MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN

Transkript

1 MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN

2 INNEHÅLL MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN en uppföljande enkät 3 SAMMANFATTNING 4 MATERIAL OCH METOD 5 RESULTAT 1 HÄLSA Hälsa allmänt Allergi, överkänslighet och astma Rökning 14 2 MILJÖ Miljö utomhus Miljö inomhus Miljö på arbetsplatsen Synpunkter i enkätsvaren 24 3 BOSTADSOMRÅDEN Miljön i bostadsområden Utomhusbesvär Inomhusbesvär 40 4 KOMBINERADE ENKÄTFRÅGOR Har du allergi? mot överkänslighet i luftvägarna Har du allergi? mot olika slags bevärsorsaker inomhus Bilavgaser utomhus mot olika angivna besvär Industriutsläpp i luften mot olika angivna besvär Hur bor du? mot olika upplevda besvär inomhus Bostadens byggnadsår mot upplevda problem inomhus Slag av ventilation mot upplevda problem inomhus Finns tillluftsdon/ventiler i sovrum mot upplevda problem inomhus 63 Bilaga 1 Följebrev 64 Bilaga 2 Enkätformulär 65 Bilaga 3 Listning av synpunktsfrågor separat dokument Bilaga 4a Tabellbilaga - Samtliga frågor i absoluta tal. separat dokument Bilaga 4b Tabellbilaga - Samtliga frågor i procent. separat dokument Bilaga 5 Tabellbilaga Poängberäkning, statistikområdesvis separat dokument 2

3 MILJÖ OCH HÄLSA I LUNDS KOMMUN - en uppföljande enkät Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Lunds kommun initierade för tio år sedan en enkät till kommuninnevånarna om miljörelaterade hälsofrågor. Rapporten utarbetades och genomfördes vid dåvarande Miljö- och samhällsmedicinska sektionen inom det gamla Malmöhus läns landsting. Det har nu gått drygt tio år sedan resultaten av den enkäten presenterades i februari Under senare år har Miljöförvaltningen aktualiserat frågan om att göra om enkäten. Frågorna i denna uppföljande enkät är samma som förra gången, men med två kompletterande frågor om buller. Det är därför möjligt att jämföra resultaten av de två enkäterna. Projektets syfte kan beskrivas med samma ord som återfinnes under introduktionen i enkäten från : Projektets syfte är att ge befolkningens bild av miljö- och hälsopåverkan i kommunen. Materialet har bearbetats så att man kan få fram vilka problem som är vanliga och vilka som är mindre vanliga såväl för hela befolkningen som för olika åldrar. Vidare jämförs miljöbeskrivning med hälsoförhållanden. Dessutom finns en uppdelning på olika geografiska områden där det framgår hur man uppfattar den lokala miljön i respektive område. Enkäten är utarbetad av Miljöförvaltningen samt Statistik och utredningsavdelningen i Lunds kommun. Den senare har stått för utskick, insamling och registrering av enkäterna samt produktion av tabeller, kartor och resultat. Miljöförvaltningen har sammanställt resultaten och författat rapporten. Statistik och utredningsavdelningen: Bengt-Åke Leijon Daniel Svärd Elena Lopez Miljöförvaltningen: Christer Andersson Lund

4 SAMMANFATTNING De viktigaste slutsatserna av den statistiska bearbetningen av upplevelserna i enkätsvaren ges inom avgränsade rutor i rapporttextens olika avsnitt. Här återges några av dessa slutsatser. Hälsa Hälsan i Lund är liksom 1991 god och snarare bättre idag. Överkänsligheten har ökat mot damm/kvalster (till 29 %) och pollen (till 26 %). Var tredje person är överkänslig mot tobaksrök (samma som 1991). Var fjärde person är överkänslig för bilavgaser (betydligt färre än 1991). Astma, astmasymtom och allergisk snuva anges av fler idag: 7, 10 och 30 % (4, 7, 21 % 1991) 10 % färre röker idag än % utsätts för passiv rökning (tidigare 23 %). Miljö utomhus Utomhusbuller från motorfordon, tåg och flyg besvärar markant fler idag än Besvären av bilavgaser utomhus har minskat sedan Lösspringande katter besvärar många liksom det gjorde För vedeldning ses en upplevd försämring med 5-10 % i Dalby, S. Sandby, Genarp och Veberöd. 94 % tycker att miljön i deras bostadsområden är bra (89 % förra enkäten). Miljö inomhus Buller inomhus från motorfordon, tåg och flyg besvärar många (fler än 1991) % anger försämrad sömn och/eller vila och avkoppling p.g.a. motorfordonsbuller. Besvär inomhus p.g.a. industriutsläpp i luften har minskat sedan Oljud från grannar är ett ökande problem. Miljö på arbetsplatsen Förbättringen är markant, men ändå upplever sig idag var femte vara utsatt för buller och fordonsavgaser Bostadsområden; utomhus Miljön upplevs även denna gång som bäst på landsbygden och i byarna och sämst i Lunds centrum. Motorfordonsbuller i Lund är en daglig störning: Centrum + 81 %; men sydost -15 %, norr - 13 %. Bilavgaser är mest störande i Lunds centrum trots en minskning av besvären med 30 % sedan Flygbuller upplevs mest störande i Dalby (+ 60 %), Södra Sandby (+ 200 %) och Genarp. Tågbuller upplevs störande i områden vid järnvägen genom Lund; för vissa försämring med 60 %. Industriutsläpp i luften har minskat; förbättring upplevs i Lund sydväst ( > 40 % bättre) och Lund sydost. Bostadsområden; inomhus Motorfordonsbuller inomhus stör mest i Lunds centrum (dock minskade besvär i vissa områden). Flygbullerstörningarna inomhus upplevs ha ökat med upp till 80 % i de mest utsatta områdena. Tågbullerstörningarna inomhus upplevs ha ökat i vissa områden med %. Bilavgaser inomhus stör mest i Lunds centrum, trots en upplevd förbättring med 30 %. Industriutsläpp i områdena Lund sydost och Lund sydväst upplevs idag väsentligt mindre störande. Sammanfattning om buller Olika slag av buller är totalt sett ett ökande problem. Jämför man de mest störda bostadsområdena ger trafikbuller 7 ggr högre besvärspoäng än industriutsläpp. 4

