Miljörelaterad hälsoenkät Landskrona kommun 2004. Landskrona kommun Miljöförvaltningen Linda Hellberg och Högni Hansson Rapport 2004:8

Miljörelaterad hälsoenkät Landskrona kommun 2004 Landskrona kommun Miljöförvaltningen Linda Hellberg och Högni Hansson Rapport 2004:8

Titel: Miljörelaterad hälsoenkät, Landskrona kommun 2004 Författare: Linda Hellberg och Högni Hansson Kartor av Linda Hellberg och Olle Nordell Undersökningen: Undersökningen är genomförd av Högni Hansson. Enkäten är utformad av Högni Hansson med NMHE 99 som utgångspunkt. Omslagsbild: Genom att öka användning av förnyelsebar energi, ren kollektivtrafik, hälsosamma livsmedel och fler grönområden i vår närhet kan vi få vågskålen att väga över till den goda miljöns och hälsans favör. Bild och montage: Mats Svensson. Övriga fotografier Mats Svensson. Tryckår: 2004 Beställningsadress: miljo@landskrona.se Telefon: 0418-470 600 Rapporten finns att ladda ner på: www.landskrona.se under Vår miljö, Rapporter om miljön 2

FÖRORD Miljönämnden och dess föregångare, hälsovårdsnämnden, har under sin 130-åriga historia haft till uppgift att följa tillståndet i kommunen när det gäller hälsa och miljö. För att fullgöra denna uppgift har nämnden genomfört olika slag av undersökningar. I början var det i första hand undersökningar av det som vi äter, livsmedel och vatten, senare även kvaliteten på luften som vi andas, men även villkoren för växter och djur runt omkring oss. Dessa undersökningar har gett oss värdefull information och varit viktig ledning för nämndens arbete. Vissa saker går inte att mäta med några enkla mätinstrument. Det gäller t.ex. människornas uppfattning om sitt eget hälsoläge och deras oro för hälsan och framtiden. Även bostadssituationen och befolkningens uppfattning om störningar som påverkar deras hälsa, både genom inomhusklimatet och från aktiviteter utanför bostaden, får vi reda på genom denna enkätundersökning. En undersökning av detta slag ser vi som ett viktigt komplement till våra andra undersökningar. Den ger oss även en bild av Landskronabornas inställning till olika miljöfrågor, både lokala och världsomfattande frågor. Vår förhoppning är att, genom regelbundna undersökningar, tidigt kunna upptäcka trender och problem innan de vuxit sig så stora att de blir svåra att hantera. Miljönämnden kommer att ha dessa resultat, och resultat av våra andra undersökningar, som ett riktmärke när nämnden planerar det fortsatta arbetet. Landskrona 26 november 2004. Annbritt Andersson miljönämndens ordförande 3

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...7 INLEDNING...11 MATERIAL OCH METODER...12 RESULTAT OCH DISKUSSION...13 1. Bakgrundsuppgifter...14 2. Arbete, utbildning och inkomst...16 3. Boende...18 3.1. Boendeförhållanden...18 3.2. Ventilation, fukt och mögel...20 3.3. Radon...22 4. Besvär...23 4.1. Buller i eller i närheten av bostaden...23 4.2. Luftförorening eller klimatbesvär i eller i närheten av bostaden...27 4.3. Kroppsliga besvär...31 4.4. Sjukdomar och allergier som kan vara miljörelaterade...34 5. Tobaksrökning...37 5.1. Tobaksrökning i Landskrona...37 5.2. Passiv rökning...38 6. Kost, vatten och syn på livsmedel...40 7. Övriga frågor...43 8. Politiker och partitillhörighet...48 REFERENSER...50 BILAGOR Bilaga 1. Enkätfrågor Bilaga 2. Följebrev allmänheten Bilaga 3. Följebrev politiker Bilaga 4. Påminnelse Bilaga 5. Tabellbilaga Samtliga svar i absoluta tal och i procent. Bilaga 6. Listning av fritextsvar från allmänheten och politikerna 5

6

SAMMANFATTNING Enkäten Syftet med denna enkätundersökning har varit att försöka kartlägga dagens hälsorisker i miljön och den miljörelaterade ohälsan i Landskrona kommun. Enkäten skickades till 500 kommuninvånare i Landskrona som valts ut slumpmässigt ur statens person- och adressregister (SPAR) och 266 folkvalda kommunpolitiker. Svarsfrekvensen för allmänheten var 64 % och för politikerna 77 %. Flertalet av enkätfrågorna är hämtade ur en nationell miljöhälsoenkät (NMHE 99) som Socialstyrelsen skickat till drygt 15 000 personer i riket 1999. Miljörelaterad ohälsa i Landskrona En jämförelse mellan svaren från NMHE 99 och svaren från Landskrona kommun visar sammantaget att den i enkäten efterfrågade miljörelaterade ohälsan i Landskrona är något större än i övriga Sverige. Som exempel kan nämnas att andelen personer som störs av vägtrafikbuller är dubbelt så hög i Landskrona som i övriga riket. Det miljörelaterade hälsotillståndet i Landskrona varierar beroende på vilka grupper man studerar. Personer med låga inkomster drabbas i högre utsträckning av miljörelaterad ohälsa. Stora skillnader finns i Landskrona mellan personer födda inom Norden och personer födda utanför Norden. De utomnordiskt födda kommuninvånarna har lägre inkomster, lägre grad av sysselsättning, sämre boende, störs i större utsträckning av buller och luftföroreningar och besväras i högre grad av miljörelaterad ohälsa jämfört med personer födda i Sverige och övriga Norden. Svarsgrupperna politiker och allmänheten skiljer sig åt på många sätt. Politiker består i signifikant högre utsträckning än allmänheten av män, de är äldre och är i större utsträckning födda i Sverige. Politikerna har högre inkomster, bor bättre och lider i något mindre utsträckning av buller, luftföroreningar, trötthet, huvudvärk och övrig miljörelaterade ohälsa som efterfrågas i enkätundersökningen. Enkätsvaren visar att arbetslösheten i Landskrona är relativt hög och inkomst- och utbildningsnivån ganska låg. Landskrona har cirka dubbelt så stor andel utlandsfödda invånare som resten av Sverige (23 % i Landskrona, 11,5 % i riket). Av dessa kommer en stor andel från utomnordiska länder (16 %). Boende Kvaliteten på bostaden varierar mellan olika grupper i Landskrona och 28 % av allmänheten och 22 % av politikerna anger att de har eller har haft synlig fuktskada i sin bostad. Fuktskadade bostäder är enligt enkäten vanligare i Landskrona än i övriga landet. Fuktskador drabbar i högre omfattning låginkomsttagare och personer som är födda utanför Norden. Vanligast med ständigt återkommande fuktskador var det i bostäder som byggts mellan åren 1961-1975. Mest drabbade är bostäderna vid områdena Sandvången, delar av Öster och de nordvästliga delarna av kommunen. Buller- och föroreningsbesvär Trafiken är idag den främsta orsaken till kommuninvånarnas besvär av buller och luftföroreningar. Jämfört med tidigare undersökningar har besvären med vägtrafikbuller och bilavgaser ökat de senaste tjugo åren. Andelen som angett att de besväras av vägtrafikbuller är i Landskrona dubbelt så stor som i övriga riket. Totalt 25 % av allmänheten och 20 % av politikerna upplever att vila och avkoppling störs av trafikbuller och dessa personer har i större utsträckning uppgett att de besväras av trötthet. De typer av buller som främst stör Landskronaborna i eller i närheten av bostaden är efter vägtrafikbuller ljud från grannar och oväsen från folk utifrån. Av luftförorenings- och klimatbesvären i eller i närheten av bostaden anges bilavgaser som det 7

