa sina bud till de andra budgivarnas bud. Av detta skäl hade möjligen en enklare variant av en auktion med budgivning i flera budrundor varit att föredra. PTS kommentarer PTS gör bedömningen att föreslagen auktionsmetod möjliggör en effektiv allokering av tillstånd att använda radiosändare varför det inte påverkar slutkundpriser, tjänstekvalitet eller tjänsteutbud. Det beror på att fastställande av pris, täckning och tjänsteutbud görs utifrån konsumenternas efterfrågan och konkurrenssituationen på marknaden varvid nivån på auktionslikviden ej bör ha någon inverkan för en rationell aktör. PTS menar därför att föreslagen auktionsmetod inte påverkar slutkonsumenterna negativt. Bland annat mot denna bakgrund görs bedömningen att auktionen ska ske i ett steg för att det aktuella frekvensbandet så snabbt och smidigt som möjligt ska tillgängliggöras för marknadens aktörer. PTS bedömer att exponeringsrisken att vinna fler tillstånd än man egentligen efterfrågar är försumbar, då allt talar för att intresset är störst av att vinna minst två och gärna tre tillstånd. Med andra ord är det rationellt att bjuda högst för kombinationer av två eller tre tillstånd. PTS avser att justera buden i exempelt i allmän inbjudan för att bättre avspegla en rationell budgivares relativa värdering av de olika kombinationerna av tillstånd. Det finns förvisso en viss komplexitet för budgivarna att bedöma vad de är beredda att betala för respektive budpaket, men det arbetet måste även göras inför en auktion med flera budrundor. Och i en multirundeauktion tillkommer Post- och telestyrelsen 10
11(11) dessutom en stor arbetsinsats bara för att bevaka auktionen och lägga bud, i kanske flera veckor. Med andra ord minskas inte de administrativa bördorna av en auktion med flera budrundor, utan ökar istället rejält. Delar av PTS ökade kostnader för en multirundeauktion skulle överföras på budgivare via handläggningsavgifter och kan till och med riskera att överstiga värdet av frekvenserna. PTS bedömning är alltså att de administrativa kostnader som en auktion med flera budrundor innebär för såväl PTS som budgivarna är alltför höga i förhållande till det värde som aktuellt frekvensband uppskattas ha. Vad gäller frågan om first price vill PTS framföra att i en auktion där slutlikviden bestäms av det näst högsta budet s.k. second price innebär det, som framförs, att slutpriset bygger på en värdering som gjorts av en annan budgivare än den som lämnat högst bud. Som anges i PTS spektrumpolicy 2 ska spektrum fördelas på ett effektivt sätt. Om budgivarna beter sig rationellt är både förväntad auktionslikvid och vinnare densamma vid en first respektive en second price auktion. Det är förvisso sant att det innebär större osäkerhet för en budgivare med en first price auktion. Det beror på att budgivaren i det fallet på förhand inte kan veta hur långt under sin maximala värdering den kan lägga ett bud och ändå vinna auktionen. Denna osäkerhet kan emellertid innebära fördelar från en konkurrenssynpunkt eftersom mindre företag med relativt sett mindre marknadsmakt får större incitament att delta i auktionen vilket torde ge fler deltagande budgivare. PTS har vid en sammantagen bedömning kommit fram till att möjligheten för fler budgivare att delta väger tyngre än möjligheten för en budgivare att tilldelas spektrum till ett pris långt under sin betalningsvilja. 2 PTS-VR-2006:2 Post- och telestyrelsen 11