Tobaksfri gymnasieskola Ett samverkansprojekt mellan A Non Smoking Generation, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronoberg, Järfälla kommun och Gotland kommun. Rapport över genomfört projekt 2011-01-28 Niklas Odén 1
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Resultat 9 Diskussion. 11 Slutsats 12 Bilagor. 13 2
Sammanfattning A Non Smoking Generation, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg, Gotland och Järfälla kommun har under perioden januari 2009 december 2010 genomfört projektet Tobaksfri gymnasieskola. Projektet var ett utav 17 projekt som beviljades ekonomiska resurser inom ramen för Statens Folkhälsoinstituts Tobaksuppdrag 2008 2010. Syftet med projektet var att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för en tobaksfri gymnasieskola. Ett så kallat flerkomponentsprogram. Totalt deltog 21 gymnasieskolor fördelat på de tre geografiska områdena Gotland och Järfälla kommuner samt Kronobergs län. Mer än 900 lärare och annan skolpersonal och närmare 10 000 elever berördes. Projektet har genomförts i enlighet med projektplan. De aktiviteter och insatser som var planerade har genomförts. Projektet har även inneburit en del metodutveckling då såväl ett utbildningskoncept som ett material Handbok för en tobaksfri gymnasieskola har tagits fram inom ramen för projektet. Utvärderingen av projektet visar att implementeringsgraden av programmet varierat kraftigt på deltagande skolor. Från i stort sett ingen alls till ganska omfattande implementering. En majoritet av deltagande skolor ligger på den nedre delen av implementeringsskalan. Det vill säga att mycket lite av programmet har implementerats. Medan en handfull skolor har en hög implementeringsgrad. Här blir det naturligtvis en bedömningsfråga om projektet kan anses vara lyckat eller ej. Som utvärderaren skriver i sin rapport så gick deltagande skolor från att innan projektet ha ett obefintligt eller nästan inget tobaksförebyggande arbete alls till att alla åtminstone hade en tobakspolicy. Och som tidigare nämnts en handfull av skolorna har tagit ytterligare steg i sitt tobaksförebyggande arbete. Och det kan ju ses som framgångar för projektet. Samtidigt vet vi att det krävs en omfattande implementering och att fler komponenter genomförs om vi i framtiden ska nå det övergripande målet att på allvar påverka elevernas tobaksdebuter och tobaksbruk. Vår slutsats blir att då det framtagna programmet och materialet bygger på en tidigare utvärderad metod Tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan som genomförts med gott resultat. Är det rimligt att anta att ett fullt implementerat program även skulle påverka gymnasieelevers tobaksbruk. Att vi på en handfull skolor även i detta projekt har lyckats få en hög implementeringsgrad av programmet tyder även det på att det går att genomföra på gymnasieskolor. Det krävs dock ett stort engagemang från skolans personal, ett tydligt stöd och från skolans ledning samt ett brett internt förankringsarbete internt på skolan. A Non Smoking Generation kommer därför i framtiden tillhandahålla och erbjuda programmet (utbildning och material) till gymnasieskolor som vill utveckla och arbeta med tobaksfrågan. Men då lägg kraft på att tydliggöra för skolledning och personal att det kräver ett stort eget engagemang och arbete från skolan för att arbetet ska ge resultat. 3
Bakgrund A Non Smoking Generation, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg, Gotland och Järfälla kommun har under perioden januari 2009 december 2010 genomfört projektet Tobaksfri gymnasieskola. A Non Smoking Generation utvecklade under 2003 2005 tillsammans med Landstinget Kronoberg, Gotlands och Järfälla kommuner ett tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan. I programmet som utvecklades med stöd från Statens Folkhälsoinstituts tobaksuppdrag 2002 2005 deltog ett trettiotal skolor och över 5 000 elever berördes. Programmet bestod utav flera olika delar (komponenter) bland annat utbildning av skolpersonal, framtagande och implementering av skolhandledningsmaterial, framtagande av tobakspolicy på skolorna, klassbesök av A Non Smoking Generations Inspiratörer, föräldrainformation skriftlig och muntlig vid föräldramöten, lokalt opinionsbildande arbete via lokal media men även direkt riktad information till tobakshandlare i deltagande skolors närområde. Programmet utvärderades genom att interventionsskolorna