Våld mot kvinnor och barn i nära relationer

070912 Handlingsplan för Strömstads kommun Våld mot kvinnor och barn i nära relationer Våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi accepterar ej våld, hot och trakasserier i nära relationer. Handlingsprogrammet är ett led i att på olika sätt eliminera detta våld. Detta handlingsprogram är framtaget av ett nätverk för kvinnofridsfrågor på uppdrag av kommunfullmäktige maj 2005. Nätverket består av representanter från Primärvården, Vuxenpsykiatrin, BUP, Ungdomsmottagningen, Skolhälsovården, Resurscentrum för Barn och Unga, Socialtjänst Vuxna, Omsorgsförvaltningen, Folkhälsorådet, Polisen, Frivården, Kvinnojouren Emelie, Svenska Kyrkan, Brottsofferjouren, Röda Korset, politiker i Strömstad med flera. Bakgrund Våld i nära relationer har ett brett perspektiv och insatser berör alla i familjen/relationen. I texten utgår vi från att det är kvinnor som blir offer för våld och hot och att det är mannen som är förövaren. Vi är medvetna om att våld i nära relationer förekommer i samkönade förhållanden. Kvinnan kan också i undantagsfall vara den som brukar våld mot mannen. Det absolut vanligaste är att kvinnan blir misshandlad av en man hon står i nära relation till. Fokus ligger på att förbättra samhällets insatser för dem som utsätts för våld i nära relationer. Vi vill också uppmärksamma att barn som upplever våld i hemmet far illa och kan få allvarliga psykiska men, om de inte får hjälp. Män (oftast) som misshandlar har också ett behov av stöd och hjälp. De måste kunna få hjälp att hantera konfliktsituationer på ett mer konstruktivt sätt. Detta har hittills i stort sett saknats. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, ett relationsproblem och ett individuellt problem. Det kan inte förklaras som annan våldsbrottslighet och kan inte heller hanteras på samma sätt. Våld i nära relationer berör flera olika myndigheter såsom Socialtjänst, Rättsväsende, Hälso- och sjukvård med flera. Våldet medför också samhällsekonomiska konsekvenser. Våld i nära relationer är också ett allvarligt hot mot barns och ungdomars sociala och psykiska hälsa. Barns upplevelser av våld mellan föräldrarna kan starkt komma att rubba deras grundläggande tillit, tvinga dem till ett brådmoget ansvarstagande och att prägla deras värderingar och normer rörande relationer mellan könen. Det kan också skapa ett mönster med våld i deras vuxenliv. Krisreaktioner är vanliga. Barn och unga har även en känsla av att det inte finns någon hjälp från samhället för dem och deras föräldrar. 1

Begreppet våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor är ett begrepp som innefattar såväl fysiska, psykiska som sexuella övergrepp/trakasserier/kränkningar och olika former av utnyttjande samt hedersrelaterat våld. Det är ett våld som kan ge både fysiska och psykiska skador. Det innebär hot, tvång eller hinder för en person att göra det hon vill. Teorier Det finns olika teorier om våldets orsaker. Teorierna speglar olika aspekter av problematiken. De psykologiska förklaringarna rör individuella faktorer som sjukligt beteende hos förövaren eller offret. Socialpsykologiska förklaringar handlar om t ex konflikter och kriser mellan parterna. Sociologiska teorier har sin grund i att mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för makt. I handlingsplanen har vi inte tagit ställning för en enskild förklaringsmodell. Det är aldrig den slagna - våldsutsatta kvinnan, som är orsaken till våldet. Våldets omfattning. Relationsrelaterade våldsbrott mot kvinnor är ett allvarligt problem i Sverige. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för misshandel och sexualbrott av en man som hon har eller har haft en nära relation till. Under de senaste åren har antalet anmälda brott av denna art ökat kraftigt. Samtidigt visar all forskning att det s.k. mörkertalet när det gäller anmälningar av relationsrelaterat våld är mycket stort. En kvinna dödas var tredje vecka i Sverige av en man som hon är eller har varit gift eller sammanboende med, enligt BRÅ 2001 Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. BRÅ genomförde en intervjuundersökning av 3300 kvinnor på deras arbetsplatser. 1 %, vilket skulle motsvara ca 25 000 kvinnor i arbetslivet, svarade att de under det senaste året utsatts för fysiskt våld. Ingen hade anmält brottet. I rapporten Slagen dam, som kom 2002 redovisade man en omfångsrik undersökning, där SCB skickat en enkät till 10 000 kvinnor i åldrarna 18-64 år, med 70% svarsfrekvens om mäns våld mot kvinnor. Kortfattat angav 46% av kvinnorna att de utsatts för våld av någon man efter sin 15 års dag (sexuellt våld, fysiskt våld eller hot). Var femte kvinna i åldern 18-24 hade utsatts för våld det senaste året ( 12% i hela svarsgruppen). I Strömstad anmäldes år 2005, 19 fall av misshandel mot kvinna, 3 fall av kvinnofridskränkning, 3 våldtäkter och 8 fall av olaga hot mot kvinna som fyllt 18 år. Antalet anmälningar har minskat marginellt de senaste 3 åren. Utsatta grupper Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Det är vissa kategorier kvinnor som har uppmärksammats som särskilt sårbara. Vad gäller äldre kvinnor kan det förekomma en stark beroendesituation till vårdare som innebär att man inte anmäler psykiskt eller fysisk våld. Våld och hot mot funktionshindrade kvinnor från närstående uppmärksammas mer och mer. 2

Kvinnor med missbruksproblem är särskilt utsatta. Ofta skuldbelägger och nedvärderar kvinnorna sig själva, de är också utsatta för samhällets attityder. Många gånger blir våldet något som kvinnan vänjer sig vid, samtidigt som hennes självkänsla trycks ned alltmer. Både fysiskt våld och sexuellt utnyttjande är vanligt förekommande. I relationer är det också vanligt att kvinnan blir isolerad eller psykiskt misshandlad. När eller om kvinnorna söker hjälp blir de ofta annorlunda behandlade. Det är inte ovanligt att misshandlade kvinnor som sökt hjälp genom akut- eller psykiatriska mottagningar, trots sina uppenbara skador, i första hand bemöts som enbart missbrukare och eventuellt erbjuds hjälp med avgiftning. Kvinnorna har en stämpel på sig som skymmer de andra hjälpbehoven. Kvinnor från andra länder och hederskulturer kan ha svagare nätverk och sämre språkkunskaper och svårare att veta var de kan vända sig för att få hjälp. I det sk hedersrelaterade våldet kan det förekomma våld från pappan mot döttrarna eller mellan syskon, vanligen brodern mot systern.. Våld under graviditet, unga flickors utsatthet, barn till misshandlade kvinnor/misshandlande män och även män som misshandlar är utsatta grupper. Människohandel för sexuella syftetrafficking. Vad säger lagen? Begreppet kvinnofrid härstammar från 1200 talet. Då stiftades särskilda lagar för att skydda familjens kvinnor mot andra män. Den som bröt mot dessa lagar skadade framförallt den man som kvinnan tillhörde. Kvinnofriden gällde alltså inte i första hand kvinnorna själva. Dagens liksom gårdagens lagstiftning är ett uttryck för samhällets värderingar. Kvinnan som sexuellt, ekonomiskt och politiskt underordnad mannen, är ett genom gående drag i svensk rättshistoria. Först 1864 försvann mannens lagliga rätt att aga sin hustru. Våld i nära relationer, kvinnomisshandel, skildes från andra våldsbrott, genom att göra misshandel på enskilt område till ett angivelsebrott det blev kvinnans ansvar att göra en anmälan. Först 1982 kom kvinnomisshandel att falla under allmänt åtal. Våldtäkt inom äktenskapet blev inte straffbart förrän 1965. Grov kvinnofridskränkning Lagen om grov kvinnofridskränkning kom till för att stärka kvinnors möjlighet att anmäla misshandlande män som