mest besvärande, följt av andras tobaksrök, drag och instängd luft. Andelen personer som besväras av lukt från industrier har minskat drastiskt de senaste 20 åren. Detta visar att de skärpta krav man ställt på industrin de senaste decennierna har givit resultat. Fysiska besvär och allergier Av allmänheten i Landskrona hade 52 % haft något eller flera av de fysiska besvär som efterfrågades i enkäten minst en gång i veckan under den senaste tremånadersperioden före undersökningen. Motsvarande siffra för riket är 47 %, baserat på en identisk fråga i undersökningen NMHE 99. De vanligaste besvären var trötthet, tung i huvudet, huvudvärk samt irriterad, täppt eller rinnande näsa. Kvinnor är oftare drabbade än män. De flesta personer angav att besvären inte beror på miljön. I de fall besvären rapporterades bero på miljön var det främst inomhusmiljön på arbetet och i skolan som angavs vara orsak. Personer som bor i lägenhet drabbas i betydligt högre utsträckning av de besvär som uppgetts bero på inomhusmiljön i bostaden. I enkätundersökningen visade det sig att en stor del av kommuninvånarna har eller har haft allergisk snuva eller hösnuva (26 %) och allergiska ögonbesvär (23 %). Allergiska ögonbesvär och hösnuva rapporteras i mindre utsträckning i högre åldrar. Av de efterfrågade exponeringarna som kan orsaka allergiska besvär och astma var pollen vanligast (25 %) följt av dofter från parfymer och rengöringsmedel (23 %). Tobaksrökning Jämfört med snittet för hela Sverige röker en stor del av Landskronas befolkning dagligen (18 % i riket och 25 % i Landskrona). Landskronaborna utsätts även i mer än tredubbelt så stor utsträckning för miljötobaksrök (passiv rökning) jämfört med övriga i landet. Personer som utsätts för passiv rökning i bostaden drabbas i mycket högre utsträckning av besvär som hosta, trötthet och huvudvärk än personer som inte utsätts för passiv rökning. Livsmedel och konsumtionsmönster 7 % av kommuninvånarna uppger att de har blivit matförgiftade efter att ha ätit på restaurang i Landskrona under det senaste året. Detta kan jämföras med siffrorna från hela Sverige (NMHE 99) där 5 % uppger att de blivit matförgiftade efter ett restaurangbesök i Sverige under det senaste året. 97 % av kommuninvånarna som besvarat enkäten har kommunalt vatten. Kvaliteten på det egna dricksvattnet ansågs av 90 % vara bra. Anmärkningsvärt var att hela 12 % av allmänheten angav att vattnet ibland har dålig smak och 6 % rapporterar att vattnet är missfärgat ibland. Valet av vilka varor man konsumerar styrs hos de kommuninvånare som besvarat enkäten i första hand av varans kvalitet, följt av priset och slutligen miljömärkning som kommer på tredje plats. En skillnad kunde ses mellan olika inkomstgrupper i Landskrona. Personer med hög inkomst väljer med ökande inkomst mer efter varans kvalitet och mindre efter miljömärkning och pris, medan personer med lägre inkomst i större utsträckning väljer efter varans pris och miljömärkning. Detta måste anses vara anmärkningsvärt då ett argument mot att handla miljömärkta varor ofta är att dessa varor anses vara dyrare för konsumenten. Hela 18 % anser att det aldrig är rätt att döda ett djur. Mer än hälften är oroliga för GMO i livsmedel. Informationskällor och kontroll av miljölagar De informationskällor som allmänheten och politikerna i Landskrona främst litar på när det gäller frågor som berör miljö och hälsa är forskare, tjänstemän vid statliga verk och miljöförvaltningens tjänstemän. På frågan om vem man anser bäst sköta att miljölagar följs svarade man främst miljöförvaltningens tjänstemän, statliga verk, miljöorganisationer och länsstyrelsen. Det fanns inga större skillnader mellan allmänhet och politiker gällande vilka informationskällor man främst litar på och vem man tycket bäst sköter att miljölagar följs. Knappt 40 % är oroliga för 3G master eller elektromagnetisk strålning. 8

Lokala frågor Hela 75 % av kommuninvånarna känner sig oroade över kommande generationers framtida miljö på jorden och 40 % oroas över Landskronas miljö idag. De eldrivna trådbussarna som idag trafikerar Landskronas gator är Landskronaborna försiktigt positiva till. På frågan om trådbussarna är bra för Landskrona svarade allmänheten 28 % ja, kanske och 16 % ja, mycket. Politikerna var något mer positiva och 34 % svarade att trådbussarna var mycket bra för Landskrona. Enligt enkäten vill en majoritet av Landskronas befolkning (51 %) inte att Exercisfältet skall bebyggas under några omständigheter. Politikerna var i större omfattning positiva till att bebygga Exercisfältet. Både allmänheten och politikerna tyckte att minskade industriutsläpp, minskad spridning av giftiga ämnen, minskade trafikutsläpp och fler cykelbanor var de viktigaste miljösatsningarna för Landskrona i framtiden. Några större skillnader på vilka miljöområden man ville prioritera kunde inte visas mellan allmänheten och politikerna eller svenskfödda och utlandsfödda Landskronabor. På frågan vilka de tre viktigaste lokala frågorna i Landskrona är inför framtiden prioriterade allmänheten och politikerna i stort sett samma frågor. Viktigast ansåg man att det är att få en lägre kriminalitet. Bra äldreomsorg och lägre arbetslöshet kom på andra och tredje plats i prioriteringsordningen hos såväl allmänheten som politikerna. En bra och hälsosam miljö kom enligt allmänheten på en 5:e plats och enligt politikerna på en 4:e plats i prioriteringen. Även om politikerna skiljer sig åt från allmänheten när det gäller inkomster, boendeförhållanden, ursprungsland och besvär avviker deras uppfattning inte i någon större grad från allmänhetens. De verkar med andra ord vara representativa för väljarkåren när det gäller uppfattningar, men inte när det gäller levnadsvillkor. 9