jämfördes med likvärdiga kontrollskolor. Utvärderingen visade på ett gott resultat gällande; mindre antal tobaksdebuter mindre tobakskonsumtion (antal cigaretter) fler antal tobakspolicys på skolorna metodens användbarhet för skolpersonal metodens användbarhet för kommuner projektets innehåll och material. Hela utvärderingen kan läsas i utvärderingsrapporten Att arbeta tobakspreventivt med ungdomar, (Boij, Metz, Edvardsson och Westerlund, Forskningsstation Mösseberg 2005). Den kvantitativa effektutvärderingen följdes även upp med ytterligare en enkätundersökning 2006. Denna visade på att det positiva resultatet bestod över tid. Interventionsskolorna hade fortsatt färre tobaksdebuterande elever och att de elever som brukade tobak gjorde det i mindre utsträckning. I Järfälla och Gotlands kommuner har sedan projektet genomfördes samtliga grundskolor fått utbildning och material kring programmet. I Kronobergs län har ytterligare grundskolor utöver de skolor som medverkade i projektet fått ta del av programmet. Grundskolorna i dessa områden har policys och arbetar, om än i olika omfattning, aktivt med tobaksfrågan/ant-frågorna. Vilket också har gett resultat. Bland annat ligger Järfälla kommun idag tydligt under genomsnittskommunen i Stockholms län gällande ungdomarnas (årskurs nio /15-16 åringars) tobaksbruk (Stockholmsenkäten 2010). MEN i dessa tre geografiska områdens gymnasieskolor kunde inte samma medvetenhet och engagemang för det tobaksförebyggande arbetet skönjas. Vilket blev utgångspunkten för det projekt som denna rapport handlar om Tobaksfri gymnasieskola. Totalt börjar ca 16 000 ungdomar årligen att bruka tobak. Många ytterligare befinner sig i ett gränsland där de testar. Vi vet att nästan ingen börjar bruka tobak efter 18 19 års ålder. Man kan säga att fönstret mot ett möjligt tobaksbruk står öppet under ett antal dynamiska och mycket påverkbara år i våra liv. Det vill säga åren mellan 10 års ålder och 19 års ålder. Kan vi från samhällets och 4
vuxenvärldens sida hjälpa våra ungdomar att hålla tobaksfönstret stängt under dessa år så kommer de med stor sannolikhet aldrig att börja bruka tobak. Även om det långt när inte är bra och mycket är kvar att göra, börjar ändå en viss medvetenhet om skolans ansvar och möjligheter gällande ANT-arbete samt efterlevnad av tobakslagens direktiv om rökfria skolgårdar få genomslag i grundskolan. Men i grundskolan går man till man är 16 år. Tobaksfönstret står vidöppet i ytterligare minst två-tre år. År som de flesta ungdomar i Sverige spenderar på gymnasiet. Undersökningar har visat att efterlevnaden av tobakslagen gällande rökfria skolgårdar, på gymnasieskolan, är katastrofal. Hela 94% av eleverna uppger att det röks på deras skolgård. ANT undervisningen lyser med sin frånvaro och tobakspolicy förekommer i mycket liten utsträckning i de svenska gymnasieskolorna. Det råder brist på kunskap, medvetenhet, engagemang och regler. Och det i sin tur leder till att många ungdomar idag börjar med sitt tobaksbruk när de kommer till gymnasiet. De kanske kommer från en grundskola som har haft ett aktivt förebyggande arbete och möts av en skola där de tillåts att röka på skolgården, där vuxenvärlden inte reagerar om eleverna röker eller snusar och inte heller i undervisning och andra situationer tar ställning i ANT-frågorna. Den röda drogförebyggande tråden som eventuellt har funnits i grundskolan klipps av under sommarlovet mellan årskurs 9 och 1 i gymnasiet. Vilket kan få förödande effekter. Därför måste tobaksfönstret hållas stängt även under gymnasietiden. Det här var alltså ett problem som ansvariga folkhälsosamordnare och drogsamordnare i Kronoberg, Järfälla och på Gotland upplevde. Det goda arbete som genomfördes i grundskolorna följdes inte upp i gymnasieskolan. Vilket också kunde noteras i de lokala drogvaneundersökningarna. I exempelvis Järfälla kunde man se närapå en fördubbling av antalet tobaksbrukande elever från årskurs 9 till årskurs 2 på gymnasiet. Och de andra områdena Kronobergs län och Gotland visade liknande siffror. Landstinget och Länsstyrelsen i Kronobergs län, Gotlands och Järfällas kommuner och A Non Smoking Generation beslutade därför att utifrån de erfarenheter som gjordes vid förra metodutvecklingsprojektet (Tobakspreventivt flerkomponentsprogram 2003-2005) vidareutveckla ett snarlikt tobakspreventivt program men denna gång för gymnasieskolan och utifrån dess