5 MATERIAL OCH METOD Från kommunens befolkningsregister (KIR) valdes 6% av befolkningen ut slumpmässigt i åldrarna år. Sammanlagt omfattade urvalet ca personer. Genom metoderna för det slumpmässiga urvalet skall olika åldrar och områden i stort representeras med samma procenttal som befolkningen i hela kommunen. Ett frågeformulär med 30 huvudfrågor och ett antal delfrågor användes (bilaga 2). Frågeformuläret började med fråga om personens sysselsättning. Övriga s.k. bakgrundsfakta såsom ålder, kön och bostadsområde lades till vid kodningen av formulären. Därefter följde frågor om personens allmänna hälsotillstånd inom sådana områden som man kan relatera till miljöproblem. Sist i första delen följde frågor om rökning. Andra delen av formuläret tog upp miljön i det område där den svarande var bosatt, dels utomhus och dels inomhus i bostaden. Formuläret avslutades med en fråga om miljön på den svarandes arbetsplats, studieplats eller vistelse under dagtid. De flesta frågorna hade fasta svarsalternativ, men i några frågor fanns möjlighet att lämna svar i form av fri text. Vid bearbetningen samlades likartade synpunkter i grupper för att beräkna frekvensen av dessa. Detaljerade statistiska tabeller bifogas i bilaga 4 (separat). Följebrev samt enkätformulär från utskicken hösten 2002 bifogas i bilaga 1 samt 2. Efter en påminnelse i oktober till de ca personer som inte svarat hade i början av december slutligen ca personer svarat. Detta innebar att drygt 70% hade svarat varför det av tidsmässiga skäl beslöts att inte skicka ut fler påminnelser. Ett antal personer hade flyttat från kommunen eller hade felaktiga adresser. Några var tillfälligt bosatta på annan ort (oftast i utlandet). Dessa personer utgick ur urvalet som därmed reducerades från ursprungliga personer till personer. Ett antal personer hade skickat in blanka svar eller vägrade svara varför det återstod bearbetningsbara svar, vilket innebär att 71,2% besvarat enkäten. Ett litet antal svar inkom efter det att datorbearbetningen påbörjats och kunde således inte komma med i redovisningen. Tabell 1 Svarsgrupp i Lunds kommun efter ålder och kön Ålder Kön Män Kvinnor Totalt I tabell 2 visas population, urval och svarsgrupp fördelat på åldersgrupper. Totalt gav enkäten en svarsprocent på 71,2%. För olika åldersgrupper varierade svarsprocenten mellan 60% för gruppen år och 85% för gruppen år. Beträffande könsfördelningen så svarade 64% av männen och 74% av kvinnorna. Detta fick till följd att svarsgruppen avviker från populationen i synnerhet för åldersgrupperna och år. Det vill säga det ingår något för många äldre personer och för få unga personer i svarsmaterialet. Mellangrupperna 35-44, och år visar däremot ganska väl överensstämmelse med populationen. 5

6 Även beträffande könsfördelningen avviker alltså svarsgruppen, något fler kvinnor finns med i materialet jämfört med populationen. Tabell 2 Totalpopulation, urval samt svarandegrupp efter ålder och kön (procent) Ålder Population Urval Svarsgrupp ,4 37,4 32, ,6 16,2 15, ,4 19,7 20, ,9 14,0 15, ,6 12,6 15,6 S:a ,0 100,0 100,0 Kön Män 50,2 48,4 45,0 Kvinnor 49,8 51,6 55,0 Beträffande fördelningen efter kommundel stämde svarsgruppen väl överens med populationen, se tabell 3. Tabell 3 Fördelning av folkmängd och svarsgrupp per kommundel i Lunds kommun (procent) Område Befolkning Svarsgrupp år Lund 76,9 77,0 S Sandby 7,4 7,8 Dalby 7,1 6,4 Veberöd 5,0 5,3 Genarp 3,6 3,4 S:a ,0 100,0 I denna undersökning var svarsfrekvensen 71%. Om man jämför med den grupp på 29% som inte svarat, väger svarsgruppen mycket tyngre än icke-svarsgruppen. Detta innebär att ickesvarsgruppen måste skilja sig mycket från svarsgruppen i sina attityder för att detta ska ha någon påverkan på svarsgruppens representativitet för hela populationen. Svaren på de enskilda frågorna lades in i en databas och därifrån producerades tabeller med frekvenser av olika svarsalternativ. I den första tabellproduktionen redovisades svaren för de enskilda frågorna fördelade efter kön och ålder. Därefter gjordes tabeller för olika geografiska områden för de frågor som hör till miljön i bostadsområdet. Bearbetningarna baserades på kommunens statistikområdesindelning och i de fall där områdena var för små har dessa slagits samman. I en del fall har dock små områden bibehållits där svaret på frågan Miljön i bostadsområdet avvek mellan områdena, se tabell 4 (sid 9). 6

