Biogas i Trelleborg En inventering på kommunnivå samt underlag för lokal kommunal handlingsplan

Biogas i Trelleborg En inventering på kommunnivå samt underlag för lokal kommunal handlingsplan Biogas Kom In 2013-05-21 Anitha Ljung Matilda Gradin Samhällsbyggnadsförvaltningen Avd Hållbar Utveckling 1

INNEHÅLL Inledning... 4 Syften... 4 Mål... 4 Målet med inventeringen... 4 Målet med underlagsinformationen... 4 Målgrupper... 4 Bakgrund... 5 Biogasens kretslopp en hållbar framtidsvision för havet, staden och landsbygden... 5 Optimerad biogasanvändning... 6 Biogasens nyttor... 6 Miljönyttan... 6 Samhällsnyttan... 7 Inventering av biogaspotentialen i Trelleborgs kommun... 7 Slam från avloppsreningsverk... 7 Matavfall... 7 Industrirestprodukter... 8 Gödsel... 8 Odlingsrester... 8 Energigrödor... 9 Alger till biogas... 9 Våtmarksgrödor... 10 Mål och visioner... 11 Kommunala mål... 11 Regionala mål, Skånes färdplan för biogas... 11 De nationella miljökvalitetsmålen... 12 Biogasarbetet i Trelleborgs kommun... 13 vem gör vad?... 13 Produktion av biogas... 13 Lantbrukets resurser... 13 Samhällets avfall... 14 Östersjöns resurser... 14 Användning av biogas... 15 El och kraftvärme... 15 Kollektivtrafik... 15 Tung trafik - arbetsfordon... 16 2

Färjor... 16 Personbilar... 17 Biogödsel... 17 Information & kunskapsutveckling... 18 Barnperspektiv... 18 Kommunikation positionering... 19 3

INLEDNING SYFTEN Syftena med detta dokument är två: 1 ) Beskrivning av biogaspotentialen för respektive råvarukategori i Trelleborgs kommun. 2) Underlag för det fortsatta arbetet med biogasutveckling som en del av det lokala miljömålsarbetet inom miljömålsdokumentet Globalt ansvar. MÅL MÅLET MED INVENTERINGEN Målet med inventeringen är att identifiera och presentera den potential för biogasproduktion som finns inom kommunen, skapa ett underlag med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) som ska kunna användas för planering på kommunal nivå. Informationen och kartorna ska bland annat innefatta data om metanutbyten för olika råvaror och var dessa råvaror uppkommer. Kartorna nås via följande länk L:\GisKommundata\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Hållbar utveckling\biogas MÅLET MED UNDERLAGSINFORMATIONEN Informationen i dokumentet är tänkt att utgöra ett underlagsmaterial som ger en överblick av det pågående biogasarbetet inom Trelleborgs kommun med fokus på produktion, användning, distribution, kunskapsspridning och positionering samt framtida satsningar inom dessa områden. Dokumentet vill presentera de målsättningar som finns inom biogasområdet i kommunen. Roller och ansvarsfördelning för de olika biogasaktörerna i kommunen diskuteras. Det gäller såväl externa aktörer som kommunala bolag och kommunens olika förvaltningar. Trelleborgs kommuns biogasarbete måste bidra till att regionala målsättningar uppnås. Biogasarbetet i kommunen kan inte särskiljas från det skånska biogasarbetet utan ska ses som en del av detta. Dokumentet har också som mål att stötta denna regionala samverkan. MÅLGRUPPER Målgrupper för underlagsmaterialet är huvudsaklingen tjänstemän inom kommunens egna organisation (bolag, förvaltningar och nämnder) för det fortsatta arbetet. Det fortsatta arbetet kommer att drivas av en arbetsgrupp sammansatt av en tjänstemän från kommunen olika relevanta förvaltningar och bolag som en del av miljömålsarbetet. Styrgrupp för detta arbete är samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott. 4

