MSF 50 ÅR! appendix #03/2013

MSF 50 ÅR! appendix #03/2013

MSF TYCKER 50 år med studentfacklig förändring! Emma Furberg, ordförande MSF, emma.furberg@slf.se Emma Furberg valdes till ordförande för MSF på Fullmäktige i Stockholm i mars. Emma läser termin 11 på läkarprogrammet i Umeå. Året är 2013 och det är 50 år sedan Medicine Studerandes Förbund grundades i form av SMKF (Svenska Medicine Kandidat Förbundet) i Göteborg. Organisationen har sedan dess genomgått en enorm utveckling och det tidiga sextiotalets embryo har idag nästan sju tusen medlemmar i Sverige och utomlands. Vi är ett starkt varumärke och jag känner mig stolt över att vara en del av MSF; över att tillsammans med Dig kunna göra skillnad för vår yrkeskår nu och i framtiden! De senaste veckorna har jag tillägnat en spännande resa i det förflutna, efter att ha dammat av fullmäktigehandlingar och medlemstidningar i vårt arkiv på Villagatan i Stockholm. Bellbottoms och glasbottenglasögon, pudelrocksfrisyrer, pixliga bilder tagna med första generationens digitalkameror och en och annan överläkare knappt-torrbakom-öronen gör gällande att jag djupdyker i svunna tider. Jag får träffa Bengt Westerberg, som avlade medicine kandiatexamen 1962 för att sedan göra politisk karriär. Debattsidornas tidstypiskt radikala inslag lockar till leenden och jag lär känna tonåringen MSF. Organisationens viktiga spörsmål såsom handledning, bibehållen kvalitet i samband med utökning av utbildningsplatser, skäliga underläkarlöner, ändamålsenliga tekniska hjälpmedel, tvågradig betygsskala, möjligheter till dispens för underläkarvikariat under grundutbildningen samt förbättrade studiemedelssystem har alla rötter flera decennier bakåt i tiden. Det blir uppenbart att fackliga frågor går i cykler, och argumenten vässas varje gång en fråga aktualiseras på nytt. Man kan naturligtvis undra varför frågor som engagerat sedan fyrtio-femtio år än idag förblir otillfredsställande lösta, men detta bör ses mot bakgrund av den enorma utveckling som skett parallellt; inom vårt utbildningsväsen, inom sjukvårdsapparaten och utifrån de särintressen som styr denna utveckling. Därför återuppstår nygamla studentfackliga frågor och antar delvis ny karaktär, och därför anser jag det viktigt att vi fortsätter att bevaka våra intressen och verka tillsammans för att driva studentperspektivet. Tillsammans har vi vuxit allt starkare och vår historia är på många sätt en framgångssaga. Våra föregångare har efterlämnat ett arv för oss att förvalta, ett arv som löper som en röd tråd genom detta jubileumsnummer av Appendix. Ge inte upp det du tror på och vill genomföra, motståndaren är oftast tröttare än du tror. Barbro Westerholm (generaldirektör för Socialstyrelsen1979-1985). Eller kort och gott, som president Obama skulle ha sagt: Yes we can! APPENDIX #3/2013. EN MEDLEMSTIDNING FRÅN MSF MSF, är Sveriges läkarförbunds studerandeorganisation. Läkarförbundet är den medicinska professionens organisation och MSF den studentorganisation som arbetar med läkarutbildningen och din blivande roll som läkare. MSF har nästan 6000 medlemmar, i Sverige och utomlands. MSF arbetar för en kontinuerlig förbättring av läkarutbildningen och för din situation som student. MSF är en partipolitiskt obunden organisation Ansvarig #3/2013: Emma Furberg, emma.furberg@slf.se Omslagsfoto: Johan Wallin Hör av dig om du vill bidra till Appendix! Du hittar tidgare nummer av Appendix på MSF:s hemsida. MSF Kansli: Rebecka Berntsson, Box 5610, 114 86 Stockholm, 08-790 34 24 rebecka.berntsson@slf.se, www.slf.se/msf