Landskrona kommun Landskrona 10

INLEDNING Miljön i Landskrona har de senaste decennierna förbättrats i många avseenden, bl.a. genom skärpta krav på utsläpp från industrier och trafiken. Vissa aspekter av den miljörelaterade ohälsan kan därmed tänkas ha minskat samtidigt som nya problem kan ha uppkommit. Denna enkätundersökning har som syfte att försöka kartlägga dagens hälsorisker i miljön och miljörelaterad ohälsa i Landskrona. Undersökningen är en komplettering till övriga undersökningar och mätningar av exempelvis luftföroreningar. Nya problem ska kunna detekteras och genom att upprepa undersökningen kommer eventuella förändringar kunna visas. Jämförelser med resultaten från en snarlik nationell undersökning kommer även att göras, samt med en undersökning av boendemiljön i Landskrona från 1982 samt en undersökning om Landskronabornas inställning till miljöfrågor från 1986. Våren 2004 skickades enkäter ut till 500 slumpvis utvalda personer boende i Landskrona kommun och 266 politiker i Landskrona kommun. Frågor ställdes om hur allmänheten och de folkvalda politikerna i Landskrona kommun uppfattar inomhusmiljön i sin bostad och hur denna tillsammans med utomhusmiljön påverkar hälsan. De tillfrågade fick även möjlighet att framföra synpunkter på hur man ser på olika miljöfrågor samt hur viktiga man anser att dessa och övriga lokala frågor är. Flertalet av enkätfrågorna som kommuninvånarna och politikerna i Landskrona kommun fått besvara har identisk, eller liknande, utformning som frågorna som ställdes av Socialstyrelsen i den nationella miljöhälsoenkäten NMHE 99 (Socialstyrelsen 2001). Detta möjliggör en jämförelse av resultaten från riket. NMHE 99 besvarades år 1999 av totalt 11 233 personer i Sveriges samtliga län i åldrarna 19-81 år. Några jämförelser kommer även att göras med svaren från enkätundersökningen Boendemiljö 1982 i Landskrona (Lannerheim 1983) i vilken luftföroreningar och buller i skilda bostadsområden inom tätorten kartlades. 11

MATERIAL OCH METODER En miljörelaterad hälsoenkät (Bilaga 1) skickades tillsammans med ett följebrev (Bilaga 2) till 500 ur SPAR (Statens person- och adressregister) slumpmässigt utvalda personer över 18 år boende i Landskrona. 266 politiker, vilka utgör samtliga politiskt valda förtroendemän i kommunen, fick en i stort sett identisk enkät. En påminnelse (Bilaga 4) skickades till de personer som inte svarat en månad efter att enkäten skickats ut. De som besvarade enkäten belönades med en trisslott. Svaren var anonyma. För att kunna hålla reda på vilka som skulle få påminnelse och vilka som skulle belönas med en trisslott var svarskuverten numrerade och kunde prickas av mot utskicksregistret. När enkäten tagits ur svarskuvertet kunde ingen se vem som besvarat frågorna. Enkäten omfattade 64 frågor. De flesta frågor hade förtryckta svarsalternativ där ett eller flera alternativ kunde väljas. I de fall flera svarsalternativ kunde kryssas i framgick detta av frågan. För vissa frågor gavs även möjlighet att fritt skriva sitt svar. Enkäterna som skickades till allmänheten respektive politikerna skiljde sig åt på två punkter, nämligen att politikerna gavs möjlighet att ange partitillhörighet samt fråga 63 där allmänheten fick frågan Vad tror du kommunpolitikerna främst vill satsa på när det gäller miljön i Landskrona medan frågan till politikerna formulerats Vad tror du kommuninvånarna främst vill satsa på när det gäller miljön i Landskrona. För att möjliggöra en jämförelse mellan befolkningen i Landskrona med befolkningen i resten av Sverige valdes flera frågor till enkäten från den nationella miljöhälsoenkäten NMHE 99 (Socialstyrelsen 2001). Enkätfrågorna till den miljörelaterade hälsoenkäten i Landskrona kommun sattes samman av Katerina Hansson och Högni Hansson med Socialstyrelsens NMHE 99 som utgångspunkt. Eftersom det inte går att skicka enkäten till samtliga Landskronabor har ett urval av befolkningen gjorts. Statistiska metoder har används för kunna bedöma hur representativa de inkomna enkätsvaren är för hela Landskronas befolkning. För att kunna se vilka skillnader som finns i svaren från t ex olika grupper såsom, födda i Sverige mot födda utomlands och allmänhet mot politiker, har enkätsvaren bearbetas med statistiska metoder (Pearson Chi 2 ). De statistiska metoderna ger möjlighet att på objektiva grunder säga att t ex personer med låg inkomst drabbas oftare av fuktskador i bostad än personer med högre inkomst. För att bedöma sannolikheten (säkerheten) att ett samband föreligger arbetar man med så kallade signifikansnivåer eller så kallade p-värden (p står för probability). P- värdet anger hur stor risken är att man dragit en felaktig slutsats att en skillnad föreligger. Om p värdet är 0,05 så betyder det att det föreligger 5 % sannolikhet att skillnaden inte finns i verkligheten. Är p=0,001 så är sannolikheten endast 1 på 1000 (1 promille). Det vill säga ju lägre p-värde desto större är sannolikheten att det föreligger en skillnad i verkligheten. Staffan Karlsson, SK-Biomtri, har lagt upp principerna för de statistiska analyserna som utförts med Statistica från Statsoft. 12

RESULTAT OCH DISKUSSION 318 personer av de 500 slumpmässigt utvalda från allmänheten besvarade enkäten. Detta ger för denna svarsgrupp, som i fortsättningen benämns "allmänhet", en svarsfrekvens på 64 %. 205 av de 266 tillfrågade kommunpolitikerna besvarade enkäten. Detta ger för denna svarsgrupp, som i fortsättningen benämns "politiker", en svarsfrekvens på 77 %. Dessa resultat kan jämföras med svarsfrekvensen i den nationella miljöhälsoenkäten från 1999 NMHE 99 som var 72,5 %. I en liknande undersökning utförd av Miljöförvaltningen i Lunds kommun 2002 svarade 71,2 %. Enkätundersökningen över boendemiljön i Landskrona 1982 hade en svarsprocent på 65 % (Lannerheim 1983). För att avgöra hur väl svarsgrupperna representerade urvalsgruppen jämfördes svarsgruppernas respektive urvalsgruppernas kön och postnummer (baserat på sändlistor) samt invandrarbakgrund (baserat på efternamn i sändlistorna). Könsfördelningen i utskicket till allmänheten var jämn (50 % kvinnor och 50 % män). I svarsgruppen allmänhet var kvinnorna överrepresenterade (53 %), med andra ord har kvinnorna besvarat enkäten i högre utsträckning än männen. I utskicket till politikerna utgjordes 36 % av kvinnor. I svarsgruppen politiker bestod 38 % av kvinnor. Vad gäller invandrarbakgrund var svarsgruppen representativ mot urvalsgruppen. 22 % av de tillfrågade i allmänheten hade utländska namn och 23 % av de personer som svarat på enkäten uppgav att de var födda utanför Sverige. 9 % av de tillfrågade politikerna hade utländska namn och 9 % av de personer som svarat uppgav att de var födda utanför Sverige. Svarsfrekvensen var jämnt fördelad över postnummerområdena och varierade inom intervallet 53 84 %. Inga skillnader kunde konstateras mellan exempelvis tätort och landsbygd (Karta 1). Resultat från samtliga frågor i absoluta tal och procent, för politiker och allmänhet, redovisas i Bilaga 5 Tabellbilaga Samtliga svar i absoluta tal och i procent. Svaren på de frågor där den tillfrågade fritt fick skriva ett svar eller redovisade en åsikt finns i Bilaga 6 Listning av fritextsvar från allmänheten och politikerna. Andel (%) personer av de tillfrågade i postnummerområdet som besvarat enkäten Karta 1. Svarsfrekvens i procent uppdelat på postnummerområden. Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunens postnummerområden. 13