BAKGRUND Potentialinventeringen och underlagsmaterialet är framtaget inom projektet Biogas Kom In. I projektet har deltagit sju skånska kommuner: Malmö, Eslöv, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Örkelljunga och Trelleborg. Projektet mynnade ut i kommunala handlingsplaner eller motsvarande för den fortsatta biogasutvecklingen i respektive kommun. Inventeringen utgör ett värdefullt beslutsunderlag. Informationen kan komma till nytta vid mera detaljerad planläggning och projektering av framtida biogasprojekt. Arbetsmetoderna och resultatet av projektet ska därefter, genom det regionala arbetet Färdplan för skånsk biogas, spridas vidare till övriga skånska kommuner. Målet är att så många skånska kommuner som möjligt ska anta egna lokala handlingsplaner för utvecklingen av biogas. Trelleborgs kommun har valt att vara drivande i detta arbete. Som underlagsmaterial har använts den inventering på Skåne-nivå som genomförts på uppdrag av Biogas Syd (Kommunförbundet Skåne) i samarbete med Länsstyrelsen. Biogas Kom In och den regionala inventeringen är ett led i arbetet med Färdplan Biogas, ett initiativ där biogasaktörer i regionen samverkar för att uppnå målet om en väsentligt ökad produktion och användning av biogas i Skåne fram till år 2020. Trelleborgs kommun har sedan flera år tillbaka uttalat en ambition att arbeta med utveckling av biogas som lokal energikälla. Flera projekt har genomförts och pågår med mål att öka intresset för såväl produktion och konsumtion av biogas. Exempel på projekt är Biogassys Hållbart system för framställning och användning av biogas, WAB - Wetlands, Algae & Biogas och Bucefalos. BIOGASENS KRETSLOPP EN HÅLLBAR FRAMTIDSVISION FÖR HAVET, STADEN OCH LANDSBYGDEN Genom att producera och använda biogas som lokal energiresurs kan ett hållbart energikretslopp skapas. Om alla rester från det skånska lantbruket användes som biogasråvara skulle det vara tillräckligt för att nå Skånes mål för biogasproduktion - 3 TWh till år 2020. Totalt beräknas energianvändningen i Skåne vara 34 TWh år 2020. Restprodukter från lantbruket kan vara gödsel från svin, kor, hästar och andra djur samt odlingsrester som halm och blast. Även odlade grödor som majs, vall, spannmål och sockerbeta går att omvandla till biogas. Staden bidrar med sitt avfall i form av matavfall, avloppsslam och avfall från slakterier och mejerier. 5

Östersjön bidrar med alger som kan plockas upp och rötas till biogas. Den producerade biogasen kan därefter användas på flera olika sätt. Att producera el och värme är en etablerad teknik som byggs ut i bland annat Tyskland. I Sverige är vi för närvarande mest intresserade av att använda biogasen som drivmedel i fordon. Genom att gasen uppgraderas kan den blandas med naturgas i gasledningsnätet och levereras som fordonsgas. Bilar, bussar, lastbilar, traktorer och färjor kan drivas av gasen och komma både stad, land och hav till nytta. När biogasen producerats återstår en rötrest som kallas biogödsel. Denna kan i många fall återföras till lantbruket som ypperlig gödning till grödorna. OPTIMERAD BIOGASANVÄNDNING I diskussion med projektgrupp för Biogas Kom In har det föreslagits att den huvudsakliga utgångspunkten, som bör vara vägledande för all användning, är att utnyttja biogasen som fordonsbränsle. På detta sätt gör biogasen störst klimatnytta. Samtidigt är det med dagens teknik svårt att få lönsamhet ex. på gårdsnivå, och där kan det vara mer lämpligt med el- och värmeproduktion. På samma sätt förhåller det sig med deponigas, där föroreningarna innebär att det är lämpligast att använda gasen för värmeproduktion. BIOGASENS NYTTOR MILJÖNYTTAN Biogas är en del av ett naturligt kretslopp. Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material i en syrefri miljö. Gasen bildas spontant i naturen i form av sumpgas, eller under kontrollerade former i en rötkammare. Vid biogasproduktion tas olika organiska material tillvara, vilket blir en slags återvinning. Ur biogasen utvinns även biogödsel som ersätter konstgödsel i lantbruket. Eftersom biogasen är en förnybar energiform har den en viktig del i det hållbara kretsloppssamhället. Vid förbränning orsakar biogas avsevärt mindre farliga utsläpp än både bensin och diesel. Utsläpp av kväveoxider, sotpartiklar och giftiga kolväten är kraftigt reducerade när en bil körs på biogas jämfört med bensin och diesel. Biogas brukar kallas "koldioxidneutralt". Ingen ny koldioxid tillförs atmosfären när man kör bil på biogas. I princip körs fordonen nämligen på solenergi, som först bundits i gröna växter och så småningom omvandlats till biogas. Biogasen bidrar därmed inte till växthuseffekten och klimatförändringar, vilket gör biogas till det bränsle som i dag har minst inverkan på miljön. 6