förutsättningar. Ansökan lämnades in till Statens Folkhälsoinstitut och projektet beviljades som ett av 17 projekt medel från Tobaksuppdraget 2008 2010. Projektets syfte Att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för en tobaksfri gymnasieskola. Övergripande mål Projektets övergripande mål var att minska antalet tobaksdebuter och tobaksbruket bland gymnasieeleverna i berörda skolor. Visionen är en framtida tobaksfri gymnasieskola. Målgrupp/Målgrupper Huvudmålgruppen var gymnasieungdomar. Dessa ska nås via målgrupperna skolledare, lärare, skolhälsovård, föräldrar, skolkamrater med flera. Totalt berörde projektet cirka 900 anställda och 9 615 elever fördelat på 21 gymnasieskolor (Gotland 7 / Kronoberg 8 / Järfälla 6). 5
Projektorganisation Central styrgrupp: Den centrala styrgruppen bestod av representanter från samtliga samverkanspartners i projektet. A Non Smoking Generation, Landstinget och länsstyrelsen i Kronobergs län, Järfälla och Gotlands kommuner. Central projektledare En central projektledare har anlitats för att leda arbetet med de övergripande projektdelarna, ta fram utbildningsinnehåll och material samt stödja de lokala styrgrupperna och projektledarna. Ekonomifunktion En ekonomi och redovisningsfunktion har varit knutet till projektet så att beviljade medel hanterats och återrapporteras i enlighet med bidragsvillkoren. Utvärderingsfunktion En utvärderare har varit knuten till projektet från start. Utvärderingen bifogas denna rapport. Metodutvecklings-, produktions- och utbildningsgrupp En grupp av metodutvecklingsexperter, läromedelsförfattare, referenspersoner (lärare, skolledare, skolhälsovård med flera) och föreläsare har satts samman. Gruppens arbete har letts av den centrala projektledaren. Lokala styrgrupper De lokala styrgrupperna har innefattat lokal projektledare och lokala representanter från skola, berörd kommunal/länsövergripande förvaltning, drog- och folkhälsosamordning. Arbetsgrupper För att skolorna skulle ta ett eget ansvar för projektet var ett villkor för skolornas deltagande i projektet att de satte samman en mottagande arbetsgrupp. Det vill säga en arbetsgrupp som kunde leda och planerar den enskilda skolans arbete i projektet. Skolornas arbetsgrupper hade kontakt med den lokala projektledaren och den lokala styrgruppen. Finansiering Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd från Statens Folkhälsoinstitut. Projektet beviljades som ett av 17 projekt medel inom ramen för Tobaksuppdraget 2008 2010. I övrigt har finansiering skett genom samarbetsparternas egenfinansiering. Exempelvis i form av nedlagd arbetstid samt vissa kostnader i samband med utbildningsinsatser. Genomförda insatser Projektet har genomförts i enlighet med projektplan vilket har inneburit följande insatser och aktiviteter: - Informationsmöte med berörda gymnasieskolors rektorer - Utbildning till skolpersonal (totalt 4 utbildningstillfällen per område). - Stöd till skolorna i framtagande av tobakspolicy 6
- Framtagande av handbok för en tobaksfri gymnasieskola (innehåll) o Lathund tobakspolicy o Samverkan med föräldrar o Samverkan med aktörer i närsamhället o Undervisning Tobak ur ett ämnesövergripande perspektiv o Motiverande samtal (MI) och tobaksavvänjning med ungdomar o Tobak i Sverige idag. - Besök/föreläsningar av A Non Smoking Generations Inspiratörer - Digital elevkampanj - Skriftlig föräldrainformation - Lokalt opinionsbildande arbete via lokal media samt framtagande av direkt riktad information till tobakshandlare i deltagande skolors närområde. Motiv till valda metoder samt deras referenser till forskning och evidens. Flerkomponentsprogram Vi vet genom forskning att det mest verkningsfulla ur ett förebyggarperspektiv oavsett fråga är flerkomponentsprogram som vänder sig såväl till vuxna som till barn. Strävan i den valda metoden i projektet är att vi i enlighet med idén kring flerkomponentsprogram skulle nå och påverka skolpersonal, föräldrar och andra viktiga vuxna (föreningsliv, media, tobakshandlare, lokala politiker med flera). Vår ambition var att det i sin tur skulle leda till att dessa vuxna antog ett gemensamt förhållningssätt såväl till ett eventuellt eget tobaksbruk som barns och ungdomars tobaksbruk. Och att de ungdomar som omfattades av projektet på så sätt i olika sammanhang skulle möta ett gemensamt och tydligt tobaksnegativt förhållningssätt från vuxenvärlden som omgav dem. Begränsa