7 Resultaten från denna undersökning jämfördes sedan med resultaten från den tidigare undersökningen Miljö och hälsa i Lunds kommun som utfördes De olika jämförelserna har sedan testats med statistiska metoder och i de fall där förändringen varit statistiskt signifikant på 5%-nivån har detta angetts med tecknet *. Detta innebär att förändringen mellan resultaten från 2002 och 1991 års undersökning är till 95% statistiskt säkerställd. Vid beskrivningen av miljön inom olika statistikområden så rangordnades områdena för vissa aktuella frågor. Dessa frågor var: - hur upplever du miljön i ditt bostadsområde (fråga 38) - besväras du av bilavgaser och andra miljöproblem utomhus i ditt bostadsområde (delfrågor 39-54) - anser du att miljöåtgärder skall vidtagas i ditt bostadsområde (fråga nr 56) - besväras du av trafikbuller och andra miljöproblem inomhus i din bostad (delfrågor nr 64-80) - medför trafikbuller olika slags störningar inomhus (delfrågor 83-86) För att klara rangordningen viktades svarsalternativen. Vikterna gavs i stigande ordning enligt följande exempel: Alternativ Vikt Dagligen 2 Ibland 1 Aldrig 0 Poängen för olika frågor summerades därefter och dividerades med antalet svar som poängsatts i området. På så vis framkom en total rangordning för de frågor som summerats. Vissa av kommunens statistikområden har i denna bearbetning slagits samman. Vid rangordningen av områdena efter svaren på vissa enkätfrågor (se Material och metoder) har således i bearbetningen totalt 56 stycken statistikområden (bostadsområden) erhållits. Sju områden har trots detta färre än 20 svar, men som minst 14. Fem av dessa områden finns i Lunds stad och två i Södra Sandby. 7

8 Tabell 4 Indelning i statistikområden samt antal svar per område Stat.område Namn Lund Antal svar II. Stat.områ Namn yttre Lund Antal svar de 101 Mårtenstorget Flyinge L Fiskaregatan Revingeby Bytaregatan Sandby centrum Krafts rote Norrevång/Fästan Nöden Östervång Vårfru rote Fågelsång Nygatan Sandby väster Bredgatan Torna Hällestad Påskalyckan Lunnarp Möllevången Dalby centrum N Fäladen V Hagalund N Fäladen Ö Nyvång Annehem Östra Mölla Ladugårdsmarken Veberöds glesbygd Lasarettet Veberöds tätort Tekn Högskolan Genarps glesbygd Ö Torn Genarps tätort Yttre Ö Torn 34 Div små områden Östervång/Tuna 78 Totalt Mårtens Fälad Linero Yttre Linero Ulrikedal Prennelyckan Vegaskolan Nilstorp Klostergården Sankt Lars Svanevägen Pilelyckan Klosters Fälad Värpinge Torns glesbyg V Stationstorget Klosterhusen Kobjer Nöbbelöv Gunnesbo Vallkärra/Stångby 34 8

9

10 RESULTAT Nedan visas uppdelat på textavsnitten 1 Hälsa, 2 Miljö, 3 Bostadsområden och 4 Kombinerade enkätfrågor hur svaren föll ut. I särskild, separat bilaga (4) och i datafil finns detaljerade siffror i Grundtabeller och Kombinerade frågor. 1 HÄLSA 1.1 ALLMÄNT Enkätens tre första frågor handlar om sysselsättning, allmänna hälsotillståndet och förkylningar. Totalt sett anger sig ca 60% vara förvärvsarbetande mot ca 66% i förra enkäten. För övriga alternativ (hemarbetande, studerande, arbetssökande, pensionär och förtidspensionär) syns totalt sett ingen markant skillnad mot % män i åldern 20 till 54 år anger alternativet arbetssökande. På frågan om allmänna hälsotillståndet svarar 44% mycket bra och 50% ganska bra. Ingen skillnad finns här mot 1991 och inte heller för alternativen ganska dåligt och mycket dåligt. Nu liksom förra gången är procenttalen för de två bra-alternativen successivt något lägre i åldersgrupperna och 65-. Beträffande förkylningar är det något bättre idag än Enbart cirka 15% är förkylda mer än någon enstaka gång per år och flera gånger per år nu, jämfört med 19% Enkätens fjärde fråga handlar om olika - angivna- slag av besvär. Tabell 5 Besväras du av nedanstående ; i storleksordning för %-summan av ofta och ibland. (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikant förändring Besvär Ofta Ibland Aldrig Trötthet 23 (17)* 49 (54)* 28 (26) Huvudvärk 7 (6) 36 (36) 57 (53)* Tung i huvudet 8 (6)* 32 (31) 60 (57)* Irriterad, täppt eller rinnande näsa 7 (9)* 32 (28)* 61 (58)* Koncentrationssvårigheter 6 (5)* 28 (25)* 66 (64) Torr hud i ansiktet 10 (10) 23 (21)* 67 (63)* Klåda, sveda-irritation i ögonen 6 (7)* 23 (21)* 70 (68) Hosta 4 (4) 24 (23) 72 (67)* Heshet, halstorrhet 4 (4) 18 (20) 78 (71)* Torr, kliande, rodnad hud på händerna 5 (5) 14 (13) 81 (76)* Illamående, yrsel 3 (2)* 15 (12)* 82 (80) Hudrodnad i ansiktet 4 (3)* 10 (10) 86 (80)* Smärtor i halsen 1 (1) 13 (14) 86 (79)* Klåda, stickningar, stramande het känsla i ansiktet 2 (2) 8 (8) 90 (83)*

