PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län 2012
Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3 Näringsgrenar och yrken...6 Utbudet av arbetskraft...12 Öppet arbetslösa och sökande i program...13 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...17 Yrkesbarometer...22 Om prognosen...22 Källor...22 Diagrambilaga...23
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Dalarnas län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika, eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 2 Sammanfattning Osäkerheten i världsekonomin återspeglas också på Dalarnas arbetsmarknad. Många företag bedömer att efterfrågan på varor och tjänster inte ökar i lika hög omfattning som fram till halvårsskiftet. Tillverkningsindustrin drabbas framför allt av minskade orderingångar. Kommuner och landsting kommer att ha en snävare budget under de kommande åren, vilket märks i en minskad sysselsättning. Samtidigt ökar sysselsättningen i andra branscher inom privat sektor. Ett trendbrott märks inom transportnäringen, som traditionellt brukar följa industrikonjunkturen. Istället ökar transporterna inom bygg och handel, där främst den ökande Internethandeln sysselsätter allt fler åkerier. Dalarna är Sveriges fjärde största turistlän och handeln, hotellen och restaurangerna räknar med en god omsättning under kommande år. Sammantaget är arbetsmarknadsutsikterna för länet inte helt lätta att tolka denna gång. Utvecklingen kan mycket väl bli mer positiv än vad som beskrivs i prognosen. Antalet sysselsatta minskar under 2012 Sysselsättningen minskar sammantaget marginellt i Dalarnas län till slutet av 2012. Förändringen är inte stor, ca 400 färre sysselsatta beräknas ha arbete om ett år. Det är främst den offentliga sektorn som minskar, men ökningen inom privat sektor orkar inte riktigt kompensera för nerdragningarna. Industrin är den stora förloraren inom privat sektor, medan övriga branscher växer eller förblir oförändrade. Småföretagen kommer också att ha en bra utveckling även under 2012. Arbetskraften minskar Den ogynnsamma åldersfördelningen i Dalarna medför att arbetskraften, d.v.s. de som är sysselsatta plus de som söker jobb, kommer att minska under året. Pensionsavgångarna blir fortsatt omfattande och arbetskraften beräknas minska med ca 300 personer. Arbetslösheten ökar något under 2012 Till följd av minskad sysselsättning inom offentlig sektor kommer arbetslösheten att öka med ett hundratal personer fram till slutet av 2012. Arbetslösheten är i oktober 2012 lägre än i riket i genomsnitt och kommer också att vara lägre i slutet av prognosperioden. Utmaningar på länets arbetsmarknad Dalarnas främsta problem är brist på många kompetenser inom de flesta branscher, samtidigt som det finns ett stort antal arbetssökande med kompetenser som inte efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Arbetslöshetstiderna är också långa för arbetssökande som finns i utsatta grupper.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Det senaste året har efterfrågan på arbetskraft varit mycket stark i Dalarna, vilket märks både i stigande sysselsättning och en kraftig minskning av arbetslösheten. På ett år har öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minskat med nästan 12 procent i länet. Det är betydligt kraftigare än i riket som helhet. För 2012 visar svaren på prognosenkäterna att efterfrågan kommer att bli betydligt svagare. Detta är särskilt tydligt inom industrin. Branschen räknar med en minskad efterfrågan på varor och produkter på 6 12 månaders sikt. I höstens enkät är nettotalet 12 jämfört med 61 i vårprognosen. Nettotalet visar antalet företag som bedömer att efterfrågan ökar minus antalet som tror på en minskning. Detta bör tolkas med viss försiktighet då antalet som bedömer att efterfrågan ligger kvar på oförändrad nivå är större men syns inte i tabellen. För alla branscher minskar nettotalen. Man måste gå tillbaka till hösten för att hitta lägre tal. Men en låg efterfrågan på produkter och tjänster medför inte alltid en minskad sysselsättning. Nettotalen för jord- och skogsbruk är på samma nivå som industrin, men branschen räknar ändå med ökad sysselsättning. För byggbranschen och för privata tjänstesektorn är nettotalen mer optimistiska. Det återspeglas i branschernas bedömning av sysselsättningen som beräknas öka något. Som helhet kan man ändå utläsa en betydligt försiktigare hållning från företagens sida beroende på den allmänna finansiella osäkerheten i omvärlden och krympande orderingångar inom framför allt tillverkningsindustrin. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk 44 17 6 44 33-19 25 33 12 Byggnadsverksamhet 45 13 30 35 68 13 54 47 29 Industri 40 29 11 42 55 4 41 61 12 Privata tjänster 22 30 23 25 49 28 42 43 37 Totalt 23 25 21 27 43 19 37 40 25 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Sedan januari 1996 har i genomsnitt drygt 950 lediga platser anmälts varje månad till Arbetsförmedlingen i Dalarna. Från ingången av år 2006 märks en tydlig uppgång i efterfrågan, endast bruten av års finanskris. En ökad efterfrågan beror på en kombination av en växande arbetsmarknad åren 2006 - och från andra halvåret, och ett allt större behov av ersättningsrekryteringar till följd av generationsväxlingen. Även om antalet lediga platser minskar hösten och beräknas bli något lägre under 2012, kommer det att finnas fortsatt efterfrågan på arbetskraft. Under de senaste 20 åren har det anmälts minst 600 lediga platser till Arbetsförmedlingen varje månad.