Kartläggning av Folktandvårdens arbete med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården. Rapport 2008

Kartläggning av Folktandvårdens arbete med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården Rapport 2008 Tandvårdsgruppen Lena Sjöberg Maria Andersson Sven Ordell

1. SAMMANFATTNING Områdesansvaret för barn och ungdomar omfattar samtliga barn och ungdomar i åldern 0-19 år, som är folkbokförda i länet. FTV har inom områdesansvaret även behandlingsansvar för barn i åldern 0-2 år. FTV skall genom sin kunskap om området, bl.a. dess socioekonomiska struktur, särskilt rikta insatserna till grupper med förhöjd sjukdomsrisk och till grupper med störst behov. Aktiv samverkan skall därvid ske med andra aktörer inom området t.ex. primärvården, mödrahälsovården, barnomsorgen, förskolan och skolan. Målet för den kollektiva delen är att alla boende inom området tillförsäkras goda möjligheter att bibehålla eller nå en god tandhälsa. Detta sker genom att förmedla kunskaper om munsjukdomarna och deras orsaker. Den kollektiva barn och ungdomstandvården är uppdelad i tre nivåer, - ett basprogram som skall omfatta samtliga barn och ungdomar - ett tilläggsprogram som omfattar tandvårdens intensifierade tilläggsinsatser till områden med sämre munhälsa samt - en projektdel som innehåller tvärsektoriella insatser där tandvården är initierande och som riktas till de geografiska områdena med sämsta munhälsan Studien syftar till att: samla in FTV-personalens uppfattningar om hur informationerna etc. fungerar inom respektive delområde samla in förbättringsidéer från FTV-klinikerna samla in uppgifter från barnavårdscentralerna (BVC) om hur samarbetet med FTV ser ut och fungerar samla in uppgifter från BVC om hur ofta FTV-klinikerna har informationsmöten på BVC samt komma med förslag till förbättringar Valet föll på att göra en enkätundersökning riktad till barnavårdscentralerna inom Östergötlands län samt att göra intervjuer med samtliga FTV:s allmäntandvårdskliniker som arbetar med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården. FTV:s allmäntandvårdskliniker har fått berätta om hur de genomför uppdragen inom sina respektive områden, inte minst i samverkan med andra aktörer (barnhälsovård, förskola o.s.v.). Någon värdering av hur uppdragen och uppdelningen av ersättningen utförts och gjorts inom bas- respektive tilläggsprogram ingick inte i denna studie. Arbetet med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården skiljer sig åt mellan kommunerna och mellan FTV-klinikerna. FTV-klinikernas verksamhet med information inom MVC och BVC fungerar olika bra mellan kommunerna i Östergötlands län. Inom vissa kommuner får i dagsläget inte blivande föräldrar

någon information från FTV. Vad gäller FTV:s verksamhet inom BVC tycker en del av mottagningarna inom BVC att samarbetet fungerar bra medan det inte finns något samarbete alls mellan FTV och BVC på andra ställen. Utmärkande är svaren från BVC-personalen i Motala. Där samtliga BVC svarar att de tidigare haft ett väldigt bra samarbete med FTV men att resursen med en tandsköterska som kom ut och informerade abrupt drogs in. Numera erhåller BVC material från FTV och sedan får personalen på BVC själva hålla i informationen till föräldragrupperna. Inom skolorna är det väldigt spretigt hur FTV:s verksamhet fungerar. I förskolan, på låg-, mellan- och högstadieskolan fungerar verksamheten bra men i gymnasieskolan finns i stort sett inte någon verksamhet överhuvudtaget. Att FTV inte bedriver någon information inom gymnasieskolorna är mycket anmärkningsvärt då FTV inom uppdraget för områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården har ett ansvar för samtliga barn och ungdomar 0-19 år. Lokala hälsoråd finns endast på några få ställen. Där de finns fungerar samarbetet mellan FTV-klinikerna och de deltagande aktörerna mycket bra. Materialet som används vid informationerna är gammalt, omodernt, ofta hemmagjort och olika typer av informationsmaterial används av FTV-klinikerna. FTV har en ambitiös och entusiastisk personal som lyckas bedriva verksamheten under svåra förhållanden. Kunskapen om preventionsmetoder är ojämn bland tandvårdspersonalen som sköter informationen inom områdesansvaret för barn- och ungdomstandvården. Samordning av den externa verksamheten är nödvändig för att framgång ska nås. Samordning bör ske tillsammans med kommunerna, med landstinget i övrigt och med FTV-klinikerna. Kommunerna bör åläggas att kontinuerligt meddela vilka enheter som finns. Detta påminner om arbetssättet med den uppsökande verksamhet inom tandvårdsreformen där kommunerna meddelar vilka boenden som finns inom respektive kommun. Kartläggningen inom områdesansvaret för barn- och ungdomstandvården har påskyndat arbetet inom FTV med framtagande av nytt informationsmaterial och inledande diskussioner om motiverande samtalsmetodik.

2. INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 2 2. INNEHÅLL... 4 3. INLEDNING... 5 3.1. Bakgrund... 5 4. SYFTET MED STUDIEN... 7 5. MATERIAL OCH METOD... 7 5.1. Urval...8 5.2. Enkäten... 8 5.2.1. Frågekonstruktion... 8 5.2.2. Utskick... 8 5.2.3. Enkäthantering kodning... 8 5.2.5. Resultatbearbetning och redovisning... 8 6. RESULTAT... 9 6.1. Svarsfrekvens... 9 6.2. Mödrahälsovården (MVC)... 9 6.2.1. Östra länsdelen... 9 6.2.2. Västra länsdelen... 9 6.2.3. Centrala länsdelen... 9 6.3. Barnavårdscentralerna (BVC)... 10 6.4. Förskolor... 10 6.5. Skolorna... 10 6.5.1. Förskoleklas... 10 6.5.2. Grundskolan... 10 6.5.3. Hemkunskapslärare... 11 6.5.4. Gymnasieskolan... 11 6.5.5. Skolcafeterior... 11 6.6. Lokala hälsoråd... 11 6.7. Invandrarföreningar... 12 6.8. Hälsokommunikatörer... 12 6.9. Material... 12 6.10. Hur samarbetet mellan FTV och BVC ser ut... 12 6.11. Hur samarbetet fungerar med FTV... 12 6.12. Vilka barn/familjer träffar FTV... 13 6.13. Hur ofta informationsmöten hålls... 13 6.14. Förbättringsförslag... 13 7. SLUTSATSER... 16 7.1. Svarsfrekvens... 16 7.2. Mödrahälsovården (MVC)... 16 7.3. Barnavårdscentralerna (BVC)... 16 7.4. Förskolor... 17 7.5. Skolorna... 17 7.6. Lokala hälsoråd... 17 7.7. Invandrarföreningar... 17 7.8. Hälsokommunikatörer... 18 7.9. Material... 18 7.10. Slutsatser och förslag till åtgärder... 18 Bilaga 1 Enkäten till barnavårdcentralerna (BVC)... 21 4

3. INLEDNING 3.1. Bakgrund Landstinget ansvarar för att alla barn och ungdomar erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri allmän- och specialisttandvård t.o.m. det år de fyller 19 år. Barnet/ungdomen kan fr.o.m. det år de fyller 3 välja tandläkare, Folktandvården (FTV) eller privattandläkare (PT). Landstinget i Östergötland informerar 3-åringarnas föräldrar samt nyinflyttade barn och ungdomar om möjligheten att fritt välja tandläkare. Barnet/ungdomen kan när de så önskar byta tandläkare. Om barnet/ungdomen inte själv väljer någon tandläkare kallas de till en FTV-klinik i sin närhet. Barntandvårdsersättningen lämnas till ansvarig tandläkare och avser fullständig allmäntandvård under ett år. Ersättningens storlek fastställs varje år av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och är för år 2008 1 078 kr per barn och år (år 2007 1 042 kr per barn och år). Av barnen och ungdomarna i Östergötland var det år 2007 86 % som valde att få sin tandvård hos FTV och 13 % som valde att få sin tandvård hos PT. Andelen som väljer PT har hittills ökat något för varje år som gått. Utöver den individuella delen i barn- och ungdomstandvården har HSN i avtal uppdragit åt FTV att ansvara för den kollektiva delen, d.v.s. områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården. Områdesansvaret för barn och ungdomar omfattar samtliga barn och ungdomar i åldern 0-19 år, som är folkbokförda i länet. FTV har inom områdesansvaret även behandlingsansvar för barn i åldern 0-2 år. Efter att ha följt munhälsan i Östergötland och de trender som finns beträffande effekterna av kollektiva insatser har åtagandet reviderats för att frigöra resurser till intensivare insatser inom områden där barn och ungdomar har sämre munhälsa. Målet för den kollektiva delen är att alla boende inom området tillförsäkras goda möjligheter att bibehålla eller nå en god tandhälsa. Detta sker genom att förmedla kunskaper om munsjukdomarna och deras orsaker. FTV skall genom sin kunskap om området, bl.a. dess socioekonomiska struktur, särskilt rikta insatserna till grupper med förhöjd sjukdomsrisk och till grupper med störst behov. Aktiv samverkan skall därvid ske med andra aktörer inom området, t.ex. primärvården, mödrahälsovården, barnomsorgen, förskolan och skolan. För de små geografiska områden där ohälsan är störst finns det särskilda medel avsatta för tvärsektoriella projekt där FTV är initierande. Definitioner av dessa områden regleras i avtalet med FTV. 5