11 Som framgår av tabell 5 upplever man att man har något mindre besvär nu än vid enkäten Vissa noteringar kan dock göras utifrån detaljuppdelningen män kvinnor och olika åldersgrupper. Trötthet ofta anges nu av 6%-enheter fler än förra gången, men också något fler svarar aldrig. Ökningen återfinnes hos både män och kvinnor i åldersgrupperna 20-34, och 44-45, men liksom 1991 är andelen kvinnor större. Däremot har färre denna gång problem med irriterad, täppt/rinnande näsa och fler svarar också aldrig på denna delfråga. Följande delfrågor har nu svar för aldrig som är statistiskt signifikanta, dvs. man har blivit något bättre: Huvudvärk, Tung i huvudet, Irriterad/täppt eller rinnande näsa, Torr hud i ansiktet, Hosta, Heshet och halstorrhet, Torr och kliande rodnad hud på händerna, Hudrodnad i ansiktet, Smärtor i halsen samt Klåda/stickningar och stramande hettande känsla i ansiktet. I båda undersökningarna har även något fler kvinnor än män ofta eller ibland följande besvär: torr hud i ansiktet, tung i huvudet, samt huvudvärk. Slutligen anger denna gång något fler kvinnor i åldern år att de ibland besväras av koncentrationssvårigheter. Liksom i rapporten 1991 bör man denna gång kunna säga: Liksom i rapporten från 1992 bör man nu kunna säga: Hälsan i Lund är god Hälsan i Lund är god Hälsan i Lund upplevs snarare bättre nu än ALLERGI, ÖVERKÄNSLIGHET OCH ASTMA Drygt 30 procent (6 procentenheter fler än 1991) säger sig ha allergi, varav 18 procent har låtit testa sig medan 13 procent inte gjort det hade 11 procent låtit testa sig och 13 procent inte. På denna fråga, Har Du allergi?, noterar 13 procent att de inte vet (16 procent 1991). Ökningen för testade är samma för båda könen. Det framgår också att det bland yngre är fler nu som låtit testa sig. Andelen vars föräldrar hade allergi är 20 procent (1991: 18 procent) och även nu är det naturligt nog fler äldre som inte vet. Tabell 6 Procentuell förekomst av allergi hos de svarande (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikant förändring Ålder/kön Ja, enligt test Ja, men ej test Nej Vet ej år 25 (15)* 15 (14) 50 (55)* 11 (15)* (9)* 18 (13)* 53 (62)* 11 (15)* (11)* 13 (12) 61 (59) 10 (17)* (11)* 10 (12)* 60 (59) 15 (17)* (5) 7 (7) 64 (63) 20 (21) Män 17 (10)* 13 (11)* 57 (60)* 13 (17)* Kvinnor 18 (12)* 13 (14) 56 (57) 12 (15)* Totalt 18 (11)* 13 (13) 56 (59)* 13 (16)* 11