systematiskt kränker kvinnans självkänsla. Om en man begår en brottslig gärning mot en kvinna som han är eller har varit gift eller sammanboende med skall han dömas för grov kvinnofridskränkning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år om gärningen varit ett led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och ämnad att allvarligt skada hennes självkänsla. För grov kvinnofridskränkning kan den dömas som begår brott mot närstående ( barn, syskon eller andra närstående). Straffskalan är den samma som för grov kvinnofridskränkning. Barnperspektivet Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. De lever i en lojalitetskonflikt. Barnen får ta ett stort socialt ansvar och tvingas bli vuxna alltför tidigt. De vet att de i svåra situationer ofta bara har sig själva att lita till. 3

I familjer där våld förekommer finns en ovisshet som är skadlig för barnet de vet aldrig när eller varför våldet utlöses. De känner en ständig oro och försöker att psykiskt förbereda sig för när det oförutsägbara inträffar. Vanligt är att de som vuxna kommer att leva i förhållanden där det förekommer våld. Det är vanligt att de i vuxen ålder mår både psykiskt och fysiskt dåligt, som en konsekvens av sin uppväxt. Utifrån denna kunskap är det särskilt angeläget med metoder och rutiner för hur man bäst förhåller sig till familjer där våld förekommer, där barn finns med i bilden. När en kvinna söker hjälp är det viktigt att barnens specifika behov uppmärksammas. Barnen måste få en känsla av att vara sedda och dessutom få tydlig information om vad som kommer att hända. Detta för att socialtjänstens stöd och insatser skall upplevas förutsägbart och därmed inte hotfullt för barnen. Män som misshandlar Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Kvinnomisshandel är en brottslig gärning där både kvinnan och mannen är i behov av insatser var för sig. En erfarenhet från arbete med män som slår är att de måste ta ansvar för sina handlingar - för våldet men att de behöver stöd för att kunna ta detta ansvar. Männen behöver aktivt erbjudas olika insatser för att kunna ta kontroll över sitt sätt att agera. Rättigheter Vem som helst kan anmäla ett kvinnofridsbrott till polisen, även anonymt. Mannen kan åtalas även om det inte är kvinnan som anmäler brottet. Misshandel, ofredande, våldtäkt, olaga hot och grov kvinnofridskränkning faller under allmänt åtal, dvs man kan inte ta tillbaka sin anmälan. Kvinnan kan själv ansöka om besöksförbud. Det är åklagaren som beslutar. Förbudet innebär att mannen inte får besöka, följa efter eller på annat sätt kontakta kvinnan. Även telefonsamtal, SMS och mail kan innebära brottsliga handlingar. Överträdelse av besöksförbud kan ge fängelsestraff. Om man blivit utsatt för misshandel och/eller sexualbrott kan staten bekosta rättshjälp under förundersökning och rättegång. 4

Samhällets ansvar Kommunens ansvar Socialtjänsten Socialtjänstens ansvar styrs framförallt av socialtjänstlagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för de som vistas i kommunen, att de får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten är den myndighet som har det främsta ansvaret att bemöta sociala problem och finna lösningar, vilket omfattar både barn och vuxna. På senare år har kvinnors utsatthet uppmärksammats allt mer. Socialtjänsten har därmed fått ett utökat ansvar och skyldighet att utveckla sitt arbete kring frågor som rör våld mot kvinnor. En viktig uppgift för socialtjänsten är att ge utsatta kvinnor stöd och hjälp för att förändra sin situation. Med uttrycket är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet avses kvinnor som lever eller har levt tillsammans med en man som utsatt henne för misshandel och andra övergrepp. Det är nödvändigt att socialtjänsten är lyhörd för vad kvinnor i utsatta lägen kan