SAMHÄLLSNYTTAN Produktion av biogas på gårdarna bidrar till landsbygdens fortsatta överlevnad och utveckling. Lantbruksföretagen får ytterligare ett ekonomiskt ben att stå på; utöver animalieproduktion, växtproduktion mm kan lantbruken även producera energi av grödor och restprodukter från lantbruket. Besvärligt avfall kan förvandlas till värdefulla råvaror i biogasprocessen alger från stränderna kan rötas till biogas, matavfall kan samlas in och bli biogas osv. Hela biogasprocessen kan skapa nya arbetstillfällen på landsbygden och i samhället i övrigt. INVENTERING AV BIOGASPOTENTIALEN I TRELLEBORGS KOMMUN Trelleborgs kommun har en total biogaspotential från restprodukter på 170 800 MWh/år. Mer än hälften är odlingsrester, där halm dominerar med 87 300 MWh/år. Om energigrödor odlas på 5 % av den nu odlade arealen tillkommer 37 300 MWh/år. I Trelleborgs kommun sker idag biogasproduktion från deponi samt från slam på ARV. Dessutom sker försök med rötning av alger intill Smyge reningsverk. SLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK Slam från reningsverken används redan idag i stor utsträckning för biogasproduktion. Av Skånes 33 kommuner anges 20-22 omhänderta slam från ARV genom biogasproduktion. Total biogasproduktion vid reningsverken uppgick i Skåne 2010 till 88 GWh/år. Jämfört med den här uppskattade potentialen på 111 GWh/år utgör detta 79 % av den tillgängliga potentialen. Även i Trelleborgs kommun produceras biogas av avfallsslammet från reningsverken. Den totala potentialen från totalt nio olika verk i hela kommunen uppskattas tilltill 63 588 ton, vilket motsvarar 4 373 MWh gas. MATAVFALL För matavfallet är majoriteten av den beräknade potentialen för Skåne på 160 000 ton eller 182 GWh/år inte idag tillgängligt för biogasproduktion. Medan utsorteringsgraden i vissa kommuner överstiger 50 % har andra kommuner inte ännu infört utsortering av matavfall. Vi vet inte i dagsläget 7

hur stor andel av matavfallet som praktiskt kan komma att göras tillgängligt för biogasproduktion. Om en utsorteringsgrad på 60 % bedöms som rimlig att uppnå skulle den utvinningsbara biogaspotentialen för matavfall uppgå till 109 GWh/år. I Trelleborgs kommun samlades samlades 378 ton matavfall in år 2011, i nuläget samlas 5 procent av matavfallet in. Mängden matavfall uppskattas till 5 488 ton i hela kommunen, vilket motsvarar en energimängd på 6 183 MWh. Enligt Trelleborgs Renhållning torde det vara rimligt att samla in 50-55 procent av detta. Trelleborgs kommun har under 2012 tagit beslut om insamling av matavfallet från samtliga hushåll i kommunen, vilket ska införas successivt område för område under perioden 2014-2016. Enligt ett konsortieavtal mellan SYSAV:s ägare ska det insamlade hushållsavfallet lämnas till SYSAV till år 2025. SYSAV har påbörjat projekteringen för en biogasanläggning som ska stå klar 2014. Trelleborg har förbundit sig att leverera allt hushållsavfall till SYSAV, alltså även matavfall. INDUSTRIRESTPRODUKTER Restprodukterna från industrianläggningar i Skåne har en biogaspotential på 364 GWh/år. Då ingår inte mindre anläggningar. En del av de kartlagd restprodukterna, motsvarande 60 GWh, går redan idag till biologisk behandling, antingen till biogasproduktion eller kompostering, Mängden som går till kompostering är mycket liten. Större delen går inte till biogas utan till djurfoder. GÖDSEL Gödsel representerar i Skåne en biogaspotential på 450 GWh/år. Idag produceras biogas från gödsel i mycket liten utsträckning. I Trelleborgs kommun har liten tillgång till flytgödsel eftersom djurhållare är förhållandevis få. Den gödsel som finns kommer från hästgårdar, svinbesättningar och fjäderfäproduktion ODLINGSRESTER Odlingsrester står för 1 807 GWh/år, eller nära 2/3 av den totala biogaspotentialen i restprodukter i Skåne. Av detta utgörs mer än hälften, 933 GWh, av halm. 874 GWh av övriga odlingsrester. Halm intar en särställning. Råvarans struktur gör att den i sin naturliga form är svårnedbrytbar och svårhanterbar i biogasprocessen. Efter förbehandling har halmen dock visat sig ge goda metanutbyten. Biogasproduktion från 8

