VÄXER UPP EN BERÄTTELSE OM LOKAL MATPRODUKTION Planning and Design for a Sustainable Development in a Local Context: Part B In-Depth Project Josua Gustafsson, Eva Pirri, Francesca Finotti 2011/2012 Chalmers Tekniska Högskola
INTRODUKTION DEFINITION Närproducerad mat, eller närodlat-rörelsen är ett gemensamt försök att skapa en mer lokalt baserad, självförsörjande, matekonomi i vilken hållbar matproduktion, bearbetning, distribution och konsumtion är integrerat för att förstärka ekonomin, miljön och den sociala hälsan för en specifik plats [ 1 ]. Det är en del av koncepten att köpa lokalt och lokala ekonomier; att man föredrar att köpa lokala produkter och tjänster istället för de producerade av marknadsanpassade institutioner. Närodlat är inte bara ett geografiskt koncept om avståndet mellan producent och konsument, men karaktäriseras även av leveranskedjan och den sociala strukturen. VAD ÄR NÄRODLAD MAT? Debatt om lokal mat finns överallt, men vad betyder det? Hur lokalt är lokalt? Lokalt är ett begrepp som egentligen inte har en skarp definition. Till skillnad från ekologiskt som har tydligt definierade regler, inspektionsrutiner och märkningar, så har lokalt olika betydelse för olika personer beroende på var de bor, hur lång deras växtsäsong är och vilka produkter de letar efter [ 2 ]. Praktiskt sett så kan lokal matproduktion ses som koncentriska ringar som börjar med att odla mat i sitt eget hem. Nästa ring kanske är mat som är odlad direkt i det närmaste området, och sedan följer kommun, region, land, osv. Även om lokalt är en flexibel term så är konceptet enkelt: närodlad mat produceras så nära hemmet som möjligt. Ett enkelt sätt att börja köpa mer lokalt kan vara att fokusera på en viss produkt, till exempel grönsaker. Om man själv producerar maten blir det även ett bra sätt att lära sig äta olika beroende på säsong, vilket är ett utmärkt sätt att få djupare förståelse för hur jordbruk fungerar. LOKALT VS. HALLBART Hållbart jordbruk innebär produktionsmetoder som är hälsosamma, inte skadar miljön, respekterar arbetarna, är skonsamma mot djuren och ger skäliga löner till bönderna. Hållbarhet innebär även att maten är producerad så lokalt som möjligt, men närodlat är ingen garanti för hållbarhet. Bekämpningsmedel, konstgödsel, fabricerad odling, hormonanvändning osv. kan alla vara inblandade i lokal matproduktion, så det är viktigt att se till att den närodlade maten man köper är producerad på ett hållbart sätt.
IDAG DEN NUVARANDE SITUATIONEN Idag kommer många problem från matproduktion, vi lever i ett samhälle som föredrar kvantitet över kvalitet. Den ohållbara massproduktionen skapar en rad problem såsom hälsoproblem, koldioxidutsläpp, oljeberoende, djurmisshandel, förstörelse av åkermark och utnyttjande av fattiga bönder. De många och långa transporterna är inte det minsta problemet eftersom det förutom utsläppen är en stor del av oljeberoendet. På det viset är matpriserna ofta tätt kopplade till oljepriserna, vilket kan skapa svåra problem om oljan sviker. Dessutom börjar okunskap kring matproduktion bli ett allt större globalt problem, främst i västvärlden. IMORGON FÖRDELAR MED LOKAL MATPRODUKTION I GRÅBO Som redan har nämnts så är närodlat inte bara en fråga om konsumtion och marknad, utan desto mer en livsstil som hjälper människor att höja sin livskvalitet. Vad vi vill göra i Gråbo är att förbättra stans identitet och göra Gråbos grönytor vackrare genom att skapa ett system för lokal matproduktion, baserat på konceptet Stadsdelsträdgårdar (Community Gardens). Utöver det vill vi underlätta för folk som vill odla sin egen mat. Lokal matproduktion är inte bara en arkitektonisk uppgradering, den har även sociala, ekonomiska och hälsorelaterade aspekter. Den sociala delen är förbättrade relationer, stärkt samhälle och skapandet av en hållbar livsstil som lyfter fram kunskap, kultur, glädje och hälsa. Dessutom skapas mötesplatser, nya aktiviteter för alla åldrar och något för orten att vara stolt över. Den ekonomiska aspekten är till viss del uppenbar det man odlar själv behöver man inte köpa. Men även på lång sikt finns det fördelar med att göra sig av med beroendet av mat från utomstående källor, för att inte tala om att göra sig av med oljeberoendet. Dessutom handlar ekonomi inte bara om pengar, utan även om t.ex. naturvärden som biologisk mångfald. Hälsoaspekten har många argument. För det första så har man i närodlad mat bättre koll på att maten är hälsosam och att inga kemikalier använts, givetvis allra bäst när man odlat det själv. För det andra så leder ett minskat ekologiskt fotspår till förbättrad hälsa i takt med att utsläppen minskar. För det tredje så har en småskalig varierad produktion mycket bättre motståndskraft mot skadedjur än en effektiviserad storskalig produktion, vilket leder till mindre behov av bekämpningsmedel.