Den kollektiva barn och ungdomstandvården är uppdelad i tre nivåer, - ett basprogram som skall omfatta samtliga barn och ungdomar - ett tilläggsprogram som omfattar tandvårdens intensifierade tilläggsinsatser till områden med sämre munhälsa samt - en projektdel som innehåller tvärsektoriella insatser där tandvården är initierande och som riktas till de geografiska områdena med sämsta munhälsan Vilka områden som skall omfattas av tilläggsprogram respektive kan komma i fråga för projekt regleras i huvudavtalet med FTV. Basprogram Blivande föräldrar skall få informationer dels om god munhälsovård under graviditeten, dels om kostens (frekvens och innehåll) betydelse för små barns utveckling ur såväl allmän synvinkel som för munhälsan. Barnen och ungdomarna skall sedan få kontakt med tandvården i sin ordinarie miljö (förskola, skola etc.) minst vart tredje år med början vid ca 1 års ålder. Fluoranalys av vatten från egen brunn erbjudes vid detta tillfälle. Vid den sista planerade informationen före 20 års ålder skall även information om den framtida tandvården lämnas. Tilläggsprogram Dessa grupper barn skall ha intensivare informationer, oftare och kanske i mindre grupper. Målsättningen är att de skall ha minst en årlig kontakt med tandvården i sin ordinarie miljö (förskola, skola etc.). Projekt De särskilda projekten skall riktas till de områden som har sämsta munhälsan, med syftet att minska skillnaderna inom länet. FTV är i dessa projekt initierande och projekten skall ha tvärsektoriella ansatser, där andra aktörer aktivt deltar i hälsoinriktade aktiviteter inom de definierade geografiska områdena. Sådana aktörer kan bl.a. vara primärvård, kommunala verksamheter eller privata företag. Projektansökningar kan inges även av andra än FTV. Ansökningarna skall innehålla en beskrivning av: vad man vill uppnå hur projektet kan påverka barnen och ungdomarnas situation vilka aktörer som medverkar hur man vill gå tillväga hur man vill utvärdera resultaten samt vad det kostar. Medel utbetalas efter prövning hos Tandvårdsgruppen, som också tillhandahåller ytterligare information. Projekten kan vara fleråriga. 6

Folkhälsovetenskapligt Centrum har gjort en ny studie över sambanden mellan socioekonomi och tandhälsa under 2007 och eventuella justeringar i FTV s uppdrag kan därför bli aktuella inför avtalet för år 2009. Verksamheten styrs av den politiskt fastslagna prioriteringsordningen. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker FTV/vårdområden som FTV ansvarar för tas emot/prioriteras enligt följande prioritetsordning: 1. Barn och ungdomar med akuta besvär 2. Vuxna med akuta besvär 3. Områdesansvar för barn och ungdommar 4. Tandvård för barn och ungdomar i övrigt 5. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade 6. Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling under en begränsad tid 7. Tandvård för vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande. 8. Barn- och ungdomstandvård som inte är odontologiskt motiverad. Inom varje grupp bör individer med störst behov behandlas först. För områdesansvar/folkhälsouppdrag inom barn- och ungdomstandvården erhåller FTV en särskild ersättning med 9 149 tkr (2008-års ersättning) samt att det finns ett särskilt projektanslag med 1 600 tkr avsatta för riktade insatser till särskilda områden (gula fläckar projekt). 4. SYFTET MED STUDIEN En mer kvalificerad uppföljning av FTV:s arbete med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården saknas. Tandvårdsgruppen saknar egna personella resurser för systematisk uppföljning av hur detta genomförs på de olika FTV-klinikerna. Lena Sjöberg, distriktstandläkare inom FTV har under år 2007 varit projektanställd inom Tandvårdsgruppen. Hennes uppdrag har varit att driva denna studie. Studien syftar till att: samla in FTV-personalens uppfattningar om hur informationerna etc. fungerar inom respektive delområde samla in förbättringsidéer från FTV-klinikerna samla in uppgifter från barnavårdscentralerna (BVC) om hur samarbetet med FTV ser ut och fungerar samla in uppgifter om hur ofta FTV-klinikerna har informationsmöten på BVC samt komma med förslag till förbättringar 5. MATERIAL OCH METOD Valet föll på att göra intervjuer med samtliga FTV:s allmäntandvårdskliniker som arbetar med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården samt att göra en enkätundersökning riktad till barnavårdscentralerna inom Östergötlands län. 7

FTV:s allmäntandvårdskliniker har fått berätta om hur de genomför uppdragen inom sina respektive områden, inte minst i samverkan med andra vårdgivare (barnhälsovård, förskola o.s.v.). Någon värdering av hur uppdragen och uppdelningen av ersättningen utförts inom basrespektive tilläggsprogram ingick inte i denna studie. 5.1. Urval För intervjuerna valdes FTV:s samtliga allmäntandvårdskliniker ut. FTV:s specialisttandvårdskliniker arbetar inte med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården. För enkätstudien valdes samtliga barnavårdscentraler ut. Anledningen till detta var att samtliga barn har kontakt med barnavårdscentralerna och att det genom detta är en mycket viktig samarbetspartner för FTV då de ska nå ut med information. 5.2. Enkäten 5.2.1. Frågekonstruktion Enkätfrågorna konstruerades utifrån fyra olika delar. Den slutliga enkäten omfattade 3 sidor (Bilaga 1) med sammanlagt fem frågor uppdelade enligt följande: 5.2.2. Utskick A. Frågor om samarbetet mellan FTV och BVC. Två frågor om hur samarbetet med FTV ser ut och hur det fungerar med BVC. B. Fråga om barn/föräldrar. En fråga om vilka barn/famljer på BVC som FTV:s personal träffar. C. Fråga om informationsmötena. En fråga om hur ofta informationsmötena sker. D. BVC:s förbättringsförslag. Utskicket av enkäten, enkäthanteringen och inläsningen sköttes av Tandvårdsgruppen. Enkäten skickades tillsammans med ett svarskuvert ut till samtliga BVC inom Östergötlands län 29 maj år 2007. 5.2.3. Enkäthantering kodning Varje enkät märktes före utskicket med ett unikt kodnummer. När en enkät inkom markerades detta i avprickningslistan. Uppgiftslämnaren har fått svara med namn och arbetsplats. 5.2.5. Resultatbearbetning och redovisning De statistiska analyserna har av Tandvårdsgruppen utförts i SPSS (version 14.0 och 15.0). 8