1. Bakgrundsuppgifter Svarsgrupp allmänheten bestod till 46 % av män och 53 % av kvinnor (Tabell 1). I svarsgruppen politiker var männen överrepresenterade. Svarsgruppen politiker bestod till 62 % av män och 38 % av kvinnor. Tabell 1. Könsfördelningen bland de som besvarat enkäten i antal och i procent. p = 0,0003 (Pearson Chi 2 ). Kön man kvinna ej svarat totalt allmänhet 145 168 5 318 46% 53% 2% politiker 128 77 0 205 62% 38% 0% sammanlagt 273 245 5 523 Åldersfördelningen i svarsgrupp allmänheten var relativt jämn (Diagram 1). Minst representerade är de i åldrarna 18-25 år med 12 % och mest välrepresenterade är ålderskategorin 36-45 år med 22 %. Jämfört med SCB:s befolkningsstatistik för Landskrona stämmer det att åldersgruppen 18-25 år är färre till antal, men den ålderskategori som flest personer i kommunen tillhör är den mellan 46-55. Åldersfördelningen bland svarsgruppen politiker var ojämn och var som lägst 3 % i åldersgruppen 18-25 år och steg sedan i åldrarna och var som högst i ålderskategorin 56-65 år med 33 %. Andel (%) 35 30 25 20 15 10 5 allmänhet politiker 0 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 65- Ålder Diagram 1. Åldersfördelningen bland politiker och allmänhet angivet i procent. Signifikanta skillnader i åldersfördelningen mellan allmänhet och politiker, p < 0,0000 (Pearson Chi 2 ) 14

76 % av de i allmänheten som besvarat enkäten angav att de är födda i Sverige (Tabell 2). Total 23 % av allmänheten angav att de är födda i något annat land än Sverige. Av dessa angav 7 % att de är födda i övriga Norden och 16 % att de är födda utanför Norden. Av politikerna angav 91 % att de är födda i Sverige medan 3 % är födda i övriga Norden och 6 % är födda utanför Norden. Detta kan jämföras med siffror från SCB:s befolkningsstatistik som anger att 19,1 % av befolkningen i Landskrona kommun är född i ett annat land än Sverige. Enligt SCB:s siffror för riket totalt är 11,5 % av befolkningen (från 0 år och uppåt) i Sverige födda utanför Sverige. Tabell 2. Allmänhetens och politikernas svar på frågan var man är född angivet i absoluta tal och i procent. Politikerna och allmänheten skiljde sig signifikant åt avseende var de är födda, p < 0,0000 (Pearson Chi 2 ). Är född i Sverige övriga Norden utanför Norden ej svarat totalt allmänhet 243 22 50 3 318 76% 7% 16% 1% politiker 186 7 12 0 205 91% 3% 6% 0% sammanlagt 429 29 62 3 523 Summering av bakgrundsuppgifter Svarsgruppen allmänheten utgörs i något större utsträckning av kvinnor än av män. Svarsgruppen politiker representeras i hög utsträckning av män och åldern bland politikerna är hög. Andelen utlandsfödda kommuninvånare i Landskrona är cirka dubbelt så stor som rikssnittet och andelen personer födda utanför Norden är den dominerande gruppen bland de utlandsfödda. 15

2. Arbete, utbildning och inkomst 57 % av allmänheten och 51 % politikerna anger att de arbetar som anställda. Arbetslösheten i Landskrona ligger enligt enkätsvaren på 8 % för bägge svarsgrupperna. Detta kan jämföras med att Arbetsmarknadsstyrelsen anger den nationella öppna arbetslösheten till 5 % av arbetskraften september 2004. 7 % av allmänheten och 10 % politikerna sköter eget eller delägt företag. Andelen sjukskrivna uppgår till 2 % av allmänheten och 4 % av politikerna. 8 % respektive 9 % av allmänheten och politikerna är sjukpensionärer. Skillnader finns mellan hur stor andel av allmänheten och politikerna som studerar eller praktiserar. 8 % av allmänheten och 2 % av politikerna är student/praktikant. Andelen ålderspensionärer är överrepresenterade bland politikerna där denna grupp utgör 22 %, jämfört med 16 % bland allmänheten. Det finns skillnader i hur hushållsarbete i hemmet fördelas mellan könen. 14 % av kvinnorna och endast 3 % av männen i allmänheten uppger att de sysselsätter sig med hushållsarbete i hemmet. Detta kan jämföras med att kvinnor och män i lika stor utsträckning angett att de arbetar som anställda. Andelen arbetslösa bland svenskfödda och utlandsfödda i allmänheten skiljer sig åt (Tabell 3). 7 % av de svenskfödda och 5 % av personerna födda i övriga Norden uppgav att de var arbetslösa. Anmärkningsvärt är att hela 18 % av personerna födda utanför Norden uppgav att de var arbetslösa och endast 34 % av de personer som är födda utanför Norden arbetar som anställda. Tabell 3. Arbete/sysselsättning för svenskfödda och utlandsfödda bland allmänheten i Landskrona angivet i procent. Är född i/arbete arbetar som anställd arbetslös sköter eget eller delägt företag Sverige 60 % 7 % 7 % övriga Norden 68 % 5 % 0 % utanför Norden 34 % 18 % 10 % Av allmänheten uppger 47 % att man arbetar heltid, 15 % att man arbetar deltid och 21 % uppger att man för närvarande inte arbetar som anställd. Politikerna anger i 49 % av svaren att man arbetar heltid, 7 % arbetar deltid och 30 % svarar att de för närvarande inte arbetar som anställd. 10 % av allmänheten och endast 3 % av politikerna uppger att de ha sådana arbetstider att man ofta sover på dagtid. Inkomstnivån i Landskrona är för allmänheten låg (Diagram 2) och allmänheten har lägre inkomster än politikerna. 43 % av allmänheten tjänar under 16 000 kr i månaden jämfört med 26 % av politikerna. Till de grupper med lägst inkomst hör främst de som är arbetslösa, förtidspensionärer, sjukpensionärer, ålderspensionärer och studenter/ praktikanter. Mest tjänar de personer som arbetar som anställda eller sköter eget eller delägt företag. 16