PROJEKTET Målet med vårt projekt är inte att göra Gråbo självförsörjande på mat. Istället är tanken att stötta invånarna och ge människor en chans att lära sig värdet av en hållbar livsstil. Vi vill skapa ett system för lokal matproduktion som är baserad på ett nätverk av stadsdelsträdgårdar, växthus och vad vi valt att kalla för redskapsbibliotek, placerade på strategiska platser i Gråbo. Redskapsbiblioteken förser invånarna med de nödvändiga arbetsredskapen, resurser och kunskap, för att underlätta för odling både i privata och gemensamma trädgårdar. För att göra platserna levande året runt har vi gjort växthusen till flexibla strukturer som ändrar funktion efter de olika säsongerna; på sommaren odlas växter och grönsaker och på vintern blir det istället olika mötesplatser. För att se vårt projekt i detalj får vi följa Anna i hennes DAGBOK som hon började skriva när hon flyttade till GRÅBO ÅR 2025...
Jag är Anna, och jag hade precis fyllt 15 när jag flyttade till Gråbo! När jag flyttade bestämde jag mig för att skriva en dagbok om mitt nya liv här. Jag går på Röselidskolan eftersom jag älskar sport, men på min fritid skissar och målar jag ofta. Man skulle kunna säga att jag gillar att vara kreativ! Efter att ha bott i Gråbo en stund fick jag också en ny favorithobby,som du kommer läsa mycket om i den här dagboken... ^
14 Februari 2025 Vi flyttar till Gråbo idag! Så spännande! Mamma och Pappa är riktigt stressade, men jag vet att de också är väldigt glada. De har alltid drömt om att bo lite mer lantligt, med en egen trädgård och närhet till naturen och bondgårdar. Gråbo verkar vara det perfekta stället för det... Jag pratade med min vän Peter igår, hans faster bor i Gråbo med sin familj. Han sa att det är riktigt fint där och att det är det perfekta stället att vara på sommaren, med massa cool natur och sjöar att simma i. Jag kan inte vänta! Jag är lite nervös för min nya skola bara, hoppas jag får några nya vänner... 9 April 2025 Idag har varit en fantastisk dag! Me ~ Erik! Vem hade trott att jag skulle få så mång vänner, och nu en pojkvän, på bara två månader? Mamma är också glad idag, vår granne Martin berättade om en riktigt cool sak här i Gråbo. Tydligen så är de där vackra trädgårdarna och växthusen runtom i stan till för alla. De kallar det för Stadsdelsträdgårdar och är till för att stötta personer som vill odla sin egen mat. Han gav oss och den här flyern som förklarar lite mer om idén: GRÅBOS TRÄDGÅRDSKOOPERATIV Gå med i en av Gråbos stadsdelsträdgårdar och arbeta med oss för en hållbar framtid! Inte bara miljön kommer att frodas, här är bara några få av de fördelar du får: * Förbättrad hälsa * Hälsosam, 100% ekologisk mat * Ökad livsglädje * Sparade pengar * Ökad kunskap och färdighet Intresserad? Kontakta våra trädgårdsmästare för mer information: tradgardsmastare@grabo.se, eller besök www.odlagrabo.se.