1963 MSF BLIR TILL En grupp läkarstuderande i Göteborg ville förbättra villkoren för medicine kandidater. De startade SMKF, Svenska Medicine Kandidat Förbundet, det första embryot till dagens MSF. SMKF KONSTITUERADE SIG hösten 1963 i samband med att den första lokalföreningen bildades i Göteborg. Inom ett halvår hade lokalföreningar bildats även på de fyra övriga kårorterna; Stockholm, Umeå, Uppsala och Lund. Det hade uppstått en löneskillnad mellan medicine kandidat och leg läkare och på två år hade denna löneskillnad blivit två till tre lönegrader. SMKF ställde krav på lika lön, något som såväl SYLF som Provinsialläkarföreningen ställde sig bakom, till stor del till följd av den stora uppslutningen bland medicine kandidater bakom lönekravet. Under 1964 kom så en med kand för första gången att delta i förhandlingarna. 1967 hade det fackliga engagemanget räntat sig så, att lönegraden reducerats till en lönegrad för vik underläkare och vid vik som provinsialläkare erhöll med kand samma lön som biträdande eller extra provinsialläkare. SYLF:s intresse för SMKF ökade och ett fast samarbete etablerades 1965, varvid det fastställdes i stadgarna att varje lokalförening inom SMKF fick utse en fullmäktig till SYLF per varje påbörjat 200 medlemmar. Dessutom fick SMKF två ordinarie ledamöter med två suppleanter samt en observatör i SYLF:s styrelse. Andra frågor som intresserade den nybildade studentfackliga föreningen var arbetstidsreglering, jourkompensation, värnpliktsfrågor och vikariatsförmedling (SMKF Göteborg hade etablerat ett aktivt samarbete med Tjänstemannaförmedlingen). Frågor rörande utbildningens struktur ansågs ligga inom de medicinska föreningarnas ram och man överlät således dessa frågor till de medicinska föreningarna, undantaget de gånger denna eller föreslagna ändringar berörde arbetsmarknaden. Då togs dessa frågor upp av SMKF ur ren facklig synpunkt. Göran Lagerholm påbörjade sina medicinstudier i januari 1958 i Göteborg som nittonåring. I december nästföljande år blev han medicine kandidat och medicine licentiat-studierna tog vid. Lagerholm vikarierade som underläkare i början av 1960et. Medicine kandidater hade på den tiden tillgång till vissa tjänster som underläkare och Lagerholm erhöll en sådan på Högbo sanatorium i Falun i början av 60et. Han var med och startade SMKF i Göteborg. Jag och mina kamrater tyckte bara att medicine kandidaters förhållanden kunde förbättras, säger han. Lagerholm var studentrepresentant i SYLFs B-sektion och blev tillika den första studenten som intog plats som styrelseledamot i Ovan: SYLF visade tidigt intresse för det nybildade SMKF. Till höger: Göran Lagerholm, en av grundarna av SMKF, sedermera MSF, i Göteborg. SYLFs styrelse som representant från SMKF efter bildandet i Göteborg 1963. Senare kom han att fortsätta sitt fackliga engagemang inom Svenska Militärläkareföreningen. 1973 blev han specialistkompetent inom kirurgi och anestesiologi och har sedan 1974 arbetat heltid inom försvarsmakten i såväl Sverige som utomlands. Sedan 1998 är Lagerholm pensionär. Det SMKF som Göran Lagerholm var med och grundade för 50 år sedan i Göteborg beskriver han som ett embryo till den vidare utveckling som skett genom åren. Han har märkt hur organisationen har vuxit och hur läkarstudenterna med åren fått ökat inflytande. Det är kul att ha varit med i starten, säger han stolt. ANNONS. ÄR DU VÅR NÄSTA REDAKTÖR? Medicine Studerandes Förbund söker en chefredaktör till Sveriges största tidning för läkarstudenter, Appendix. Vi söker Dig som vill forma en modern och aktuell tidning för framtidens läkare! Som redaktör har Du stor frihet att utveckla och sätta din prägel på en tidning som ges ut fyra gånger om året till mer än 6000 läkarstudenter och 11 000 underläkare, AT-läkare och STläkare. Redaktören