grafik KONSTPROJEKT FÖR UNGA I DALARNA grafik

grafik KONSTPROJEKT FÖR UNGA I DALARNA grafik

grafik KONSTPROJEKT FÖR UNGA I DALARNA grafik Sven Ljungberg»Katt och skator«, träsnitt.

Innehåll 3 Grafikprojektet i Dalarna 5 Grafik 7 Grafikens historia 11 Högtryck 15 Djuptryck 19 Plantryck 23 Schablontryck 25 Lärarhandledning Ung konstnär med tryckt självporträtt. Från skol projektet»jag kommer från Falun 2011«.

Grafikprojektet i Dalarna För att främja barns och ungas rätt till kultur och kulturupplevelser har regeringen beslutat att Statens konstråd får överlåta grafiska verk till skolor. Under 2013 inleder vi satsningen med Dalarna som pilotprojekt! De grafiska verken kommer att användas som en del i undervisningen i exempelvis ämnena bild, svenska, historia och samhällskunskap. Alla femton län i Dalarna har fått konst placerad i skolor från förskolan till och med gymnasiet. Varför grafik? De traditionella grafiska teknikerna har under århundraden haft stor betydelse för kommunikationen med text och bild. Datorns självklara huvudroll i våra dagar har föregåtts av tidskrävande hantverksjobb. Processerna med de grafiska teknikerna har aldrig riktigt försvunnit och kan komma att stå för en ny renässans. Många unga letar efter källorna, ett ursprung. Datortekniken kopplas till handens arbete. I Grafikprojektet deltar Jordi Arkö, länskonstkonsulent, och Anneli Strömberg, enhetschef för scen, dans, konst på Landstinget i Dalarna, Anne Seppänen, verksamhetschef och Annacari Jadling Ohlsson, konstpedagog på Dalarnas museum. Modhir Ahmed förestår Falu konstgrafiska verkstad och de grafiska bilderna är ramade på Stentryckeriet i Vikmanshyttan. Från Statens konstråd deltar Alexandra Urefalk, samlingsregistrator och Inger Höjer Aspemyr, intendent förmedling, projektledare för Grafikprojektet i Dalarna. 3

4 Abraham Bosse»Tryckare«1645, etsning.

Grafik Grafik är något som tryckts med färg på papper. Det kan vara en dagstidning, ett reklamblad, en bok eller ett konstnärligt tryck. Ordet grafik har blivit den allmänna benämningen för tryck som görs som konstverk. Vi brukar också kalla dessa tryck för grafisk konst. Grafisk konst är ett tryck på papper, tryckt från en tryckplatta där konstnären själv arbetat fram sin bild. Grafiken görs ofta i mindre upplagor som signeras av konstnären. Tryckplattan kan vara av trä, plåt, plast eller sten. Den kan också vara en delad potatis, där man skär ut ett mönster som man färgar in och trycker med på ett papper, som en stämpel. De olika tryckteknikerna delas in i fyra huvudgrupper: högtryck, djuptryck, plantryck och schablontryck. Indelningen är gjord efter hur tryckplattan är framställd. Grafik är inte bara teknik. Det är framför allt ett sätt att uttrycka sig konstnärligt och ett roligt sätt att arbeta på. Bildkonst är också ett språk, där konstnären vill säga något till dig och få dig att uppleva något annorlunda. Ibland kan det vara svårt att förstå allt man ser. Men man kanske inte behöver förstå allt för att få en konstupplevelse? Vi förstår inte koltrastens sång. Men vi uppfattar den oftast som vacker. 5

»Bebådelsen«, medeltida bokillustration i färg, träsnitt. Albrecht Dürer»Riddaren, djävulen och döden«1513, gravyr. Albrecht Dürer»Noshörning«1555, träsnitt. 6