Martin verkade riktigt stolt över systemet, han sa att han använtträdgårdarna sen de gjorde den första år 2013!Han förklarade hur det fungerar, det är riktigt enkelt: Redskapsbibliotek Växthus Villor Stadsdelsträdgård Lägenheter Skola Den viktigaste saken är Redskapsbiblioteket. Där kan du låna trädgårdsredskap, böcker, och allt du behöver för att kunna odla saker och du kan t.o.m. ta med det hem till din egen trädgård eller balkong. Precis som ett vanligt bibliotek... Sen har de växthusen och växtbäddarna. De är riktigt bra för personer som bor i lägenhet och inte har sin egen trädgård, men Martin sa att många som har trädgård kommer dit ändå eftersom det är så mycket roligare att göra saker tillsammans. Innan trädgårdarna kom kände han inte så många grannar, men nu verkar han känna halva stan. Han sa att det beror på att trädgårdarna inte bara är en fysisk struktur utan också en social: Allt började när de lokala politikerna bestämde att Gråbo skulle bli mer hållbart. De är egentligen inte involverade i systemet, men de finns där för att stötta och göra det så enkelt som möjligt att odla sin egen mat. Det bästa de gjorde var att anställa två trädgårdsmästare som har huvudansvaret för trädgårdarna. De finns alltid där för att ge goda råd och hålla kurser i odling, och de leder också alla trädgårdskooperativen. Det är personerna som vill använda trädgårdarna. Varje trädgård har sitt eget kooperativ, där de kan sprida kunskap och dela på arbetet - och nöjet! På vintern används alla växthusen på något annat sätt, av massa olika människor. Mamma sa till Martin att vi kommer gå med i det närmaste trädgårdskooperativet så fort vi har målatklart huset, så jag ska gå och hjälpa pappa med det nu! Hejdå!
21 April 2025 Den här morgonen mötte jag vår granne Lynn, Martins fru, på väg till skolan. Hon är så trevlig! Jag frågade henne om hon också var involverad i stadsdelsträdgårdarna och hon sa att det var hon, såklart. Jag berättade för henne att jag bara sett några få trädgårdar, och när jag frågade hur många det finns totalt så gick hon in och hämtade en karta till mig! Kartan visar alla sju trädgårdar och någon slags stig mellan dem. Lynn berättade också att alla trädgårdarna har oformella smeknamn i kooperativen. Jag skrev ner dem på kartan, men vissa av namnen förstår jag inte riktigt än, varför kallar man något för isträdgården? Jag måste komma ihåg att fråga Lynn om det nästa gång! Gråbos Stadsdelsträdgårdskarta Erik ~ Bygdegården isträdgården badtunnan paradiset torget galleriet Röselidträdgården gröna vågen min skola här bor jag!
15 Maj 2025 Våren är äntligen här, wohoo! Och nu kan jag börja se varför det fanns en stig på kartan, det är så många saker som börjar blomma där nu. Körsbärsträden är fantastiska... Pappa sa att många av träden och buskarna längs stigen är ätbara saker, som äpplen, krusbär och vinbär. Mums! Vi har bara ett gammalt päronträd i vår trädgård, och lite vildhallon i ett orört hörn. Jag frågade Martin efter skolan och han kallade det edible landscaping, eller ätbar landskapsarkitektur. Han sa att det hade blivit byggt för att koppla ihop alla trädgårdarna på ett fint sätt, och att det står ett stort plommonträd bredvid min skola!
23 Maj 2025 Jag är så trött nu...efter skolan gick jag och pappa till vår närmaste stadsdelsträdgård för att spana in den. De kallar den för gröna vågen, och när du varit där så vet du varför. När vi kom dit fann vi Martin och Lynn med tre andra personer jag inte träffat förut. Vi skulle egentligen bara ta en till, men Lynn frågade om vi ville hjälpa till! De skulle just plantera lite potatis i det stora fältet bakom redskapbiblioteket, och Martin visade mighur djupt jag skulle gräva hålen för potatisarna. När vi väl hade börjat kunde vi inte sluta! Nu kommer jag garanterat sova som en stock, men jag vet också hur man odlar potatis. ^ Anledningen att det kallas gröna vågen är de små växtlådorna som de har satt längs stigen. De växlar i höjd och flyter precis som en våg, men Helen berättade att de också har ett annat syfte. Hon är en av de andra som arbetade där och hon är pensionär. När hon är trött i ryggen går hon alltid till en av de högre växtlådorna och arbetar där. På det viset behöver hon inte böja sig så mycket!