arbetar självständigt men med stöd av förbundsstyrelsen samt förbundets personal. Som stöd i ditt arbete och din personliga utveckling finns Läkartidningens chefredaktör Jonas Hultkvist, mentor och rådgivare. Tidigare erfarenheter från arbete som skribent, redaktör eller ledare är meriterande. Vi ser gärna sökande med journalistisk utbildning eller erfarenhet. Ansök genom att skicka personligt brev och CV till oss senast 10/9. Frågor? Ta gärna kontakt med oss! Ordförande: Emma Furberg, 072--203 34 25, emma.furberg@slf.se appendix 03/2013 3

MEDICINARNA ORGANISERAR SIG Bo Hjern, tidigareordförande i SYLF (1967-1969) och VD i Sveriges Läkarförbund (1974-1990), stiftade tidigt bekantskap med pionjärerna inom den studentfackliga rörelsen. I en jubileumstext till SYLF:s 65-årsfirande minns han SMKF, sedermera MSF:s, framväxt. BO HJERN TOG läkarexamen 1958. Då bestod SYLF av en A- sektion och en B-sektion. I den sistnämnda kunde medicine studerande få medlemskap till kostnaden av några kronor, och det var i denna kontext som Hjern bekantade sig med den framväxande studentfackliga rörelsen. Studenterna tillhörde på 50et inte läkarförbundet, men medicine kandidater kunde bli s k B-medlemmar i SYLF, något som egentligen endast utnyttjades av dem, som ville ha tillgång till SYLFs vikariatsförmedling eller önskade få SYLFs lathund, i vilken de flesta för utövande av läkaryrket relevanta föreskrifterna fanns samlade. B-sektionen utövade ingen egentlig verksamhet. Kontakten med de studerande upprätthölls via de fyra medicinska föreningarna, som hade rätt utse vardera en observatör till SYLFs styrelse. Det senare var ingen okontroversiell fråga. Det fanns många SYLF-medlemmar, som ställde sig undrande till att deras avgifter skulle användas till samarbete med de medicinska föreningarna, vars nyttighet de hade svårt att inse. Det fanns förvisso också medicinare, som ställde sig lika undrande över att man försökte rekrytera dem till SYLF, vars angelägenheter föreföll avlägsna. Diskussionerna ledde emellertid fram till att SYLF 1958 ändrade sina stadgar så att en av styrelsens ordinarie ledamöter skulle vara medicine kandidat och medlem av SYLFs B-sektion. Någon riktig fart på studenternas fackliga aktivitet blev det dock inte förrän 1963, då Svenska Med Kand Förbundet (SMKF) bildades. Den direkta anledningen till detta var att man i det nya löneavtalet med staten samt städerna Stockholm, Göteborg och Malmö hade infört en särskilt vikariatslön för medicine kandidater, som var lägre än ordinarie underläkarlön. Vidare hade man, när provinsialläkartjänsterna övergick till landstingen den 1 juli 1963, sänkt lönen för medicine kandidater, som vikarierade på dessa tjänster, med tre lönegrader. När något sådant kunde ske med den brist på vikarier, som då rådde, vad kunde man då inte vänta sig om några år, när de svällande studentkullarna skulle komma ut på vikariatsmarknaden, tänkte medicinarna, och beslöt att organisera sig, först i Göteborg och Umeå, något senare på de andra kursorterna. SMKF var fristående från de medicinska föreningarna, men ett nära samarbete förekom i flertalet fall. Då SMKF snabbt fick luft under vingarna, inledde SLF diskussioner om samarbete, vilka resulterade i att man 1965 beslöt att avskaffa SYLF:s B-sektion. I stället gavs SMKF representation vid SYLF:s fullmäktigemöten samt garanterades två ordinarie styrelseplatser och två suppleanter. Frågan om SMKF:s anknytning aktualiserades också och ledde till att SMKF 1970 fick ställning som yngreförbund inom läkarförbundet med rätt att utse fullmäktigeledamöter och en adjungerad representant till centralstyrelsen. Utdrag ur Bo Hjerns text i För yngre läkares intressen, SYLF - en historisk tillbakablick, utgiven av SYLF 1986. 