12 1.2.1 Överkänslighet i luftvägarna Tabell 7 Procent överkänslighet i luftvägarna (1991 inom parentes). I storleksordning efter summa mycket plus något. * Vid statistisk signifikant förändring Rangordning A+B Orsak A. Mycket B. Något A +B Inte alls Tobaksrök 11 (11) 27 (26) 38 (37) 61 (58)* 1 1 Damm/kvalster 7 (5)* 22 (20) 29 (25)* 71 (70) 2 3 Pollen 10 (7)* 16 (11)* 26 (18)* 74 (76) 3 4 Dofter (t.ex. parfym) 6 (4)* 19 (14)* 25 (18)* 75 (75) 4 4 Bilavgaser 5 (7)* 19 (22)* 24 (29)* 77 (65)* 5 2 Mögel 5 (4)* 16 (12)* 21 (16)* 79 (75)* 6 6 Pälsdjur 6 (3)* 11 (7)* 17 (10)* 83 (82) 7 7 En märkbar skillnad mot resultaten 1991 är att överkänslighet mot bilavgaser nu anges av betydligt färre var summan av mycket plus något 29 procent mot 24 denna gång. Därmed hamnar denna orsak nu på 5:e plats mot 2:a Tobaksrök är dock fortfarande största orsaken till överkänslighet i luftvägarna (38 procent nu och 37 tidigare). Därnäst kommer även denna gång, bortsett från orsaken bilavgaser, damm/kvalster (29 respektive 25 procent 1991) och pollen (26 respektive 18 procent). Alla avvikelser utom tobaksrök är statistiskt signifikanta. Bilavgaser anges alltså nu totalt sett av cirka 5 procentenheter färre än vid förra enkäten. Denna minskning återfinnes hos både män och kvinnor, samtidigt som fler nu svarar inte alls. Förändringen är speciellt tydlig hos äldre. Men som nämnts har fler yngre än äldre låtit testa sig för allergi sedan Förändringen hos äldre kan bero på annat. Troliga orsaker till förbättringen skulle kunna vara katalytisk avgasrening, mindre biltrafik och fler avstängda gator. Tobaksrök som orsak till överkänslighet i luftvägarna (38 procent) har inte ändrats sen 1991, men fler äldre anger nu inte alls. Liksom förra gången är fler kvinnor än män överkänsliga (cirka 10 procentenheters differens i båda enkäterna). De näst vanligaste orsakerna till överkänslighet i luftvägarna är damm/kvalster (29 procent) och pollen (26 procent). Av dessa orsaker har ökningen varit störst för pollen (+ 8 procentenheter; summa mycket + något ). Motsvarande ökning för orsaken damm/kvalster är 4 procentenheter ( något har ökat för både män och kvinnor). Speciellt tydligt ses detta i yngre åldrar. Antingen är detta resultatet av en ökad känslighet, och/eller är det kopplat till fler allergitester sedan förra enkäten (18 procent allergitester nu mot 11 procent 1991). Pollenkänsligheten ökar mer för män än för kvinnor (+ 12 procentenheter mot + 7 procentenheter) och är tydligast för alternativet något. Även här synes ökningen trappa av i högre åldrar. Liksom 1991 kan sägas: Drygt var tredje person (38 ) är överkänslig för tobaksrök Till skillnad mot 1991 däremot: betydligt färre (24 ) är överkänsliga mot bilavgaser. Överkänslighet mot damm/kvalster (29%) och pollen (26%) ökar. 12

13 Överkänslighet för dofter (t.ex. parfymer) och pälsdjur har ökat med 7 procentenheter vardera och för mögel med 5 procentenheter. Ökningen finns hos både män och kvinnor. Överkänsligheten mot pälsdjur har ökat mest hos män och tydligast i yngre åldrar Frågor om astma och sjuksymtom Astma förekommer hos något fler denna gång; 7 procent mot 4 i förra enkäten. Ökningen har skett hos både män och kvinnor i åldrarna upp till 45 år. Astmasymptom är fortfarande något vanligare än astma (10 procent nu mot 7 tidigare) och även här i åldrarna upp till 45 år. Dock märks en tydligare ökning hos kvinnor (12 procent nu mot 7 tidigare). Allergisk snuva har också ökat från 21 procent till 30 och mest i åldrarna upp till 45 år, men för män också i åldersgruppen Rethosta/torrhosta förekommer även nu hos cirka 1/3 och liksom vid förra enkäten hos 6 procent fler kvinnor än män. Andnöd och pip i bröstet kan nu liksom tidigare drabba cirka 9 procent och är mer vanligt för äldre än för yngre. De 256 st (9 procent) som besväras ofta eller ibland har även angett i vilken miljö. Detta uppträder nu lika ofta utomhus, 39% (56%) som i bostaden, 37% (32%) och något mindre i arbetsmiljön, 22% (6%). Förändringarna är därvid större för män än för kvinnor beträffande utomhusoch bostadsmiljön. Tabell 8 Miljöer för plötsliga attacker av andnöd och pip i bröstet (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikans. Ålder/kön Utomhus Bostad Arbete år 39 (60)* 36 (30)* 23 (5)* (60)* 35 (29)* 28 (3)* (49)* 35 (33)* 25 (13)* (56)* 29 (39)* 28 (6)* (58)* 50 (30)* 5 (3)* Män 38 (62)* 35 (21)* 25 (10)* Kvinnor 40 (51)* 38 (43)* 20 (2)* Totalt 39 (56)* 37 (32)* 22 (6)* Astma anges av 7 % (4 % 1991) Astmasymtom anges av 10 % (7 % 1991) Allergisk snuva anges av 30 % (21 % 1991) Rethosta/torrhosta anges av 35 % (33 % 1991) samt Andnöd och pip i bröstet av 9 % (9 % 1991) men idag av: - färre utomhus (- 17 %-enheter) - fler inomhus (+ 5 %-enheter) - fler i arbetet (+ 16 %-enheter) 13

14 1.3. RÖKNING Enligt enkäten röker nu totalt 20 procent antingen dagligen (12 procent) eller någon gång (8) mot 30 procent ( ) för tio år sedan. I alla åldersgrupper upp till 65 år syns en minskning av dagligrökningen med 8-10 procentenheter och från 65 år med 6 procentenheter. Största minskningen har skett i yngre åldrar. Ingen större skillnad ses för män och kvinnor. Frågan om passiv rökning har utfallit så, att det skett en markant minskning med 14 procentenheter för dagligen utsatta sedan Ingen större skillnad ses för män och kvinnor. Största minskningen (cirka 20 procentenheter) ses för medelålders. Av de som utsätts för andras tobaksrök dagligen (262 st) eller ibland (1117 st) är drygt en tredjedel besvärade; en ökning med 10 procentenheter sedan 1991 trots att färre utsätts idag. Yngre och medelålders är mer besvärade än äldre. 20 procent röker idag mot 30 för tio år sedan 12 procent röker dagligen (tidigare 20) 9 procent (1379 st) utsätts för passiv rökning (tidigare 23 proc.) 520 st (38 procent mot ) är besvärade ofta och 461 st besväras ibland (1991 ungefär samma resultat) 14