tillgänglighet En av de största riskfaktorerna när det gäller att barn och ungdomar ska börja bruka tobak är tillgänglighet. Att tobak finns tillgängligt i de miljöer som barnet/ungdomen befinner sig i och att det finns tillgängligt att köpa. Tobakslagen syftar, genom sitt förbud mot rökning på skolgårdar och att sälja tobak till den som är under 18 år, till att begränsa tillgängligheten. Dock är efterlevnaden av tobakslagen inom dessa områden att betrakta som urusel. När det gäller den svenska gymnasieskolan så röks det på över 90% av skolgårdarna (Om tonåringar och tobak 2010. Nilsson). Och dessutom omfattar lagen inte snusning vilket gör att tobak är synnerligen tillgängligt på de svenska gymnasieskolorna. Även provköp genomförda av minderåriga, alternativt ungdomar som ser minderåriga ut (då det fortfarande var en tillgänglig metod), har visat att mer än vartannat köp genomförs utan att försäljaren ber om legitimation för att styrka att köparen är över lagstadgade 18 år. Utvärderingar har visat att skolor som har en implementerad och verksam policy kring tobaksfrågan även får en större efterlevnad av rökförbud på skolgården. Om policyn avser tobaksfri skoltid och då även omfattar snus så får vi en generell påverkan gällande tillgängligheten till tobak på skolan. Vilket då rimligtvis borde påverka antalet tobaksdebuter bland eleverna. Därför har vi lagt stor vikt i projektet på att utveckla en manual och ett arbetssätt för skolorna att arbeta fram sin tobakspolicy för en tobaksfri skoltid. Vi har även i projektet strävat efter att skapa en lokal opinion kring efterlevnaden av åldersgränsen vid försäljning av tobak. Det har gjorts genom att öka kunskapen och medvetenheten generellt hos allmänheten i de områden där projektet genomförs och i synnerhet hos deltagande ungdomar, deras föräldrar och lärare. Så att de i sin tur har kunnat agera när de får kännedom om att ett 7
försäljningsställe säljer till minderåriga. Vi har även riktat oss speciellt till de tobakshandlare som finns i deltagande skolors närområde, med ett brev och på så sätt försökt att påverka efterlevnaden av lagen. Det här kunskapshöjande arbetet har skett vid utbildningar för skolpersonal, vid föräldrainformationer, i elevernas skolarbete, genom opinionsbildning i lokal media och genom att samordna projektets arbete med kommunernas tillsynsarbete. Föräldrautbildning Föräldrar är de som kan påverka sina barn allra mest när det gäller livsstilsval och beteenden. Forskning har visat att föräldrar har en tydlig påverkan på sina barn ända upp i trettioårsåldern. Föräldrars inställning till tobak samt kunskap om hur de bör förhålla sig till att eventuellt bjuda/ köpa ut och prata om tobak med sitt barn är därför en utav de största påverkansfaktorerna avseende om barnet ska börja eller inte börja bruka tobak. Så även för ungdomar i gymnasieåldern. Olika former av föräldraprogram där man eftersträvar ett gemensamt förhållningssätt exempelvis Örebro preventionsprogram (ÖPP) - har visat att även en kort föräldrainformation genomförd på ett föräldramöte kan få föräldrar att agera och på så sätt påverka ungdomars bruk av alkohol och tobak. Vi strävade därför i projektet efter att ge skolpersonalen i deltagande skolor utbildning och material så att de kunde genomföra och ge en sådan föräldrainformation. ANT-undervisning utan effekt En studie av de tre senaste läroplanerna (Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) visar att de avsnitt som behandlar ANT-undervisningen fått mindre och mindre utrymme och blivit allt mer övergripande. I nuvarande läroplan (Lpo 94 / Lpf 94 för gymnasieskolan) utgör ANT ett av rektors många ansvarsområden som ska integreras i den ordinarie undervisningen. Men i vilken omfattning, med vilken inriktning och vad som skall uppnås skrivs inget om. Inte heller i kommande Lgr 11 / Gy 11 har något förtydligande kring dessa frågor gjorts. I kursplanerna nämns ANT ett par gånger i samband med olika ämnen men då vagt formulerat som: eleverna ska få kunskap och kännedom om drogers inverkan på hälsan. Skolverket konstaterar i sin granskning av skolornas ANT-arbete, (Nationella kvalitetsgranskningar 1999, Skolverkets rapportnr 180) att de nationella målen för undervisningen om ANT är så vida och oprecisa att i stort sett alla skolor uppfyller dem utan att behöva göra några förändringar eller intensifiera sitt ANT-arbete. Skolverkets inspektör slår