1963 MSF hette tidigare Svenska Med Kand-Förbundet (SMKF) och grundades 1963 i Göteborg. Förbundet hade då till främsta uppgift att bevaka fackliga frågor, speciellt lönevillkor för medicine kandidater som vikarierade på underläkartjänster. 60 1965 SMKF gick in i Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och kom därigenom med i Läkarförbundet. SYLF kom därefter att driva lönefrågor för medicine studerande som avlagt med kand-examen. 1968 Den så kallade kandidatstrejken ägde rum. SMKF uppmanade sina medlemmar att vägra vikariera för att sätta tryck bakom lönekraven. Resultatet blev med kand-avtalet (numera Med stud-avtalet), som reglerar lönesättningen för vikarierande medicine studerande än idag. 1969 Beslut om att SMKF ansluts till läkarförbundet och erhåller rätten att utse en adjungerad till centralstyrelsen samt medges representation i fullmäktige med en representant per kursort. Beslutet trädde i kraft i juni 1970. 1973 SMKF genomförde en organisationsförändring innebärande att även medicine studerande före med kand-examen skulle kunna anslutas till SMKF. I samband med detta beslutades om ett namnbyte till Medicine Studerandes Förbund, MSF. 1976 Måndag den 20 december besökte en delegation från MSF utbildningsminister Jan-Erik Wikström för att diskutera betygen inom läkarutbildningen. I november hade statsrådet Wikström i sitt svar på ett brev från MSF klargjort att han och folkpartiet delade MSF:s uppfattning om införandet av en tvågradig betygsskala på läkarprogrammet. I mars 1977 fattar UHÄ beslut om att slopa de graderade betygen till förmån för införa den tvågradiga skala som MSF förespråkat. 4

MSF 1963-2013 70 1977 MSF framför krav på att relationen mellan återbetalningspliktig och återbetalningsfri del av studiemedel ska återställas, eftersom den återbetalningsfria delen minskat från 25 till 15 procent. Förbundsstyrelsen vill också förändra studiemedelssystemet eftersom lån endast beviljas för hela 15-dagarsperioder, vilket för många innebär att terminens sista 14 dagar inte utgör betalningsunderlag för studiemedel. I ett remissvar på studiestödsutredningen (SOU 1977:31) uttryckte styrelsen intresse för och krävde en utredning av ett förslag om studielön. 1978 Dimensioneringen av läkarutbildningen högaktualiseras i samband med varsel om bistrare ekonomiska tider. 1978 Myndigheterna anser att AT-blocken inte bemannas i tillräcklig omfattning, varför de överväger att inskränka rätten att vikariera före läkarlegitimation. Såväl Läkarförbundet som MSF motsatte sig kraftigt förbudsvägen och menade att landstingen ej kunde föra över sin fördelningsproblematik på läkarkåren. 1978 MSF och SYLF ordnar flyttningsbidrag vid tillträde av AT-block eller vikariatstjänstgöring i anslutning till Läkarexamen. 1979 MSF skriver en artikelserie om försäkringsskyddet för studerande; karenstiden för studenter var då 14 dagar mot dagens 30. 1979 Med utgångspunkt från en motion från MSF Lund diskuterades de studerandes arbetstider och fullmäktige beslöt att MSF ska driva kravet på högst 40 timmars schemalagd arbetsvecka inklusive viss tid för självstudier, men exklusive jourtjänstgöringen. 02/2013 appendix 03/2013 5