15 2. Miljö Frågan om hur man upplever miljön i bostadsområdet hade fyra svarsalternativ som visas i tabellen nedan. Här redovisas resultatet för samtliga svarande och senare i rapporten för olika områden. Tabell 9 Hur man upplever miljön i sitt bostadsområde (1991 inom parentes) * Vid statistisk signifikans Ålder/kön A. Mycket bra B. Ganska bra C. Ganska dåligt D. Mycket dåligt A + B år 38 (31)* 54 (55) 6 (9)* 1 (3)* 92 (86)* (41) 52 (46)* 5 (8)* 1 (2)* 95 (87)* (48)* 49 (43)* 4 (6)* 1 (3)* 94 (91)* (42)* 49 (47) 4 (6)* <1 (2)* 95 (89)* (42)* 47 (51)* 5 (4) 1 (2)* 94 (93) Män 44 (40)* 50 (47)* 5 (8)* 1 (2)* 94 (87)* Kvinnor 42 (37)* 51 (51) 5 (7)* 1 (3)* 93 (88)* Totalt 43 (39)* 51 (50) 5 (8)* 1 (2)* 94 (89)* Som framgår av tabellen tycker totalt 94 procent att miljön i bostadsområdet är bra (89 procent 1991). Andelen som tycker att miljön är mycket dålig/dålig har på motsvarande sätt gått ner. Ingen tydlig skillnad ses mellan män och kvinnor eller mellan åldersgrupperna. Miljön i bostadsområdet upplevs således som betydligt bättre än Miljön i bostadsområdet har förbättrats betydligt: 94 procent tycker den är bra (tidigare 89 procent) 15

16 2.1. MILJÖN UTOMHUS Den största frågan i detta enkätavsnitt har 16 angivna besvärsalternativ för problem i bostadsområdet: Tabell 10 Besvär utomhus i bostadsområdet som procent, listat i storleksordning för summa dagligen och ibland (1991 inom parentes). * Vid statistisk signifikans Orsak till besvär A. Dagligen B. Ibland A + B Aldrig Förändring Buller från motorfordon 15 (15) 22 (18)* 37 (33)* 63 (62) sämre Lösspringande katter 13 (11)* 19 (17) 32 (28)* 68 (67) sämre Fuktig/rå utomhusluft 2 (3)* 25 (31)* 27 (34)* 73 (61)* bättre Buller från motorgräsklippare 1 (1) 24 (19)* 25 (20)* 75 (75) sämre Bilavgaser 8 (13)* 15 (17)* 23 (30)* 77 (67)* bättre Utomhusgrillning 1 (0) 21 (14) 22 (14)* 78 (81)* sämre Skällande hundar 5 (3)* 16 (11)* 21 (14)* 78 (82)* sämre Flygbuller 7 (3)* 13 (10)* 20 (13)* 80 (82) sämre Irriterande utomhusluft 2 (3)* 14 (13) 16 (16) 84 (79)* ingen Tågbuller 6 (2)* 9 (4)* 15 (6)* 85 (88)* sämre Sotig/smutsig utomhusluft 2 (5)* 11 (16)* 13 (21)* 86 (75)* bättre Industriutsläpp i luften 2 (4)* 11 (17) 13 (21)* 87 (75)* bättre Vedeldning 2 (1) 10 (8)* 12 (9)* 89 (86)* sämre Buller fr. fläktar o. värmepumpar 5 (4)* 6 (7) 11 (11) 88 (85)* ingen Halmbränning <1 (1) 7 (14)* 7 (15)* 92 (81)* bättre Skjutbanebuller <1 (0) 3 (3) 3 (3) 96 (92)* ingen Tabell 11 Listat i storleksordning för svar dagligen enbart, blir ordningsföljden något annorlunda: * Vid statistisk signifikans Rangordning Orsak till besvär A. Dagligen (%) Buller från motorfordon 15 (15) 1 1 Lösspringande katter 13 (11)* 2 3 Bilavgaser 8 (13)* 3 2 Flygbuller 7 (3)* 4 6 Tågbuller 6 (2)* 5 11 Buller fr. fläktar o. värmepumpar 5 (4) 6 5 Skällande hundar 5 (3)* 7 6 Därefter: Med 2 procent för dagligen följer industriutsläpp i luften, vedeldning, irriterande utomhusluft, smutsig/sotig utomhusluft och fuktig/rå utomhusluft. Sist i denna rangordning kommer utomhusgrillning och buller från motorgräsklippare med 1 procent hade dessa orsaker i rangordningens botten från som mest 3 procent för irriterande utomhusluft till 2 procent för tågbuller och slutligen 1 till 0 procent för övriga dagliga störningsorsaker. 16