50 40 allmänhet politiker Andel (%) 30 20 10 0 < 16 000 16 000-20 000 20 000-25 000 25 000-50 000 > 50 000 ej svarat Månadsinkomst före skatt (kr) Diagram 2. Månadsinkomst före skatt för allmänhet och politiker. Skillnaderna i inkomst mellan allmänheten och politikerna var signifikant (p = 0,004 Pearson Chi 2 ) I svarsgrupp allmänheten finns skillnader mellan kvinnors och mäns månadsinkomst (Tabell 4). Dessa skillnader kan delvis grunda sig på det faktum att kvinnorna i undersökningen i något större omfattning arbetar deltid. Skillnaderna mellan månadsinkomsten beroende på om man är född i Sverige eller utomlands är statistiskt signifikanta. Lägst inkomst har personer födda utanför Norden vilket även återspeglar den tidigare konstaterade höga arbetslösheten i denna grupp. Tabell 4 Skillnader i månadsinkomst (kr) mellan könen angivet i procent i svarsgrupp allmänheten. Kön/ Månadsinkomst (kr) < 16 000 16 000-20 000 20 000-25 000 25 000-50 000 > 50 000 man 35 % 22 % 21 % 13 % 2 % kvinna 49 % 22 % 13 % 8 % 2 % Längden på utbildning varierar mellan politiker och allmänheten. Merparten av allmänheten, 47 % har en utbildning på 10-13 år, d.v.s. mer än folkskola/grundskola men ej universitet. 23 % av allmänheten har en utbildning på mer än 13 år, exempelvis universitet/ högskola. Av politikerna har 37 % en utbildning på mer än 13 år, exempelvis universitet/ högskola vilket är signifikant mer än allmänheten. I riket totalt har 28 % av befolkningen mellan 16-74 år en eftergymnasial utbildning på minst 3 år (SCB:s register Befolkningens utbildning version 2004-01-01). Jämför man längden på utbildningen och månadsinkomsten ser man att månadsinkomsten blir högre ju längre utbildning man har. Summering av arbete, utbildning och inkomst Arbetslösheten bland kommuninvånare i Landskrona är hög och personer födda utanför Norden är mest drabbade. Jämfört med rikssnittet är andelen högutbildade låg i Landskrona och kommunen har också många låginkomsttagare. 17

3. Boende 3.1 Boendeförhållanden Typen av boende skiljer sig mellan olika grupper i Landskrona. 47 % av allmänheten i Landskrona bor i småhus (friliggande hus/ gård/villa/radhus/kedjehus) och 49 % i lägenhet i flerbostadshus (Tabell 5). Av politikerna bor 61 % i småhus och 35 % bor i lägenhet i flerbostadshus. Typen av boende skiljer sig även beroende på om man är svensk- eller utlandsfödd. 52 % av de svenskfödda i allmänheten bor i småhus medan endast 20 % av de födda utanför Norden bor i småhus. 78 % av de personer som är födda utanför Norden bor i lägenhet. Tabell 5. Typ av bostad som antal svar och som procent för varje svarsgrupp. Signifikanta skillnader mellan allmänhetens och politikernas boende (p = 0,01 Pearson Chi 2 ). Typ av bostad småhus lägenhet allmänhet 149 157 47% 49% politiker 126 71 61% 35% Det faktum att politikerna i större utsträckning bor i småhus avspeglas även på hur stor boyta man angivit att man har i sin bostad. Allmänheten anger i störst utsträckning (37 %) att man har en boyta på mellan 71-100 kvadratmeter. Politikerna bor i största utsträckning (37 %) på ytor mellan 101-150 kvadratmeter. Skillnader finns även mellan grupperna svenskfödda/ utlandsfödda där personer födda utanför Norden har minst boyta. Av politikerna har 50 % angivit att de bott mer än 10 år i sin bostad. Motsvarande siffra för allmänheten är 33 %. Det faktum att politikerna generellt har angett att de bott längre i sin bostad kan tänkas spegla det tidigare konstaterade faktumet att svarsgruppen politikerna är äldre än allmänheten. Såväl allmänheten som politikerna har i övervägande utsträckning (28 % respektive 29 %) angett att de bor i hus byggda mellan åren 1961 1975. 8 % av allmänheten och 15 % av politikerna har angett att deras hus är byggt efter 1985 (Karta 2). Hela 21 % av allmänheten uppgav att de ej känner till när huset är byggt. 18

Karta 2. Ålder på husen i Landskronas stadskärna. Staplarna anger hur stor andel (procent) av de svarande inom postnummerområdet som i enkäten angett att bostaden är bygd inom respektive åldersintervall. Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunens postnummerområden. Av allmänheten anger 51 % att de själva äger bostaden medan 45 % hyr sin bostad (Tabell 6). Politikerna äger i signifikant större utsträckning sina bostäder, 66 % äger medan 27 % hyr bostaden. Endast 28 % av personer födda utanför Norden äger sina bostäder. Av allmänheten anger 33 % att man har 3-glasfönster. Detta skiljer sig från politikerna som i 46 % av svaren angett att man har 3-glasfönster. 33 % av allmänheten och 31 % av politikerna har något/några fönster i sin bostad som vetter mot en större gata eller trafikled. 19 % av allmänheten och 20 % av politikerna har sitt sovrumsfönster mot en större gata eller trafikled. Anmärkningsvärt är att hela 51 % av de i allmänheten som angett att de har fönster mot en större gata/trafikled har endast 2-glasfönster. Tabell 6. Andelen personer från allmänhet och politiker som äger eller hyr sin bostad. Skillnaderna mellan politikerna och allmänheten är signifikant (p= 0,001 Pearson Chi 2 ). Äger eller hyr du din bostad? äger själv hyr annat allmänhet 51 % 45 % 4 % politiker 66 % 27 % 6 % 19