28 Juli 2025 Idag hängde jag med Erik (~) och hans polare Isak. De bor båda nära trädgården badtunnan. Det är en riktigt vacker plats, väldigt lugn och avskild, med mycket träd runtom. Erik berättade för mig att anledningen till att den kallas badtunnan är för att de på vintern har omklädningsrum och picnic-bord i växthuset och en stor badtunna utanför, mellan skogen, redskapsbiblioteket och växthuset. Erik och hans familj använder inte trädgården på sommaren, men han säger att de använder badtunnan en hel del! Isak och hans familj däremot använder trädgården mycket, och han visade oss vad de odlar där. Han gav mig en tomat från växthuset och jag ljuger inte när jag säger att det var den godaste tomaten jag någonsin ätit! Så söt och god, jag tror inte jag någonsin kommer gilla en tomat från affären igen...
16 Oktober 2025 När jag gick till Lekstorpskolan i morse för att ha en musiklektion passerade jag Bygdegården, och såg att våra trädgårdsmästare Greg och Sandra arbetade med något på växthuset. Jag blev förstås nyfiken, så jag stannade och frågade vad de gjorde. De höll tydligen på med att sätta på vinterjackan (det är vad Greg kallade det) på växthuset. Vad de gjorde var att de satte på någon slags tjocka träskivor på insidan av glaset, så att det blev ett vanligt rum istället för ett växthus. Alla redskap och växtlådor osv. hade flyttats ut eller till redskapsbiblioteket. Jag frågade Sandra hur det fungerar och hon sa att det är nästan som ett stort pussel... Man sätter helt enkelt in träskivorna i strukturen som finns där för glaset. Greg ritade t.o.m en liten skiss på botten av sidan, för att hjälpa mig förstå. Jag trodde det skulle vara komplicerat, men det var inte alls så svårt! Trots det var jag nästan sen till lektionen... Section Plan Perspective
19 Oktober 2025 Växthusen förvandlas en efter en. Idag öppnade galleriet! En av pappas kollegor var den förste att ställa ut, så hela familjen gick på vernissage. Det var första gången jag var på vernissage trots att jag älskar konst, så jag tyckte förstås om det jättemycket. Det var lite udda att se hur det bland växter och krukor plötsligt hängde abstrakta tavlor i virvlande färger... Planen är att det ska vara nya utställningar vara nan vecka ända till våren, och inte bara tavlor utan också saker gjorda av lera, trä eller tyg osv. Jag undrar vad som blir det konstigaste att ställas ut den här vintern... Tavlorna var ganska dyra, men mamma sa att om jag hittar något jag verkligen gillar innan jul så kan jag önska det! Det hade varit sååå coolt!
24 November 2025 En månad till jul idag ^ Den här terminen går så fort. Nu har de också öppnat marknaden i växthuset vid Paradiset! Jag hade inte tid att gå idag, men jag tror jag går med Erik imorgon. Andrea från vår klass messade mig förut och sa att hon varit där, och att de hade riktigt gott hemlagat godis... Förhoppningsvis kan jag hitta någon julklapp till farmor, hon älskar hemmagjorda saker. Växthuset på sommaren Växthuset transformerat till en marknad. Där folk tidigare ställde plantor visar och säljer de nu istället saker.
22 December 2025 Nu vet jag äntligen varför en trädgård kallas isträdgården! Vintern var riktigt sen i år, men nu har det varit minusgrader i tre dagar, så de hällde vatten i det stora växthuset så att det blev en stor skridskobana. Den är inte så stor, men sjöarna är inte tjocka nog än. Det är också bra att den har ett tak, det är alltid mycket svårare att åka på sjöar om det snöat en massa. Eftersom de satt trä på insidan är det tillåtet att spela hockey. Men bara på tisdagar och fredagar, annars skulle alla småbarn bli bortskrämda. Idag är det fredag, så jag och Erik träffade nästan halva klassen där, och vi spelade hockey i timmar... Så här såg det ut förra sommaren... Ganska annorlunda?!