6. RESULTAT 6.1. Svarsfrekvens Samtliga av FTV:s allmäntandvårdskliniker deltar i denna studie. I enkätstudien till BVC blev svarsfrekvensen 86 procent. Det höga deltagandet kan förklaras av att ämnet upplevs som aktuellt och viktigt och att frågorna är kortfattade och svarsalternativen få. Under rubrikerna 6.2-6.9 redovisas svaren från intervjuerna med FTV:s allmäntandvårdskliniker. Under rubrikerna 6.10-6.14 redovisas svaren från enkätstudien med BVC. 6.2. Mödrahälsovården (MVC) 6.2.1. Östra länsdelen Norrköpings innerstadskliniker (Sparven, Druvan, Hageby, Vidablick och Skarptorp) har informationsträffar 1 gång/vecka på Vrinnevisjukhuset där östra länsdeln har MVC verksamhet. År 2006 fick FTV tillträde till privata MVC men år 2007 har inte FTV kommit i kontakt med dem. 6.2.2. Västra länsdelen Motala kommuns blivande föräldrar får information från FTV Motala. Vadstenas blivande föräldrar hänvisas till Motala och får där information från FTV Motala. FTV-klinikerna i Mjölby, Mantorp och Boxholm bedriver ingen information inom MVC. FTV är inte välkomna till MVC. Ödeshögs blivande föräldrar hänvisas till Mjölby och erhåller således inte heller någon information. 6.2.3. Centrala länsdelen Linköpings innerstadskliniker (Torkelberg, Ryd, Lambohov, Lilla Torget, Berga och Ekholmen) har inlett samarbete på ledningsnivå i syfte att bedriva gruppinformation på Kvinnohälsan på Birgittaskolan. Patienterna ska t.ex. få inbjudan till FTV:s tobaksavvänjning om de önskar hjälp. Många patienter går hos privat mödravård och den verksamheten har inte FTV insyn i alls. FTV Åtvidaberg har ingen fungerande verksamhet på MVC. Österbymo har ingen MVC på orten. Patienterna hänvisas till Eksjö och Linköping. FTV Kisa har regelbunden information inom MVC. Rimforsas blivande föräldrar får information av FTV Kisas personal. 9

6.3. Barnavårdscentralerna (BVC) FTV:s verksamhet inom BVC fungerar bra på de flesta ställen. Tandvårdspersonalen informerar föräldrar enskilt eller i grupp. Informationen ges till olika åldrar, 6, 10, 12 eller 18 månader, av FTV-klinikerna. Det råder delade meningar om det är bättre att kalla varje barn separat till kliniken eller inte. På vissa ställen kallas de s.k. riskbarnen till FTV-kliniken. På många ställen remitterar BVC riskbarn till FTV. FTV-klinikerna framhåller att det är viktigt att satsa på information till förstagångsföräldrar. I Ödeshög ordnar mammorna gruppträffar i hemmet och FTV blir inbjudna. FTV Motala har inte någon information inom BVC. FTV Berga samarbetar med en dietist från vårdcentralen (VC). Detta upplevs som mycket positivt. Familjecentraler där både kommunen och landstinget har personal är ett mycket bra forum. Dessa familjecentraler finns dock inte överallt. På en FTV-klinik besöker tandläkaren BVC och informerar alla barn/föräldrar individuellt. En enkät skickades ut till samtliga BVC-mottagningar under sommaren 2007. Enkäten redovisas under avsnitt 6.10-6.14. 6.4. Förskolor Oftast kallas barnen individuellt till FTV-klinikerna. Det är logistiskt svårt med gruppinformation. På vissa håll ges tandhälsoinformation på föräldramöten, på andra ställen tillhandahålls drop-in -information, d.v.s. FTV-personal finns på förskolan när föräldrarna hämtar barnen på eftermiddagarna. Där det finns språksvårigheter fungerar dessa möten bättre än när det är stora grupper. 6.5. Skolorna 6.5.1. Förskoleklas FTV:s verksamhet inom förskoleklasserna fungerar bra. Barnen är mycket receptiva och lätta att prata med. De vet redan mycket och berättar vitt och brett om hur det går till hemma. Barnen läxar upp sina föräldrar vid hemkomst. 6.5.2. Grundskolan Informationen till grundskolan fungerar överlag bra. FTV informerar barnen under varje stadie. 10