3.2. Ventilation, fukt och mögel Inomhusluftens kvalitet är totalt sett oftast sämre än utomhusluftens. Även för bostäder belägna i trafikerad miljö är det därför värdefullt om bostadens ventilation kompletteras med vädring. 13 % av allmänheten och 19 % av politikerna uppger att de alltid sover med öppet fönster. Forskning har visat samband mellan undermålig ventilation och ökad risk för allergi, astma och bronkit (Socialstyrelsen 2001). En god luftväxling i en byggnad är därför viktig. Ventilationen utgörs till 53 % i allmänhetens och 47 % i politikernas bostäder av självdrag samt köks- och/eller badrumsfläkt vilken är den vanligaste typen av ventilation (Tabell 7). Politikerna har jämfört med allmänheten i större utsträckning mekaniska fläktsystem. Det är främst hus som är byggda efter 1985 som har fläktsystem med mekanisk frånluft respektive mekanisk till- och frånluft, medan självdrag är vanligast i de äldre byggnaderna. Tabell 7. Typ av ventilation i allmänhetens och politikernas bostäder. Skillnaderna var signifikanta mellan vilken typ av ventilation politikerna och allmänheten har (p= 0,04 Pearson Chi 2 ). Hur ventileras din bostad? endast självdrag självdrag samt köksoch/eller badrumsfläkt fläktsystem med mekanisk frånluft fläktsystem med mekanisk till- och frånluft allmänhet 14 % 53 % 8 % 8 % politiker 14 % 47 % 15 % 10 % Hela 28 % av allmänheten har eller har haft synlig fuktskada i sin bostad (Tabell 8). Detta är över rikssnittet enligt NMHE 99 där 23 % av de tillfrågade personerna rapporterade om synliga fuktskador. 22 % av politikerna uppger att de har eller har haft synliga fuktskador. Mest drabbade av fuktskador är bostäderna vid områdena Sandvången, delar av Öster och de nordvästliga delarna av kommunen (Karta 3). Tabell 8. Andelen (%) av allmänhet och politiker som har eller har haft synlig fuktskada i sin bostad. Synlig fuktskada i ja, ständigt ja, endast tillfälligt totalt bostad? återkommande allmänhet 5 % 23 % 28 % politiker 4 % 18 % 22 % 20

Andel fuktskadade bostäder (%) Karta 3. Andelen (%) personer som i enkäten angett att de har eller har haft synlig fuktskada i bostaden (sammantaget svaren ja, ständigt återkommande och ja, endast tillfälligt ) i Landskorna kommun samt i centrala Landskrona. Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunens postnummerområden. Personer med låg månadsinkomst har i större utsträckning drabbats av synliga fuktskador. 62 % av de i allmänheten som uppger att de har ständigt återkommande fuktskador tjänar under 16 000 kr/månad. Jämförelser visar även att personer som är födda utanför Norden i signifikant större utsträckning drabbas av fuktskador i bostaden. Statistiskt säkerställda samband finns mellan typ av ventilation och synliga fuktskador. De som har endast självdrag och de som har självdrag samt köks- och eller badrumsfläkt har i störst utsträckning drabbats av fuktskador (31 %) medan de med fläktsystem med mekanisk till- och frånluft drabbats i lägst utsträckning (12 %). Fuktskadorna drabbar i största utsträckning de äldre byggnaderna och i mycket liten utsträckning bostäder som byggts efter 1985. Vanligast med ständigt återkommande fuktskador vad det i bostäder som byggts mellan åren 1961-1975. Synlig mögelväxt i bostaden rapporterar 5 % av allmänheten och 2 % av politikerna att de har eller har haft under de senaste 12 månaderna. Lukt av mögel i bostaden har 8 % av allmänheten och 4 % av politikerna känt under de senaste 12 månaderna. Detta är något över rikssnittet enligt NMHE 99. Starka statistiska samband finns mellan de som uppgett att de haft synlig fuktskada, de som känt lukt av mögel och de som haft synlig mögelväxt i bostaden. Mest drabbade av mögellukt i bostaden är man på områdena i de nordvästra delarna av kommunen och på området Öster (Karta 4). Problem med fuktskador drabbar enligt enkätsvaren i lika hög utsträckning personer som bor i lägenhet som personer som bor i småhus, medan personer som uppger problem med mögel i bostaden i något större utsträckning bor i lägenhet. 21

Andelen (%) som känt lukt av mögel i bostaden Karta 4. Andelen (%) personer som i enkäten angett att de under de senaste 12 månaderna känt lukt av mögel i bostaden. Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunens postnummerområden. 3.3. Radon Radonhalten anger totalt 31 personer vilka utgjorde 7 % av allmänheten och 5 % av politikerna, att de fått uppmätt i bostaden. Av dessa uppger två personer från svarsgruppen allmänheten och en person från politikerna att man uppmätt resultat som låg över gränsvärdet. Enligt NMHE 99 hade radonmätning utförts i bostaden hos 11 % av befolkningen. Summering boende Ungefär hälften av Landskronas befolkning bor i lägenheter i flerbostadshus. Personer födda utanför Norden bor dock till 78 % i lägenhet. Ungefär var tredje Landskronabo har något/några fönster i sin bostad mot en större gata eller trafikled och var femte har sovrumsfönstret mot en större gata eller trafikled. Anmärkningsvärt är att hela 51 % av de i allmänheten som angett att de har fönster mot en större gata/trafikled endast har 2-glasfönster. Fuktskadade bostäder är enligt enkätsvaren vanligare i Landskrona än i resten av landet. Starka samband kunde konstateras mellan byggnader med fuktproblem och byggnader med mögelproblem. Personer med låg inkomst och personer födda utanför Norden drabbas i högre utsträckning av fuktskador. Hus som är byggda efter 1985 har i allmänhet bättre ventilation och mindre fuktskador. Fuktskadorna drabbar i största utsträckning de äldre byggnaderna och i mycket liten utsträckning bostäder som byggts efter 1985. Mest drabbade av fuktskador är bostäderna vid områdena Sandvången, delar av Öster och de nordvästliga delarna av kommunen. 22

4. Besvär 4.1. Buller i eller i närheten av bostaden De typer av buller som främst stör Landskronaborna i eller i närheten av bostaden är vägtrafikbuller, ljud från grannar och oväsen från folk utifrån (Diagram 3). Allmänheten besväras i något större utsträckning än politikerna av nämnda bullertyper. Personer som är födda utanför Norden störs i högre grad av buller. Buller vid bostaden minst 1 g/v 1. vägtrafikbuller 2. (3.) ljud från grannar 3. (2.) oväsen från folk utanför 4. annat buller 5. flygbuller 6. fläktbuller 7. tågbuller 8. industribuller 9. buller från nöjeslokal allmänhet politiker 0 5 10 15 20 25 30 Andel (%) Diagram 3. Bullerbesvär minst en gång i veckan de tre senaste månaderna i eller i närheten av bostaden, svarsgrupp allmänhet och politiker. Andelen angivet i procent. Siffran visar i vilken ordning (fallande) allmänheten och politikerna störts av respektive typ av buller. I de fall där politikernas ordning skiljer sig från allmänhetens visar siffran inom parentes i vilken ordning politikerna angivit besväret. Vägtrafikbuller utgör det största bullerbesväret i eller i närheten av bostaden. Hela 28 % av allmänheten och 22 % av politikerna svarade att man besvärats av vägtrafikbuller i eller i närheten av bostaden minst en gång i veckan under de senaste 3 månaderna. Av de i allmänheten som angett att de besväras av vägtrafikbuller minst en gång i veckan hade 68 % fönster mot större gata/trafikled. Trafikbuller i tätorter består oftast av varierande ljud där enstaka fordon orsakar ljudtoppar. Annbritt Skånberg, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, visar i sin licentiatuppsats att detta varierande ljud stör mer än ett jämnt ljud från exempelvis ventilationsfläktar (Forskning & Framsteg nr 7. 2004). Studien visar även att problemen bullret orsakar i form av ökad hjärtfrekvens och försämrad sömnkvalitet inte försvinner över tiden genom någon form av tillvänjning till trafikbullret. Mest störda av buller är personer boende i centrala Landskrona och längst Österleden (Södra centrum, Öster, Hyllinge lyckan och Örja) (Karta 5). Bullerstörda är man även i de södra delarna av kommunen vid Saxtorp där motorvägen orsakar bullerstörningen. Även i de norra delarna av kommunen, vid Glumslöv störs man av buller där bebyggelsen ligger nära den hårt trafikerade motorvägen och Glumslövsvägen. 23