Den här trädgården är ganska stor på sommaren, men det är bara bra eftersom det finns många lägenheter runtomkring, och bara några få av dem har egen trädgård. Eftersom det är så stort är det också den perfekta platsen när alla trädgårdskooperativen ska ha ett stormöte, eller när trädgårdsmästare Greg eller Sandra ska ha en kurs i odlingsteknikeller växtsorter. Växthuset har också designats för att tvinga folk att samarbeta. Växtbäddarna är lagda i långa remsor istället för stora rutor. Sandra lärde mig i somras att det är viktigt att noggrant planera vilka saker du planterar tillsammans och när du planterar dem, för att få så stor skörd som möjligt. Så i de långa remsorna är det väsentligt att alla i kooperativet har en bra dialog kring vad de ska plantera och hur de ska dela på skörden.
15 Januari 2026 Den här morgonen fick vi i uppgift av vår svenskalärare att skriva om vår favoritplats. Han sa att det skulle vara ungefär två sidor och att vi kunde använda mycket bilder. Jag hade tur, min favoritplats ligger precis bredvid skolan. Så jag gick dit efter sista lektionen för att ta lite bilder med min mobil. Min favoritplats är Röselidträdgården, det är en så fantastisk plats. Trädgården är byggd bredvid den stora sporthallen, längs med väggen, och har ett stort växthus med plantor som växer på väggen! I redskapsbiblioteket har de hundratals böcker, många fler än i de andra redskapsbiblioteken, och några är så intressanta att kolla i... I redskapsbiblioteket har de stora affischer som visar processen och ritningarna från arkitekerna som ritade stället. Jag tog några bilder på det, jag klistrar in dem här så fort jag skrivit ut dem! plan sommar Eftersom det är en actionpark framför växthuset bestämde de att ha sporttema för växthusets vinteranvändning. Några av växtlådorna är flyttbara och kan lyftas med en vanlig pallyftare, för att göra plats för några riktigt långa gymnastikmattor. Resten av växtlådorna klär de in med ett mjukt material så att man kan använda dem för övningar också. I redskapsbiblioteket lägger de dessutom in lite träningsutrustning såsom hantlar och några skivstänger. plan vinter
25 Februari 2026 De senaste veckorna har jag tänkt mycket på stadsdelsträdgårdarna. Jag antar att det beror på att jag saknar att odla! Men när jag tänkte så började jag fundera över hur de lyckades starta hela projektet... Så idag frågade jag Martin, han har ju varit med från början trots allt. 2013 Röselidskolan "Pilot": *Växthus *Trädgårdar *Redskapsbibliotek *Trädgårdskooperativ Han sa att ett av de största problemen i början var att informera människor och få dem intresserade i att delta. Därför började de med ett pilot-projekt i samband med byggnationen av Röselidskolan. Där byggde de hela konceptet, så att folk kunde se och testa hur det var. Dessutom anställdes den första trädgårdsmästaren, för att kunna hålla kurser och sprida kunskap. Ett par år senare togs nästa steg och alla redskapsbiblioteken byggdes, så att de kunde testa och förbättra systemet, samt börja stötta människor med egen trädgård. 2015 2016-2018 Redskapsbibliotek Utspridda i hela Gråbo på strategiska platser Trädgårdar Skapade en efter en, i närhet till redskapsbiblioteken Sedan byggdes alla trädgårdarna över en period på strax över två år, och alla kooperativen skapades. Under den tiden var det mycket diskussion kring hur man på vintertiden skulle använda växthusen, som till sist blev byggda och färdigställda 2020. 2018-2020 Växthus Byggda en efteren, i anslutning till trädgårdarna.
2 Mars 2026 Idag var första lördagen i mars, vilket är dagen för årets första stora möte hos Gråbos trädgårdskooperativ. Förra året var den femte säsongen efter att alla strukturer var färdigställda, så därför hade detta mötet temat FRAMTID! Det var ett riktigt intressant möte, med många röster som ville bli hörda, och till slut låg några riktigt intressanta förslag på bordet. Här är en lista av vad folk var intresserade av: *Expandera - odla mer! *Sommarläger *Starta en restaurang med bara lokalt odlad mat *Låta trädgårdskooperativen vara inspiration för att skapa ett lokalt bondekooperativ *Community Supported Agriculture, CSA (betyder ungefär Samhällsstöttat Jordbruk, jag gjorde en illustration över hur det fungerar) 14 April 2026 Imorgon är det sista dagen för att välja gymnasium. Några av mina klasskamrater är ganska nära att flippa ur, men jag är säker på mitt val. Jag ska gå Trädgårdsmästarprogrammet, jag måste lära mig mer!dessutom har jag börjat inse att det här med lokal matproduktion är något vi måste förbättra för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Min lärare hade läst i en bok som hette CPULs att år 1997 importerade UK 126 miljoner liter mjölk, men samtidigt exporterade 270 miljoner liter [ 4 ]!! Hur dumt är inte det?! Någon måste göra något åt saken. Jag börjar...