dock fast att de insatser som görs i skolorna är otillräckliga, i alla fall om målet är att skolan ska bidra till att ungdomarna inte utvecklar beroende eller missbruk. I Skolverkets rapport påpekas en rad brister i skolornas ANT-arbete. Det finns brister i ANT-undervisningens innehåll och utformning, brister i hur skolorna formulerar sina mål, hur de följer upp sitt arbete och hur personalen kompetensutvecklas inom området. Dessutom är skolorna dåliga på att uppnå såväl elevsamverkan som en tillfredställande interaktion med föräldrar och närsamhället gällande dessa frågor. Forskningen säger att ANT-undervisningen i sig har visat sig i stort vara verkningslös. Något som även Statens Folkhälsoinstitut gick ut med i ett pressmeddelande (oktober 2009) Lägg ned ANTundervisningen. Man kan dock fråga sig om detta beror på att fel eller ineffektiva metoder används eller om det helt enkelt inte går att i undervisningsform, oavsett metod, förebygga tobaks-, alkoholoch narkotikabruk. Vi ville ändå i det här projektet försöka utveckla ett pedagogiskt arbetssätt kring tobaksfrågan som både harmonierar med skolans styrdokument (Skollag, Läroplan och kursplaner) och uppdrag och samtidigt bidrar till projektets målsättning att förebygga tobaksdebuter och tobaksbruk. 8
Tobaksavvänjning Motiverande samtal Att bedriva ett tobaksförebyggande projekt riktat till ungdomar på gymnasienivå, där det finns många ungdomar som redan brukar tobak, utan att även erbjuda avvänjning skulle vara oetiskt. Vi har därför i projektet erbjudit deltagande skolors skolhälsovård samt utsedda arbetsgrupper utbildning i motiverande samtal så att dessa i sin tur skulle kunna erbjuda avvänjningssamtal med tobaksbrukande elever som vill sluta. Motiverande samtal är en metod som är utvärderad med gott resultat avseende tobaksavvänjning. Resultat Genomförandet av projektet Som tidigare nämnts i denna rapport har projektets insatser och aktiviteter genomförts helt i enlighet med projektplan. Projektet inleddes, utöver planering samt organisering av styrgrupp med att rekrytera gymnasieskolor. Ett arbete som genomfördes av de lokala projektledarna. Samtliga gymnasieskolorna på Gotland och Järfälla tillfrågades om de ville delta och i Kronobergs län gick man via länets kommuner för att hitta intresserade skolor. Därefter genomfördes en informationsträff//utbildning, i Stockholm, dit de anmälda gymnasieskolornas rektorer inbjöds. De fick där och då en dragning av projektet i sin helhet, en kort utbildning om tobak och ungdom samt möjlighet att ställa frågor. Skolornas rektorer fick därefter skriva på en överenskommelse med projektet. I överenskommelsen förband sig skolorna att delta i projektet i enlighet med den information man nu fått om projektet samt efter bästa förmåga. Överenskommelsens syfte var att tydliggöra för skolorna att deltagande i projektet skulle komma kräva ett engagemang och arbete från deras sida. Och vår förhoppning var att genom att rektorerna skrev på denna överenskommelse så skulle en viss press uppstå att verkligen göra så. Det har dock visat sig att engagemanget och arbetsinsatsen från de olika skolorna har varierat kraftigt. Från i stort sett inget engagemang till ett stort sådant. Större delen av deltagande skolor har legat på den negativa delen av den skalan. Så trots att vi som nya komponenter jämfört med det tidigare genomförda projektet i grundskolan (Tobakspreventivt flerkomponentsprogram 2003 2005) la till informationsmötet för rektorerna samt den skriftliga överenskommelsen i inledningen av det här projektet så måste vi konstatera att gymnasieskolornas engagemang klart understeg det engagemang som grundskolorna visade 2003 2005. Under augusti september 2009 genomfördes de första utbildningsdagarna för skolpersonalen på deltagande skolor. Vi hade satt upp som mål att all skolpersonal på skolorna skulle delta på den första utbildningsdagen. Det lyckades naturligtvis inte, men uppskattningsvis deltog närmare 700 lärare och annan skolpersonal (totalt fördelat på de tre områdena Gotland cirka 300, Järfälla cirka 150, Kronoberg cirka 250). De tre följande utbildningsinsatserna som genomfördes under projektet vände sig i huvudsak till skolornas utsedda arbetsgrupper, samt av dem identifierade kollegor som hade särskilt intresse för att arbeta med tobaksfrågan. På dessa utbildningar var temana Motiverande samtal/tobaksavvänjning (Barbro Holm Ivarsson var föreläsare), Ungdomar och tobak (Maria Nilsson var föreläsare) samt en workshop kring projektet och det pågående arbetet ute på skolorna (Central projektledare, Niklas Odén höll i den). På dessa dagar varierade deltagandet från ett 50 tal till ett 25 tal deltagare. Som stöd för skolornas arbete togs en handbok fram Handbok för en Tobaksfri gymnasieskola. I handboken finns stöd för arbetet med att ta fram en tobakspolicy på skolan, material med tips på hur skolan kan informera eller skapa dialog med elevernas föräldrar kring tobak/ant-frågorna. Ett kapitel 9