Andel som besväras av vägtrafikbuller (%) Vägtrafikbuller i centrala Landskrona Karta 5. Vägtrafikbuller i eller i närheten av bostaden. Färgstyrkan anger hur stor andel (procent) inom bostadsområdet som angett i enkäten att de under de 3 senaste månaderna känt sig besvärade av vägtrafikbuller (sammantaget svaren ja, minst en gång i veckan och ja men mer sällan ). Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunens postnummerområden. 24

I Sverige är nära 1,5 miljoner personer utsatta för störande vägtrafikbuller i sina hem. Inom EU är buller ett av de största miljöproblemen i tätortsområdena. Trafikbuller leder till stressrelaterat högt blodtryck och hjärtproblem. I Danmark räknar forskningsinstitutet AMI med att mellan 200 och 500 personer varje år dör en för tidig död orsakat av trafikbuller (m-plus nr 13-3 nov 2004). Ytterligare 2 200 danskar behöver varje år behandling för bullerskador. Andelen bullerstörda av vägtrafikbuller och ljud från grannar i Landskrona är jämfört med nationella siffror mer än dubbelt så hög. Enligt enkätundersökningen NMHE 99 besväras 9 % av Sveriges befolkning av vägtrafikbuller och ljud från grannar minst en gång i veckan, jämfört med 28 % respektive 20 % i Landskrona. Jämför man med resultaten från enkätundersökningen Bondemiljöundersökningen i Landskronas centrala delar från 1982 (Lannerheim 1983) ser man en skillnad i bullerstörningar. I undersökningen från 1982 stördes 19 % av vägtrafikbuller (sammantaget svaren dagligen, någon gång per vecka och någon gång per månad ) i närheten av bostaden, vilket i den aktuella undersökningen ökat till hela 28 % ( minst en gång per vecka ). Andelen som störs av industribuller ligger på samma låga nivåer idag som 1982. En stor andel av Landskronas befolkning upplever att vardagliga aktiviteter och sömn störs av trafikbuller. Främst anges att vila och sömn störs (Diagram 6). Totalt 25 % av allmänheten och 20 % av politikerna upplever att vila och avkoppling störs av trafikbuller (summan av svaren ja, varje vecka året om, ja, varje vecka delar av året och ja, men mera sällan ). 7 % respektive 5 % upplever denna störning varje vecka året om. 25 % av allmänheten och 18 % av politikerna svarar att de väcks av trafikbuller. 9 % av allmänheten och 3 % av politikerna blir väckta varje vecka året om på grund av trafikbuller. Svårigheter att somna på grund av trafikbuller rapporterar 18 % av allmänheten och 13 % av politikerna. 6 % av allmänheten och 2 % av politikerna upplever detta problem varje vecka året om. 1. Vila/avkoppling störs allmänhet politiker Störningar av trafikbuller 2. Blir väkt 3. Svårt att somna 4. Svårt att höra radio/tv 5. Telefonsamtal hindras 6. Vanliga samtal hindras 0 5 10 15 20 25 30 Andel (%) Diagram 6. Störningar orsakade av trafikbuller angivet i procent för politiker och allmänhet. Staplarna motsvarar summan av svaren ja, varje vecka året om, ja, varje vecka delar av året och ja, men mera sällan. Siffran visar i vilken ordning (fallande) allmänheten och politikerna störts trafikbuller. 25

Allmänheten upplever i större utsträckning störningarna av trafikbullret än politikerna. Skillnaderna i graden av störning mellan allmänheten och politikerna var signifikant vad gäller svårt att höra TV/radio och svårt att somna. Några skillnader gällande svårt att somna fanns inte mellan olika åldrar. Av de personer i allmänheten som svarat att vila/avkoppling störs varje vecka året om på grund av trafikbuller svarar 74 % att de besväras av trötthet minst en gång i veckan. De personer som blir väckta på grund av vägtrafikbullret besväras i 79 % av fallen av trötthet minst en gång i veckan. De statistiska sambanden mellan trötthet och störningar av vägtrafikbuller är mycket starka (p<0,001). 39 % av de personer som varje vecka året om störs av trafikbuller har sitt sovrumsfönster mot större gata och trafikled (p<0,001). Totalt 20 % av allmänheten och 9 % av politikerna svarade i enkäten att man känt sig besvärade av ljud från grannar minst en gång i veckan under de senaste 3 månaderna. Mest besvärad av ljud från grannar var personer som bor i äldre bostäder. Av de som bor i hus som byggdes mellan 1941-1960 uppgav 18 % att man besvärats av ljud från grannar minst en gång i veckan, jämfört med 7 % i bostäder som är byggda efter 1985. Besvär av oväsen från folk utifrån uppger totalt 18 % av allmänheten och 11 % av politikerna minst en gång i veckan. Mest besvärade av oväsen från folk utifrån är de som bor i områdena Norra Centrum och Norrestad. Mest störda av ljud från nöjeslokal är personer som bor i områdena Södra centrum och Norra centrum. 26