Grafikens historia Människan har i årtusenden skurit, repat och ristat på olika underlag för att göra tecken och bilder. Här uppe i Norden finns rika exempel på sten- och hällristningar från bronsålder och vikingatid. Ordet grafik kommer från grekiskans»grafein«vilket betyder»skriva«och är den samlande benämningen på ett avtryck på ett papper från en infärgad tryckplatta. Dessutom ska det gå att göra trycket många gånger. Det är just papperet som är den viktiga faktorn för grafiken. Tack vare papperet så fick man ett underlag som kunde ta emot ett avtryck av den graverade och infärgade tryckplattan. Papperet uppfanns i Kina för nära 2000 år sedan och kom till Europa först på medeltiden. Fram till slutet av 1200-talet fick man i Europa göra avskrifter för att mångfaldiga en bild eller en text. I och med tryckkonsten så kunde man trycka en hel boksida i taget och behövde inte skriva av varje ord för hand. Först var det träsnittet som användes som tryckteknik, men redan på 1400-talet kom mer förfinade tekniker som gravyren att användas till illustrationer. Med gravyren/kopparsticket kunde konstnären göra mer detaljerade bilder. En av de första stora gravyrmästarna var konstnären Albrecht Dürer. På 1600-talet ersatte man gravyrstickelns skärande med en stark syra som etsade ner linjerna i plåten. Det underlättade gravyrtekniken och gjorde den snabbare. Bilder framtagna med hjälp av syra kallar vi för etsningar. 7

Andy Warhol»Marilyn«1967, silk-screen. Francisco Goya, ur serien»caprichos«1798, etsning. Henri de Toulouse-Lautrec 1893, litografi. 8 Rembrandt»Självporträtt«1639, etsning.

Bland konsthistoriens mästare i etsningskonsten har vi bl.a. holländaren Rembrandt och spanjoren Francisco Goya. Under 1800-talet uppfanns litografin av Alois Senerfelder. Tekniken är en kemisk metod, där man tecknar på planslipade stenar (litos=sten och grafein=skriva på grekiska) och har som grundprincip, att fett och vatten stöter ifrån varandra. Tekniken kom att revolutionera hela tryckarkonsten. Både inom den grafiska industrin och inom den grafiska konsten kom litografin snart att dominera. Inom industrin använder man numera inte stenar utan trycker i stället från preparerade plåtar som man fäster i rotationspressar. Det kallas offsetteknik när bilden först sätts av på en gummivals och sedan trycks rättvänd på papperet. En konstnär som tidigt upptäckte litografins möjligheter var målaren Toulouse-Lautrec. Han tecknade bland annat teateraffischer som numera tillhör konsthistorien. Även Picasso var förtjust i litografi. Under mitten av 1900-talet kom schablonmetoden som kallas serigrafi (seri=silke) eller silkscreen att utmana konstvärlden. Från att ha varit en rent kommersiell tryckmetod för textiltryck och affischer så kom det att användas inom pop-konsten. Framförallt konstnären Andy Warhol förknippas med silkscreentrycket. Den grafiska industrin har numera ännu snabbare och exaktare redskap i sin hand. Numera kan man göra djuptryck med ljuskänslig foto-polymer (FP-plåt) och etsar då plåten med vatten i stället för syra. Datorer och ny teknik med skrivare av många slag har revolutionerat tryckeribranschen. Detta har också avspeglat sig på den grafiska konsten. Många konstnärer drar nytta av den nya tekniken medan andra fördjupar och förädlar de gamla traditionella teknikernas möjligheter. Digitala bilder och 3D-utskrifter blir allt vanligare och datorer är ett självklart redskap för allt fler grafiska konstnärer. GRAFIKENS HISTORIA 9

Ett träsnitt under arbete med ett skärjärn. Det man tar bort, blir vitt i trycket. Infärgning av en text som fogats till ett ord. Grupparbete. 10 Ett färdigt tryck!

Högtryck Träsnittet ingår i gruppen högtryck. Hit räknas också stämpeltryck, och lino leumsnittet. Med högtryck menas att bilden är ett avtryck från tryckplattans upphöjda partier över en nedskuren botten. Efter att ha målat upp bilden, så bearbetas den på plattan med speciella skärjärn som stäm- och håljärn. Allt som blir vitt i bilden efter tryckning har skurits bort från plattan. Tryckningen kan ske med en enkel träslev (avklappning) eller i en avancerad boktryckspress. Ska man trycka fler färger på samma bild så har man en platta för varje färg. Förutom träplattor och linoleum arbetar man numera också ofta med så kallat MDF-board (Medium Density Fibreboard). Ett utmärkande drag för all grafik är att den bild som utförs på tryckplattan blir spegelvänd vid tryckning. Därför måste till exempel texter göras spegelvända så att de blir läsbara efter tryckningen. Att få bilden spegelvänd kan också innebära att man läser bilden annorlunda. Avfärden kan bli hemkomsten. Närbild av en trägravyr. Erkki Tanttus träsnitt»skidlöpare» från 1945 rättvänt och spegelvänt. 11