Om FTV-personalen kommer mitt i ett dubbelpass då eleverna redan sitter på plats blir tiden bäst utnyttjad. I annat fall tar det lång tid innan alla elever har kommit i ordning och sitter stilla och tysta. 6.5.3. Hemkunskapslärare Hemkunskapslärarna har ett bra samarbete med FTV, dock endast på ett fåtal ställen bl.a. Skarptorp och Lilla Torget. Här ser många ur FTV-personalen en utvecklingspotential. 6.5.4. Gymnasieskolan FTV bedriver ingen kontinuerlig information på gymnasieskolan. Undantaget är en klinik nämligen FTV Mjölby som bedriver viss undervisning/information på omvårdnadsprogrammet. FTV Berga har vid några tillfällen under åren blivit inbjudna till temadagar o.dyl. FTV Åtvidaberg har någon gång blivit inbjuden till friskvårdsaktivitet/hälsodag. 6.5.5. Skolcafeterior Många skolor har ändrat utbudet i skolcafeteriorna till nyttiga alternativ men det finns mycket mer att göra på många ställen. Hur ska eleverna påverkas att inte gå till vanliga livsmedelsaffärer eller kiosker och handla sötsaker? FTV upplever att mellanmålet är ett problem. T.ex. hungriga barn, som har lång skolväg och åker buss äter godis på hemvägen. Föräldrarna, som ju som brukare har stort inflytande i skolan, orkar inte driva cafeteriafrågan på skolorna. Ofta ska förtjänsten gå till gemensam resa o.dyl. Ansvaret för utbudet i cafeterian ligger på en speciell klass. 6.6. Lokala hälsoråd Lokala hälsoråd finns endast på några ställen. I Hageby fungerar detta bra. Gemensamma utställningar och hälsomässor ordnas. Påverkan genom det lokala hälsorådet sker i skolor, religiösa församlingar, socialkontoret, idrottsföreningar och bostadsföretag. FTV Berga sitter med i en Centrumgrupp, utgående från affärsidkarna. I Vadstena fungerar detta bra då de har nära kontakt med en kommunpolitiker, med ansvar för hälsofrågor. Åby har ett lokalt hälsoråd men med fokus framförallt på pensionärer. FTV Ödeshög och FTV Vikbolandet har ett bra samarbete med VC. FTV Söderköping har en god kontakt med socialnämnden. 11

Lokala hälsoråd finns inte längre i Motala eller i Skäggetorp. Lokalt hälsoråd finns i Ryd men fungerar inte optimalt så i dagsläget samarbetar inte FTVkliniken med det. 6.7. Invandrarföreningar Invandrarföreningarna har ett utvecklat samarbete med fem kliniker nämligen FTV Ryd, FTV Motala, FTV Hageby, FTV Berga och FTV Druvan. Kulturella mönster försvårar tandvårdens hälsobudskap att nå fram och få genomslag. Vid sammankomsterna i hemmen och inom olika föreningar serveras oftast söta drycker och bakverk vilket i sig utgör ett hinder för att tandvården ska nå ut med sitt hälsobudskap. 6.8. Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörer finns i Skäggetorp. Ett bra samarbetsprojekt mellan kommunen och landstinget har startat. Fem personer med olika bakgrund ska driva detta samarbetsprojekt under projekttiden som är 2-3 år. Personerna får bra kontakt med sina respektive landsmän. Ett bra samarbete har dessutom utvecklats med FTV. 6.9. Material Materialet som används vid informationerna är gammalt och omodernt. Oftast är materialet hemmagjort. Olika informationsmaterial används av FTV-klinikerna. Nedan följer svaren från enkätstudien med BVC. 6.10. Hur samarbetet mellan FTV och BVC ser ut Frågan gällde hur samarbetet med FTV ser ut på er BVC. BVC på Brinken och Lyckorna i Motala, i Mjölby, Söderköping, Linghem, Vilbergen och Österbymo svarar att de inte har något samarbete med FTV. Övriga BVC har samarbete med FTV men samarbetet varierar i omfattning. Det normala är att FTV kommer till BVC i samband med föräldragrupper och informerar föräldrarna om barn, kost och tänder alternativt håller i informationsgrupper i väntrummet hos BVC. Utmärkande är svaren från BVC-personalen i Motala. Där samtliga BVC svarar att de tidigare haft ett väldigt bra samarbete med FTV men att resursen med en tandsköterska som kom ut och informerade abrupt drogs in. Numera erhåller BVC material från FTV och sedan får personalen på BVC själva hålla i informationen till föräldragrupperna. 6.11. Hur samarbetet fungerar med FTV Frågan gällde hur samarbetet fungerar med FTV. 12