EXTRA INFORMATION VINTERJACKAN Under vintern byter växthusen funktion med hjälp av en vinterjacka, en struktur som skapar en mer skyddad miljö mot väder och vind. Vårt koncept innebär en serie av träpaneler som fästs på insidan av glaset på ett enkelt vis. De flesta av våra vinteranvändningar kräver inte några höga inomhustemperaturer, så skulle man vilja uppnå det får man givetvis utveckla ett tätt panelsystem eller en hållbar uppvärmning. DEMOKRATISK PROCESS Det finns sju stadsdelsträdgårdar i vårt projekt, varav fem har en föreslagen vinteranvändning. Det är dock viktigt att poängtera att de förslag vi givit endast är förslag baserade på vad vi skulle kunna tänka oss kunde vara lämpliga idéer, och ska ses som inspiration till att våga tänka fritt. I ett verkligt scenario bör det givetvis bestämmas genom en demokratisk process med de närmast boende och användarna. Ytterligare en idé som vi arbetade mer med under konceptstadiet var att i första hand använda växthusen som förråd under vintern, vilket kanske med tiden skulle visa sig vara en nödvändig idé. VARFÖR BÖRJA MED ETT PILOTPROJEKT VID SKOLA? Vårt beslut att föreslå Röselidskolan som startpunkt för Växer Upp-projektet togs efter att vi insåg att sporthallen framför skolan ska utökas, vilket skapar en lång vägg utan fönster. Det skulle riskera att bli en både ful och dåligt använd plats, och kanske t.o.m. osäker. Dessutom är den pedagogiska aspekten av lokal matproduktion en av våra huvudpunkter i projektet. Som vi redan nämnt flera gånger så är vårt mål att öka folks kunskaper och färdigheter kring matproduktion och skapa en hållbar livsstil. Det bästa sättet att uppnå detta är att starta med att utbilda barnen genom skolan, sommarläger osv. På sommaren erbjuder trädgårdarna en utmärkt plats för praktisk inlärning i skolan och på vintern skulle en skyddad miljö kunna skapa ett bra komplement till actionparken utanför. COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE, C.S.A C.S.A, community-supported agriculture, a form of an alternative food network, is a socioeconomic model of agriculture and food distribution. A CSA consists of a community of individuals who pledge support to a farming operation where the growers and consumers share the risks and benefits of food production. CSAs usually consist of a system of weekly delivery or pick-up of vegetables and fruit, in a vegetable box scheme, and sometimes includes dairy products and meat.
SLUTSATS I Pilot Gråbo 2025 vill Lerums kommun göra Gråbo till ett hållbart samhälle. Detta kan bli möjligt med hjälp av en lokal matproduktion som stödjer den lokala marknaden, stärker ekonomin, bygger upp de sociala nätverken, ökar kunskaper och färdigheter, samt förbättrar hälsan hos invånarna. Skapandet av stadsdelsträdgårdar och växthus skulle kunna vara en början, inte en slutpunkt, från vilken samhället kan uppnå en hållbar livsstil och bli en förebild för andra kommuner och samhällen. Tillsammans med fler idéer kring jordbruk och närodlat kan stora steg tas mot ett minskat ekologiskt fotavtryck och ökad självständighet som samhälle. REFERENSER [ 1 ] definition av lokal matproduktion: Wikipedia - http://en.wikipedia.org/wiki/local_food [ 2 ] lokal matproduktion: http://www.sustainabletable.org/issues/eatlocal/ [ 3 ] Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland, Jenny Helsing, 2010 [ 4 ] Continuous productive urban landscapes - designing urban agricultutre for sustainable cities, editor André Viljoen, 2008, pg. 42 [ 5 ] Community Supported Agriculture C.S.A : Wikipedia - http://it.wikipedia.org/wiki/csa