HÖGTRYCK Hokusai»Vågen«1820, träsnitt. Annie Bergman»Vårtecken«, träsnitt. Marja Ruta»Ät nu«1977, träsnitt. 12

HÖGTRYCK Käthe Kollwitz»Självporträtt«1923, träsnitt. Palle Nielsen»Ur: Orfeus och Eurydike III«1971, linoleumsnitt. 13

Gravyr under arbete. Uppförstoring av en graverad plåt (350 gånger). Uppförstoring av en etsad plåt. Torrnål under arbete. 14 Uppförstoring av en plåt ristad med torrnål (350 gånger).

Djuptryck Djuptryck kallas i konstsammanhang också för koppartryck eller koppargrafik. Detta beroende på att plåten som man arbetar med oftast är av koppar. Till djuptryck hör tekniker som gravyr/kopparstick, torrnål och etsning. Djuptryck innebär att bilden under stort tryck överförs till papperet från graverade eller etsade partier i tryckplattan/plåten. Vid infärgning av plåten arbetar man ner färgen i de graverade linjerna och torkar sedan av hela plåtytan så att den blir ren från färg. Färgen blir endast kvar i linjerna. Tryckningen sker i en mangelliknande press med två stålvalsar. Mellan valsarna har man en stålskiva (tryckbädden) och flera tryckfiltar. Filtarna gör att papperet pressas ner mot de infärgade, graverade linjerna och avsätter färgen på papperet. GRAVYR KOPPARSTICK. Kopparstick är en mekanisk metod där man med ett skärverktyg, stickeln, graverar bilden direkt i plåten. Tekniken är tidsödande men resultatet ger vackra, distinkta linjer. Typiskt för kopparstick är att bilden ofta bygger på parallella, täta linjer. Många frimärken är graverade för hand med just denna metod. Torrnål. Torrnålen är en direkt och enkel metod. Med en vass stålnål ristas bilden i den blanka plåtytan och är sedan klar för tryckning. Enkelheten är emellertid skenbar, då tekniken kräver stor känslighet och träning av handen. Etsning. Till skillnad från gravyr och torrnål så använder etsaren kemikalier (syror) som fräter sig ner i plåten. Plåten täcks med en syrabeständig grund, varefter den avlägsnas med en rundslipad stålnål från de ställen där syran ska etsa. Frimärke graverat av CZ. Slania 1977. Hur man håller en gravyrstickel. Illustration av Abraham Bosse 1645. 15

DJUPTRYCK Axel Fridell»Fru Maj Alinder«1917, torrnål. 16 Gravyr av en Rembrandtmålning, detalj.

DJUPTRYCK Marja Ruta,»Ät nu«1977, etsning. Einar Norelius,»På språng«1977, etsning. Thelma Paananen»Nedförsbacken«1968, etsning. 17

Invalsning av färg på stenen. Berta Hansson, Utan titel, litografi. Konstnären Björn Ståbi arbetar på en litografisk sten. 18

Plantryck Plantryck kallas även litografi. Det är en kemisk metod, där man tecknar på planslipade kalkstenar (litos = sten på grekiska). Grundprincipen är att fett och vatten stöter ifrån varandra. Man tecknar med en fet krita på stenen och fuktar därefter in den med vatten. Vattnet kryper bort från de feta partierna och ligger kvar där man inte tecknat. När man sedan valsar en fet färg över stenen så stöts den bort där vattnet ligger och hamnar bara på de tecknade (feta) partierna. Eftersom man gör en kemisk preparering av stenytan så handlar det inte här om olika nivåer. Den plana ytan har här i stället olika kemiska egenskaper. Man tecknar på en ny sten för varje färg som tillkommer. När man arbetat klart och tryckt färdigt, slipas bilden bort och stenen återanvänds för ett nytt konstverk. Numera arbetar man också på förpreparerade off-setplåtar. Fet färg och vatten på litografisk sten. 19

PLANTRYCK Birgit Ståhl-Nyberg»I tunnelbanan«1971, litografi. Åke Åkesson»Strykfågel«, litografi. 20 Bengt Landin»Kattfällan«1974, litografi.