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 4 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen i Dalarna nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1992 till oktober 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande Måttet på utnyttjad kapacitet är en bra indikator på hur efterfrågan på arbetskraft kommer att utvecklas. Om företagen bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster ökar, samtidigt som kapacitetsutnyttjandet är högt, kommer behovet av nyrekryteringar att bli stort. Kapacitetsutnyttjandet är något lägre bland dalaföretagen än för ett år sedan. Med en efterfrågeökning på upp till tio procent skulle ändå två tredjedelar av företagen vara i behov av nyrekryteringar. Under nästa år bedömer byggbranschen och privata tjänstesektorn i högre grad än andra branscher, att efterfrågan kommer att bli god. Det medför problem i synnerhet för byggbranschen, där 85 procent av företagen inte kan öka produktionen utan nyanställningar. Samtidigt ligger byggbranschen högt i bristindex. De har framför allt svårt att hitta vissa nyckelkompetenser. Detta medför sannolikt att många företag inom bygg blir tvungna att avstå från nya order då de redan i dagens läge utnyttjar befintlig personal nästan maximalt. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 24% 47% 29% 0% Byggnadsverksamhet 46% 39% 7% 7% Industri 22% 46% 24% 9% Privata tjänster 19% 36% 34% 11% Totalt 24% 39% 27% 10% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Bristindexet visar andelen företag som uppger att de haft problem med att hitta lämplig kompetens de senaste sex månaderna före intervjutillfället, d v s under perioden mars augusti.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 5 I Dalarna uppger 31 procent av företagen att de haft rekryteringsproblem. Detta är ett högt värde som under de senaste åren endast matchas av läget hösten. De högsta värdena finns inom bygg och offentliga tjänster. Inte oväntat handlar det om kvalificerade tjänster där det är svårt att hitta kompetenta sökande i hela riket. Efterfrågan avtar något under 2012, men problemen inom dessa branscher kvarstår. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren - hösten Jord- och skogsbruk 15% 25% 33% 28% Byggnadsverksamhet 27% 32% 44% 28% Industri 10% 26% 30% 18% Privata tjänster 11% 23% 24% 15% Offentliga tjänster 28% 31% 52% 21% Totalt 17% 26% 31% 23% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Varseltalen under blev mycket låga beroende på att de arbetsställen som varit tvungna att minska personalstyrkan under lågkonjunkturen redan hunnit genomföra minskningarna. Den begynnande stagnationen på arbetsmarknaden märks tydligt genom det ökade antalet varsel under. Det är främst under det andra halvåret som varslen ökat kraftigare efter en lugnare vår och sommar. Antalet varsel för hela år beräknas bli ca 1 500. Medeltalet för antalet varslade under åren 2002 är 1 422, varför årets antal trots allt blir rätt normalt för länet. En oroväckande trend är ändå att antalet ökar under hösten. De flesta varsel under har drabbat industrin. Tabell 4: Antal varslade personer i Dalarnas län per år År Antal varslade 2002 1 159 2003 1 682 2004 1 545 2005 1 206 2006 868 734 2 455 2 593 562 (t.om. oktober) 1222 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 6 Näringsgrenar och yrken s prognosresultat är något svåra att tolka såtillvida att de ger ett spretande resultat bland länets branscher. Minskningen inom industrisysselsättningen är väntad med tanke på situationen i omvärlden. Men branscher som normalt brukar följa industrikonjunkturen visar istället på ökande eller i varje fall oförändrad sysselsättning. Detta kan vara de första tecknen på en förändrad struktur i länets näringsliv, där industrin spelat en dominerande roll på arbetsmarknaden under lång tid. Branschens betydelse för sysselsättningen avtar nu till förmån för den privata tjänstesektorn, som i andelar av den totala sysselsättningen ökat under det senaste decenniet. Sysselsättningen i länet Återhämtningen efter finanskrisens lågkonjunktur har varit mycket stark och sysselsättningen i Dalarna ökar med drygt 2 500 personer mellan kvartal 4 år och. Hela den privata sektorn uppvisar stora ökningar, medan det fortfarande sker nerdragningar inom offentliga tjänstesektorn. Till slutet av 2012 kommer osäkerheten i omvärlden att drabba industrin, som går in i en ny fas av minskande sysselsättning efter ett år av uppgång. Även inom offentliga tjänster minskar sysselsättningen. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 2500-400 Källa: Arbetsförmedlingen Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är en relativt liten bransch i länet, men är viktig som råvaruproducent till massa- och sågverksindustrin. Sysselsättningsutvecklingen har varit god under de senaste åren och beräknas växa ytterligare fram till slutet av prognosperioden. Prisnivån på timmer har legat på en hög nivå, men osäkerheten inför framtiden medför att branschen tror på lägre efterfrågan på ett års sikt. Många avverkningsavtal är emellertid ännu inte utförda och ska genomföras under 2012. Verksamheten kan komma att begränsas av bristen på skogsmaskins- och timmerbilsförare. Ju längre mot nordväst man kommer i länet desto större är problemet att hitta skogsmaskinförare med rätt kompetens. Även inom jordbruket finns arbetsgivare som uppgett brist på kompetenta maskinförare under de senaste månaderna. Industri Diagrammet nedan kan ses som en form av konjunkturbarometer för branschen, men man bör komma ihåg att den tenderar att förstärka konjunkturförändringarna. Den visar antalet företag som bedömer att efterfrågan ökar, minskat med antalet företag som bedömer att efterfrågan på produkter blir mindre. Antalet företag som tror på en fortsatt oförändrad efterfrågan är inte tydliggjord.