vara i behov av. Många gånger vet inte kvinnan själv vilka möjligheter hon har att få stöd och hjälp. Socialtjänsten måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag, t ex en tillfällig bostad, rådgivning, kontaktperson, hjälp att kontakta andra myndigheter m.m. Socialtjänsten kan i olika ärenden samarbeta med läkare, skola, polis, frivilligorganisationer mfl, givetvis med hänsyn till den sekretess som gäller. I familjer där våld förekommer befinner sig barnen i ett särskilt utsatt läge. Det är socialtjänstens ansvar att särskilt beakta barnens behov och låta dem bli föremål för noggrann uppmärksamhet. Det ligger också inom socialtjänstens ansvarsområde att utforma det sociala arbetet så det inkluderar männen och deras ansvarstagande för våldsbeteende. Ett framgångsrikt arbete kräver väl fungerande samarbete mellan alla berörda instanser. Förutom Individ- och familjeomsorgen kan ärenden som gäller våld i nära relationer aktualiseras hos andra verksamhetsområden inom kommunen såsom barn-, äldre och handikappomsorg. Förskola och skola Förskolan och skolan har ansvar att anmäla till socialkontoret när man misstänker att ett barn far illa enligt socialtjänstlagen. Sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdslagen säger att åtgärder måste finnas för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Sjukvården är skyldig att göra noggranna journalanteckningar, fotografera uppkomna skador och rekommendera personen att göra en polisanmälan. Vid grövre brott där det misstänks stränga straff upp till två år är man alltid skyldig att rapportera till polisen. Hälso- och sjukvården skall på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. 5

Polisens ansvar Polismyndighetens ansvar är att förebygga och förhindra brott samt att utreda brott. Polisen skall också lämna skydd, upplysningar och annan hjälp till utsatta. Polisens arbete styrs bland annat av Polislagen, Förundersökningskungörelsen och Rättegångsbalken. Brott mot kvinnor och barn är ett prioriterat brott som skall handläggas skyndsamt. Åklagarens roll Åklagaren är den som inom lagens ram ska avgöra vad som föranleder åtal och har därmed en central ställning inom rättsväsendet med uppgift att vara förundersökningsledare, att besluta i åtalsfrågan samt att förbereda och framträda i domstolen. Åklagaren är den som avgör om ett brott blivit begånget, därefter om det finns tillräcklig bevisning mot en misstänkt. Bevisningen avgör om förundersökningen ska inledas eller läggas ned. Åklagaren ska vara opartisk, vilket innebär att han ska beakta både den våldsutsatta kvinnans och den våldsutövande mannens situation. Åklagaren har till uppgift att fatta beslut i frågor om anhållan, husrannsakan och andra tvångsmedel. Målsägarbiträde hjälper/stödjer brottsoffret under rättegång. Det kan vara en advokat. Rättsintyg Det är rättsmedicinalverket som har huvudansvaret för att utfärda rättsintyg. Utfärdandet av rättsintyg är koncentrerat till ett antal särskilt kvalificerade läkare, för att åstadkomma bra kvalitet. Ett rättsintyg kan ha avgörande betydelse i en kommande rättsprocess. Rättsintyg utfärdas på begäran av polismyndighet eller åklagare. 6

Resurser i Strömstad Frivilligföreningar. Alla frivilligföreningarna har tystnadsplikt. Kvinnojouren Emelie Har en telefon som man alltid kan ringa till för att får prata med någon i kvinnojouren. Träffar ibland kvinnorna istället för att ta samtalet över telefonen. Ger stöd på kvinnans premisser. Kan följa med på besök hos läkare, polis, socialsekreterare, advokat och ev rättegång. Har en lägenhet där skyddat boende kan ges under en kortare tid. Tar alla kvinnor och barn på allvar. Hjälper kvinnan vidare. Arbetar ideellt och under tystnadsplikt. Brottsofferjouren i Strömstad Är till för den som blivit utsatt för brott. Hjälper