PLANTRYCK Tommy Östmar»Sanering«1973, litografi. Petter Pettersson»Kvinnoporträtt III«1970, litografi. 21

Screentryckning. Rakel med färg dras över schablonen. 22

Schablontryck Schablontryck eller genomtryck är en urgammal metod som förekom redan i grottmålningar under stenåldern. Då använde man handen som schablon och tryckte den mot väggen. Därefter fyllde man munnen med färgpigment och sprutade över handen och fick då en schablonbild. Under 1900-talet utvecklade man tekniken och spände upp en finmaskig silkesduk över en träram.»seri«är silke på latin. Därför kallar man tekniken för serigrafi eller silkscreen. Nuförtiden använder man syntetdukar av nylon. Målar man med en limfärg/filler på duken, så täcker man ytan på textilien och får då, där man målat, en schablon. Därefter skrapar man över en tunn flytande färg med hjälp av en gummirakel och trycker då igenom färgen på de partier där man inte målat med fillern. De målade partierna (schablonen) framstår då som vita på papperet och de omålade blir färgade. Man får ett så kallat negativ av sin målade figur på duken. Numera lägger man på en fotokänslig filler över hela ramen och fotoöverför sin bild som målats på en genomskinlig film. Efter framkallningen skapas öppningarna på duken där man målat på filmen. Grottmålning från förhistorisk tid. Roy Lichtenstein»Kiss V«1964, screentryck 23

SCHABLONTRYCK Maria Hordyj»Epiphay of face«, screentryck. 24 Gösta Gierow»Metamorfos«1969, screentryck. Igge Karlsson Utan titel 1982, screentryck.

Lärarhandledning De grafiska bilderna i kollektionen är framställda mellan åren 1950 och 1990. Konstnärerna arbetade då som nu med skilda utgångspunkter i teman och grafiska metoder. Det gemensamma är att bilderna kan spridas i flera tryck av samma original. Det gör dem inte mindre unika eller mindre intressanta. De grafiska verken är gjorda av landets främsta konstnärer. Ett konstverk kan förstås ur många olika perspektiv. I skolan är ett sätt att»läsa«bilder att koppla konstverket till elevernas egna erfarenheter och världar. För att bygga på intresset kring en bild kan ett enkelt schema för bildanalys användas. Det är som att sätta igång ett samtal med bilden och att vilja veta mer. Det finns öppenhet i denna slags tolkning, det viktiga är att vad bilden förmedlar till var och en. Konsten är konstnärens verk och att undersöka vem som gjort verket ger kunskap om konstnärens bildvärld och den skicklighet i uttrycken som de grafiska bilderna visar. I kursplanen för ämnet bild är syftet att kommunicera med bild och även att skapa bilder, både hantverksmässigt och digitalt. Vidare anges kunskap om bilder som ett verktyg i presentation av olika ämnesområden och vikten av att analysera historiska och samtida bilders uttryck. I kursplanen för ämnet svenska ska man undersöka språkbruk och lära sig tolka och använda olika nyanser och värdeladdningar av begrepp. I gymnasieskolans kursplan för estetisk kommunikation ligger tyngdpunkten på kommunikationsprocesser och interaktion med andra människor genom estetiska uttrycksmedel. LGR 11 Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. 25

LÄRARHANDLEDNING Outi Heiskanen»Rendez-vous«1974, etsning BILDANALYS En analys kan man arbeta med ensam eller tillsammans med andra. En metod kan vara att man väljer en bild och punktar upp korta svar utifrån frågeställningarna. Det bildar sedan manuset i en berättelse. Även de yngsta kan göra berättelser utifrån en eller ett par frågor medan uppgiften för de äldre mer handlar om att tolka utifrån konsten och samhällets förändringar. Men en bild kan inte förstås helt och hållet genom att svara på frågor. En bild är mer innehållsrik och mångtydig än så. Börja med att titta på bilden och notera det första intrycket. Konstnärer arbetar ofta med någon slags motsättning för att skapa spänning i bilden som gör att man som betraktare»fångas«av den. Konstens språk är ofta det motsägelsefulla, som vill utmana betraktaren. Följande modell för bildanalys bygger på den modell som Tate Modern i London har i sin lärarhandledning. 26