halm är idag i stort sett obefintlig i praktisk drift. Tillgången till halm som avfall är också starkt begränsad, då halmen har många andra användningsområden. I kategorin övriga odlingsrester ingår blast från odling av potatis och betor, baljor och rev från konservärtor samt bortsorterad potatis. Biogaspotentialen för denna kategori är mycket hög i Skåne, 874 GWh/år, men biogasproduktionen idag från denna typ av biogasråvara är i stort sett obefintlig. Här ligger inte utmaningen i nedbrytbarheten, blast och bortsorterad potatis har visats ge mycket goda metanutbyten, utan snarare i ekomiska förutsättningar och metoder för uppsamling och lagring av odlingsresterna. ENERGIGRÖDOR Den skånska odlingsarealen uppgår totalt till 450 000 ha. Om 5 % av denna yta används för att odla energigrödor skulle det kunna ge 760 000 ton biomassa per år, dvs 607 GWh/år. I Trelleborgs kommun finns långt framskridna planer för Jordbergaprojektet där man avser att producera 110 GWh biogas årligen från i huvudsak odlade gröder i första hand majs och betor. Experiment görs också med olika typer av mellangrödor i samarbete med SLU i Alnarp. Det innebär att energigrödor blir ett tillägg i stället för en konkurrent till livsmedelsgrödor. ALGER TILL BIOGAS Trelleborgs kommun har under lång tid haft stora mängder alger på stränderna. Under 1800- och 1900-talen var dessa alger i huvudsak blåstång, sågtång och ålgräs. Under 1900-talets sista 20 år har det marina vegetationssamhället utanför Trelleborgs kommun förändrats. Nu dominerar fintrådiga, snabbväxande alger biomassan i det som varje sommarhalvår sköljer upp på stränderna. De fintrådiga algerna kan ta upp näringen i havet och växa till mycket snabbt. Deras livscykel är kort men effektiv och stora mängder växer till under ett sommarhalvår. De fintrådiga algerna fäster inte vid något hårt bottensubstrat som exempelvis blåstång och sågtång gör. De växer istället som en matta över botten och andra alger. Att de fintrådiga algerna trivs så bra utanför Trellebogs kommun är inte konstigt. De grunda vidsträckta bottnarna ger stora arealer där algerna kan tillväxa eftersom solljuset når bottnen. Hög näringstillförsel från land via åar och avlopp ger algerna den näring de behöver för att växa till. Den fintrådiga algmattan ställer till besvär inte bara på stränderna där den sköljer in under sommarhalvåret. Då algerna breder ut sig över bottnen skuggar och kväver de tångskogar, ålgräsängar och andra viktiga uppväxtområden för fiskar. Tångskogarna och ålgräsängarna försvinner då 9

helt på djupare områden och lämnar efter sig ett artfattigt undervattenslandskap. De fintrådiga algerna utgör en stor biomassa, uppskattningsvis 70 000 m 3, men den är inte helt enkel att använda för att göra biogas. Den är saltare än vanligt material och när de plockas upp på stranden kan mycket sand följa med. Därför testas en torrötningsmetod för att röta algerna. Schematis bild av torrötningsanläggningen vid Smyge reningsverk Hittills har det gått bra att röta algerna med denna metod. Totalt har ca 100 ton alger (våtvikt med TS-halt 30%) rötats under perioden 2011-08-15 2012-12-31. Försöken fortsätter med alger, musslor och våtmarksväxtlighet, samtidigt som rötning av alger ska testas i större skala fram till 2015. VÅTMARKSGRÖDOR Trelleborgs kommun samarbetar för närvarande (2012-2015) med Malmö stad och Region Skåne i ett projekt kallat Bucefalos. Trelleborgs del i projektet innefattar bland annat att testa produktionsvåtmarker för energiproduktion. Inom projektet kommer ett par olika modeller av produktionsvåtmarker att testas och växtligheten, tex vass, som skördas att rötas till biogas. Ett projekt genomfört av Regionförbundet i Kalmar visar att skörd och rötning av vass ger en positiv energibalans. 10