MSF 1963-2013 Längst upp till vänster: MSF ordnade en kollektiv försäkring för sina medlemmar efter att ha uppmärksammat att sådana saknades på kemlab för medicinstuderande. Ovan: Rapport från FUM 1988. Till vä: Andreas Wladis skriver i Appendix om löneläget för underläkare. Längst ner t. vä: Annika Hugosson (ordförande 1988-1989) med delar av styrelsen. 80 6 1985 Den första handledningsenkäten besvaras. 1986 Linköping får en läkarutbilning med start höstterminen 1986. 1986 Avtalsrörelsen våren 1986 kom aldrig igång vilket medförde att SACO/SR-K gick ut i strejk med konsekvensen att debatten fokuserades på akademikernas problem (studiemedel, skattesystem och ingångslöner). I avtalsrörelsen försökte MSF förhandla bort det speciella med kand-avtalet för att istället erhålla lön och löneförmåner enligt läkaravtalet. MSF fick inte gehör för kravet, men ingångslönen höjdes med 23,5 %. 1987 Det första numret av Appendix på hela 32 sidor ges ut i mars. En rad namn på tidskriften diskuterades, bland annat MSFbulletinen, Medicinaren och Organet innan man slutligen enades om att kalla den för Tidskriften Appendix. 1988 MSF Lund/Malmö uppmanar studenterna att inte ställa upp som försökspersoner på obligatoriska laborationer eftersom möjligheten att teckna en ansvarsförsäkring stoppats. Trots att inte laborationerna kunnat genomföras som obligatoriska moment fick studenterna godkänd kurs efter ett beslut av linjenämnen. 1988 MSF håller två fullmäktigemöten till följd av en stadgeändring där fullmäktige förskjuts från vår till höst. MSF firar 25-årsjubileum och man diskuterar målrelaterad un- dervisning som ny pedagogisk form. 1990 MSF Uppsala tar initiativ till att ånyo starta den lokala Medicinska Föreningen, som då legat i träda sedan tidigt 1970 och vars nålar och ordensband hamnat i MSF:s ägo. Målsättningen är att skapa en gemensam plattform för Uppsalas medicinstudenter. 1990 MSF Göteborg arbetar fram ett adressregister till sjukhus i Sverige för att kunna erbjuda information om lediga vikariat och AT-tjänster. 1990 MSF Umeå ställer sig kritiska till att antalet utbildningsplatser utökades till 120 nyantagna studenter per år. Som en följd av studenternas kritik beslutas det om utökad utlokalisering på frivillig basis för att möta kraven på utbud, handledning och platstill-

MSF 1963-2013 MSF slår vakt om GOD HANDLEDNING & RÄTT LÖN Under 1980et började MSF dela ut den handledningsenkät som blivit grunden i förbundets arbete med att förbättra klinisk handledning på läkarutbildningen. Lönefrågorna har också ständigt i fokus. NÄR MATS-OLA SVENSSON 1989 tillträdde posten som MSF ordförande, lär det har varnats för den röda faran från Umeå. Efter en framgångsrik mandatperiod kom han dock att bli omvald tre gånger och satt alltså som ordförande ända till 1993, då han efterträddes av Mattias Hällje. Tillsammans skapade de två ett handledningsprogram som fick stöd av Läkarförbundets centralstyrelse liksom av professorer från en rad specialiteter. Den för MSF så viktiga handledningsenkäten hade börjat delas ut på 1980et och Svenssons förbundsstyrelse kom att vidareutveckla den. Enkätresultaten låg sedan till grund för en jämförelse med amerikanska medicinstuderanden när Svensson tillsammans med en ledamot i förbundsstyrelsen reste till Harvard; en resa som hade sin utgångspunkt i enkäten som ansågs unik i sitt slag. Under fyra år som ordförande hann Svensson bli riktigt slipad i förhandlings- och mötesteknik, något som han drog fördel av när han skulle driva studenternas frågor. Mats-Ola upplevde dock att det var utmanande att nå ut och få den enskilda studenten att förstå varför fackligt arbete är viktigt. Svensson ser en koppling mellan studentengagemang och politiskt intresse i samhället i övrigt, och anser att många av hans studiekamrater var tämligen färglösa i sitt engagemang. Föreningen hade vid den här tiden svårigheter att rekrytera till styrelsearbete och detta sammanföll med ett beslut i Läkarförbundet som fastslog att styrelser inom förbundet skulle spegla sammansättningen av män och kvinnor inom respektive