17 Av dessa två listningar ovan framgår bland annat: 1991 tillföll de fyra högsta besvärsprocenten för summa dagligen + ibland följande orsaker: Fuktig/rå utomhusluft (34 procent), buller från motorfordon (33 procent), bilavgaser (30 procent) och lösspringande katter (28 procent). Enkäten 2002 gav följande ändringar för de denna gång fyra högst rangordnade: Buller från motorfordon (+ 4 procentenheter), lösspringande katter (+ 4 procentenh.), fuktig/rå utomhusluft (- 7 procentenh.), buller från motorgräsklippare (+ 5 procentenh.), besvär av bilavgaser (- 7 procentenheter). Plusförändring: fler besvär av resp. miljöfaktor = miljöförsämring. Minusförändring: bättre miljö. Andra noterbara minskningar av summa dagligen + ibland ses för sotig/smutsig utomhusluft och industriutsläpp i luften (- 8 procentenh. vardera), dvs Lunds utomhusluft upplevs som bättre idag. Ökningar kan däremot ses för tågbuller (+9 procentenh.), skällande hundar samt flygbuller (+ 6 procentenh. vardera) och för utomhusgrillning (+ 6 procentenh.). Störningar i form av flyg- och tågbuller upplevs som större problem idag (se mer nedan). Om man däremot enbart ser till dagliga besvär framgår vid jämförelse med 1991 att buller från motorfordon båda gångerna kommer högst, följt av besvär p.g.a. lösspringande katter (15 respektive 13 procent). Orsaken bilavgaser har däremot avancerat till 3:e plats med 8 procent besvärade idag trots en minskning med 5 procentenheter sedan Flygbuller- och tågbullerstörningar dagligen har ökat med 4 procentenheter vardera till 7 respektive 6 procent idag. Tabell 12 * Vid statistisk signifikans Buller som orsak till besvär A. Dagligen B. Ibland A + B Buller från motorfordon 15 (15) 22 (18)* 37 (33)* Flygbuller 7 (3)* 13 (10)* 20 (13)* Tågbuller 6 (2)* 9 (4)* 15 (6)* Buller fr. fläktar o. värmepumpar 5 (4) 6 (7) 11 (11) Skjutbanebuller <1 (0) 3 (3) 3 (3) Buller framstår som en av de mest påtagliga orsakerna till besvär i miljön utomhus. Enbart buller från motorfordon besvärar totalt cirka en tredjedel av kommuninvånarna och 15 procent har 2002 svarat att de besväras dagligen, liksom för tio år sedan. Många störs nu också dagligen av flygbuller och tågbuller och med en ökad andel på 4 procentenheter vardera sedan För flygbuller gäller detta i synnerhet boende i Dalby, Södra Sandby och i de östra delarna av Lunds tätort. 17

18 Buller från motorfordon, flyg och tåg besvärar många utomhus (markant fler än 1991). Lösspringande katter besvärar också många (fler än 1991). Bilavgaser: en annan orsak till relativt stora besvär utomhus, dock bättre än Ibland kan även fuktig/rå utomhusluft besvära, liksom buller från motorgräsklippare, fläktar och värmepumpar. Besvären har däremot minskat p.g.a. sotig/smutsig utomhusluft, industriutsläpp i luften, bilavgaser och fuktig/rå utomhusluft Några noteringar Bullerbesvären från motorfordon har ökat sedan 1991 och huvudsakligen för ibland, med störst ökning för kvinnor i mellersta åldersgrupperna. De ökade flygbullerstörningarna har däremot en tydligare ökning av dagligen. Besvärsökningen för kvinnor är störst: + 10 procentenheter mot + 4 procentenh. för män. Äldre och yngre störs mindre. Besvär p.g.a. bilavgaser har minskat totalt med 7 procentenh. sedan 1991, men hamnar ändå på tredje plats av samtliga besvär dagligen, men på femte för dagligen + ibland. Framför allt yngre är idag mindre besvärade. Fortfarande är fler kvinnor än män besvärade dagligen + ibland (26 procent mot 20 för män). Besvären av lösspringande katter har totalt ökat med 4 procentenh. sedan 1991 (för dagligen + ibland ). Män och kvinnor besväras lika mycket och yngre tydligt minst. Buller från motorgräsklippare besvärar förklarligt nog mest ibland och med 5 procentenheters ökning sedan Fler kvinnor än män är besvärade (28 procent mot 22 för män). Besvären ibland av utomhusgrillning har totalt ökat med 8 procentenheter och liksom 1991 är fler kvinnor än män besvärade (25 procent mot 18 för män). Industriutsläpp besvärar 9 procentenheter färre idag än för tio år sedan och samma nedgång ses för män och kvinnor. Totalt svarar 87 procent aldrig mot 75 procent 1991 (+ 8 procentenheter aldrig för män och + 15 procentenheter aldrig för kvinnor). Vedeldning besvärar idag 3 procentenheter fler än för tio år sedan och ökningen av ibland är störst för kvinnor (+ 5 procentenheter mot + 1 procentenhet för män). 18