till med kontakter med polis, advokat eller försäkringsbolag. Hjälper till med att fylla i blanketter som kan vara krångliga. Någon att prata med efter att man drabbats av ett brott. Ringer upp inom ett dygn efter det man ringt deras telefon. Röda Korset Förmedlar kontakt med andra organisationer och myndigheter inom kommunen. Mansjouren i Västra Götaland Mansjouren arbetar mycket med att bryta ensamhet. Är med i Rikscentrum för mansjourer. Strömstads församling - kyrkan Strömstad Församling kan erbjuda människor som råkat ut för kvinnofridsbrott: Enskilda samtal med präst eller diakon med tystnadsplikt. Enskilda samtal under tystnadsplikt ges till dem som arbetar, både ideellt och avlönat, med dessa frågor eller andra livsfrågor. Ingen registrering - tidsbokning görs bara med den präst eller diakon man vill tala med. Viss möjlighet till ekonomiskt stöd. Temporär bostad kan ordnas. Präst eller diakon kan man nå relativt enkelt under dagtid, via arbetstelefon, expedition eller mobiltelefon. Övrig tid hem- eller mobiltelefon. Det finns alltid någon präst på plats i stan, eller ordnad ersättare inom kommunen. 7

Hälso- och sjukvården Vårdcentralen Sjuksköterskor ger telefonrådgivning och utifrån kvinnornas berättelser ges hänvisning till kuratorer t ex. I akuta fall kan besökstid ordnas omedelbart. Vid behov kontaktas polis, socialtjänsten, kvinnojouren, kurator mm. Jourmottagningen Hjälp med kontakter till polis, socialtjänst och kvinnojour. Jourmottagningen är bemannad dygnet runt. Dokumentation av skador sker med hjälp av bland annat kamera. Kurator i primärvården Kan erbjuda samtal. Ingen remiss behövs. Öppenpsykiatriska mottagningen Den psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Strömstad/Tanum kan erbjuda följande hjälp till de som utsatts för kvinnofridsbrott, samt har en psykiatrisk diagnos. Individuellt stöd och vid behov samtalskontakt med den drabbade -Initiera samverkan med andra behandlare och/eller berörda instanser då behov finns för utökade insatser. -Konsultation BUP Strömstad/Tanum, Barn och föräldrar från familjer där våld förekommer och där barn uppvisar barnpsykiatriska symptom kan söka hjälp på BUP. BUP har möjligheter till insatser i såväl krisintervention i akut skede som bearbetande behandling i senare skede. Barn och ungdomspsykiatrin kan erbjuda följande vid kvinnofridsbrott: -Krisstöd till enskilda barn som farit illa i samband med kvinnofridsbrott. -Krisstöd till enskilda personer, i egenskap av föräldrar, som är inblandade i kvinnofridsbrott. -Konsultationer angående barn och familjer som far illa i och med kvinnofridsbrott. Bearbetande insatser. Ungdomsmottagningen I mötet med unga kvinnor medvetandegöra dem om våldets natur genom att tex fråga alla om de varit utsatta för hot och våld. Hjälpa och stötta unga kvinnor vidare om de varit utsatta för någon form av kvinnofridskränkning. Mödravårdscentralen Skall fråga alla gravida om de varit utsatta för kvinnofridskränkning, en screening. Barnavårdscentralen Finns på familjecentralen. 8

Strömstads kommun Socialtjänst / Individ- och Familjeomsorg Den traditionella Individ och familjeomsorgen är uppdelad i två politiska nämnder. Frågor som berör barn och familj ligger inom Barn och Utbildningsnämnden/förvaltningen under avdelningen Resurscentrum för barn och unga. Socialbidrag, missbruksvård och övrigt stöd till vuxna över 21 år finns inom Omsorgsnämnden /förvaltningen under avdelningen Vuxenresurscentrum. Resurscentrum för barn och unga Barn o ungdomsteamet och socialtjänsten bistår med stödsamtal, samarbetssamtal, att förmedla kontakter till andra instanser som BUP. På Familjecentralen finns: förskollärare, socionom, specialpedagog, psykolog, barnmorska ( MVC), BVC-sköterska och läkare. Till öppna förskolan är alla barn i förskoleåldern med föräldrar