Första reaktionen Vad är dina första reaktioner på verket? Vad får dig att känna så? Vad kommer du att tänka på? Har du sett något liknande? Att syna verket Vad är bildens innehåll? Vad händer? Finns det ett tema, en röd tråd? Finns det symboler eller metaforer, texter i bilden? Undersök vad dessa kan stå för. Kan man utläsa vilken tid bilden beskriver? Befinner du som betraktare dig inne i bilden eller långt ifrån, var är din position? Är bilden föreställande eller abstrakt? Vad säger dig titeln på verket? Teknik och form Vilken eller vilka grafiska tekniker har konstnären använt? Hur är bilden komponerad, sammansatt? Färg, former, ljus och skugga? Hur beskrivs rummet? Spelar bildens storlek någon roll? Konstnären och tiden De flesta konstnärer arbetar med en tydlig idé om vad de vill säga med sin konst och att flera ska få ta del av den. Konstnären arbetar länge med sin bild och släpper den inte ifrån sig förrän han är helt nöjd. Vem är konstnären? Ta reda på mer om konstnären och se fler av konstnärens bilder. Har konstnären en hemsida? Var bor/ bodde konstnären? Har konstnären arbetat med andra material eller andra teman, vilka? Vad tror du har intresserat konstnären mest när han eller hon gjort bilden, berätta! Motivera varför! Plats och omgivning Hur är verket placerat i skolan? Är det en lugn eller rörig plats? Påverkar placeringen hur du ser på bilden? Hur valde du din bild? Väcker konstverket något som du känner igen? Minnen eller tankar? Beskriv vad du fastnar för! Berätta din egen historia Gör en egen berättelse med utgångspunkt från bilden. Du kan kliva in i rollen som konstnären, någon utomstående eller förstås dig själv. 27 LÄRARHANDLEDNING

28 Tredimensionell skulptur inspirerad av den grafiska bilden i bakgrunden.

UPPGIFT KRING EN UTSTÄLLNING ÅK 4 Utgångspunkten är en 35 års retrospektiv utställning av Modhir Ahmed med bl.a grafik. Uppgiften är att tolka en bild i tre dimensioner. Varje elev får en utklippt mening från dikter av Tomas Tranströmer. Författaren är inte vald på måfå, konstnären har influerats av Tranströmers poesi och genom vänskap. Första fasen handlar om att hitta samma känsla i en av grafikbilderna som i den mening man fått. Man placerar sin mening vid den bild man tycker motsvara känslan i den mening man valt. I nästa fas används grå ståltråd för att tolka känslan i bilden tredimensionellt, man bygger en bild. Därefter adderas färgade ståltrådar i skulpturen, i samma färger som Modhir Ahmed använder i sina tryck. För att slutföra uppgiften monteras ståltrådskonstruktionen på en träkloss. Den urklippta meningen bildar titeln på verket. LÄRARHANDLEDNING 29

LÄRARHANDLEDNING 30 20 olika»hej«. Träsnitt av årskurs 5.

UPPGIFT KRING EN FÖRESTÄLLNING ÅK 5 Uppgiften bygger på Dalateaterns uppsättning»byta plats«. Alla elever som kommer till Dalarnas museum och verkstan gör en enkel bild i träsnitt föreställande en hand och en text med HEJ på valfritt språk och dialekt. Storleken på träplattan är densamma, 10x10, cm vilket gör att de bilder som görs för Dalateatern lätt kan sammanfogas till en sammanhållen tapet i foajén. Uppgiften innehåller en av de mest grundläggande idéerna och svårigheterna inom det grafiska trycket, spegelvändningen i originalet för att få ett rättvänt avtryck. LÄRARHANDLEDNING UPPGIFT KRING EN GEMENSAM BILD ÅK 3 Blocktryck med potatis. En enkel form skärs ut av en halverad potatis, exempelvis bokstav, cirkel eller trekant. Som förlaga finns en bild, endera någon som eleverna gjort eller en konstbild eller fotografi. Uppgiften är att göra en gemensam förstoring av denna bild, där var och ens tryck blir pixlar i den stora bilden. Elevens egna bokstav används som stämpel. Läraren gör skissen med hjälp av rutförstoring eller projektion. I uppgiften tränas både form, färgblandning och samarbete elever emellan. Digitalt potatistryck. 31