Av BVC-personalen tycker 64 % att samarbetet med FTV fungerar bra eller mycket bra. Övriga har inget samarbete med FTV eller kan inte uttala sig om hur samarbetet fungerar. BVC-personalen på Kärna tycker att samarbetet med FTV fungerar bra men önskar mer samarbete med FTV. 6.12. Vilka barn/familjer träffar FTV Frågan gällde om vilka barn/familjer på er BVC som FTV träffar. De BVC som har samarbete med FTV svarar att det i första hand är förstagångsföräldrar som FTV träffar. Där FTV har informationsgrupper i väntrummet hos BVC träffar FTV även andra föräldrar än förstagångsföräldrarna. BVC Berga svarar att det oftast är de väletablerade barnen/föräldrarna som nås med informationen. Det är betydligt svårare att nå barn/föräldrar med invandrarbakgrund. 6.13. Hur ofta informationsmöten hålls Frågan gällde hur ofta informationsmöten hålls. Figur 1. Antal informationsmöten per år Antal informationsmöten per år Antal Procentandel 1 gång per år 7 33 % 2-3 gånger per år 4 19 % 3-4 gånger per år 2 10 % Fler än 4 gånger per år 8 38 % Totalt 21 100 % Det är hälften av BVC som svarat på frågan om hur ofta informationsmötena från FTV hålls. Av dessa svarar 38 % att de har fler än 4 informationsmöten per år. För BVC Skarptorp, Familjecentralen Ekholmen, Nygatan, Kärna, Ryd, Tannefors, Kungsgatan i Linköping och Kungsgatan i Norrköping hålls informationsmöten från FTV regelbundet. Övriga BVC anger att de inte vet om information ges från FTV och i sådana fall hur ofta FTV håller informationsmöten. 6.14. Förbättringsförslag BVC-personalen kunde i den sista frågan lämna egna förbättringsförslag. Kalla alla barn med invandrarbakgrund tidigt - gärna redan vid 1-1½ år. BVC Berga 13

Tidigare kontakt med barn och föräldrar önskvärt, vilket skedde förut. Mer svårt med tid för FTV och föräldrarna. BVC Grebo Önskan om att ett samarbete byggs upp. "Vi ska alla göra det vi är bäst på" och ni är ju experter inom ert område Tänder. Samarbete runt barn och övervikt/fetma och deras tänder. Gränssättning - hur samarbetar vi runt det?? BVC Brinken Positiv till informationsmöten på BVC. Var, när och hur får läggas upp gemensamt. BVC Mjölby Vi är precis i startgropen för ökat samarbete med tandhygienisten på öppna förskolan. BVC Skarptorp Att alla barn kallas till FTV vid ett år. Kanske fler skulle nås då. BVC Hällestad De familjer som bäst behöver information kommer oftast ej. Hur ska man nå dem? BVC Lambohov Det fungerar bra som det ser ut i dagsläget. BVC Rimforsa Till hösten planerar vi att bjuda in tandsköterskan till vårt "Baby-café" 0-12 mån, för att informera. Det blir vid tre olika tillfällen. Vår förhoppning är att fler föräldrar får informationen. BVC Tannefors Detta fungerar jättebra. BVC Ekholmen Gärna info-möte. Vad de pratar om. Vad de vill att vi ska "trycka" på. BVC Vadstena Individuell information. BVC Kisa Tandsköterska med på föräldragrupper. Vi har haft det tidigare. BVC Mantorp Vi har idag inga föräldraträffar men hoppas kunna starta grupper i höst. Vi skulle gärna återuppta samarbetet med FTV. BVC Borensberg Samarbete med familjecentralen. Vid patientfall dålig tandstatus hos barn gärna samarbete kring detta. BVC Östertull Vi skulle vilja veta vilka åldrar ni kallar. BVC Sandbyhov 14

Det fungerar bra nu, särskilt när vi bara kan maila riskbarnen. BVC Kungsgatan Norrköping Bra om hela FTV i Norrköping följer samma program. BVC Såpkullen Regelbundna träffar BVC-sköterska och FTV. BVC Johannelund Att som tidigare personal från FTV kommer hit till våra föräldraträffar eller att vi får ta med gruppen och komma till FTV som vi gör med gruppen till biblioteket eller öppna förskolan. BVC Marieberg Tidigare kommit ut personal från FTV på föräldragrupp. Detta vill vi gärna ha tillbaka. Invandrargrupper med folk vore bra. De har även en annan matkultur > karies oftare. BVC Lyckorna Vi vill gärna ha ett samarbete. BVC Söderköping Utökat samarbete genom informationsmöten FTV-BVC. Ev grupper tillsammans på öppen förskola, familjecentral. Informationsfolder att dela ut på BVC önskas - olika språk, olika åldrar. Ev. information från FTV på våra stora BHV möten (alla BVC-ssk). BVC Vilbergen Info till oss personal när barnet kallas vid olika åldrar, när ska kontakt tas vid tandskador vilka råd ska vi ge. BVC Nygatan Tätare träffar. Vara med i föräldragrupper. BVC Åtvidaberg Vi är nöjda med samarbetet. BVC Kungsgatan Linköping Individuell kontakt med FTV vid 18 mån hos er. BVC Ringdansen Vi hoppas att komma igång med föräldragrupper och då få ett bättre samarbete. BVC Österbymo 15