MÅL OCH VISIONER Det finns flera olika mål inom biogasområdet som berör Trelleborgs kommun, både sådana som kommunen antagit och regionala samt nationella mål. Det saknas dock konkreta kommunala mål för produktion av biogas. KOMMUNALA MÅL Trelleborgs kommuns vision, antagen 2008-11-17, aktualiserad 2012-01-30 Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Kommunfullmäktiges inriktningsmål, verksamhetsplaner 2012-2014 Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön. Kommunstyrelsen beslut 20130502 Trelleborgs kommun ska vara fossilbränslefri kommun 2020. Samhällsbyggnadsnämndens effektmål, verksamhetsplaner 2012-2014 Bidra till etablering av verksamheter som ger mervärden för kommunen i form av arbetstillfällen, hushållning med marken, visuella intryck och transportlösningar. En framtidsorienterad och strategisk översiktlig planering säkerställer en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Tekniska förvaltningens effektmål effektiv avfallshantering med källsortering, insamling av matavfall, 600 ton per år Inköpspolicy för fordon i Trelleborgs kommun Kommunen har en inköpspolicy för fordon enligt vilken gas- och elbilar ska väljas i första hand. Mål för Trelleborgshem AB Fram till år 2020 skall företaget fasa ut alla fossila bränslekällor som används till fastigheternas energisystem. REGIONALA MÅL, SKÅNES FÄRDPLAN FÖR BIOGAS Skånes färdplan för biogas är ett kraftsamlingsdokument som tagits fram av Region Skåne tillsammans med kommuner, Länsstyrelsen i Skåne län, universitet och privata näringslivet under 2010. Målen i färdplanen ska vara uppnådda till 2014. Denna biogasplan är ett sätt för Trelleborgs kommun att bidra till att de regionala målsättningarna uppnås. Målen är bland annat: Ett center av excellence finns etablerat och varje år kommer ca 200 besökare till Skåne för att studera våra biogasprojekt. 11

Det finns anläggningar som rötar restprodukter från jordbruket, grödor, blåmassa (alger, tång, musslor osv), våtmarksgrödor, matavfall, slam och avisningsvätska. 5 nya biogasanläggningar som totalt tillsammans med befintliga anläggningar producerar 1,5 TWh biogas har byggts. Ett flertal gasproduktionstekniker används såsom vanlig rötning, torrötning, förgasning och förvätskning. Teknik och metod för att underlätta och effektivisera spridning av biogödselresten finns framtaget. Biogödselresten är en egen kommersiell produkt som konkurrerar med handelsgödsel. 100 procent av Skånes biogödsel används som växtnäring. Flytande biogas produceras vid minst två anläggningar i regionen och används bade inom den tunga vägtrafiken och inom färjetrafiken. 80 nya gasmackar för privatfordon samt 20 nya bussdepåer har byggts i regionen. Pilotförsök med biogas i färjor är igång. Kommunala och regionala handlingsplaner för att öka biogasanvändningen är framtagna. 50 procent av den offentliga fordonsflottan är biogasfordon. Det finns 10 tunga dual fuel-fordon i Skåne. Det finns 5 dual fuel-traktorer i Skåne. Pilotförsök med småskaliga gasapplikationer pågår i 5 villaområden och 5 flerbostadsområden. 20 procent av hushållen väljer biogas framför andra bränslen vid nybilsköp. Skåne som ett världskänt forskarcentrum inom biogas är etablerat. Skåne arrangeras utbildningar inom biogasområdet på alla nivåer från gymnasieskola till forskarutbildning. DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN Trelleborgs kommun arbetar för närvarande med framtagande av lokala miljömål. Informationen i detta dokument kommer att utgöra underlag för miljömålsdokumenten inom temat Globalt ansvar. 12