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 7 Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Nettotal 70 Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Historiskt medelvärde kommande 6 Historiskt medelvärde kommande 6-12 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Industriföretagens bedömning av efterfrågan på produkter i höstens prognosenkäter liknar bedömningarna som gjordes våren. Företagen trodde då på en kraftig minskning under de första sex månaderna, men att ökningen i efterfrågan skulle komma senare under perioden. Samma trend syns i höst, men nedgången bör inte bli lika dramatisk. Däremot kan lågkonjunkturen inom industrin bli mer långdragen eftersom företagen räknar med svagare uppgång under andra halvan av 2012. Sysselsättningen inom industrin minskade mellan och med ca 14 procent. Bedömningen denna gång stannar på ett minus på omkring fyra procent. Det är i första hand processoch verkstadsindustri som kommer att drabbas, medan sågverk och livsmedelsindustri klarar sig något bättre. Trots minskad sysselsättning kommer efterfrågan på arbetskraft att kvarstå. Det beror på en omfattande ersättningsrekrytering i anslutning till generationsskiftet som pågår i branschen. Nyrekryteringar handlar till stor del om kvalificerade yrken inom IT och specialister på civilingenjörsnivå. Den personal som nu lämnar industriföretagen har ofta lång anställningstid och arbetslivserfarenhet. En knapp majoritet av kommande rekryteringar fram till slutet av 2012 förutsätter teknisk universitets- eller högskolutbildning. Bland dessa rekryteringar finns önskemål om erfarenhet i yrket i 70 procent av fallen. Den andra delen av rekryteringarna förutsätter inte kvalificerade utbildningar. Kraven på erfarenhet är också lägre i ca 50 procent av rekryteringarna. De största volymerna handlar om montörer inom metall, maskin och el. Förare av tunga fordon är också efterfrågade inom industrin. Vid anställning av maskin- och elmontörer är utbildningskravet 100-procentigt. Kraven är lägre när det gäller metallmontörer. Andra yrken som kommer att efterfrågas är operatörer inom sågverk och maskinoperatörer inom trävaru- och pappersindustri. Dessutom behövs svetsare, tunnplåtslagare, och VVS-montörer. 30 procent av industriföretagen uppger brist på arbetskraft hösten. Det är det högsta värdet sedan våren. Majoriteten av dessa är yrken på gymnasial nivå och flest företag finns inom livsmedelsindustrin. Bristen på slaktare och styckare är akut. Företagen importerar idag arbetskraft från andra länder.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 8 Byggnadsverksamhet Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Nettotal 80 Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Historiskt medelvärde kommande 6 Historiskt medelvärde kommande 6-12 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggbranschens bedömningar av efterfrågan påminner till väsentliga delar om industrins bedömningar, men har ett mer positivt förlopp. Ett antal byggprojekt kommer att påbörjas under 2012 och bedömningen av efterfrågan på 6-12 månaders sikt ligger därför i nivå med det historiska medelvärdet. Sysselsättningen ökar från en lägre nivå med ca sju procent, till det fjärde kvartalet i år och ytterligare ca 4 procent under 2012. Detta förutsätter att arbetsgivarna hittar de nyckelkompetenser som är mycket svåra att rekrytera i dagens läge, främst platschefer, ingenjörer, konstruktörer och kalkylatorer. Räknat i volym kommer byggbranschen att rekrytera mest bland byggnadsarbetare och byggnadshantverkare. Ca 80 procent av de kommande anställningarna under 2012 rör denna grupp. Den största delen av de bristyrken som företagen uppgett att de haft svårt att rekrytera finns samtidigt här. De mest frekventa bristyrkena är byggnadsträarbetare, anläggningsarbetare, installationselektriker och anläggningsmaskinförare. Med en ökad efterfrågan bland byggyrkena är det troligt att bristsituationen förvärras under det kommande året. En viss reserv finns bland byggnadslärlingarna. Det är därför viktigt för branschen att dessa ges möjlighet att snabbt komma in i yrket. Läget är mer problematiskt bland elektrikerna.där råder det brist på sökande samtidigt som det finns ett antal arbetslösa lärlingar. För att undvika flaskhalsar är det angeläget att branschens parter kommer överens om ett förfarande för att få lärlingarna behöriga för självständigt arbete. Det största hindret för en tillväxt inom byggbranschen är bristen på kvalificerad personal. I den generation som nu lämnar arbetslivet finns många arbetstagare med en utbildning, och framför allt arbetslivserfarenhet, som är mycket svår att ersätta. Det kommer att behövas driftchefer inom byggverksamhet, ingenjörer på universitets- och högskolenivå och specialister inom bland annat anbudsberäkning. Samtidigt är just dessa yrkesgrupper svårast att hitta på arbetsmarknaden idag. I sämsta fall leder detta till att det inte ens är möjligt att lämna anbud på byggnadsprojekt även om det fanns tillgång till byggnads- och anläggningsarbetare.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 9 Mot denna bakgrund kan det vara svårt att nå ytterligare fyra procents sysselsättningstillväxt i byggbranschen. Det förutsätter att den allvarligaste bristproblematiken kan lösas till exempel genom att erbjuda specialisterna anställning även efter fyllda 65 år och att ge lärlingar inom bygg och el möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. På anläggningssidan finns ett stort behov av maskinförare. Det bör därför finnas möjlighet till utbildning och praktik inom dessa yrken. Privata tjänster Privata tjänstesektorn har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten i Dalarna de senaste åren och ser ut att få en allt viktigare del av arbetsmarknaden även framöver. Det senaste året har sektorn vuxit med 3,5 procent och beräknas växa ytterligare med omkring två procent fram till slutet av 2012. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Nettotal 60 Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Historiskt medelvärde kommande 6 Historiskt medelvärde kommande 6-12 50 40 30 20 10 0 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Efterfrågan på varor och tjänster mattas av en aning men ligger inför 2012 enligt branschernas bedömning över de senaste årens genomsnitt. Sektorn domineras av småföretag. Enligt höstens småföretagarbarometer för länet går tjänstesektorn i Dalarna bäst i hela riket. Den globala finanskrisen påverkar heller inte tjänsteföretagen i Dalarna i lika stor omfattning som i resten av landet. Handelns utveckling fortsätter stabilt och utan särskilt stora svängningar. Under och skedde en svag nedgång i sysselsättningen i länet, men har nu stabiliserats och beräknas öka med upp till en procent till slutet av 2012. Under och 2012 kommer många företagsetableringar i länet.särskilt borlängeregionen förstärker sin ställning som handelscentrum genom en stor satsning på Södra och Norra Backa. Enligt Handelns Utvecklingsråd kommer upp till 35 000 kvadratmeter handel att byggas här med option för ytterligare 20 000 kvadratmeter. Branschen efterfrågar försäljare av olika slag, inom fackhandeln, dagligvaruhandeln och säljare till företag. När det gäller fackhandeln ställer företagen krav på erfarenhet i nästan 90 procent av rekryteringarna, medan kravet på erfarenhet från branschen är endast 20 procent av rekryteringarna inom dag-
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 10 ligvaruhandeln. Säljyrket är på detta sätt en bra inkörsport för dem som för första gången kommer in på arbetsmarknaden. Yrken med krav på högskoleutbildning efterfrågas också, bland annat driftchefer, marknadsförare och marknadsanalytiker samt datatekniker. I de flesta fall finns önskemål om adekvat utbildning och erfarenhet. Rekryteringsproblemen inom handeln är relativt få, men företagen uppger att det saknas framför allt datatekniker, motorfordonsreparatörer och kvalificerade säljare. Det finns en viss risk för ökande problem att hitta rätt kompetens inom handeln, särskilt om intresset för gymnasieutbildning i handelsämnen dalar bland ungdomarna. Sysselsättningsutvecklingen inom transport är svårbedömd men prognossvaren antyder att den kommer att växa med upp till fyra procent i länet fram till slutet av 2012. En svagare industrikonjunktur avspeglas normalt även inom transportnäringen. Utvecklingen har varit svag de senaste åren med vikande sysselsättningssiffror. Man kan anta att behovet av transporter ökar inom andra branscher när industrins behov minskar. En snabb produktionstillväxt inom biobränsle kräver större transportkapacitet och behoven inom skogsnäringen, bygg och handel ökar. Arbetsförmedlarnas bedömning är att åkerinäringen idag har ökade volymer av både tyngre gods och paketdistribution på grund av den kraftigt ökande Internethandeln. Samtidigt har en viss del av transporterna gått över på lastbil på grund av bristande kapacitet på järnvägen, framför allt vintertid. Transportyrken som kommer att efterfrågas under kommande år är bland andra tågmästare, buss- och taxiförare samt motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer. Mekanikerna är ett bristyrke.framför allt de som har utbildning/erfarenhet av tunga fordon. I nordvästra delen av länet är det också svårt att hitta timmerbilsförare. Utbildnings- och erfarenhetskraven bland montörer går alltmer i riktning mot märkesspecialister och felsökning och diagnostik via data. Företagstjänster är liksom transport en svårbedömd bransch. Den kommer definitivt att växa under det kommande året. Frågan är egentligen bara i vilken utsträckning. Prognossvaren tyder på en kraftig tillväxt men de bör erfarenhetsmässigt tonas ner en aning. En ökning av sysselsättningen på minst två procent är dock sannolik. Om utvecklingen i Dalarna följer mönstret för branschen i storstadsregionerna, kommer den inom kort att vara en av de största inom privata näringslivet. Inom företagstjänster ryms ett brett spektrum av yrken. Trenden är att de tar över allt mer av de arbetsuppgifter som traditionellt funnits i ett och samma företag. Efterfrågade yrken är allt från civilingenjörer till lagerpersonal, hotell- och kontorsstädare, organisationsutvecklare, anläggningsarbetare och chefer för olika företag. En tydlig trend är också att många industriyrken förvandlas till företagstjänster när de går genom bemanningsföretagen. Så kommer till exempel en del av den minskade sysselsättningen inom industrin att kompenseras av inhyrd personal, som därigenom byter bransch men fortsätter i samma yrke som tidigare. Bristyrken i branschen är ingenjörer inom maskin och el, fastighetsmäklare, skogsmästare, skorstensfejare och saneringspersonal samt anläggningsmaskinförare. Hotell och restaurangbranschen kommer att öka i sysselsättning med ca fem procent fram till slutet av 2012. Branschen är viktig för länet. Dalarna är Sveriges fjärde största turistlän. Tillväxtverket uppger i en rapport från att exportvärdet av svensk turism är större än både stål- och personbilsexporten. Den största enskilda näringsgrenen inom turismen är handeln. Men utan en väl fungerande hotell- och restaurangverksamhet skulle också handeln minska. De mest efterfrågade yrkena under det kommande året är köks- och serveringspersonal, men pistmaskinsförare och liftskötare behövs också under vintersäsongen i fjällvärlden. Samtidigt är kockar och servitörer de största bristyrkena. Under vintersäsongen är det också svårt att hitta hotellstädare och taxiförare.