handlar om motiverande samtal och rökavvänjning och slutligen finns där även ett pedagogiskt material kring hur man kan integrera tobaksfrågorna i ordinarie ämnesundervisning. Halvvägs in i projektet fick deltagande skolors arbetsgrupper utvärdera handboken och komma med synpunkter på förbättringar. Dessa synpunkter låg sedan till grund för redigeringen av handboken. Skolorna har sedan fått den uppdaterade versionen. Handbok för en Tobaksfri gymnasieskola går att ladda ned på www.tobaksnolla.se Den kommer även att tryckas i en begränsad upplaga. En rolig sak är att Norska Cancerfonden har uppmärksammat handboken och översatt den till norska. Under våren 2010 fick skolorna utse ett par elever som skulle få möjlighet att delta i ett arbete med att ta fram en digital kampanj om ungdom och tobak. De elever som blev utsedda inbjöds till en utbildning och workshop där de först fick en kort föreläsning om kommunikation och hur en reklambyrå tänker och jobbbar. Därefter delades de in i smågrupper och fick i uppgift att ta fram förslag på en ungdomskampanj mot tobak. En sådan utbildnings-/workshopdag hölls i respektive område. Och från varje område valdes sedan ut ett av elevernas förslag som en reklambyrå därefter realiserade. Resultaten går att se på. www.nonsmoking.se/gymnasiekampanj Under hela projekttiden har vi strävat efter att arbeta med lokal opinionsbildning kring tobak och tobaksförebyggande arbete. Vi har bland annat formulerat och skickat ut ett brev till de tobakshandlare som låg i deltagande skolors närområde. I brevet berättar vi om vårt projekt och vi uppmanade samtidigt handlarna att följa lagstiftningen och inte sälja till minderåriga och på så sätt vara med oss i projektets strävan att barn och ungdomar ska förbli tobaksfria. Vi har även samverkat med de inom kommunerna som har i uppdrag att utöva tillsyn. Vi har också från projektet sidan initierat pressträffar och skickat ut pressmeddelanden. Det arbetet måste anses ha varit framgångsrikt då projektet har uppmärksammats såväl i tidningsartiklar, som i radio och TV under projekttiden. Utvärderingen av projektet Nedanstående text är ett sammanfattande utdrag ur utvärderare Anita Boijs utvärderingsrapport som bifogas denna rapport. Under år 2009 och 2010 samarbetade A Non Smoking Generation (hädanefter används förkortningen NSG) med Gotlands och Järfälla kommuner, Landstinget Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronoberg kring ett utvecklingsprojekt. Syftet med projektet var att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för en tobaksfri gymnasieskola. Projektet fick medel för detta av Statens folkhälsoinstitut. Totalt berörde projektet cirka 900 anställda och 9 615 elever på 22 gymnasieskolor. I utvärderingen har skolpersonal och elever svarat på enkäter och deltagit i intervjuer. För det första kan konstateras att projektledningen har gjort allt som skulle göras under projekttiden. De har tagit fram ett flerkomponentsprogram där gymnasieskolorna har fått stöd i framtagande av tobakspolicy. Alla gymnasieskolor hade en tobakspolicy när projektet avslutades. All personal på de deltagande skolorna har erbjudits en utbildningsdag. Därutöver har information, idéutbyte och utbildning skett med rektorer, skolornas arbetsgrupper och andra mindre grupper av personal. Man har tagit fram en handbok för en tobaksfri gymnasieskola. Alla skolor har fått besök av NSG:s inspiratörer. En digital elevkampanj med några elever från varje skola har genomförts. Alla skolorna har fått en skriftlig föräldrainformation för utdelning till föräldrarna. Det har gjorts ett lokalt opinionsbildande arbete via media och man har tagit fram underlag för direkt riktad information till tobakshandlare i deltagande skolors närområde. Med andra ord har skolorna fått ett flerkomponentsprogram för en tobaksfri gymnasieskola. Däremot kan också konstateras att gymnasieskolorna inte använt hela det flerkomponentsprogram som de fick del av. Implementeringen av programmet är därmed inte helt fullföljd. En orsak kan vara att gymnasieskolornas tobaksförebyggande arbete innan projektet var mycket blygsamt och att man närmast började från början. Det medför i sin tur att det tar tid att implementera något som nästan är nytt och inte självklart för all personal att arbeta med. De flesta skolorna skulle ha behövt ett projektår till för att verkligen komma in i projektet och genomföra 10