BIOGASARBETET I TRELLEBORGS KOMMUN VEM GÖR VAD? PRODUKTION AV BIOGAS LANTBRUKETS RESURSER En stor del av råvarorna till framtidens biogas finns hos lantbruket. Det kan vara avfall som gödsel, blast och halm. Det kan röra sig om odlade grödor. Lantbrukets avfall Att röta gödsel till biogas ger många miljöfördelar bensin och diesel kan ersättas och läckagen av kväve och växthusgaser vid gödselhanteringen minskas avsevärt. Odlingsrester utgör en stor volym biomassa som kan användas till biogas innan den återförs som näring till jordbruket. Vad ska göras? Avfall som uppkommer inom lantbruket ska omhändertas för biogasproduktion. I så stor utsträckning som möjligt bör detta ske lokalt. Forskning kring framtida användningsområden av lantbrukets avfall. Kommunen måste skapa förutsättningar för att fler biogasanläggningar byggs i Trelleborgs kommun. Exempelvis måste strukturer för infrastruktursamordning inrättas så att gasledningar kan läggas ner när man gräver i marken för rör eller fiberkablar. Kommunen uppmuntrar högskolor till forskning lokalt i kommunen. Odlade grödor Det finns stor energipotential även i odlade grödor. Grödor ger mer energi än exempelvis gödsel. I Jordberga i Trelleborgs kommun byggs en stor biogasanläggning där först och främst majs, betor och helskördad spannmål ska rötas. 2 200 hektar odlad mark behövs till att producera 110 GWh biogas årligen. Det motsvarar 11 miljoner liter bensin! Betor är lätta att odla, lätta att lagra, rötas lätt och har ett högt gasutbyte. Betor har odlats i stor skala i Skåne sedan 1800-talet och betodling är en viktig del av det sydskånska kulturarvet. Det är viktigt att hitta odlingsformer för biogasgrödor så att dessa inte konkurrerar med odling av livsmedel. Mellangrödor utgör ett färskt forskningområde. Vad ska göras? Lantbrukarna i kommunen ska uppmuntras att börja producera biogas. 13

Regler tas fram för hur kommunägd mark ska kunna användas för biogasändamål. Mål och tydliga kommunala strategier arbetas fram till stöd för biogasproducenterna i kommunen. SAMHÄLLETS AVFALL Avloppsslam Även ur avloppsslammet kan biogas utvinnas. Det sker sedan flera decennier tillbaka vid våra reningsverk. I Sverige rötas mer än två tredjedelar av avloppsslammet. Gasen används ofta till el och värme eller efter uppgradering till fordonsbränsle. Slamresterna innehåller dessvärre ofta tungmetalller. Då kan de inte spridas som gödsel där grödor ska växa. Lagstiftning om spridning kan utgöra ett hinder. Vad ska göras? Allt slam ska rötas Avloppsreningsverken Matavfall Nära hälften av allt vi slänger i soporna hemma är matavfall. Restauranger, storkök, mataffärer och livsmedelsindustrier bidrar också. Om vi sorterar ut matavfallet kan det samlas in för att behandlas och gå till biogasproduktion. Stora mängder energi kan tas tillvara. Vad ska göras? 60 procent av matavfallet ska samlas in och rötas till biogas. Avfalls & Återvinningsavdelningen ÖSTERSJÖNS RESURSER Alger och våtmarksgrödor Genom att göra biogas av vass från våtmarker och alger från havet kan övergödningens effekter minskas. Vi får ett friskare hav och renare badstränder samtidigt som vi producerar förnyelsebar energi och återvinner näringsämnen. I Trelleborg jobbar vi med Kretsloppsvisionen. Vi vill sluta kretsloppet av näringsämnen - från jordbruksmarken, via åar, våtmarker och havet, tillbaka till jordbruksmarken med biogasen som motor. Vid Smygehamns reningsverk rötas idag alger från Trelleborgs badstränder till biogas. Målet är att arbeta vidare för att till sist nå full skala i hela kommunen. Vad ska göras? Fortsatta tester och utvärderingar av biogas från alger m m. 14