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 11 Information och kommunikation är än så länge en liten bransch i länet, men kommer att växa med över fem procent i sysselsättning under året. Efterfrågan gäller framför allt programmerare och systemerare samt datatekniker och dataingenjörer. Detta är kvalificerade jobb. Färsk högskoleutbildning eller erfarenhet är ett allmänt krav. Behovet av inhyrd personal i privat sektor Andelen inhyrd arbetskraft i förhållande till företagens egna anställda är 3,2 procent hösten. Det är en hög nivå för Dalarnas del. Under de två tidigare åren har andelen varit nästan en procentenhet lägre. I antal finns de flesta inom industrin. För beräknas andelen inhyrda av den totala industrisysselsättningen att hamna på ca 3,9 procent. Till nästa år kommer behovet att öka till omkring 4,5 procent. Detta som en följd av att företagen är osäkra på orderläget och därför hellre hyr in personal än nyanställer. För samtliga branscher verkar dock andelen minska, då de branscher som använt inhyrd personal överlag minskar ner verksamheten. Andelen beräknas bli 2,6 procent, vilket är en minskning med ca 400 personer från års nivå. Sammantaget kommer dock antalet inhyrda under 2012 att vara högre i Dalarna under 2012 än under och. Offentliga tjänster Den offentliga sektorns bedömning av efterfrågan på service har visat en kraftig nedåtgående trend under de senaste åren. Från hösten har läget stabiliserats, även om det fortfarande är fler institutioner som bedömer att efterfrågan minskar än som tror att den ökar. Förklaringen är framför allt de stora årsklasserna som lämnat gymnasiet och som medför en drastisk minskning av efterfrågan på gymnasieplatser. Antalet elever i varje årsklass i gymnasiet har minskat från över 4 000 till under 3 000 på några år. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 0-5 -10-15 -20-25 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Konsekvenserna av en minskad volym i gymnasieåldern har varit mindre än den demografiska effekten medfört. Samma demografiska situation finns nämligen i den andra änden av skalan, bland gymnasielärarna. Denna yrkeskår har en hög genomsnittsålder och ett omfattande generationsskifte pågår. Det in-
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 12 nebär att en viss del av övertaligheten kunnat hanteras genom pensionsavgångar. Även om sysselsättningen minskat inom undervisning har det funnits ett behov av ersättningsrekryteringar. Det behovet kommer att bestå även under de kommande åren. Ca 150 lärare kommer att behövas i länet som ersättningsrekryteringar varje år under de kommande fem åren. Till viss del har det minskande antalet anställda i de kommunala skolorna kompenserats av en ökning i skolor med privat huvudman. Förändringen från ca 12 500 anställda år till uppskattningsvis 11 000 i slutet av 2012 är alltså inte hela sanningen. Under det kommande året kommer lärare i matematik, musik bild, språk, framför allt franska och spanska, samt No att efterfrågas. Generellt gäller kravet på behörighet. Lärare som har flera behörighetsämnen är eftersökta. Lärare i yrkesämnen är en grupp som är svåra att hitta redan i dagens läge. Med högre behörighetskrav kan de bli ännu svårare att rekrytera. Bland sökande som förskollärare och fritidspedagoger råder det en konstant brist i stort sett i alla kommuner i länet. Kommuner och landsting räknar med betydligt snävare budget under kommande år. Det medför en hel del nerdragningar inom vård och omsorg, samtidigt som det är en mycket stor brist på specialister inom sjukvården. Eftersom omsättningen i branschen är stor, finns en efterfrågan på utbildad vårdpersonal på alla nivåer. Sammanfattningsvis beräknas sysselsättningen inom offentlig sektor minska med ca 3 procent till slutet av 2012. En del av minskningen uppvägs av nyrekryteringsbehov av privata aktörer inom skola och vård. Utbudet av arbetskraft Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation. Den allra största befolkningsgruppen är i åldrarna 59 till 65 år och kommer att lämna eller har redan lämnat arbetsmarknaden. För något år sedan var genomsnittsåldern för pensionsavgångarna i Dalarna 62,8 år. Det betyder att många går i pension i förtid. Detta är alltså den ålder då endast hälften av dem som varit sysselsatta fortfarande är i arbete. När företagen ersättningsrekryterar är önskemålet oftast sökande med utbildning och arbetslivserfarenhet, kort sagt en 30 år yngre kopia av den som lämnar företaget. I Dalarna är denna åldergrupp mycket liten. Endast 9-åringarna och personer som fyllt 70 är färre. De stora ungdomskullarna som föddes kring 1990 har inte hunnit skaffa sig den utbildning och arbetslivserfarenhet som behövs vid ersättningsrekryteringar. Arbetsförmedlingens rapport om generationsskiftet i regionerna visar på att arbetskraften kommer att minska i Dalarna under flera år framöver. I en god konjunktur lockas fler personer som inte tillhört arbetskraften in i arbetskraften. Det motsatta sker när konjunkturen sviktar. Under 2012 kommer därför arbetskraften att minska med ca 300 personer. På sikt är det oerhört viktigt för Dalarnas arbetsmarknad att den förväntade trenden vänds och att fler personer kommer in i arbetskraften. Detta kan ske genom en snabbare integration av nyanlända, riktade kompetenshöjande insatser mot dem som idag står utanför arbetsmarknaden och sist men inte minst genom inflyttning till länet. En annan följd av generationsskiftet är det så kallade paradoxproblemet med brist på vissa kompetenser samtidigt som det finns ett överskott av sökande med kompetenser som inte efterfrågas. Vid nyrekrytering när företagen behöver öka sin personal, har även sökande med kortare utbildning och erfarenhet möjlighet att få arbete. Men eftersom arbetsmarknaden domineras av ersättningsrekryteringar accentueras paradoxproblemet. Under 2012 kommer detta att bli ännu tydligare då antalet nyrekryteringar blir färre än under.