flerkomponentsprogrammet. De skolor som haft en engagerad skolledning som också varit tydlig i att arbetet med projektet var viktigt, verkar ha nått längst i sitt arbete med projektet. Där efterlevs tobakspolicyn. Utbildningsdagen för all personal uppfattades positivt. Personalen betonade skolans uppdrag att vara tobaksfri och att arbeta tobaksförebyggande. Åtgärder har satts in för att minska tobaksbruket, information har gått ut i större utsträckning till personal, elever och föräldrar. Ett tredje konstaterande är att det är svårt att arbeta tobaksförebyggande bland gymnasieelever. Redan när det gäller attityder finns det ett motstånd bland eleverna att vuxna ska, som eleverna uppfattar det, lägga sig i deras livsstil. Många elever hävdar sin frihet att välja själva och att de har en god kunskap om tobak. För elevernas del har projektet varit alltför osynligt på de flesta skolorna. Den del som alla elever haft möjlighet att få del av, besök av NSG:s inspiratörer, har dock varit uppskattad av många elever. Slutligen kan sägas att projektet har tagit fram ett flerkomponentsprogram om en tobaksfri gymnasieskola som om det används kan vara verkningsfullt, det vill säga att tobaksbruket bland gymnasieelever minskar. Detta har dock inte prövats i den här utvärderingen. Resultaten från utvärderingen av flerkomponentsprogrammet för en tobaksfri grundskola visade dock att det programmet var verkningsfullt och det var uppbyggt på samma sätt som det nya om gymnasieskolan. I det här projektet har de deltagande skolorna gått från ett mycket blygsamt arbete eller närmast obefintligt, till att arbeta tobaksförebyggande i olika grad. Det har hänt mycket på skolorna under projektets två år. Utan projektet hade skolorna säkerligen inte kommit så långt som de nu har gjort. Det är en utmaning för gymnasieskolorna att fortsätta arbeta tobaksförebyggande aktivt och strukturerat. Diskussion Som kan utläsas i utvärderingen så har projektet genomförts på det sätt som det var planerat. De aktiviteter och insatser som var planerade har genomförts. Projektet har även inneburit en hel del metodutveckling då såväl ett utbildningskoncept som ett material Handbok för en tobaksfri gymnasieskola har tagits fram inom ramen för projektet. Projektets syfte var att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för gymnasieskolan. Den övergripande målsättningen var att minska antalet tobaksdebuter och tobaksbruket bland eleverna på berörda skolor. Och här kan vi konstatera att vi har tagit fram ett program och handledningsmaterial men att vi i väldigt olika omfattning har lyckats respektive inte lyckats med implementeringen. I en majoritet av deltagande skolor är inte programmet implementerat i önskad grad. På en handfull av de 20-tal skolor som deltagit har vi en implementeringsgrad som vi utifrån den inledande ambitionen kan uppfattas som okej eller bra. Vi kan i utvärderingen utläsa att projektets komponenter i liten utsträckning har nått ut till huvudmålgruppen, det vill säga eleverna. Här blir det naturligtvis en bedömningsfråga om vad som ska anses vara bra eller dåligt. Om projektet har lyckats eller ej? Som utvärderaren skriver i utvärderingen så gick skolorna från att innan projektet ha obefintligt eller nästan inget tobaksförebyggande arbete till att alla åtminstone hade en tobakspolicy. Och några av skolorna har tagit ytterligare steg på vägen. Och det är ju en framgång. Samtidigt vet vi att det krävs en ganska omfattande implementering och att flera komponenter genomförs om vi i framtiden ska nå det övergripande målet att påverka elevernas tobaksdebuter och tobaksbruk. Varför har då inte implementeringen lyckats i den grad som vi önskade? Och varför har några skolor kommit så mycket längre än övriga skolor i projektet. Här visar såväl utvärderingen som de erfarenheter projektet har givit att det i huvudsak handlar om: Bristande engagemang och mandat från ledningen på skolan Trots att vi i projektet försökte förebygga det här, väl kända problemet inom skolans värld det som inte rektor prioriterar, prioriterar ingen annan heller på skolan genom att inleda hela projektet med en informationsträff för deltagande skolors rektorer. Samt att de fick skriva på en överenskommelse med projektet där de 11