4.2. Luftförorening eller klimatbesvär i eller i närheten av bostaden Av luftförorenings- och klimatbesvären i bostaden anges bilavgaser som det mest besvärande (Diagram 4). Totalt 27 % av allmänheten och 22 % av politikerna svarade att man under de senaste 3 månaderna besvärats av bilavgaser i eller i närheten av bostaden (sammantaget ja, minst en gång i veckan och ja, men mer sällan ). 15 % av allmänheten och 13 % av politikerna angav att de besvärades av bilavgaser minst en gång i veckan. Av de personer från svarsgrupp allmänhet som besväras av bilavgaser minst en gång i veckan har 79 % angett att deras bostad har fönster mot större gata/trafikled (Tabell 9). Besvärad av luftföroreningar vid bostaden 1. bilavgaser 2. (3.) drag 3. (4) instängd luft 4. (8) damm 5. andras tobaksrök 6. vedeldningsrök 7. torr luft 8. lukt från industri 9. (2) annan luftförorening utifrån 10. löveldningsrök 11. lukt från djurstallar allmänhet politiker 0 10 20 30 Andel (%) Diagram 4. Besvärad av luftförorening eller klimatproblem i eller i närheten av bostaden, svarsgrupp allmänheten och politiker. Andelen (%) utgörs av summan av svaren ja, minst 1 gång per vecka och ja, men mer sällan. Siffran visar i vilken ordning (fallande) allmänheten och politikerna störts av respektive typ av luftförorening/klimatbesvär. I de fall där politikernas ordning skiljer sig från allmänhetens visar siffran inom parentes i vilken ordning politikerna angivit besväret. Tabell 9. Jämförelse mellan svaren gällande besvär med bilavgaser i eller i närheten av bostaden och fönster mot större gata eller trafikled. Starka samband finns mellan besvär med bilavgaser och fönster mot större gata/trafikled (p< 0,00001 Pearson Chi 2 ). Besvär bilavgaser Fönster mot större gata/trafikled minst 1 gång/vecka 79 % ja, men mer sällan 49 % nej, aldrig 16 % 27

Jämför man svaren gällande besvär med bilavgaser i enkätundersökningen Boendemiljö 1982 i Landskrona med aktuell undersökning kan man se en viss ökning. I undersökningen från 1982 angav 13 % besvär med bilavgaser i eller i närheten av bostaden (sammantaget svaren dagligen, någon gång per vecka och någon gång per månad ) jämfört med 27 % i den aktuella undersökningen (sammantaget svaren minst en gång i veckan och mer sällan ). Besvär av andras tobaksrök i eller i närheten av bostaden upplever hela 9 % av allmänheten och 6 % av politikerna minst en gång per vecka. Besvär av damm upplevs också frekvent, 7 % av allmänheten och 5 % av politikerna upplever besvär av damm minst en gång per vecka. Lukt från industrier besvärar i den aktuella undersökningen endast 2 % av allmänheten och politikerna minst en gång per vecka. Lukt från industrier har tidigare varit en vanligt upplevd olägenhet för många Landskronabor. I boendemiljöundersökningen för Landskrona från 1982 (Lannarheim 1983) rangordnade de tillfrågade Dålig lukt från industri och Damm/sot från industri som de största upplevda besvären (före bl.a. trafikbuller och trafikavgaser). Ser man geografiskt på den sammanlagda bilden av de personer som svarat att de besväras av lukt från industrier minst en gång i veckan och mer sällan ser man en tydlig gradient i relation till industriområdet i de södra delarna av staden (Karta 6). Personerna som bor närmst industriområdet uppger i 25 % av svaren att de besväras av lukt från industrier. I området näst närmst industrierna besväras 11 % och ytterligare längre bort besväras 9 %. Av de personer som bor längst ifrån industriområdet anger sammantaget 2 % att man besväras av lukt från industrier. 2 % Andelen (%) som besvärats av lukt från industrier 9 % 11 % 25 % Karta 6. Andelen (%) personer som i enkäten angett att de under de senaste 3 månaderna känt sig besvärade av lukt från industrier i eller i närheten av bostaden (sammantaget ja, minst en gång i veckan och ja, men mer sällan ). Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunens postnummerområden. 28

Personer som är födda utanför Norden upplever i större utsträckning buller och föroreningsbesvär i eller i närheten av bostaden än personer födda i Sverige och övriga Norden (Diagram 5). Bostadens ålder spelar roll för i vilken utsträckning de boende upplever besvären (Tabell 10). I de äldre husen upplevs flera av besvären med buller och dålig luftkvalitet mer frekvent än i nya. Exempelvis upplever 41 % av de personer som i enkäten angivit att de bor i hus byggda före 1941 att de besväras av vägtrafikbuller minst en gång i veckan jämfört med 11 % av personerna som bor i hus byggda efter 1985. Instängd (dålig) luft upplevs främst i de centrala och norra delarna av kommunen (Karta 7). vägtrafikbuler ljud från grannar Sverige övriga Norden utanför Norden bilavgaser oväsen folk utifrån andras tobaksrök instängd luft 0 10 20 30 40 Andel (%), ja, minst en gång/veckan Diagram 5. Besvärad av buller och luftföroreningar angivet i procent bland svenskfödda och utlandsfödda personer i allmänheten i Landskrona kommun. Redovisning av svaret ja, minst en gång i veckan. 29

Personer som är födda utanför Norden upplever i större utsträckning buller och föroreningsbesvär i eller i närheten av bostaden än personer födda i Sverige och övriga Norden (Diagram 5). Bostadens ålder spelar roll för i vilken utsträckning de boende upplever besvären (Tabell 10). I de äldre husen upplevs flera av besvären med buller och dålig luftkvalitet mer frekvent än i nya. Exempelvis upplever 41 % av de personer som i enkäten angivit att de bor i hus byggda före 1941 att de besväras av vägtrafikbuller minst en gång i veckan jämfört med 11 % av personerna som bor i hus byggda efter 1985. Instängd (dålig) luft upplevs främst i de centrala och norra delarna av kommunen (Karta 7). Tabell 10. Bostadens byggår mot besvär som de boende upplevt minst en gång i veckan angivet i procent. Bostadens vägtrafikbuller ljud från grannar fläktbuller bilavgaser instängd luft drag byggår före 1941 41% 25% 2% 20% 8% 11% 1941-1960 35% 24% 0% 17% 7% 4% 1961-1975 24% 18% 2% 10% 1% 3% 1976-1985 22% 4% 4% 9% 4% 0% efter 1985 11% 15% 0% 11% 0% 0% Andelen (%) som besväras av instängd luft i bostaden Karta 7. Andelen (%) personer som i enkäten angett att de under de senaste 3 månaderna känt sig besvärade av instängd (dålig) luft i bostaden (sammantaget ja, minst en gång i veckan och ja, men mer sällan ). Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunens postnummerområden. 30 Summering buller och luftförorening vid bostaden Vägtrafiken är den främst angivna källan till besvär med buller och luftföroreningar. Andelen bullerstörda av vägtrafikbuller och ljud från grannar i Landskrona är jämfört med nationella siffror mer än dubbelt så hög. Dessa besvär har även ökat de senaste tjugo åren jämfört med tidigare undersökningar. Personer som är födda utanför Norden upplever i större utsträckning buller och föroreningsbesvär vid bostaden än personer födda inom Norden. Många Landskronabor får sömn och vila störd av trafikbuller. Dessa personer har även i större utsträckning angivit att de besväras av trötthet. Andelen personer som besväras av lukt från industrier har minskat drastiskt de senaste 20 åren vilket visar att de skärpta krav som ställts på industrin de senaste decennierna givit resultat.