eller andra vuxna välkomna. På familjecentralen erbjuds föräldrastöd och gruppverksamhet riktad till exempel till barn och tonåringar som tar ett stort ansvar i familjen och oroar sig för sina föräldrar. Gruppverksamhet finns också för barn och ungdomar i familjer som har eller haft något problem. Det kan vara att någon av föräldrarna dricker för mycket alkohol eller använder droger, vid sjukdom eller psykisk ohälsa, vid skilsmässa eller dödsfall. Man kan dela sina upplevelser med andra som har det likadant. Det förs ingen registrering och inga journaler i grupperna. Vuxenresurscentrum Ekonomigruppen arbetar med försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd och rådgivning, både ekonomisk och praktisk. Handlägger även socialbidrag som rör barn och familjer. Kan hjälpa till med t.ex hur man söker ny bostad, vid skilsmässa - vad/hur gör man? Hjälp att kontakta kvinnojouren, spärra bankkonton eller förmedla kontakt med andra myndigheter. Missbruksenheten arbetar med utredningar och olika behandlingsinsatser som vänder sig till vuxna personer med missbruksproblem. De arbetar med samtal, motivation och förmedlar kontakt med andra myndigheter eller vårdinstanser. Samarbete kan etableras med läkare på vårdcentral eller inom Vuxenpsykiatrin. De vänder sig till enskilda individer, men samarbetar också gärna med familjen om där inte finns barn. Det finns också ett Resursteam med tre kontaktpersoner som arbetar med olika uppdrag eller stödinsatser i enskilda ärenden, på uppdrag från handläggarna inom Missbruksenheten eller Ekonomigruppen. Stöd och hjälp i eget boende Det finns en kommungemensam sjuksköterskeorganisation på dagar, kvällar, nätter och helger. Denna vänder sig främst till äldre och handikappade men även till yngre med behov av medicinska insatser i eget boende. Vid behov kan tillfällig avlastnings/korttidsplats erbjudas. Omsorgsförvaltningen har ett boende för personer med psykiskt handikapp för dem som ha särskilt behov av stöd och hjälp i det egna boendet. 9

Polisen Våld mot kvinnor handläggs på kriminalavdelningen i Strömstad. När det gäller mord, dråp och våldtäkt handläggs dessa ärenden oftast på länskriminalavdelningen i Trollhättan. Det är alltid en åklagare som är förundersökningsledare när det gäller brott mot kvinnor och barn i nära relationer med känd gärningsman. Polis som blir kallad till en plats där kvinnan blivit misshandlad skall, om kvinnan ger sin tillåtelse, hålla ett kort videoförhör med kvinnan över vad som hänt. Även om kvinnan senare tar tillbaka sina uppgifter kan rättsprocessen drivas vidare med bra förstahands åtgärder vilket innebär att dokumentera allt. Fotografera skador och hålla kortare förhör helst med videokamera. Kvinnor som utsätts för brott informeras om de rättigheter hon har som brottsoffer, bland annat rätten till målsägarbiträde, information om besöksförbudslagen, brottsofferstöd mm. Utredare som handlägger relationsvåld skall ha särskild kompetens för uppdraget enligt myndighetens verksamhetsplan. I polisområde Strömstad finns en polis som har en stödjande funktion för våldsutsatta kvinnor. Kriminalvården - Frivården Frivården kommer i kontakt med förövaren, förutsatt att en polisutredning startar som leder till åtal och att Tingsrätten begär in en personutredning. Är en person åtalad för att ha misshandlat sin fru/sambo/flickvän kan Frivården föreslå att personen döms till skyddstillsyn med särskild föreskrift att t.ex. delta i en mansgrupp som behandlar dessa frågor. Döms en person till fängelse, är det vanligt att denne ställs under övervakning vid villkorlig frigivning. Vad det gäller offren i dessa situationer, kan Frivården hänvisa vidare till den instans som har möjlighet att hjälpa. De kan t.ex. inte hjälpa en kvinna som ringer p.g.a. att mannen brutit mot besöksförbudet, även