Alla insamlade alger ska rötas till biogas. Efter utvärdering av projekt låta alganläggningen i Smyge övergå i ordinarie verksamhet. Tekniska förvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunalt biogasbolag? ANVÄNDNING AV BIOGAS EL OCH KRAFTVÄRME Med hjälp av flera olika tekniker kan biogasen användas till kraftvärme. Det betyder att en tredjedel av gasen omvandlas till elektricitet och två tredjedelar omvandlas till värme. Elen kan användas internt på anläggningen eller levereras ut på elnätet. Samtidigt kan den producerade värmen användas för att värma biogasprocessen, bostäder och andra byggnader. Värmen kan också transporteras ut på ett fjärrvärmenät. EOn introducerar i Skåne småskaliga mikrokraftvärmeverk, en CHPanläggning, som matas med biogas. Samtidigt introduceras även gasvärmepumpar som ger en högre verkningsgrad än en effektiv gaspanna. Båda dessa tekniker används flitigt i Storbrittanninen, Tyskland och Danmark. Vad ska göras? Kartläggning av behov och möjligheter att låta installera biogasbaserad el/kraftvärme Trelleborgs fjärrvärmebolag Kommunalt biogasbolag? KOLLEKTIVTRAFIK Under 2011 gjordes nästan 143 miljoner resor med kollektivtrafiken i Skåne. För drift av kollektivtrafiken användes 59 procent förnybar energi. Region Skåne byter successivt ut sin fordonsflotta till gasdrivna bussar. Mer än 300 stadsbussar i Skåne är gasdrivna och 2015 ska alla stadsbussar vara det. Visionen är att redan 2020 ska Skånetrafikens samtliga transporter vara helt fossilfria. Stadsbussarna i Malmö och Trelleborg och flera andra skånska orter drivs redan nu med fordonsgas. Utsläppen av koldioxid minskas och luften i städerna bli renare då utsläppen av hälsofarliga ämnen som kolmonoxid, kväveoxid och partiklar från bussarnas dieselmotorer försvinner. 15

Vad ska göras? Underlätta för tankning av biogasbussar och kommunal kollektivtrafik. Krav på upphandlade transporttjänster ses över. Tekniska förvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen TUNG TRAFIK - ARBETSFORDON Med flytande kyld biogas i tanken kan lastbilar få ökad räckvidd. Skånes vision är att ha ett antal tankställen för flytande biogas på strategiska platser i länet år 2020. Med tekniken MDE (Metan Diesel Engine) kan biogas kombineras med diesel i en dieselmotor. Även traktorer kan drivas med både gas och diesel, tekniken kallas Dual Fuel. Skåne vill att hälften av alla länets traktorer drivs med biogas år 2020. Intresset för att köra traktor på biogas är stort. Tekniken finns att konvertera dieseltraktorer. Vad som saknas är däremot ett regelverk för registrering av gasdrivna duel-fuel-traktorer. Detta hindrar serietillverkning att komma igång. Vad ska göras? Utred om tankställe för MDE och flytande biogas behövs. Utvecklingsbolaget Hamnen FÄRJOR Biogasen kan spela en viktig roll då det gäller att begränsa färjornas utsläpp både till luft och vatten. Gamla färjor kan successivt bytas ut mot färjor som drivs med LNG flytande naturgas. Leden Stockholm Åland trafikeras av en nyligen invigd LNG-färja. Fartyg som går på råolja släpper ut miljö- och hälsofarliga ämnen som svavel, kväveoxid, partiklar. En ökad användning av LNG begränsar dessa utsläpp. Oljan blir dessutom allt dyrare. Den flytande naturgasen kan bana väg för den flytande biogasen LBG. Skånes vision är att två av Skånes färjor tankar biogas och att en tredje är på gång år 2020. Trelleborg Hamn AB leder pilotprojektet Clean Baltic Sea Shipping. 20 hamnar i länderna runt Östersjön samarbetar. Slutmålet är ett Östersjöhav fritt från föroreningar från sjöfarten till både vatten och luft. 16

Vad ska göras? Fortsatt dialog förs med ansvariga. Trelleborgs Hamn PERSONBILAR Biogasen från rötkammaren innehåller 60-70 procent metan och resten koldioxid. För att kunna användas som fordonsbränsle måste biogasen renas från koldioxid. Det kallas uppgradering. Uppgraderad gas säljs som fordonsgas. Visionen är att 2020 går var fjärde skånsk bil på biogas och att kommuner och övrig offentlig sektor väljer att köpa in biogasbilar. Allt fler modeller av nya gasbilar finns på marknaden. Det blir också allt lättare att få tag i begagnade gasbilar. Idag finns ett drygt 20-tal tankställen för gasfordon i Skåne. Skånes vision är att ha 180 tankställen för privatbilar år 2020. Tre av fyra skåningar kommer att få mindre än 1,5 mil till gasnätet! Vad ska göras? Följa inköpspolicy för fordon Ställa krav vid upphandling av transporter Fler tankställen för gas. Upprepad kontinuerlig utbildning till anställda Utbildning och information till kommuninvånarna Alla förvaltningar och bolag Biogascentret BIOGÖDSEL Biogödsel kallas den restprodukt som bildas efter att organiskt avfall rötats till biogas. Restprodukten är mycket rik på växtnäringsämnen. Biogödslen innehåller all den växtnäring som finns i den ursprungliga produkten. Därför kan näringsinnehållet variera beroende på om man rötat matavfall, stallgödsel, odlingsrester eller något annat. I regel är biogödseln rik på framför allt ammoniumkväve och fosfor. Då fosfor är en ändlig resurs som det kommer att råda brist på i framtiden är det extra viktigt att vi kan ta hand om näringsämnena i vårt avfall. Biogödseln har flera fördelar gentemot flytgödsel. När gödseln lagras eller sprids luktar det mindre illa, en fördel för både lantbrukaren och grannarna till åkern. Övergödningen av hav och sötvatten minskas. 17