förband sig att aktivt engagera sig i projektet i enlighet med den information som de fått. Kan vi bara konstatera att på flera av de deltagande skolor har skolledningen helt släppt projektet. Man har heller inte avsatt resurser och tid till projektet. På vissa av skolorna har ingen arbetsgrupp bildats utan projektet har lagts ut på någon eller några enskilda medarbetare. Ofta helt utan mandat att driva ett förändringsarbete som det här handlar om. Bristande internkommunikation och förankring i skolan Utvärderingen visar mycket tydligt att på många skolor har inte information om projektet, projektets material och utbildning, förankrats och förmedlats vidare internt. Det har fastnat på den eller de kontaktpersoner som har funnits på skolan. Vilket har gjort att det inte har nått ut till kollegorna och i ännu mindre grad till eleverna. Varken kollegor eller elever har i vissa fall känt till att skolan deltar i projektet. Den här bristande förankringen har även lett till irritation bland delar av deltagande skolors skolpersonal då de har tvingats iväg på en obligatorisk utbildningsdag om tobak, men inte förstått vad de har med deras arbete att göra! Motstånd mot frågan Det står klart, såväl utifrån utvärderingen som de synpunkter som har kommit projektledningen till del under projektets gång att tobaksfrågan och ANT frågorna långt ifrån uppfattas ha en självklar plats i gymnasieskolan. En del av lärarkåren anser inte att tobaksförebyggande arbete ingår som en del i deras uppdrag. Och är därmed inte heller intresserade av att ta del av utbildning och material än mindre lägga tid och kraft på frågan. Samtidigt finns det då en handfull deltagande skolor som har tagit sig an projektet på ett helt annat sätt. Där ett flertal komponenter har införts tobakspolicy, föräldrainformation, integrering i undervisning, utvecklings- och hälsosamtal samt tobaksavvänjning. De här skolornas agerande slår ju på så sätt undan benen på de andra skolornas argument och förklaringar till varför de inte har genomfört arbetet. De här skolorna har uppenbart hittat tid, resurser, fått ett engagemang och ser det som sitt uppdrag, lyckats samarbeta och sprida information, och har fått det att vara såväl en ledningsfråga som medarbetarfråga. Med andra ord det går om man vill och kommer överens om att det är viktigt. Och då är det material och utbildningskoncept (flerkomponentsprogram) som projektet har tagit fram ett bra stöd för dessa skolor. Slutsats Det utbildningskoncept och det material som har tagits fram inom ramen för projektet Tobaksfri gymnasieskola bygger på samma metod som Tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan som togs fram och utvärderades under förra tobaksuppdraget. Den utvärderingen visade på att de skolor som arbetade utifrån programmet också fick effekt avseende tobaksbruket bland eleverna. Det är rimligt att tro att samma resultat skulle kunna uppnås med det nu framtagna programmet för gymnasieskolan. Men det kräver en betydligt bättre implementering än vad som har skett i huvuddelen av de i det här projektet deltagande gymnasieskolorna. Slutsatsen blir därför att programmet som har tagits fram inom ramen för projektet Tobaksfri gymnasieskola kommer att vara ett stöd och få effekt på de gymnasieskolor som med ett stort eget engagemang arbetar tobaksförebyggande på skolan. A Non Smoking Generation kommer därför att tillhandahålla och erbjuda programmet ( utbildning och material) som projekt har tagit fram till gymnasieskolor som vill (verkligen vill) utveckla och arbeta med tobaksfrågan på sin skola. En rekommendation är dock att vara mycket tydlig i den inledande 12
kommunikationen med skolan att det kommer kräva ett stort eget engagemang, ledningens stöd och mandat samt ett brett förankringsarbete internt. Bilagor Tobaksfri gymnasieskola Utvärdering av ett utvecklingsprojekt för framtagande av flerkomponentsprogram (Anita Boij 2011) Handbok för en tobaksfri gymnasieskola PDF (Niklas Odén / Barbro Holm Ivarsson 2010) 13