organisation. MSF motsatte sig detta beslut eftersom det ansågs ytterligare försvåra rekryteringsläget, och redovisade statistik från styrelser inom militären där könsfördelningen varit representativ över tid. Lönefrågorna gav under denna period upphov till mycket debatt. Man frångick tariffsystemet, ett system som byggde på lön enligt anställningstid, och övergick istället till individuell lönesättning. MSF var återhållsamma i frågan då de hade farhågor om att någon part skulle bli förlorare i ett nytt system, och fem år senare fick de rätt då kvinnornas löneutveckling visade sig släpa efter de manliga kollegornas. 90 gång när de större kullarna når sina kliniska terminer. 1992 MSF Uppsala arrangerar ett möte med representanter från Churchill Livingstone (som ger ut Snell s Anatomy och Rang & Dale s Pharmacology) för att ger förlaget en inblick i vad studenter förväntar sig av kurslitteraturen. 1992 I kölvattnet av Berlinmuren och Sovjetunionens fall: MSF Stockholm startar insamling av engelsk kurslitteratur till kollegor i Östeuropa som drabbats av ekonomiskt svårmod sedan det kommunistiska samhällssystemet gått under. Brevkorrespondens mellan MSF Stockholm och en baltisk student exemplifierar de usla förhållandena; en nyutexaminerad läkare tjänar 800 rubel/månad och ett kg smör kostar vid samma tidpunkt 100 rubel. 1992 MSF lanserar sitt handledningsprogram mot bakgrund av MSFs enkäter och förslag från medlemmar. Programmet har varit på remiss till klinikchefer och utbildningsansvariga och fått stöd från Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation. 1993 Den generella dispensen för medicine studerande att arbeta som läkare drogs in med hänvisning till patientsäkerhet samt att dessa inte längre ansågs behövas med hänsyn till ett begynnande läkaröverskott. 1993 MSFs kansli får en rad telefonsamtal som tyder på att gratisarbetande är ett växande problem. På fullmäktigemötet i november beslutar MSF om att utesluta gratisarbetande medlemmar ur förbundet. 1997 MSF ordföranden Claude Guiron reagerar på socialstyrelsens nya, hårdare vikariatsregler som totalförbjuder vikariat som sjuksköterska och där dispens för vikariat som underläkare endast ges efter godkänd kurs och tentamen termin 10. 1997 MSF Göteborg noterar en könsskillnad i tillsättningen av AT, där 68 % av kvinnorna i avgångsklassen fått AT jämfört med 84 % av männen. 1999 Socialstyrelsen backar från kravet på tio fullgjorda terminer för att kunna få dispens för att vikariera som underläkare på sjukhus. Medicinstuderande får dock bara komma ifråga om sjukhuset inte lyckats tillsätta tjänsten med en behörig läkare. 7

JOHAN ZELANO 2003-2005 Johan Zelano tog över stafettpinnen efter Jenny Larsson Fridén. Studiemedelsfrågan var naturligtvis fortsatt viktig för studenterna, liksom sänkta gränser för doktorandregistrering och säkrare laborationsrutiner. En annan fråga på tapeten var den stundande Bolognaprocessen och huruvida Bolognadeklarationen skulle komma att tillämpas på läkarutbildningen. MSF tog ställning emot detta utifrån att det skulle hota integreringen av tidiga och sena delar av utbildningen, och menade också att Bologna skulle försvåra för studenter att delta i forskarskolor på sommaren samt riskera ett införande av en graderad betygsskala på läkarutbildningen. I Sverige beslutades, efter påtryckningar från MSF och Läkarförbundet, att läkarutbildningen inte skulle omfattas av Bologna. Några av våra ORFÖRANDE MINNS 2001-2013 2001-2003 JENNY LARSSON FRIDÉN Studiemedelsfrågan engagerade den stora massan. Lokalföreningarna gick man ur huse för att nå ut till studenterna på deras respektive lärosäten, och fredagen den 24 oktober 2003 