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 13 Stor grupp utanför arbetskraften Ca 30000 personer i åldern 18 64 år i Dalarnas län står idag utanför arbetsmarknaden. Det är långtidssjukskrivna, studerande, invandrare och personer som lämnat arbetsmarknaden i förtid. Detta är grupper som måste aktiveras och inlemmas i arbetskraften om arbetskraftsbehovet ska kunna tillgodoses under kommande år. Länets arbetsgivare måste komma till insikt om att kompetensresurserna håller på att sina. Det är snart inte längre möjligt att anställa den idealiske arbetssökanden med adekvat utbildning och arbetslivserfarenhet som arbetsgivarna varit vana att hitta på marknaden och hos Arbetsförmedlingen under de senaste åren. Man kanske inte ens behöver sänka kompetenskraven. Det kan räcka med att leta utanför de gängse ramarna. Det krävs dock ett annat synsätt och mer engagemang från arbetsgivarnas sida. Framför allt krävs en genomtänkt personalstrategi i företagen, där medarbetare ges möjlighet till avancemang. Därigenom bereds plats för nyanställda med ett lägre utbud av utbildning och erfarenhet. För att detta ska lyckas behövs verktyg för utbildning och kompetenshöjning både av redan anställda och av presumtiva arbetssökande. Även bland sådana som idag står utanför arbetsmarknaden. Ett exempel på detta som redan är aktivt är Dalalyft, som främst jobbar med korta kompetenshöjande insatser i mindre företag. Efterfrågan på arbetskraft kommer att mattas av under 2012. Samtidigt sjunker kapacitetsutnyttjandet och arbetstakten i företagen. Nu borde tiden vara inne för företag och institutioner att förbereda sig för en kommande konjunkturuppgång genom personalutbildning och introduktion av lämpliga nya arbetstagare, exempelvis i form av praktik på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen behöver å sin sida informera och rusta svaga grupper av sökande, så att dessa kan bidra med sin arbetsförmåga när efterfrågan ökar. Arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling Nivåskillnaderna mellan öppen arbetslöshet och deltagare i program med aktivitetsstöd är beroende av regelverk och tilldelad budget. Därför är det totala antalet inskrivna arbetslösa mest intressant att studera, eftersom det speglar arbetsmarknadens utveckling. I ett längre tidsperspektiv har arbetslösheten minskat mycket kraftigt i Dalarna. Mellan år 1996 och minskade totalt antal inskrivna arbetslösa med 48 procent i länet jämfört med 29 procent i riket och 24 procent i Stockholms län. Som andel av befolkningen 16 64 år har nivån gått från 12,5 procent i årsgenomsnitt år 1996 till 6,6 procent år. I riket är motsvarande förändring från 10,5 procent till 6,9 procent. Under har den positiva trenden fortsatt. Dalarna hör till de fem län i Sverige som hade lägst arbetslöshet i oktober, enligt Af verksamhetsstatistik. Arbetslöshetens nivå är ett resultat av skillnaden mellan in- och utflöde av arbetssökande över tid. Den låga nivån i länet är en följd av en hög omsättning till arbete. Ett sammanlagt månadsgenomsnitt av andelen arbetssökande som fått arbete under åren 1996 är 18 procent i länet jämfört med 16 procent i riket som helhet. En faktor som gynnat länet är att det funnits efterfrågan på arbetskraft med kortare utbildning. Inflödet till arbetslöshet har på-
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 14 verkats av relativt få ungdomar i länet. Något som istället blir en belastning då arbetskraften minskar. Länet har också haft en god omsättning till arbete bland nyanlända. Index för omsättningen till arbete bland nyanlända under är 29,1 i Dalarna jämfört med 25,6 i riket som helhet. Ungdomar med kort utbildning har ofta svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden, men även här sker en viss omsättning till arbete även om den är betydligt lägre jämfört med ungdomar som har gymnasiekompetens. Andelen unga som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd har minskat under och från en nivå som var högre än i riket till en nivå som understiger riksgenomsnittet med 0,4 procentenheter i oktober. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd domineras av Jobb- och utvecklingsgarantin och dess motsvarighet för ungdomar, Jobbgarantin för ungdomar. Inom ramen för dessa kan ett flertal aktiviteter finnas, som t ex coachning, praktik, utbildning etc. Av 4 400 programdeltagare i oktober i Dalarna återfanns drygt 3 200 i någon av garantierna. Antalet har ökat tämligen konstant från införandet i mitten av. Undantaget är de tydliga dalar då efterfrågan på arbetskraft varit särskilt stor som t ex sommaren och första halvåret. Ungdomsgarantin har ett annat förlopp. Där har en minskning skett under första halvåret. Det har medfört att antalet minskat från 1 360 i december till 918 deltagare i oktober. Trots att andelen utrikes födda utgör drygt 20 procent av totalt antal inskrivna arbetslösa, är deras andel av garantierna endast 8,7 procent. De har istället större andelar av den öppna arbetslösheten, i förberedande utbildningar och i arbetsmarknadsutbildning utanför garantierna. Fördelningen mellan män och kvinnor är ganska jämn i garantierna. 