om han står under övervakning, utan hon hänvisas då till polisen. I vissa situationer kan det vara svårt att bekräfta/förneka om mannen finns aktuell hos Frivården, beroende på sekretess. Frivården kommer i kontakt med en utsatt kvinna förutsatt att hon står under övervakning. Frivården har då möjlighet att stötta henne och hjälpa till att ta nödvändiga kontakter med t.ex. kvinnojouren, socialtjänsten, eller vid en polisanmälan. Frivården har dock ingen möjlighet att på egen hand ordna t.ex. skyddat boende. Kvinnan behöver ej ta emot mannen på permission. Observera att ibland går post till mannen till den gemensamma adressen. 10

Målsättning för Strömstads kommuns kvinnofridsarbete. Hälsofrämjande - förebyggande Kvinnor och män i alla åldrar skall kunna leva tryggt i Strömstad. Goda nära relationer skall främjas och våld förebyggas genom hälsofrämjande insatser, samverkan och ett strukturerat jämställdhetsarbete. Behandlande Våld och hot i nära relationer skall synliggöras. Flickor och kvinnor som blivit utsatta för hot och våld, skall inte tveka att söka hjälp och att anmäla våldsbrott. De som hotar och misshandlar skall ges möjlighet att bearbeta den problematik, som kan ligga bakom våldet. Barn i familjer som bevittnat våld skall få stöd att bearbeta trauma och gå vidare i livet. Bemötande Säkerställa ett gott bemötande oavsett vilken myndighet man vänder sig till. Tillgodose misshandlade kvinnors behov av stöd, skydd, vård och behandling så kvinnorna kan leva utan rädsla och själva kan bestämma över sina liv. Strategi: Den viktigaste förutsättningen för framgång med kvinnofridsarbetet är att arbetet sker i samverkan med alla inblandade parter. Samarbetet i bland annat nätverket för dessa frågor måste ha ett solitt stöd av ansvariga politiker och chefer. Till handlingsplanen bör program för det praktiska arbetet på olika arbetsplatser, organisationer och företag knytas, där den enskilda organisationens specifika roll förtydligas. I samverkan med sjukvården skall kommunen ta fram riktlinjer och rutiner för bemötande av våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld samt hur man skall arbeta förebyggande. Strömstads kommun skall stödja Kvinnojouren Emelie i Strömstad i deras arbete. Men även stödja andra frivilligorganisationer som lokalt arbetar med kvinnofridsfrågan som Röda Korset, Kyrkan, Brottsofferjouren med flera. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för stöd och hjälp till kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet. Omsorgsnämnden ges ansvar för att samordna kvinnofridsarbetet enligt denna plan. Verksamhetschefen för vuxenresurscentrum har i uppgift att utveckla detta uppdrag. Denna kommunövergripande handlingsplan skall följas upp och utvärderas av folkhälsorådet. Utvärderingen av olika myndigheters verksamhet på detta område bör ske parallellt. Utvärderingen gäller både process och resultat, dvs både hur vi arbetar och hur tryggt människor lever i Strömstad. Samt av alla delarna det hälsofrämjande och behandlande liksom alla involverades bemötande av berörda. 11

Bilaga: Aktiviteter för 2007-2008 * Vidarutbildning i frågor som berör: Hur kan man bättre uppmärksamma barn som bevittnar våld i familjer? Vad skall man göra när man misstänker att ett barn far illa? Konkreta tips, vilken hjälp/resurser finns i Strömstad? Samt ett förebyggande-, hälsofrämjande perspektiv, jämställdhetsarbete som att stärka självkänslan, arbeta med att sätta ord på känslor och att kunna säga nej etc. Ansvarig. Berit Swanström. * Ta fram en handlingsplan, som innehåller vårt gemensamma ansvar för barn som finns i familjer där män brukar våld mot kvinnan och ev mot barnen. Vilka resurser finns och vilka saknas? Ansvariga. Göran Antonsson, Ellinor Andersson * Öka kompetensen kring våld i nära relationer