19 2.1.2 Hur upplever Du miljön i Ditt bostadsområde? Tabell 13 Hur upplever du miljön i ditt bostadsområde? Svar i procent efter ålder och kön, 1991 inom parentes. * Vid statistisk signifikans Ålder/kön A. Mycket bra B. Ganska bra A +B C. Ganska dålig D. Mycket dålig år 38 (31)* 54 (55) 92 (86)* 6 (9)* <1 (3)* (41) 52 (46)* 94 (87)* 5 (8)* 1 (2)* (48)* 49 (43)* 94 (91)* 4 (6)* 1 (3)* (42)* 49 (47) 95 (89)* 4 (6)* <1 (2)* (42)* 47 (51) 94 (93)* 5 (4) 1 (2)* Män 44 (40)* 50 (47)* 94 (87)* 5 (8)* 1 (2)* Kvinnor 42 (37)* 51 (51) 93 (88)* 5 (7)* 1 (3)* Total 43 (39)* 51 (50) 94 (89)* 5 (8)* 1 (2)* Totalt tycker 94 procent av kommuninvånarna att miljön i deras bostadsområden är bra eller ganska bra och detta har ökat med 5 procentenheter sedan Inga markanta skillnader ses för män och kvinnor eller mellan åldersgrupperna, förutom att uppskattningen (mycket bra) av bostadsområdet tycks öka något med åldern. 94 procent tycker att miljön i bostadsområdet är bra eller ganska bra (1991 = 89 procent) Trots att över 90 procent anger miljön i sitt bostadsområde som bra eller mycket bra, så vill ändå 30 procent att miljöåtgärder ska vidtas där. Samma procentandel tyckte så även 1991, men med någon ökning nu i yngre och mellersta åldersgrupperna. Av dessa 30 procent (835 st) anser 198 st (ca 7 procent) att åtgärder rörande biltrafiken är viktigast (en minskning med 3 procentenheter sedan 1991) och 62 st (drygt 2 procent) att flygbuller är viktigast (ca 1 procent 1991). 30 procent (835 enkätsvar) vill ha miljöåtgärder i bostadsområdet därav 7 procent (198 st) mot biltrafiken (10 procent 1991) och 2 procent (62 st) mot flygbuller (1 procent 1991) 19

20 2.2 MILJÖN INOMHUS. Svarsfördelningen mellan lägenhet i markplan (17 procent), lägenhet ovan markplan (38 procent) och radhus/villa (45 procent) är ungefär samma som 1991, varför resultaten är jämförbara även i relation till detta. För husets ålder/tidpunkten för totalrenovering är enda förändringen mot 1991 att färre svar nu inkommit från boende i hus byggda på 1950-talet (6 respektive 9 procent) och på 1980-talet (17 resp. 25 procent). Detta beror förmodligen på att lägenheter byggda på 1990-talet och senare tillkommit. Vid enkättillfället hade 43 procent (flest yngre naturligt nog) bott upp till 5 år på bostadsadressen (40 procent 1991), 15 procent 5 10 år (19 procent 1991) och 41 procent från 10 år och uppåt (38 procent 1991). För båda enkäterna är svarsprocenten för åldersgruppen år något högre för hus byggda på 1980-talet och för denna enkät även för hus byggda på 1990-talet. En tendens mot högre antal svar från medelålders och äldre boende i hus byggda/renoverade under och 1970-talen ses vid båda enkättillfällena. Liksom 1991 anger ca hälften att ventilationen i huset är av typ självdrag. Likaså anger även denna gång en fjärdedel att det finns någon form av fläktstyrd ventilation. Successivt fler i äldre åldersgrupper bor i hus med självdrag. Ungefär hälften har tilluftsdon/ventiler i sovrum. Drygt hälften har sovrumsfönster vettande mot gård, 1/4-del vettande mot mindre gata och ca 1/10-del vettande mot större gata. (Denna fråga om sovrumsfönstrens placering fanns ej med i enkäten 1991.) Detta enkätavsnitts största fråga har 17 angivna besvärsalternativ för upplevda besvär inomhus. Alternativet fukt har tillkommit jämfört med Tabell 14 Besvär inomhus som procent, listat i storleksordning för summa dagligen/nästan dagligen och ibland (1991 inom parentes). * Vid statistisk signifikans Orsak till besvär A. Dagligen B. Ibland A + B Aldrig Förändring Trafikbuller 11 (12) 16 (12) 27 (24)* 73 (71) sämre För låg rumstemperatur 4 (4) 22 (18) 26 (22)* 74 (71) sämre Oljud från grannar 5 (4) 20 (16) 25 (20)* 75 (74) sämre Tågbuller/flygbuller 8 (4) 12 (8) 20 (12)* 79 (82) sämre Störande hundar och katter 5 (4) 14 (10) 19 (14)* 80 (80) sämre Instängd (dålig) luft 4 (5) 15 (15) 19 (20) 80 (73) ingen Torr luft 4 (7) 15 (18) 19 (25)* 80 (68) bättre För hög rumstemperatur 2 (1) 16 (11) 18 (12)* 82 (80) sämre Obehaglig lukt 2 (3) 14 (14) 16 (17) 83 (77) ingen Drag 3 (5) 12 (13) 15 (18)* 84 (76) bättre Buller från fläktar, värmepumpar 5 (6) 9 (8) 14 (14) 85 (80) ingen Bilavgaser 4 (5) 8 (9) 12 (14)* 87 (80) bättre Sotig/smutsig luft 2 (4) 7 (10) 9 (14)* 90 (81) bättre Fukt (nytt alternativ) Industriutsläpp 1 (2) 3 (5) 4 (7)* 95 (87) bättre Kraftig mögelväxt eller mögellukt 1 (1) 3 (4) 4 (5) 95 (88) ingen Industribuller 1 (0) 2 (2) 3 (2) 97 (92) ingen 20