47 procent kvinnor och 53 procent män deltar. I ungdomsgarantin är dock endast 42 procent kvinnor. I garantierna har de flesta (60 procent) gymnasieutbildning, medan 27 procent har endast förgymnasial utbildning och 12 procent eftergymnasial. Andelen med förgymnasial utbildning är i stort sett likadan bland ungdomar och äldre, men endast 4 procent av deltagarna i ungdomsgarantin har eftergymnasial utbildning. Bland utrikes födda i garantierna saknar nästan hälften (45 procent) gymnasieutbildning. Arbetslösheten ökar svagt under 2012 Arbetslösheten i Dalarna kommer att minska med ca 1 100 personer mellan det fjärde kvartalet och motsvarande tid. På två år, mellan kvartal 4 år och 2012, kommer det totala antalet inskrivna minska med ca 1 000 personer. Till slutet av 2012 sker ingen dramatisk förändring av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Omsättningen, d v s både inflöde i och utflöde ur arbetslöshet, beräknas bli något större än år då den förra nergången skedde på arbetsmarknaden. Ca 14 000 nya arbetssökande beräknas anmäla sig på Arbetsförmedlingen i Dalarna. Det är något fler än. Orsaken är framför allt de stora ungdomskullarna som lämnar gymnasiet och de ungdomar som hunnit skaffa sig en kortare eftergymnasial utbildning. I genomsnitt beräknas ca 14 procent av dem som går en gymnasieutbildning någon gång under året då de fyller 19 år anmäla sig som arbetssökande. Antalet som går från arbetslöshet till arbete beräknas bli ett hundratal färre, varför den återstående volymen arbetslösa är ca 100 fler under det fjärde kvartalet 2012 jämfört med samma period.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 15 Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal 4 11300 200 kvartal 4 10200-1100 2012 kvartal 4 10300 100 Källa: Arbetsförmedlingen Många faktorer kan påverka inflödet i arbetslöshet. I detta fall räknar vi med en ökning av utrikes födda i länet till följd av en ökad mottagning av invandrare som får ett anvisat boende i Dalarna. Antalet personer som kommer från annan försörjning via Försäkringskassan kommer dock att bli lägre än tidigare. Dessa två faktorer tar ut varandra i antal. Antalet arbetslösa kan bli lägre om det osäkra läget i omvärlden stabiliseras och efterfrågan på arbetskraft blir något högre än beräknat. En osäkerhetsfaktor är också andelen ersättningsrekryteringar i förhållande till pensionsavgångar. Den har i genomsnitt varit 75 procent, men i prognossvaren hösten märks en ökning till närmare 80 procent. Det skulle i så fall medföra att arbetslösheten blir lägre än den beräknade. Arbetslöshetens struktur I tabell 7 visas antalet totalt inskrivna arbetslösa som andelar av den registerbaserade arbetskraften i respektive grupp. Detta sätt att redovisa andelarna är nytt från i år. Det går därför inte att jämföra värdena med publikationer från tidigare år. Arbetslösheten i alla grupper har minskat med en procentenhet jämfört med fjolåret och ligger på en lägre nivå än rikets genomsnitt. Arbetslösheten bland männen har minskat kraftigare än bland kvinnor. Det är en trend som är typisk i en återhämtningsfas, när företag inom privat sektor snabbt nyanställer personal. Arbetsmarknaden inom offentliga tjänster domineras av kvinnor. Då sysselsättningen minskar innebär det en sämre utveckling i antalet arbetslösa eftersom kvinnorna har en betydligt lägre minskning av arbetslösheten än männen. Även bland ungdomarna har arbetslösheten minskat det senaste året. Jämfört med riket har dalaungdomarna nästan tre procentenheter lägre arbetslöshet. Dock finns här en tydlig polarisering. Ungdomar med fullföljd utbildning har en stor omsättning till arbete, medan de som saknar gymnasieutbildning tenderar att få allt längre söktider. I oktober fanns ca 150 dalaungdomar som varit arbetssökande i mer än två år. För de äldre som söker arbete har det senaste året också varit gynnsamt. Arbetslösheten har minskat från 5,7 procent av den registrerade arbetskraften över 55 år, till 5,1 procent under det tredje kvartalet i år. Detta är en dryg procentenhet lägre än rikets genomsnitt. Dalarna har en lägre nivå än riket oberoende av vilken utbildningsnivå man granskar. Bland arbetssökande med endast förgymnasial utbildning har arbetslösheten gått ner med en procentenhet. Detta har två förklaringar. Många äldre arbetssökande med kort utbildning har lämnat arbetsmarknaden och gått i pension, men framför allt har det funnits möjligheter att hitta jobb även för ungdomar med kort utbildning. Den enda grupp som har högre arbetslöshet än förra året är utrikesfödda. Det är en följd av ett relativt stort inflöde av nya arbetssökande men också av att det tar längre tid för utrikes födda med kort utbildning och som saknar svensk arbetslivserfarenhet att komma ut på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 16 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal III år Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt 16-64 år Kvinnor Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Inrikes-födda Utrikes-födda Grundskola Utbildning Gymnasial Eftergymnasial Vansbro 6,1% 6,1% 6,1% 12,0% 6,6% 6,1% 7,0% 8,4% 5,4% 6,2% Malung-Sälen 6,2% 7,2% 5,3% 10,9% 4,7% 5,3% 20,0% 10,2% 5,5% 4,5% Gagnef 5,2% 5,5% 4,9% 15,9% 3,6% 4,8% 13,4% 11,0% 4,5% 3,7% Leksand 5,8% 6,2% 5,5% 11,8% 5,7% 5,0% 21,1% 13,3% 5,2% 3,9% Rättvik 6,4% 7,3% 5,5% 15,7% 5,6% 5,9% 15,9% 8,3% 6,6% 4,5% Orsa 9,8% 9,1% 10,5% 24,4% 5,7% 8,1% 40,7% 17,5% 9,1% 7,3% Älvdalen 7,6% 8,2% 7,0% 18,9% 5,1% 7,0% 20,4% 11,9% 7,3% 4,6% Smedjebacken 5,9% 6,5% 5,4% 20,4% 4,2% 5,1% 17,0% 9,5% 5,6% 4,0% Mora 7,3% 8,0% 6,6% 16,9% 6,1% 6,8% 16,3% 11,7% 7,2% 5,0% Falun 7,1% 6,9% 7,3% 18,1% 5,0% 6,0% 20,6% 16,6% 7,3% 4,0% Borlänge 8,1% 7,8% 8,3% 16,7% 5,9% 6,5% 23,1% 18,9% 7,1% 4,7% Säter 4,5% 4,7% 4,3% 11,5% 3,5% 3,8% 19,0% 7,4% 4,2% 3,6% Hedemora 6,6% 7,8% 5,6% 16,6% 4,7% 5,8% 17,5% 11,9% 5,9% 5,0% Avesta 7,6% 8,4% 6,8% 19,1% 5,2% 6,5% 18,8% 15,2% 6,4% 5,7% Ludvika 7,0% 7,4% 6,7% 16,2% 4,0% 5,9% 19,3% 16,0% 6,2% 4,0% Länet 7,0% 7,2% 6,8% 16,6% 5,1% 6,0% 20,1% 14,1% 6,5% 4,5% Länet ifjol 8,0% 8,0% 8,1% 19,5% 5,7% 7,2% 19,7% 15,1% 7,6% 5,1% Riket 8,0% 8,2% 7,9% 18,2% 6,2% 6,0% 20,1% 17,2% 7,8% 5,1% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Inom länet är skillnaderna mellan Dalarnas fyra centra Falun/Borlänge, Mora, Ludvika och Avesta ganska små. Säter, med tillgång till Borlänges arbetsmarknad, har den i särklass lägsta arbetslösheten. Orsa ligger i topp i den andra änden av skalan. Orsa har framför allt en hög arbetslöshet bland