mellan eller av funktionshindrade och äldre. Ansvariga. Anders Fischer, Doris Larsson * Tydliggöra närsjukvårdens omhändertagande av de som drabbats av våld i nära relationer. Hur omsätts och samordnas organisationernas egna handlingsplaner för kvinnofridsfrågor i praktiken? Ansvariga. Solveig Lind, Göran Friberg, Elisabeth Vallberg, Anders Fischer * Göra en sammanställning av material i kvinnofridsfrågor. Information skall finnas i familjestödspärmen samt på Strömstads kommuns hemsida. Det skall vara enkelt att hitta information om frågor som berör kvinnofrid på Strömstads kommuns hemsida, även på olika språk. Ansvariga. Britt-Marie Alexandersson, Per-Henrik Askeröd, Peter Birgersson, Nätverket för kvinnofridsfrågor * Frivårdens program om IDAP, integrated domestic abuse program skall starta upp i Strömstad. Ansvarig. Thomas Nicklasson *Sannes Hus: En verksamhet som vänder sig till kvinnor som är utsatta på något sätt kommer att startas upp under hösten-06. Den vänder sig framförallt till kvinnor med missbruksrelaterade frågor. Både för enskilda samtal eller i grupp samt vissa aktiviteter. Eventuellt att detta också kan bli ett sätt för kvinnor att ta kontakt, som inte annars hör av sig till Socialtjänsten eller Kvinnojouren. Kontaktperson: Annelie Walldén, tel 19321 Ansvarig. Thomas Nicklasson * Utbildning för de som arbetar med människor i ämnet våld i nära relationer. Ansvarig: Nätverket för kvinnofridsfrågor 12

Bilaga.2 Adress och telefon och kontaktlista: Kvinnojouren Emelie Tfn 10488, 070-3568585 Röda Korset Tfn 073-6693066 Brottsofferjouren i Strömstad Ring : 070-3318189 Alla dagar. Mansjouren 0500-41007, fax 0500-494002 ( (Skövde) tfn 0521-66650 ( Vänersborg ) Strömstads pastorat Bengt Magnusson, präst, telefon, mobil 070-8808788 Marianne Falk, diakon, telefon 28510 Barbro Alvring, präst, telefon 28508, Expeditionen telefon 28500 Ola Emilsson mobilnummer: 073-0311691, telefon: 310 08 Sjukvården Vårdcentralen Telefon 28133 Jourmottagningen Christina Rabb- Karlsson, sjuksköterska, telefon 28109. Kuratorer i primärvården Maria Hansson, telefon 28367 Uno Nilsson, telefon 28366, 070-6506646 Öppenpsykiatriska mottagning Strömstad Strömstads Sjukhus Eva-Lottie Larsson, Mona Magnusson, Eva Grahn Telefon 28170 kl. 8.00-17.00 Mobila Akutteamet, Telefonrådgivning och hembesök. Telefon 28170, 0525-18584 kl 16.00-01.30 Mobil 070-2955527 BUP Strömstad/Tanum, Socionom, Noomi Westerberg, telefon 28180 Ungdomsmottagningen Mia Öster, barnmorska, telefon 19626 13

Strömstad kommun Resurscentrum för Barn och unga Vivianne Andersson telefon 19196, mobil 0706-808296 Kvällar / helger ring polisen som kan kontakta socialjouren Familjecentralen Sofia Bergström och Ann Johansson telefon 19213 Familjecentralen På MVC arbetar Ingrid och Carolin, telefon 19647 PÅ BVC arbetar Lena och Lenalill på telefon 19646 och Gun på telefon 19648 Socialtjänst - vuxna Telefontider säkrast kl. 9.00-9.45, men det går ofta att nå handläggare även på andra tider. I receptionen kan man lämna meddelande mellan kl 9.00-15.00, tel 0526-19277 eller till kommunens växel, tel 0526-19000, under kontorstid. Ekonomigruppen: Monica Danielsson tel 19328 (Dag 1-10) Agneta Persson tel 19324 (Dag 11-20) Pernilla Danielsson tel 19330 (Dag 21-31) Missbruksenheten: Enhetschef Anna Almén, tel 19484 Dan-Inge Johansson, tel 19489 och Annelie Walldén, tel 19321 Lotsen Alkoholrådgivning Tel.tid: måndag kl 10-12. Kvällsmott. en kväll/vecka. Tel. 19572 Besöksadress: Södra Bergsgatan 6 A. Omsorgsförvaltningen Doris Larsson tel 19000 Kvällar, nätter, helger ( kvälls och nattpatrull) tfn 19420 Polisen Inger Spiik är kontaktperson för kvinnofridsfrågor hos polisen i Strömstad. Telefon 68026 eller 112 i akuta läge. Frivården Kajsa Warg, tfn 0521-742409 Folkhälsosamordnare Lis Palm, tfn 0526-19121 14