GRAFISKA VERKSTÄDER I DALARNA För att arbeta med de grafiska teknikerna rekommenderar vi att klassen arbetar i en grafisk verkstad, för att få ut det mesta av konstarten. I Dalarna finns flera verkstäder. Dalarnas museum tar också emot klasser. AVESTA ART VERKET Kanalvägen 1, Avesta, 0226-64 51 62 Caroline Gustafsson, 070-864 50 78 caroline.gustafsson@avesta.se MEKEN Kyrkogatan 12, Smedjebacken Pernilla Jansson, 0240-66 88 85 Markku Miettinen, 0240-66 88 84 info@mekensmedjebacken.se www.mekensmedjebacken.se STENTRYCKERIET I VIKMANSHYTTAN Rolf Jansson Lito Eftr. AB Tallgatan 5, 776 70 Vikmanshyttan Per-Ove Westman, Mats Westman och Kenneth Stenholm, 0225-303 27 info@stentryck.se www.stentryck.se KULTURCENTRUM ASKEN Jakobsgårdsskolan, Laxtorget 5, Borlänge Margareta Gåfvels, Åsa Backéus och Maud Rosén-Findley 0243-744 71 FALU KONSTGRAFISKA VERKSTAD Blindgatan 44, Falun Modhir Ahmed, 023-824 53 modhir.ahmed@falun.se www.falun.se/www/externa/fkv.nsf ORSA GRAFIK Järnvägsgatan 7, Orsa Gunnel Johansson 076-815 63 80 gunneljohansson@telia.com Peter Bernhorn, 070-652 95 72 peter.bernhorn@orsa.se KONSTGRAFISKA VERKSTADEN I MALUNG c/o Galleri Grönland Ågatan 27, Malung Kurt Johnsson, 0280-100 91, 070-433 20 55 dalakurt@gmail.com Träsnitt ur Olaus Magnus, Historia om De Nordiska Folken 1555. Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer. www.statenskonstrad.se Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer som representeras av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) är återgivna med tillstånd av BUS. Artworks in this print are protected by copyright law. Artworks by artists represented by the Visual Arts Copyright Society in Sweden (BUS) are published with permission from BUS. Text och idé: Jordi Arkö, Inger Höjer Aspemyr och Annacari Jadling-Ohlsson Omslagsbild: John Rasimus»Peruk«2014, träsnitt Foto: Statens konstråd (Eva Älmeberg, Ove Eriksson och Gouwei Yang) Jordi Arkö sid 10, 18, 22, 31, Björn Hallström/Jordi Arkö (3 st svepelektronbilder 350x) sid 14, Modhir Ahmed sid 2, Pelle Berglund teknikbilder: sid 10, 14, 18, 19, Annacari Jadling-Ohlsson sid 28, Susanne Nyhlén sid 30 Grafisk form: Eva Kvarnström Tryck: Sahlanders Grafiska AB 2014

Statens konstråd är en statlig myndighet som etablerades 1937 och genom verksamheten bekräftades tron på konstens betydelse för samhällsbygget. Vi har sedan dess arbetat för att göra den mest intressanta samtidskonsten tillgänglig för en bred publik och förvaltar detta arv genom att på nytt ställa oss frågan på vilket sätt samtidskonsten är relevant för samhället och för den enskilda människan. Statens konstråd har lång erfarenhet av produktion i nära samarbete med konstnärer. Varje år beställer vi ett tjugotal platsspecifika gestaltningar i statliga miljöer, producerar över hundra konstkollektioner samt har tillsyn över ca 100 000 verk på myndigheter runt om i landet. Genom kunskapsproduktion i form av bland annat publikationer, seminarier, pedagogik, nya medier och programkvällar medverkar vi i samtalet om kons tens samtida relevans, och utformningen och användandet av våra gemen samma platser. Under 2014 utvecklar vi verksamheten till att också omfatta nya format med bland annat tillfälliga konstprojekt i offentliga rum.