7. SLUTSATSER 7.1. Svarsfrekvens Samtliga av FTV:s allmäntandvårdskliniker deltar i denna studie. I enkätstudien till BVC blev svarsfrekvensen 86 procent. Det höga deltagandet kan förklaras av att ämnet upplevs som aktuellt och viktigt och att frågorna är kortfattade och svarsalternativen få. 7.2. Mödrahälsovården (MVC) FTV-klinikernas verksamhet med information inom MVC fungerar bra inom vissa kommuner och mindre bra i andra kommuner inom Östergötlands län. I dagsläget har FTV-klinikerna i Mjölby, Mantorp, Boxholm, Ödeshög och Åtvidaberg inte någon information till blivande föräldrar. De blivande föräldrar som går hos privat MVC erhåller inte heller någon information från FTV. 7.3. Barnavårdscentralerna (BVC) Verksamheten som FTV bedriver inom BVC anger FTV att den fungerar bra överlag. Av BVC-personalen tycker 64 % att samarbetet med FTV fungerar bra eller mycket bra. Övriga har inget samarbete med FTV eller kan inte uttala sig om hur samarbetet fungerar. BVC på Brinken och Lyckorna i Motala, i Mjölby, Söderköping, Linghem, Vilbergen och Österbymo svarar att de inte har något samarbete med FTV. Övriga BVC har samarbete med FTV men samarbetet varierar i omfattning. Det vanligaste är att FTV kommer till BVC i samband med föräldragrupper och informerar föräldrarna om barn, kost och tänder alternativt håller i informationsgrupper i väntrummet hos BVC. Det som är anmärkningsvärt är att det inom FTV inte finns någon utarbetad strategi om vid vilka åldrar informationen ska ges. I dagsläget ges informationen av FTV-klinikerna vid olika åldrar nämligen vid 6, 10, 12 eller 18 månader. Detta påtalas även bland förbättringsförslagen från en av BVC-mottagningarna. De BVC som har samarbete med FTV svarar att FTV i första hand träffar förstagångsföräldrar. Antalet informationsmöten som FTV deltar i på BVC varierar. Av de BVC som svarat på frågan anger flest att FTV är med på informationsmöten på BVC antingen en gång per år eller fler än fyra gånger per år. Flera av de BVC som svarat på enkäten anger att de efterlyser ett utökat samarbete med FTV. BVC Rimforsa, BVC Ekholmen, BVC Kungsgatan Norrköping och BVC Kungsgatan Linköping är nöjda med samarbetet med FTV. 16

7.4. Förskolor FTV-klinikerna kallar barnen individuellt till kliniken. Detta ingår i den vanliga individuella barntandvården. FTV-klinikerna menade att det var logistiskt svårt med gruppinformation. 7.5. Skolorna 6-åringar är mycket receptiva och lätta att informera. Det är bra när de får komma i grupp till FTV-kliniken, de är lätta att påverka till god tandhälsa. Dessa besök bidrar dessutom till att motverka tandvårdsrädsla. Kommunen borde kontinuerligt meddela klinikerna exakt vilka enheter (förskolor/familjecentraler/skolor) som finns samt terminsplanering. I tätorterna är det nästan omöjligt för enskilda kliniker att ha fullständig kontroll. Om rapporteringssystem vore ett krav skulle förmodligen FTV:s verksamhet få bättre legitimitet. Det är viktigt med tydliga signaler från ledningshåll om vad som anses betydelsefullt. Föräldramöten har en tveksam effekt. Oftast kommer inte de som verkligen behöver få informationen. Undantag finns där kliniken ombesörjer tolkmedverkan, men även där blir det bortfall. Kommunerna och FTV borde samarbeta mera i folkhälsofrågor. Kampanjen från Tandläkarförbundet Tandläkare mot godis och läsk kan tillsammans med kommunerna vidarutvecklas. Skolan har en viktig roll och tandvården kan i samarbete med kommunala aktörer bidra med kunskap. Avgörande för framgång är att det framgår i kommunens uppdragsbeskrivning vad som ska göras. Som vid alla satsningar för barn och ungdomar gäller det att även ha föräldrarna med sig. Föräldrarna bidrar i allra högsta grad till om ett barn har tandohälsa. Det är föräldrarna som köper hem olämplig mat och/eller dryck. Skolan kan vid föräldrakontakter och utvecklingssamtal diskutera hälsofrågor. För att lyckas med detta krävs ett utökat samarbete och tydliga uppdrag hos både kommun och FTV. Att FTV inte bedriver i stort sett någon information inom gymnasieskolorna är mycket anmärkningsvärt då FTV inom uppdraget för områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården har ett ansvar för samtliga barn och ungdomar 0-19 år. 7.6. Lokala hälsoråd Lokala hälsoråd finns endast på några få ställen. Där de finns fungerar samarbetet mellan FTV-klinikerna och de deltagande aktörerna mycket bra. Undantaget är Ryd där FTV Ryd inte har startat något samarbete med det lokala hälsorådet. 7.7. Invandrarföreningar Samarbetet med invandrarföreningarna har endast utvecklats på ett fåtal FTV-kliniker. Dock finns inte underlag för invandrarföreningar på alla orter. 17