männen. Säter har länets lägsta arbetslöshet bland kvinnor, män, ungdomar och äldre. Bland utrikes födda toppar Orsa arbetslösheten. Det handlar om endast ett sextiotal individer och som andel av den registerbaserade arbetskraften förändras siffrorna snabbt. Arbetslösheten bland arbetssökande med minst gymnasieutbildning är lägst i Gagnef och Säter. Som enda dalakommun har Orsa en högre arbetslöshet än riket i denna grupp. Arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade varierar betydligt mer i länet. Borlänge har den högsta nivån. Det beror på ett stort antal nyanlända arbetssökande med kort eller ingen utbildning. Förutom Borlänge och Orsa är arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade lägre i alla Dalarnas kommuner än i riket. Ett växande problem på arbetsmarknaden är arbetssökande som varit utan arbete under lång tid. Inom många yrken, speciellt inom IT-branschen, kräver arbetsgivarna att en sökande ska ha färsk utbildning eller arbetslivserfarenhet. För många unga som aldrig haft ett stadigvarande jobb under en längre tid är det förödande att vänta länge på möjligheten att komma in på arbetsmarknaden. För de flesta är det också en ekonomisk belastning att vara arbetslös. I en konjunkturuppgång då efterfrågan på arbetskraft ökar märks de svaga grupperna av sökande särskilt tydligt. De tenderar att bli kvar som arbetssökande, medan andra med kompetenser som passar in på arbetsgivarnas önskemål går ut i jobb. I tabell 8 syns en oroväckande trend då arbetssökande som varit inskrivna mer än sex månader, alternativt 100 dagar för ungdomar, ökat kraftigt som andel av samtliga i gruppen. Även om andelen sökande med långa inskrivningstider i Dalarna är lägre än i riket, utom när det gäller ungdomar, är det alarmerande att i vissa fall mer än hälften av de sökande varit arbetslösa under lång tid. Mer än varannan ung arbetssökande har varit öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd mer än 100 dagar. Som tidigare nämnts återfinns här en grupp som varit inskrivna mer än två år vid Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 17 Tabell 8: Öppet arbetslösa i mer än sex månader (för ungdomar 18-24 år gäller 100 dagar) samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kvartal 3 Kvartal 3 Riket kvartal 3 Kvinnor 43,4% 38,6% 47,7% Män 48,2% 40,2% 52,5% Unga 18-24 år 55,3% 46,9% 51,6% Äldre 55-64 år 60,6% 48,7% 65,4% Funktionsnedsatta 54,4% 47,8% 53,5% Inrikesfödda 47,7% 41,2% 50,6% Utrikesfödda 38,6% 30,1% 49,2% Utomeuropeiskt födda 35,5% 26,9% 47,0% Förgymnasial utbildning 47,6% 37,8% 53,7% Gymnasial utbildning 47,0% 42,7% 51,2% Eftergymnasial utbildning 39,7% 31,4% 43,8% Källa: Arbetsförmedlingen Under 2012 kommer arbetslösheten att bli oförändrad eller öka svagt. Då kommer andelen arbetssökande med långa söktider att bli lägre eftersom jämförelsegruppen ökar. Oavsett detta är det viktigt att ägna resurser åt matchning, aktivering och kompetenshöjning i dessa grupper. Bland arbetslösa utomeuropeiskt födda finns relativt få sökande med långa inskrivningstider, både i Dalarna och i riket. Förklaringen kan vara att de har fler avbrott i sin sökprocess och bryter då sin arbetslöshetstid. De kommer också sent i sökprocessen in till Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Våra utmaningar under kommande år är samtidigt paradoxproblemets två sidor att hitta och matcha arbetssökande så att de uppfyller arbetsgivarnas kompetenskrav och att stötta och rusta de svaga grupperna av arbetssökande; de som har en kompetens som inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Nästan var tredje utan arbete i mer än tre år Majoriteten av de öppet arbetslösa och i program går till arbete inom tolv månader. Sedan 2006 har andelen varierat mellan 27 och 39 procent och uppgår hösten till 36 procent. I den andra änden av skalan är de sökande som varit inskrivna sammanlagt mer än tre år under en tioårsperiod. Deras andel tenderar att öka i goda tider, då sökande med rätt kompetens snabbt får jobb. Den minskar i dåliga tider med svag efterfrågan, när rörligheten på arbetsmarknaden går ner och antalet sökande i de andra grupperna ökar. Arbetssökande med en sammanlagd inskrivningstid på mer än tre år utgör hösten 29 procent av samtliga öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Den minsta gruppen, 14 procent, utgörs av dem som varit inskrivna mellan 24 och 36 månader.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Dalarnas län 18 Diagram 6: Öppet arbetslösa och sökande i program fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Andel av öppet arbetslösa och sökande i program i åldern 16-64, procent. 50% <12 månader 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 40% 30% 20% 10% 0% 2006 2006 Källa: Arbetsförmedlingen Detta visar mycket tydligt att det finns en polarisering bland sökande. Mer än hälften av de arbetssökande kommer i genomsnitt ut i arbete senast inom två år, men en stor grupp har långa sammanhängande tider i arbetslöshet eller en räcka av återkommande arbetslöshetstider under de senaste tio åren. Bland arbetssökande med långa inskrivningstider återfinns de utsatta grupperna på arbetsmarknaden; personer med kort utbildning, äldre över 55 år, funktionsnedsatta och utomeuropeiskt födda. Antalet personer i utsatta grupper samma som våren 2006 Under samma tid har antalet i den grupp som inte hör till de utsatta minskat från 6 000 till 4 200. I en fas där efterfrågan på arbetskraft ökar snabbt, som första halvåret, minskar antalet sökande i ej utsatta grupper snabbare än övriga. Samma trend syntes från våren 2006 till hösten då finanskrisen medförde en kraftig ökning av arbetslösheten i Dalarna. 2006 skiljde det nästan 1 000 personer i antal mellan de båda grupperna, medan antalet var nästan lika stort hösten.