överlämnade MSF 2224 brev till Utbildningsdepartementet (som sedan fick diarieföra varje ankommet brev). Breven utgjorde en manifestation för ett bättre studiemedelssystem mot bakgrund av de nya, hårdare dispensreglerna från CSN som trätt i kraft 1 juli 2001. I och med det nya studiemedelssystemet krävdes synnerliga skäl för att beviljas studiemedel för eftergymnasiala studier i mer än 240 veckor (motsvarande 12 terminer). Tidigare hade det funnits möjlighet för CSN att bevilja studiemedel i ytterligare en till två terminer för att studierna skulle kunna avslutas. Kampanjen fick stort genomslag och stöd från andra studentorganisation, men någon ändring av reglerna kom aldrig till stånd. Genom påverkan yckades dock MSF få igenom övergångsregler; något som de tidigare fått veta var omöjligt. YOSEF TYSON 2008-2010 Utökningen av antalet studieplatser var en fortsatt viktig bevakningsfråga. Vilken var MSF:s viktigaste prestation under denna tid? Att bli en organisation att räkna med. Vi varit lite tystlåtna ett tag innan men under vår tid satsade vi mycket på att synas och höras vilket gav utslag. Yosef engagerade sig för att det var roligt och utvecklande, och för att han såg möjligheterna att påverka sin och andras studiesituation. Att det dessutom var den bästa ledarskapsutbildning jag fått var en bonus! ISABELLA KONGSTAD 2012-2013 Utöver fokus på god klinisk handledning jobbade styrelsen med att få in MSF Utlands medlemmar på riktigt i organisationen. Efter vårt år har MSF Utland rösträtt i vår fullmäktige, och det finns en adjungerad ledamot som kan bidra med utlandsmedlemmarnas perspektiv i vår förbundsstyrelse. Jag är övertygad om att det blir ett lyft för MSF i framtiden att till fullo kunna få ta del av alla ambitiösa och inspirerande medlemmar ute i Europa. 2007-2008 JOHANNA PALLIN Den viktigaste frågan för MSF under året var att bevaka utbildningskvaliteten i samband med utökningen av antalet studieplatser. Under året arbetade styrelsen också fram samarbetet med SYLF kring utgivningen av Moderna Läkare och Appendix. Jag ville vara med och påverka min framtid som läkare och genom MSF kunde jag arbeta både med frågor som var aktuella för mig som läkarstudent men också som yrkesverksam läkare, säger hon. 2010-2011 MARIA EHLIN KOLK Under Marias tid drev MSF igenom behovet av handlingsplaner för studenter som drabbas av multiresistenta bakterier. Klinisk handledning var fokusfrågan och styrelsen utvecklade handledningsenkäten och instiftade priset årets handledare. Vårt aktiva arbete kring klinisk handledning blev en viktig grundbult i direktiven till läkarutbildningsutredningen, och vi lyckades skapa stabilitet i lokalföreningarna igen. 8

MSF UTLAND: När utlandsstudenterna hittade hem. 1978 GODKÄNDE LÄKARFÖRBUNDET MSFs nya stadgar. Detta innebar bland annat att SUMF (Svenska Utlands-Medicinares Förening) blev MSFs utlandsförening. SUMF hade då en representant i förbundsstyrelsen, Wilhelm Bennet, men det nära samarbetet med utlandsmedicinarna kom att rinna ut i sanden för att åter aktualiseras trettio år senare då MSF Utland bildades. En grupp om tre personer, bestående av MSF ordföranden Yosef Tyson, SYLF ordföranden och CS-ledamoten Lena Ekelius samt läkarförbundets rekryteringsansvarige Fredrik Eklöf, besökte 2009 utlänska lärosäten där det fanns kontaktpersoner villiga att driva utlandsmedicinarnas intressefrågor. Syftet bakom resan var att etablera ett nätverk för idé och erfarenhetsutbyte, samtidigt som man från fackligt håll ville erbjuda sig att vara utlandsstudenternas språkrör upp till beslutsfattare. Martin Ahlström, som idag gör sin AT i Sundsvall efter medicinstudier i Gdansk, menar att