Här finns en stor förbättringspotential för övriga FTV-kliniker. 7.8. Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörerna finns i dagsläget endast på en klinik, nämligen i Skäggetorp. Arbetssättet är framgångsrikt och FTV Skäggetorp har ett bra samarbete med hälsokommunikatörerna. 7.9. Material Materialet som används vid informationerna är gammalt, omodernt, ofta hemmagjort och olika typer av informationsmaterial används av FTV-klinikerna. FTV har en ambitiös och entusiastisk personal som lyckas bedriva verksamheten under svåra förhållanden. Kunskapen om preventionsmetoder är ojämn bland tandvårdspersonalen som sköter informationen inom områdesansvaret för barn- och ungdomstandvården. Nätverksträffar för vidareutbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyte är önskvärt. Fokus skulle kunna ligga på motiverande samtal, affektivt lärande samt kunskap kring sötningsmedel m.m. Bra informationsmaterial är nödvändigt. FTV-logotyp och moderna bilder med moderna produkter borde användas. Förslagsvis skulle ett Power Point-arkiv kunna finnas centralt inom FTV där kliniken själv kan välja vilka bilder som ska visas. FTV-klinikerna bör visa bilderna på egen dator och kanon då skolorna oftast inte har sådan utrustning. Utställningar i väntrum och affischering är bra metoder att sprida kunskap. Alla FTV-kliniker utnyttjar inte denna möjlighet. Platsbrist kan vara en anledning, att stöldrisken är stor och att inget professionellt material finns. På vissa ställen anses dessutom materialet vara för fult så att det stör estetiken i t.ex. väntrum och behandlingsrum. 7.10. Slutsatser och förslag till åtgärder Kartläggningen inom områdesansvaret för barn- och ungdomstandvården har skett parallellt med arbetet inom FTV med framtagande av nytt informationsmaterial och inledande diskussioner om motiverande samtalsmetodik med Karin Sjögren, Odont. Dr. inom tandhälsovården i Västra Götalandsregionen. En arbetsgrupp inom FTV bestående av Britt-Marie Asplund, Annica Bergehed, Carina Bremer, Karin Cederberg, Gunilla Fransson, Lina Jarledal, Eva Fredriksson och Ann Kallås Eriksson har bildats under ledning av Elisabeth Olofsson Öberg, FTV Stab. Arbetet med att ta fram nytt material är dock inte klart. Samordning av den externa verksamheten är nödvändig för att framgång ska nås. Samordning ska ske tillsammans med kommunerna, med landstinget i övrigt och med FTV-klinikerna. Av enkätsvaren från BVC framgår att en del av mottagningarna tycker att samarbetet med FTV fungerar bra medan andra mottagningar efterlyser ett samarbete med FTV. Utmärkande är svaren från BVC-personalen i Motala. Där samtliga BVC svarar att de tidigare haft ett väldigt bra samarbete med FTV men att resursen med en tandsköterska som kom ut och 18

informerade abrupt drogs in. Numera erhåller BVC material från FTV och sedan får personalen på BVC själva hålla i informationen till föräldragrupperna. FTV bör nu utnyttja detta tillfälle för att få till stånd ett samarbete med BVC. Kommunerna måste åläggas att kontinuerligt meddela vilka enheter som finns. Detta påminner om arbetssättet med den uppsökande verksamhet inom tandvårdsreformen där kommunerna meddelar vilka boenden som finns inom respektive kommun. FTV måste inleda samarbete med alla utbildningsenheter. Gymnasieskolan får i dagsläget mycket lite information från FTV. Det är viktigt med samarbete både på ledningsnivå och verksamhetsnivå inom kommunerna i folkhälsofrågor. Landstinget i övrigt, t.ex. MVC och BVC, saknar i dagsläget en övergripande struktur i samarbetet med FTV. I nuläget bygger verksamheten mycket på personliga kontakter mellan klinikernas personal. En utvecklad strategi för samarbetet borde nås mellan FTV och närsjukvårdsdirektörerna i respektive länsdel. Klinikerna måste få tillgång till ett professionellt och enhetligt material för att få ut samma budskap till alla barn och ungdomar i Östergötlands län. För att utveckling av arbetet ska ske är det önskvärt med regelbundna nätverksträffar med all personal som arbetar externt, minst en gång per termin. Utbildning och erfarenhetsutbyte är en framgångsfaktor. Det är också viktigt för den tandvårdspersonal som arbetar med områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården att ha fullt stöd från klinikledningen. Förslag på utbildningar är: Folkhälsa övergripande preventionsmetoder. Väntrummet utnyttjas t.ex. inte alltid maximalt. Sötningsmedel Tobak Motiverande Samtal Ledarskapsfråga inom FTV-organisationen. Mellanchefer kan bli klämda mellan ekonomiska krav och hälsofrågor/prevention. Ledningsstödet är blandat mellan FTV-klinikerna. Det som upplevs som svårt är när det finns intäktskrav på personal som ska arbeta externt. Flera på kliniken borde vara delaktiga i arbetet för att mindre sårbarhet ska uppnås. Fenomenmagasinet i Linköping får landstingsbidrag och har en nyanställd hälsopedagog. Dit skulle ungdomar kunna komma och få inspiration/motivation till goda kloka val och tandhälsofrämjande levnadsvanor. Ännu bättre vore om materialet och ev. personal kom ut till eleverna på olika enheter så att de slipper resa med privata bilar dit. Skolorna har förmodligen inte resurser att hyra bussar för transport. Påfallande ofta står verksamheten och faller när eldsjälarna försvinner. Detta gäller både inom klinikerna och på skolorna. 19

Personal med olika kulturell/språklig bakgrund främjar förståelsen hos patienterna. Tandvårdsgruppen kommer att göra en översyn av uppdraget kring områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården. Uppdraget regleras i avtalet mellan HSN och FTV. Ett stort tack till klinikchefer och tandsköterskor/tandhygienister inom FTV och personal inom BVC som svarat på frågorna! 20

Bilaga 1 Enkäten till barnavårdcentralerna (BVC) 21

22

23