I Skåne sker omfattande forskning med biogödsel. År 2020 är visionen att skånsk biogödsel och dess spridningstekniker är efterfrågade både i och utanför regionen. Vad ska göras? Handelsgödel byts ut mot biogödsel i den egna kommunala verksamheten Tekniska förvaltningen Lantbrukarna INFORMATION & KUNSKAPSUTVECKLING Trelleborgs kommun har en mångårig tradition då det gäller att informera och sprida kunskap till olika målgrupper inom olika miljöområden. Teman genom åren har varit övergödning, havsmiljö, ekologisk mat, klimatförändringar m m. Biogasen utgör inget undantag: Det är viktigt att så långt möjligt sprida ökad kunskap om biogasens fördelar, om energikretsloppet och om kommunens och den enskildes roll i detta kretslopp. Målgrupper inom kommunen kan vara förskolor, grund- och gymnasieskolor, hyresgäster, fastighetsägare, arbetspendlare, transportföretag, landsbygdbefolkning, lantbrukare osv. Kommunen har också ambitionen att sprida ökad kunskap om biogasens betydelse för ett renare Östersjön. Kommunen deltar därför aktivt i kunskapsspridning även till orter och regioner i övriga Östersjöländer genom samarbete i olika projekt. Vad bör göras? Verksamheten i biogascentret permanentas från projekt till ordinarie verksamhet Samhällsbyggnadsnämnden BARNPERSPEKTIV Genom arbete FN:s barnkonvention åtar sig Trelleborgs kommun att arbeta med barnperspektiv i allt arbete. Inte heller biogasarbetet bör undantas från att applicera ett barnperspektiv. Genom ökad biogasanvändning kommer barnens närmiljö att bli bättre genom att miljö- och hälsofarliga utsläpp kan minskas från trafiken och luften bli renare och mera hälsosam att andas. När det gäller utsläpp i form av bilavgaser är de små barnen mest utsatta eftersom de andas in luft närmare vägbanan än vad vi vuxna gör. Genom att riktat informationarbete till barn kan också barnen bli medvetna om sin roll som energiproducenter och energianvändare. 18

Vad bör göras för att säkerställa barnperspektivet i kommunens biogasarbete? Kontinuerligt involvera skolor och förskolor i arbetet med biogas. Bildningsförvaltningen Barnkonventionsansvarig Samhällsbyggnadsförvaltningen KOMMUNIKATION POSITIONERING Trelleborgs kommun vill genom etableringen av det skånska Biogas Centre of Excellence positionera sig som en kommun som deltar aktivt i det skånska arbetet med utveckling av biogasen i regionen med internationell utblick. Genom att lyfta och utveckla betydelsen av samspelet mellan lantbruket, staden och havet för att uppnå kretsloppsvisionen med biogasen som motor, har Trelleborgs kommun stora möjligheter att skapa en unik position som spjutspetsexempel. Trelleborg blir en högintressant miljökommun som andra kommuner och regioner runt Östersjön och från andra delar av världen vill besöka och lära sig av. Vad bör göras? Inrätta utbildning med biogasinriktning Delta i och arrangera internationella mässor och konferenser Fortsatt utveckla koncept för nationella och internationella studiebesök. Aktivt främja praktikanter, examensarbetare och forskare genom att ta emot dem, föreslås ämnen samt bidra med handledning och kunskapsstöd. Biogasarbetet ingår i kommunens varumärke. Utvecklingsavd, kommunstyrelsen Campus Trelleborg Hållbar utveckling Flera övriga förvaltningar och bolag 19