projektet MSF Utland började som en idé som växte sig större i takt med studenternas engagemang. Till en början utsåg förbundsstyrelsen en utlandsansvarig ledamot, men den ansvariga studerade i Sverige. Behovet för MSF uppstod utomlands. Det fanns en lucka; ett behov, en vilja. Vi började organisera oss utomlands, berättar Ahlström. Utlandsstudenterna anordnade lokala aktiviteter, författade brev till Socialstyrelsen om sina förhållanden. Detta i strävan att möjliggöra rätten till dispens för underläkarvikariat innan legitimation även för utlandsstudenter; en massiv arbetsinsats där Ahlström gått i framkant och till sedermera segrat med hjälp av Centrum för Rättvisa. Anders Lundberg, MSF ordföranden 2011-2012, ansåg att MSF Utland borde bedrivas i projektform och rekryterade Martin Ahlström till posten. Under två år skulle Ahlström komma att stärka MSF Utlands varumärke genom att knyta ihop studenterna och skapa en plattform för kommunikation där utlandsmedicinarna kunde driva frågor under samma tak. En annan viktig aspekt var samarbetet med förbundsstyrelsen, där Ahlström tjänade som en länk mellan medicinstuderande i Sverige och utomlands. Med tiden hade ett önskemål om att ingå i strukturen i Sverige vuxit fram. Styrelseledamöter från Gdansk, Krakow, Warzawa, Lublin, Cluj och Budapest författade motioner där detta önskemål sattes på dagordningen; de skrev sedan under som enskilda medlemmar för att möjliggöra hantering på MSFs fullmäktige. Ahlström kom därefter att tilldelas uppgiften att ta fram förslag för hur MSF Utland skulle kunna införlivas. Tillsammans med Anders Bengtsson och Cecilia Herm författade han stadgar för MSF Utland som harmoniserade med de svenska lokalföreningarnas stadgar. Förslaget presenterades och antogs sedan på fullmäktige 2012. Då hade MSF Utland precis tillsatt sin första styrelse, med Ulrika Berglund som sin första ordföranden. Emma Furberg 2001 MSF distribuerar en studiemedelsenkät som visar att 48 % av de nyantagna läkarstudenterna saknar studiemedel för hela sin utbildning. 2003 Nytt upprop för ett bättre studiemedelsstöd. 2004 MSF blir för första gången adjungerad i Sveriges Läkarförbunds 00 läkemedelsråd, och MSFs vice ordförande Lotta Nylander får i uppgift utarbeta nya etiska riktlinjer för läkares kontakter med läkemedelsindustrin. 2004 Efter en motion från MSF Uppsala utreder MSF:s förbundsstyrelse kostnader, för- och nackdelar med att byta namn på organisationen. 2004 MSF går ihop med Sveriges Tandläkarförbund och Civilingenjörsföbundet och skriver en gemensam motion till SACO studentråd och yrkar på ett undantag från det förslag på tre-terminssystem som SACO studentråd driver, utifrån att det inte passar förbundens respektive utbildningar. Detta resulterar i att SACO studentråd ändrar sin verksamhetsplan. 2005 Studenter i Göteborg tröttnar på könstrakasserier på kliniken och går ut i media med sin situation. Kvinnliga studenter betraktas ofta som potentiella älskare och studenterna har dokumenterat de många övertrampen. Chefen för Sahlgrenska akademin tar situationen på allvar och använder dokumentationen som grund när åtgärder vidtas för att komma till bukt med problemet. 2006 MSFs ordförande Hanna Åsberg debatterar i Läkartidningen och påtalar behovet av ett handlingsprogram för studenter som blir bärare av MRSA. 2008 bifaller SLF en motion skriven av MSF om att utöva påtryckningar gentemot universiteten för upprättandet av riktlinjer vid smitta. MSF anordnar även ett symposium på medicinska riksstämman på ämnet. 2008 MSF och SYLF, som inte haft en gemensam medlemstidning sedan 1981, återupptar nu det samarbetet i Moderna Läkare/ Appendix. appendix 03/2013 9